Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför? Fysiska förändringar, sjukdomar, mediciner Psykiska förändringar, psykiska sjukdomar Sociala förändringar, ensamhet, dålig ekonomi
Konsekvenser av undernäring ring Orkar mindre Ökad risk att ramla och slå sig Ökad risk för trycksår Sämre sårläkning Försämrad psykisk förmåga förvirring Ökad infektionsrisk Sänkt livskvalitet Ökad risk att dö
Varför r en studie om mat och ätande bland äldre? Undernäring allvarligt problem Äldre lågt prioriterade Fysiologiskt perspektiv vanligt Standardåtgärder - näringsdrycker eller tillsats av extra fett i maten Mat är mer än näring Helhetsperspektivet saknas Individer - anpassa vården Riktlinjer: Europarådet, Socialstyrelsen
Övergripande syfte Det övergripande syftet var att studera om ett nutritionsprogram kan förebygga och behandla undernäring hos vårdtagare. Fyra delstudier (I - IV).
4 delsyften I. Beskriva näringstillstånd och funktionsförmåga, samt att studera effekten av förändringar inom äldreomsorgen under en 4-årsperiod II. Testa om utbildning till personal och individanpassad vård till vårdtagare förbättrade vårdtagarnas näringstillstånd och funktionsförmåga. Jämföras med kontrollgrupp. III. Testa tillförlitlighet hos mätinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA) IV. Identifiera och beskriva vad som är av betydelse för vårdtagarnas aptit
Metod Medicinsk data Kroppsmått och blodprover Näringstillstånd med MNA Mental förmåga med Mini Mental Test Fysisk förmåga med Aktivitets-Index Mätningar: vid inflyttning, efter 2 och 4 månader Utbildning till personal studiecirklar Intervjuer
Resultat 18 månader 8 äldreboende 127 vårdtagare 85 år i genomsnitt 68 % kvinnor Många mediciner Demens, stroke, hjärtsjukdom 2/3 nedsatt mental förmåga
Resultat studie I Undersöka näringstillstånd och funktionsförmåga. Jämförelse med en tidigare studie 1/3 undernärda - oförändrat Andelen med nedsatt mental förmåga ökat Andelen med svåra sjukdomar ökat Färre boendeplatser och färre inflyttade Slutsats: Visar på förändrade (strängare) intagningskriterier
Resultat studie II Utbilda personal och ge individanpassad vård till vårdtagarna jämföra med kontrollgrupp Minskat antal undernärda Förbättrad fysisk förmåga Förbättrad mental förmåga Inga sådana förbättringar i kontrollgruppen Slutsats: Utbildning och individanpassad vård har haft effekt
Resultat studie III Testa tillförlitligheten hos MNA MNA indelat i två steg 1) screening och 2) bedömning Tvåstegsmetoden tillförlitlig Tillförlitligt använda endast screening-delen Slutsats: Praktiskt använda endast screening-delen. Lättare att mäta (3 min) - leder till fler mätningar.
Resultat studie IV Vad som påverkar aptiten Intervjuer berättelser, 3 män, 12 kvinnor, 89 år Viljan att äta Sinnesstämning Personliga värden Mat Nyttigheter Ätmiljö Måltidsgemenskap Slutsats: Påverkar aptiten men också livskvaliteten
Vilken kunskap har studierna gett? Sårbar grupp screena vilka som är undernärda Använda MNA Mer resurser utbildning (MNA), handledning, riktlinjer Utgå från individens behov, förmågor och vad som påverkar aptiten Bättre näringstillstånd och funktionsförmåga Nollvision? Förbättrad livskvalitet
Ett varmt TACK till Signe Thorfinns Stiftelse