Central tertialrapport 1 2016 Kommunstyrelse
Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Volymer... 5 2.1 Verksamhet... 5 3 Uppföljning av KS Resultatmål... 7 3.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar)... 7 3.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället... 7 3.1.2 Attraktiv arbetsgivare... 8 3.1.3 Underhåll på trygg och säker nivå... 9 3.1.4 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande... 9 3.2 I Kungälv finns arbete åt alla... 10 3.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete... 10 3.3 Attraktivt boende... 11 3.3.1 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka... 11 3.3.2 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka.... 12 3.4 Minskad segregation... 13 3.4.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet... 13 3.4.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 14 3.4.3 Barnfattigdomen ska minska... 15 3.5 Minskad miljö och klimatpåverkan... 16 3.5.1 Öka andelen kollektivtrafikresenärer... 16 3.5.2 Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp... 17 3.5.3 Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete... 18 3.6 Gör rätt från början investera i barn och unga... 18 3.6.1 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan... 18 3.6.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka... 19 3.6.3 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv... 20 4 Personal... 21 4.1 Personalvolym... 21 5 Ekonomi... 23 5.1 Kommunövergripande analyser... 23 5.1.1 Finansiella mål... 23 5.2 Investeringsrapport utfall 30 april 2016... 24 5.3 Finansiell rapport... 26 5.4 Resultatprognos 2016 (12 månader)... 28 5.5 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2016... 29 5.6 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer 2016... 33 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 2(34)
5.7 Koncernföretagen... 34 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 3(34)
1 Inledning Föreliggande rapport är den första rapporten för året och den är uppdelad i fyra delar. Volymer, Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål, Personal och Ekonomi. Redovisningen bygger på verkligt utfall januari till april med prognos för helåret 2016. Inledningsvis presenteras en sammanställning av målbedömning av kommunstyrelsens resultatmål. Målbedömningen bygger på aktiviteter, indikatorer och målbedömning på sektorsnivå. Sektorernas tertialrapporter redovisas på www.kungalv.se, Årsredovisning och årsplan (http://www.kungalv.se/kommunpolitik/kommunfakta/arsredovisning-och-arsplan). Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Underhåll på trygg och säker nivå Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Öka andelen kollektivtrafikresenärer Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Gör rätt från början investera i barn och unga Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kulturoch fritidsliv Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 4(34)
2 Volymer 2.1 Verksamhet Enhet Volymgrupper Volymtal Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Servicesekt orn Kommunled ningssektor Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd+Gemensam mottagning Gemensam mottagning Antal inkomna aktualiseringar 0-20 år Gemensam mottagning - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) Barn och ungdom 0-20 år Antal vårddagar institution 0-20 år Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Antal vårddagar familjehem 0-20 år Antal vårddagar konsultlett familjehem 0-20 år Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år Utfall T1 2016 Plan helår T1 2016 Progno s helår T1 2016 384 680 680 70 240 240 576 1 950 1 950 2 278 10 735 10 735 2 480 5 795 5 795 137 185 137 1 5 1 Missbruksenhet Antal vårddagar institution 21- år 901 1 800 2 700 Bostad med särskild service, antal brukare Antal vårddagar familjevård 21- år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år 39 350 350 1 449 3 500 4 500 Egna boenden, vuxna 98 95 98 Arbetslivscentrum Antal brukare daglig verksamhet 191 225 220 Måltidsservice Antal serverade måltider totalt 847 679 2 340 000 2 400 000 Kommunala fastigheter Elförbrukning (MWh) 6 681 16 500 16 500 Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m2 Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m2 211 938 225 000 225 000 42 181 33 500 43 000 Skola Förskola Antal helårsplatser 1 774 1 724 1 778 Skola Pedagogisk omsorg Antal barn 247 245 242 Skola Förskoleklass Antal elever 564 550 546 Skola Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever 4 140 4 200 4 256 Skola Fritidshem Antal barn 2 350 2 439 2 421 Skola Grundsärskola Antal elever 31 29 29 Skola Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever 1 472 1 466 1 474 Skola Mimers Hus/Gymnasiesär Antal elever 95 96 92 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 5(34)
Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T1 2016 Plan helår T1 2016 Progno s helår T1 2016 Skola Fristående förskolor Antal barn 493 498 493 Skola Fristående förskoleklass Antal elever 50 48 51 Skola Fristående grundskola Antal elever 564 575 555 Skola Fristående fritidshem Antal barn 256 273 261 Skola Fristående gymnasieskola Antal elever 325 321 326 Vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg Platser Totalt antal platser, i egen regi 384 361 361 Demenslägenheter/Psykogeriatri ska lägenheter 163 163 163 Omsorgslägenheter 176 176 176 Köpta platser Köpta årsplatser (korttidsplats) 0 0 0 Brukare i hemtjänsten Brukare med hemtjänst 836 1 090 1 090 Ersatta timmar i hemtjänsten Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende 918 1 150 1 150 Timmar i hemtjänsten 132 812 395 000 405 000 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 6(34)
3 Uppföljning av KS Resultatmål Tolkning 3.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) 3.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Ett omfattande arbete pågår i förvaltningen med olika aktiviteter för att förbättra den kommunala servicen till medborgare och brukare. Exempel på aktiviteter är: I Mimers kulturhus arbetar förvaltningen tillsammans med en ny verksamhet för barn och unga. Bibliotek, kulturskola och trygga ungdomsmiljöer skapar en arena där barn och unga själva ska ha stort inflytande och delaktighet för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Processkartläggning av planprojekt som drivs av extern exploatör har första detaljplaneprojektet påbörjats. Navet, med deltagare från sektor skola och Arbetsliv och stöd arbetar tillsammans för att få ungdomen att återgå till studier i gymnasieskolan. Indikatorn ekonomi visar på ett prognostiserat underskott för helåret på 40,8 miljoner kronor jämfört med budget vilket motsvarar 2,3 procent. Indikatorn kvalitet mäts genom tidningen Fokus ranking. Resultatet för 2016 visar att Kungälv har tappat jämfört med 2015, från 29:onde plats till 41. Även om 41 är en bra placering ligger den under målvärdet på 30. Indikatorn över behov visar att flertalet (22) av de volymtal från verksamheten som kommunstyrelsen följer, håller plan. Sex röda avvikelserna innebär att målvärden inte uppnås. Åtta avvikelser är gula. Indikatorn följer vissa utvalda volymtal och visar hur väl de planer som lades upp vi årets början håller. Flyktingsituationen har gjort att samverkan inom förvaltningen och med externa aktörer för att lösa mottagande och boende har prioriterats för att ge positiv effekt i kungälvssamhället. Analys Även om volymplanerna har skrivits upp för att möta den tillväxtambition som gäller i kommunen har volymökningar överskridit planerna inom exempelvis hemtjänsttimmar. Det innebär i sin tur att kostnader ökar över budget. Samtidigt är ambitionen att möta de kvalitetskrav som medborgare och brukare ställer. Så här långt möter inte effekten av rationaliseringar och effektiviseringar kostnadsökningarna. Inom vissa verksamheter har dessutom brist på personal skapat vakanser och därmed påfrestningar på den ordinarie personalen. En diskussion om anpassning av tillväxt- kvalitetsambitioner och reformer med hänsyn till förändrade förutsättningar behövs när förutsättningarna förändras. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 7(34)
Så här går vi vidare I ett långsiktigt arbete krävs det att vi "håller i och håller ut". Samtidigt behövs ytterligare åtgärder för att sänka kostnaderna i nivå med intäkterna. Fortsatt analys av utveckling och konsekvenser behöver göras. Indikator Utfall Målvärde Ekonomi, KS budgetuppföljning (Mkr) -2 265-2 214 Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) 84,5% 100% Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning Här är det bäst att bo ) 42 30 Aktivitet Extern granskning av Kungälvs kommun Pågående Tolkning 3.1.2 Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Antalet sökanden per tjänst under första kvartalet 2016 har ökat något i förhållande till helåret 2015 men är fortfarande lågt i förhållande till målvärdet. Sjuktalen fortsätter att öka vilket är mycket oroande. detta är en nationell trend men ökningen är starkare i Kungälv än i övriga Sverige. Kvinnornas medelsysselsättningsgrad närmar sig fortsatt männens. Andelen tid utförd av timanställda försätter att minska och är nu 1,2% under målvärdet. Det visar att flera personer har blivit anställda på månadslön istället för att vara timavlönade vilket ligger i linje med målet att öka kontinuiteten för brukare och att kunna erbjuda medarbetare en tryggare anställningsform Kungälvs kommun är 2016 åter igen nominerad som en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare av attitydföretaget Universum. I höstens medarbetarundersökning ökade NMI (Nöjd Medarbetar Index) från 66% 2013 till 73% 2015. Förvaltningen fokuserar på olika insatser för att möjliggöra ett hållbart ledarskap. Analys Att antalet sökande per tjänst inte når målet tyder på att det idag är fler yrkeskategorier som är svårrekryterade. Det leder till färre ansökningar per tjänst. Inom vissa personalkategorier som chefer, ingenjörer och socialsekreterare där omsättningen är hög. Utvecklingen av sjuktalen kräver krafttag både i förebyggande arbete men också med "akuta" insatser föra att bryta trenden. Att kvinnornas medelsysselsättningsgrad närmar sig männens, får ses som ett resultat av att de kvinnor som anställs i förvaltningen själva fått önska sysselsättningsgrad enligt politiskt beslut. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 8(34)
Så här går vi vidare För att få en röd tråd och en gemensam strategi i arbetet med attraktiv arbetsgivare har det utarbetas ett Personalpolitiskt program som utgör en bred grund att utgå ifrån. För att bryta trenden med den ökande sjukfrånvaron kommer arbetet att intensifierats och utgå från det politiska dokumentet "Plan för minskad sjukfrånvaro - ökad frisknärvaro". Utveckling av annonsering efter ny personal, bland annat genom digitala platsannonser. Annonsering kommer även att ske via bioreklam. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Antal sökande per ledig tjänst 21 35 Sjuktal 8,3% 5,6% Sysselsättningsgraden för kvinnor 92,2 95,1 Andel timanställda 10,2% 11,4% 3.1.3 Underhåll på trygg och säker nivå Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Under året kommer tilldelade medel att arbetas upp enligt underhållsplan. Ungefär 50 st olika entreprenader har påbörjats under perioden januari till april 2016. Kommunen har drygt 220 000 kvm lokalyta och bygger just nu mycket lokaler som innebär stora kostnader längre fram. En lägre summa har avsats för 2016 än för tidigare år (-7mkr) medan behovet är större. Analys Medelkostnad i Sverige för offentliga lokaler, avseende underhållspengar är cirka 150kr/kvm per år. 2016 avsätter Kungälvs kommun 73kr/kvm i planerat underhåll. Den politiska värdering av behovet är styrande för den kvalitet som förvaltningen ska leverera. Så här går vi vidare Fortsatt arbete med genomförande av underhållsplanerna enligt uppdrag sker samtidigt som behovsutvecklingen följs upp. Aktivitet Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2. Pågående Tolkning 3.1.4 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Arbete pågår/målsättning håller Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 9(34)
Kommentar av utfall Arbetet pågår kontinuerligt för att öka lokalsamverkan och lokaleffektiviteten. Samordning sker för att finna samordningsvinster av nya, tomma och lediga lokaler. Ökningen för indikatorn inhyrda lokaler beror på förändrad redovisning och är ingen reell ökning. Lokalkostnaderna överensstämmer med budget. Analys Ett system för att samutnyttja lokaler under hela dygn skulle bidra till ett effektivare arbete. Med hjälp av lokalbehovsanalys som budgetunderlag till investeringsbudgetarbetet är nu lokalbehovsanalysen en integrerad del i förvaltningsledningens styrning av verksamheten. Så här går vi vidare Fokus ligger även under 2016 på att genomföra investeringsbudgeten. En organisationsutredning pågår för att tydliggöra och stärka våra gemensamma processer för förvaltning, leverans och utveckling. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Lokalkostnader i relation till budget 33% 33% Lokalytor - antal kvm i egna lokaler 211 938 225 000 Lokalytor - antal kvm i inhyrda lokaler 42 181 30 000 3.2 I Kungälv finns arbete åt alla 3.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Flera indikatorer mäts senare under året och i dagarna kommer presentation av Insikt som visar hur näringslivet uppfattar kommunens arbete. Arbetslöshetssiffrorna fortsätter att minska i kommunen. Kungälv har en arbetslöshet på 1,6%, att jämföras med rikets 3,8% och Västra Götalands 3,5%. I regionen är det Öckerö (1,1%) och Lerum (1,5%) som har lägre arbetslöshet än Kungälv. Även ungdomsarbetslösheten minskar i kommunen. Den var i april 2,1% att jämföras med rikets 4,3% och Västra Götalands 4,0%. Intresset för vårdutbildningarna på vuxenutbildningen är stort och platserna fylls. Sommarjobben har utökats till andra lov än sommarloven. Antalet stödanställningar har minskat något. Arbetet med att motivera stödanställda till arbete/studier efter anställning har inte lyckats enligt plan. Tillsammans med näringslivet och föreningar i kommunen har en näringslivsplan arbetats fram och beslutats. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 10(34)
Antalet nyetablerade företag är mindre än plan just nu. Detsamma gäller vid jämförelse med tidigare års utfall för samma period. Det är dock för tidigt att säga vilken påverkan det har på helårsutfallet. Analys Förutsättningarna att kunna erbjuda lämpliga stödanställningar har blivit mindre på grund av att aktuella personer står längre från arbetsmarknaden och inte möter arbetsförmedlingens krav. Svårigheter finns att motivera till studier på grund av bristfällande möjligheter för den enskilde att finansiera sina studier. 65% procent av bemanningsenhetens timavlönade är ungdomar som på detta sätt ges en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en fortsatt ökning jämfört med föregående år. Vuxenutbildningens utbildningar bidrar till att kommunen kan få utbildad personal inom bristyrken. Det blir därmed fler i arbete och en bättre kvalitet i vår verksamhet. Vuxenutbildningen har fortsatt viktig roll i arbetet med att säkra bemanningen i kommunen och regionen/landstingen. Så här går vi vidare Särskild uppmärksamhet kommer att läggas på personer som behöver extra stöd för att bli arbetsföra inom stöd och försörjning. Vi behöver utveckla vårt arbetssätt kring personer som står långt från arbetsmarknaden och utreda möjligheterna att förstärka de ekonomiska förutsättningarna vid studier. Till hösten startar Vuxenutbildningen ytterligare en lärlingsutbildning, inriktning vård, med trettio platser. Sannolikt kommer det behövas ytterligare utbildningsinsatser Näringslivsplanen ska implementeras och utveckling av kommunens service och leverans till de lokala företagen pågår. Indikator Utfall Målvärde Arbetslösheten i Kungälv 1,6% 1,9% Kostnader försörjningsstöd ska minska 24 Antal stödanställningar 96 100 Antal sommarjobb 430 Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking 100 Avtalslojalitet Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 0 3 69 Tolkning Antal nyetablerade företag 100 Insikt, förbättra Kungälvs kommuns index 70 3.3 Attraktivt boende 3.3.1 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov Arbete pågår/målsättning håller Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 11(34)
Kommentar av utfall Personer med nya flyktingkontrakt ökar. Måltal för indikatorn motsvarar det antal flyktingar som migrationsverket anvisat kommunen. Arbete pågår att finna lämpliga bostäder för nyanlända. Antalet lägenheter vid LSS-boende ökade redan i T3 2015 men inflyttning har skett under T1 2016. Under maj 2016 presenteras en samlad handlingsplan för att bygga ikapp behovet av drygt 200 äldreplatser. Enligt nuvarande bedömning kommer vi att bygga ikapp behovet 2018/2019. Analys Trots ökning av bostäder inom LSS finns ett fortsatt behov av fler bostäder för personer med funktionsnedsättningar. På grund av den allmänna bostadsbristen finns en risk att bostäder enligt LSS blir en lösning för personer som annars kunde ha klarat sig i lägenheter med individuellt stöd/bostadsanpassning. Eftersläpningen av utbyggnaden av vård och äldreomsorgsplatser medför ökade kostnader inom hemtjänsten. Eftersom bristen av bostäder i kommunen är stor har unga, funktionshindrade och flyktingar svårt att finna bostäder. Detta leder till en ökning av kommunal andrahandsuthyrning (sociala kontrakt). Så här går vi vidare När de mest akuta behoven av bostäder är tillgodosedda behöver ytterligare kraft läggas på en mer långsiktig plan. Kommunen planerar och resurssätter så att genomförande av byggande sker på utsatt tid. Ett tryggt boende på Kvarnkullen öppnar för inflyttning under 2016. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Antalet lägenheter (<35 kvm) Antal personer med nya flyktingkontrakt (Antalet bostäder för flyktingar) 25 62 Antalet lägenheter vid vård- och omsorgsboende 338 411 Antalet lägenheter i trygghetsboende 29 29 Antalet lägenheter vid LSS-boende 118 117 3.3.2 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka. Under mandatperioden skall 2 000 nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter. Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd Utgångspunkt är antalet bostäder 2014-12-31 Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och detaljplaner samt kortare ledtider. Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler Det skall vara en variation av upplåtelseformer Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Under årets första tertial ligger antalet ansökta och godkända detaljplaner högre än målvärdet. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 12(34)
Antalet bostäder i laga kraftvunna detaljplaner ligger än så länge lågt jämfört med målet. Ytterligare 310 bostäder finns föreslagna i två detaljplaner som är antagna, men är överklagade. Resultatet från insiktsmätningen finns inte tillgängligt utan rapporteras i tertial 2. Handläggningstiderna samt överprövning av bygglovsärenden rapporteras årsvis. Sektorn kan fortfarande inte redovisa antalet hyresrätter i färdigställda bostäder. Analys Målsättningen om totalt 2000 bostäder under mandatperioden är möjlig att nå under förutsättning att prioriteringen av resurser görs för att leverera rätt volym och innehåll samt att marknadsförutsättningarna fortsätter vara gynnsamma. Ökande förväntningar på ekonomisk avkastning kräver ytterligare arbete med samplanering. Troligtvis behövs ytterligare fokusering och färre projekt. Under tertial 2 och 3 förväntas ytterligare detaljplaner antas med ca 900 bostäder. Risk för överklagande gör dock att alla sannolikt inte kommer att vinna laga kraft under året. Då flera detaljplaner vunnit laga kraft och fler byggrätter tillkommit som möjliggör bostäder förväntas antalet färdigställda bostäder öka och målet som är satt för hela mandatperioden uppnås. Så här går vi vidare Förvaltningens produktionsplan vidareutvecklas under 2016 för att bli en del av årsplan 2017. Prioriteringsgrunder tas fram och förankras i politiken. Samhällsutvecklingsprocessen kartläggs, dokumenteras, implementeras och organiseras under hösten 2016. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Antal ansökta detaljplaner 10 5 Antal ansökta och godkända detaljplaner 5 3 Andel hyresrätter av färdigställda bostäder Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (Insikt) 50 Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) Kungälv som en plats att bo och leva i Antalet bostäder i beviljade bygglov 576 667 Antalet bostäder som fått slutbesked (Antal färdigställda lägenheter) 313 667 Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 240 667 3.4 Minskad segregation 3.4.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Ett aktivt arbete runt nyanlända pågår flera sektorer, i skolan, i boenden för ensamkommande flyktingbarn med flyktingguide, feriearbeten och fritidsaktiviteter Alla ensamkommande barn är i studier. Välkomsten är igång för grundskolan i nya lokaler sedan januari 2016. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 13(34)
Analys Då antalet nyanlända ökar blir också antalet flyktingfamiljer med försörjningsstöd fler. På grund av fördröjningar av utbetalningar av etableringsersättning från Arbetsförmedlingen ökar behovet av kompletterande försörjningsstöd under etableringstiden. I vissa fall är ersättningen för låg eller rätten till etableringsersättning saknas pga helt eller delvis nedsatt prestationsförmåga. Ökningen av antalet flyktingfamiljer i försörjningsstöd indikerar risk för utanförskap och försämrad integration. Att följa upp antalet flyktingar som kommer i arbete efter avslutad etablering försvåras av att det är Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringen de två första åren. För en lyckad integration behövs nya vägar in i samhället där individer får en kontaktyta och en väg in i olika aktiviteter. Så här går vi vidare Kommunens arbete med nyanlända har hittills haft ett stort fokus på boende. Nästa fas är att även arbeta med integration utifrån mer mjuka värden, såsom samverkan med civilsamhällets föreningar och olika former av aktiviteter. För att öka fokus på och styrning av integrationsfrågorna har ett nytt verksamhetsområde (Stöd/boende Flykting) inrättas inom sektor Arbetsliv och Stöd. Kulturverksamheten utvecklar nu vägar att slussa in nyanlända barn och unga i samhället. Ett arbete pågår med att ta fram förslag på hur stödet till föreningarnas arbete med integration kan stödjas. Utredningsarbetet för genomförandet av ett förvaltningsgemensamt samordnat mottagande pågår med redovisning i juni 2016. Indikator Utfall Målvärde Andel ensamkommande i studier/arbete 100% 100% Antal flyktingfamiljer i försörjningsstöd 59 40 Antal flyktingar i arbete efter avslutad etableringstid på 2 år 0 3 Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. 55 Tolkning 3.4.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Migrationsbakgrund Familjer med försörjningsstöd Kön För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Indikatorerna som visar avvikelsen mellan det faktiska resultatet och det modellberäknade resultatet pekar mot att Kungälvs studieresultat har närmat sig det som kan förväntas utifrån de socioekonomiska bakgrundsfaktorer som eleverna har. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 14(34)
Förstudien "En sammanhållen högstadieskola" är genomförd och antagen av förvaltningsledningen samt presenterad för kommunstyrelsen. Mobila teamet för åk 7-9 har även börjat arbeta med elever i lägre årskurser. Den sociala investeringen "Teknikstöd i skolan" pågår och 47 ungdomar är aktuella i projektet. Analys Förstudien "En sammanhållen högstadieskola" visar att en sådan åtgärd sannolikt skulle minska segregationen. Mobila teamets insatser i lägre årskurser har behövts men formerna för arbetet behöver ses över för att möta behoven." Teknikstöd i skolan" har vid tidigare utvärdering visat sig verkningsfullt för flera ungdomar. Så här går vi vidare Förvaltningen inväntar kommunstyrelsens direktiv på hur vi ska gå vidare med "En sammanhållen högstadieskola". Mobila teamet kommer att fortsätta att arbeta även mot elever i lägre årskurser och arbetssättet kommer att ses över. "Teknikstöd i skolan" kommer att fortsätta under 2016. Indikator Utfall Målvärde Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde (kommunala skolor) 4 % 0 % Tolkning Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde 0 % 0 % Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 80,2 Fortbildning för lärare, kostnad 2 300 000 3.4.3 Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Utifrån den framtagna sociala översiktsplanen pågår eller planeras följande projekt. Social investering Teknikstöd i skolan pågår. Social investering Multikompetent team i förskolan startar augusti 2016. Social investering Riktad Drogprevention inleds i maj 2016. Förstudie om ny familjecentral för barn 0-6 år i Kungälv Insatser för att stärka utbildning för nyanlända ungdomar planeras genom en särskild projektverkstad inom gymnasieskolan. Samtidigt fortsätter förvaltningen tillsammans med Arbetsförmedlingen att möjliggöra insatser för att få fler unga vuxna i utbildning/arbete genom medverkan i den statliga satsningen DUA. Översyn av kommunens gemensamma arbete kring Kommunala Aktivitetsansvaret, KAA, för ungdomar 16-20 år pågår. I samverkan med Trygga Ungdomsmiljöer, Nordmanna vårdcentral, Arbetslivscenter (ALC) har arbete inletts med utveckling av Livsstilsgrupper i Komarken, utvecklingsarbetet sker i samverkan med Sahlgrenska akademin med uppstart i maj 2016. I Komarken inleds under våren s.k. söndagsträffar som riktar sig till kvinnor som vill träffa varandra. Målet är att få igång löpande verksamhet varje söndag. I april startade ett utvecklingsarbete där Trygga Ungdomsmiljöer och studieförbundet Medborgarskolan arbetar tillsammans. FC Komarken, SISU samt Ytterby IS har inlett ett samarbete med målet Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 15(34)
att starta upp barn och ungdomsfotboll i området. Antalet barn i familjer beroende av av försörjningsstöd har minskat vilket beror på en minskning av antalet hushåll med ekonomiskt bistånd. En trolig orsak är att andelen arbetslösa minskar i Kungälv. Andelen drogrelaterade aktualisering gällande unga har ökat jämfört med föregående år. En analys kring kopplingen till eventuell barnfattigdom saknas. Biståndsinsatserna inom socialtjänsten är högre än målvärdet. Mätningen avser alla pågående insatser inom Arbetsliv och stöd, varför det är svårt att göra en analys av hur många insatser som går att relatera till barnfattigdom. Analys Att arbetslösheten minskar och färre hushåll söker ekonomiskt bistånd, kan bidra till att barnfattigdomen minskar. Barnets möjligheter till en kreativ och aktiv fritid får inte avgöras av föräldrarnas förmåga och ekonomi. Arbetet med att minska barnfattigdomen är långsiktigt. Sociala översiktsplanen skapar förutsättningar för arbetet. En viktig del är att utveckla indikatorer för att mäta resultat. Så här går vi vidare Aktiviteterna är i uppstartsskede och genomförande sker 2017. Förstudie kring familjecentral 0-6 år ska slutföras under september 2016. Västra Hälso- och Sjukvårdsnämnden har i samverkan med Kungälvs kommun initierat pilotverksamhet som innebär att utveckla arbetet mot utsatta områden i Kungälv för åldersgruppen upp till 24 år. För att utveckla uppföljning och utvärdering förs dialog med Sahlgrenska akademin. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Barnfattigdom Drogmissbruk (0-20 år) 25% 10% Biståndsinsatser inom socialtjänsten 2 127 1 900 Antalet barn i familjer med beroende av försörjningsstöd 230 3.5 Minskad miljö och klimatpåverkan 3.5.1 Öka andelen kollektivtrafikresenärer Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, går, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Indikatorerna för antalet resande mäts årsvis. Underlag för beslut för seniorkort, fria resor för unga, tillköp av kollektivtrafik och prisjustering av taxan är genomfört eller går enligt plan. Cykelvägarna Solberga-Tunge och Tega-Staby är försenade. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 16(34)
Laddstationer för elbilar, implementering miljöprogram Kongahälla, ny p-norm Kungälvs centrum, skolreseplan Kullen skola och projektet på egna ben fortlöper som planerat. Analys Det behövs en plan för att identifiera utmaningar och ta fram underlag för att effektivisera kollektivtrafikresorna. Anledningarna till att cykelvägarna försenats beror på bristande information från trafikverket och formaliafel i samrådsskedet. Så här går vi vidare Cykelvägarna Solberga-Tunge och Tega-Staby beräknas byggas under 2017. Busstationen och pendelparkering i Diseröd beräknas hösten 2016. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Antal anställda som ansluter till erbjudande om årskort 20 24 Antal pendelparkeringar i kommunen 1 Antal resande med Grön express och Bohusbanan 4 892 500 Antal resande med linjerna till Kärna och Diseröd 3.5.2 Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, VA, anläggning, transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i kommunen. Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar och hav skall minska. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Koldioxidutsläpp och lokal förnyelsebar elproduktion mäts årsvis. Energirådgivning pågår kontinuerligt genom kontakt med företag och hushåll. Uppföljning och tillsyn av avloppsanläggningar och lantbruk vid Romesjön och Ödsmåls kile pågår enligt plan. Servicesektorn genomför en mängd åtgärder i syfte att minska miljöbelastningen i produktionen. Bland annat har Måltidsservice arbetat aktivt med att välja en större andel ekologiska livsmedel till de måltider som serveras. Vid nybyggnation/renovering i köken har en maskinpark med låg energi och vattenförbrukning valts. Lokalvård arbetar kontinuerligt med sitt miljöarbete genom att tänka över och minska användandet av kemiska medel och i möjligaste mån optimera användandet av sina maskiner. Ett arbete med projektanvisningar gällande energi och miljökrav för byggnation pågår. De flesta av bilarna i kommunens bilpool klarar idag miljökraven. Analys Indikatorer och aktiviteter har arbetats om i verksamhetsplanen 2016 för en tydligare redovisning av de pågående projekt som svarar mot målet. Med resultat från föregående år och det fokus förvaltningen har på miljöfrågorna kommer önskat resultat att uppnås under året. Så här går vi vidare Planeringen av lönsamma energiinvesteringar i förvaltningen kommer att innebära att en mängd energieffektiviseringsåtgärder genomförs under sommaren och hösten. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 17(34)
Fiskvårdsplan med åtgärder i vattendrag och strandstädningen kommer innebära flera aktiviteter under sommaren och hösten. När befintliga bilar byts kommer aktuella miljökrav beaktas. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Antal vatten- och avloppsanslutningar till fastigheter 46 50 Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon 3 Energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler kwh/kvm (väderkorrigerad förbrukning) Självförsörjningsgrad av energi (elenergi) 4% Energiförbrukning kommunal offentlig belysning, kwh/ belysningspunkt 123 3.5.3 Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Förvaltningen stödjer KF:s arbete med att ta fram ett politiskt miljöprogram. Parallellt utvecklar och organiseras förvaltningen för ett miljöledningssystem Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Arbetet med miljöledningssystem är pausat. Kommunens miljöpolitiska program antogs på kommunfullmäktige den 21 april. Förvaltningen har genomfört flera upphandlingar samt utvecklat generella upphandlingskrav kopplat till miljö. Analys Med hjälp av upphandlingskraven kopplat till miljö har det systematiska miljöarbetet effektiviserats. Beslut inväntas om fortsatt arbete med miljöledningssystem. Så här går vi vidare Kommunens nyligen antagna miljöpolitiska program kommer ligga till grund för fortsatt arbete. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Införa miljöledningssystem under 2015-2018 0 0 3.6 Gör rätt från början investera i barn och unga 3.6.1 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 18(34)
Kommentar av utfall Gruppstorlekarna i förskolan har minskats med i snitt ett barn och ligger den 15 maj 2016 på 18,2 barn per avdelning. Anledningen till att genomsnittet är lite högre än målvärdet beror på att behovet av barnomsorgsplatser alltid är som störst sent på våren och det gör att snittet av barn/avdelning alltid är något högre då. Så även i år, trots utökning med flera avdelningar i centrum och på Marstrand och att den avdelning som brandhärjades i våras nu är tagen i bruk. Analys För att kunna säga om minskade barngrupperna bidrar till högre kvalitet i förskolans pedagogiska innehåll behövs det bra mätmetoder. Kvaliteten är beroende av personalens kompetens, organisation, gruppernas storlek och den pedagogiska miljön. Så här går vi vidare För att få en bättre bild av kvalitén i förskolan implementeras en ny enkätmodell till hösten. Enkäten vänder sig dels till alla vårdnadshavare med barn i förskolan, dels, med ett självskattningsmaterial, till all personal i förskolan. Enkätfrågorna baseras på förskolans läroplan och andra kvalitetsaspekter för att få fram en bild av kvalitén i förskolan. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Genomsnittligt antal barn per avdelning 18,2 18 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi 5,2 3.6.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Inga resultatindikatorer för läsåret 2015/16 är klara att rapportera i tertial 1. Elevhälsoplaner är framtagna för grundskolan och gymnasiet och arbetet med implementeringen pågår. Fortbildningssatsningen i grundskolan pågår och exempelvis så arbetar alla lärare i grundskolan i lärgrupper en gång/månad med "bedömning för lärande". All personal i fritidshemmen får under våren utbildning i "Kvalitet i fritidshem". Projektet för kvalitet i grundsärskolan och förskoleklassen påbörjas senare under 2016. På gymnasiet är fokus för kunskapsutveckling att öka inflytandet bland eleverna. Varje enhet på gymnasiet och vuxenutbildningen har utifrån sin analys i uppdrag att arbeta med olika åtgärder för att öka elevernas delaktighet. Analys Genom det systematiska kvalitetsarbetet så grundar sig pågående utvecklingsarbeten på identifierade behov och att insatser sker på rätt nivåer. Genom resultat från 2015 kan vi se att resultatutvecklingen i grundskolan är positiv och under 2016 har detta bekräftas exempelvis genom att vi klättrat i SKL:s ranking "Öppna jämförelser". Vi tolkar därför att arbetssättet gör att planerade utvecklingsinsatser ger effekt mot målet. Så här går vi vidare Pågående utvecklingsinsatser kommer att genomföras enligt plan. Det systematiska kvalitetsarbetet Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 19(34)
kommer också att fortsätta och kan leda till att nya utvecklingsområden identifieras. Indikator Utfall Målvärde Nationella prov åk 6 100 Nationella prov årskurs 3 100 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 100 Tolkning Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 80,2 3.6.3 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. En väl utbyggd kollektivtrafik möjliggör detta. Erfarenhet från LUPP 2013 utgör grunden för breddning av kultur och fritidsaktiviteter. Mångfald och delaktighet ska stimuleras Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning det vill säga inte mer av samma Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Arbete pågår för att göra Mimers kulturhus öppet och tillgängligt för alla med särskilt fokus på barn och unga. Vi ser redan en större ökning i deltagande och användande från målgruppen. Indikatorerna visar att antalet elever i kulturskolan har ökat något i jämförelse med samma tid förra året. Antalet utlån av media till barn och unga har dock minskat i förhållande till samma tid förra året. En förklaring är att ny biblioteksservice i Diseröd öppnade först den 18/3 vilket har påverkat antalet utlån något. Trygga ungdomsmiljöers fritidsverksamhet gör årligen brukarenkäter (under hösten) för att anpassa aktiviteterna utifrån brukarnas önskemål och behov. Aktiviteterna på fritidsgårdarna är enligt brukarenkäten anpassade till ungdomar med funktionsnedsättningar. Analys För att ge fler barn och unga möjlighet att delta i kultur- och fritidslivet genomförs förändringar som gör det lättare och mer öppet att delta. Verksamhet och utbud ska bli mer på barn och ungdomars villkor och passa för alla. Så här går vi vidare För att säkerställa att unga personer med funktionsnedsättning kan och vill delta i aktiviteter på fritidsgårdarna ska samarbete utvecklas mellan kultur och fritid, Trygga ungdomsmiljöer och korttidsverksamheten inom funktionshinder. Indikator Utfall Målvärde Antal elever i kulturskola 1 165 1 100 Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken 42 463 46 000 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 20(34)
4 Personal Anställda 4.1 Personalvolym 1/4 2016 1/4 2015 Förändring Antal anställda 3 774 3 694 80 Antal anställda, kvinnor 3 082 3 082 Antal anställda, män 692 692 Antal årsarbetare 3 510 3 409 101 Antal årsarbetare, kvinnor 2 848 2 848 Antal årsarbetare, män 662 662 Kommentar Kvinnorna utgör 81,7% av alla medarbetare och männen därmed 18,3%. Räknat på årsarbetare är siffrorna 81,1% respektive 18,9%, vilket visar att männen har en högre sysselsättningsgrad. Kvinnornas medelsysselsättningsgrad är 92,2% och männens är 95,1%. Av tabellen kan man utläsa att sysselsättningsgraden har ökat mellan åren eftersom antalet årsarbetare har ökat mer än antalet personer. Antal arbetade timmar kvartal 1 Tertial 1 2016 Tertial 1 2015 Förändring Månadsavlönade 1 939 919 1 854 719 85 200 Månadsavlönade, kvinnor 1 507 956 1 507 956 Månadsavlönade, män 431 963 431 963 Timavlönade 197 093 198 866-1 773 Timavlönade, kvinnor 138 554 138 554 Timavlönade, män 58 539 58 539 Mer/övertid 26 207 30 553-4 346 Mertid, kvinnor 12 546 12 546 Mertid, män 1 888 1 888 Övertid, kvinnor 8 445 8 445 Övertid, män 3 328 3 328 Summa totalt arbetad tid 2 163 219 2 084 138 79 081 Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar Kommentarer 0,1 0,1 0,0 Andelen tid utförd av timanställda fortsätter att minska och är nu 1,2% under målvärdet. Det visar att flera personer har månadsanställts istället för att vara timavlönade vilket ligger i linje med målet att öka kontinuiteten för brukare och att kunna erbjuda anställda en tryggare anställningsform. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 21(34)
Sjukfrånvaro tertial 1 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid Tertial 1 2016 Tertial 1 2015 Förändring 8,3 7,1 1,2 Kön Kvinnor 9,3 7,8 1,5 Män 4,4 4,2 0,2 Ålder <= 29 år 5,3 3,8 1,5 Andel sjukfrånvaro>59dagar av total sjukfrånvaro Kommentar av utfallet sjukfrånvaro 30-49 år 7,9 7,1 0,8 >= 50 år 9,8 8,2 1,6 53,7 50,3 3,4 Nu krävs krafttag i förvaltningen för att möta den skenande ohälsan. Det systematiska arbetsmiljöarbetet i sektorerna måste få hög prioritet. För att bryta trenden med den ökande sjukfrånvaron kommer arbetet att intensifierats och utgå från det politiska dokumentet "Plan för minskad sjukfrånvaro - ökad frisknärvaro Sjuklönekostnader Tertial 1 2016 Tertial 1 2015 Förändring Sjuklönkostnad, kronor 10 010 090 7 508 437 2 501 653 Sjuklönkostnad kronor, kvinnor Sjuklönkostnad kronor, män 8 486 952 8 486 952 1 523 138 1 523 138 Beräknat PO, kronor 3 936 968 2 962 829 974 139 Summa 13 947 058 10 471 266 3 475 792 Kommentar Som en följd av den ökade sjukfrånvaron har också sjuklönekostnaderna ökat kraftigt. Ökningen är ca 33%. Detta är de direkta sjuklönekostnader som kan avläsas direkt i redovisningen. De verkliga kostnaderna är mycket högre. Det är vikariekostnader, intjänad semester, pension, samt administration i samband med frånvaron. Därtill kommer störningar i verksamheten som leder till sänkt kvalitet. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 22(34)
5 Ekonomi Samhällsekonomi Den svenska ekonomin utvecklas mycket starkt trots relativt svag internationell tillväxt. Det hänger samman med en fortsatt mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält till följd av den omfattande flyktinginvandringen. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt två procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som normalt. Men trots konjunkturell balans fortsätter statens finanser att visa betydande underskott. Världsekonomin har under en följd av år utvecklats relativt svagt. Låga råvarupriser pressar tillväxtmarknaderna medan osäkerheten om framtiden tynger de mer utvecklade ekonomierna. Den svaga utvecklingen i omvärlden gör att också utvecklingen av svensk export blir ganska dämpad. De flesta bedömare tror på fortsatt mycket låga räntor i år och nästa år. Få väntar sig någon radikal omläggning av penningpolitiken i restriktiv riktning på denna sikt. Den inhemska efterfrågan har under perioden 1990 2015 i genomsnitt ökat med 1,7 procent per år. Under 2014 och 2015 var tillväxten den dubbla till följd av en mycket stark utveckling av investeringarna, inte minst i byggnader och anläggningar. I år beräknas tillväxten i investeringarna, totalt sett, mattas något även om kommunsektorns investeringar väntas öka mycket snabbt. Den kraftiga befolkningstillväxten är en starkt bidragande orsak till att den inhemska efterfrågan fortsätter växa i snabb takt, i år och nästa år. De snabbt växande kraven på kommunernas och landstingens verksamheter och den därmed kraftiga tillväxten i kommunsektorns kostnader i kombination med en på sikt svagare utveckling av sysselsättning och skatteunderlag leder efterhand till betydande finansieringsproblem för kommunsektorns del. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ser i Ekonomirapporten (april 2016) behov av skattehöjningar med närmare två kronor de närmaste åren. 5.1 Kommunövergripande analyser 5.1.1 Finansiella mål Indikator Överskottet skall uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag år 2016. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Soliditeten skall under perioden hålla sig inom intervallet 9 % till 12 % Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 40 % eller högre. Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5 % av skatter och generella statsbidrag Kommentar Prognosen efter första tertialet är att årets resultat kommer att uppgå till + 13,9 Mkr, mot budgeterade + 45,0 Mkr. Rapporteras i tertial 3. Redovisas i tertial 3 Rapporteras i tertial 3 Prognosen efter första tertialet är att budgeten för de skattefinansierade investeringarna, 419 mkr,upparbetas under året. Det prognostiserade resultatet uppgår till + 13,9 Mkr och avskrivningarna till 116,0 Mkr, tillsammans 129,9 Mkr. Prognosen efter tertial 1 är att 4,5 mkr kommer att upparbetas. Förvaltningen kommer att begära tilläggsanslag för att finansiera dessa insatser. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 23(34)
5.2 Investeringsrapport utfall 30 april 2016 Utfall Budget Prognos Budgetavvikelse Belopp i Mkr 2016-04-30 2016 2016 Avgiftsfinansierade investeringar varav 37,9 250,0 191,0 59,0 VA verksamhet 33,8 232,0 180,0 52,0 Renhållning 3,9 8,0 8,0 0,0 Övriga avgiftsfinansierade 0,2 10,0 3,0 7,0 Skattefinansierade investeringar varav 83,7 419,0 419,0 0,0 Samhällsbyggnad 18,3 92,0 60,0 32,0 Kommunledningssektorn 65,4 327,0 359,0-32,0 Totalt 121,6 669,0 610,0 59,0 Investeringar Diagrammet redogör för tidigare års utfall samt 2016 års prognos kontra budget för respektive år. Budgeten för 2016 uppgår till 669,0 Mkr, vilket är i paritet med föregående år. Budgeten har reviderats ner med 31,0 Mkr för att anpassa framtida avskrivningar till förväntat skatteunderlag. Omställningen till ökad investeringsvolym fortsätter. Prognostiserat utfall 2016 uppgår till 610,0 Mkr, vilket skulle innebära en ökning med drygt 85 procent jämfört med 2015. Det är viktigt att notera att för att driva den ökande mängden investeringsprojekt krävs ökad personalstyrka, vilket påverkar driftbudgeten. Avgiftskollektivet Renhållningen prognostiserar att hela det beviljade anslaget på 8,0 Mkr, kommer upparbetas under året. VA-verksamheten har en investeringsram på 232,0 Mkr. Några stora projekt utmärker sig i arbetsomfång och komplexitet; nybyggnad av vattenverk, överföringsledningar inom olika delområden i kommunen och VA-sanering Mariebergsliden-Östra gatan. Byggnationen av Vattenverket är i startfasen med beräknat färdigställande höst 2018. Hittills har 21,0 Mkr upparbetats och ca 60,0 Mkr beräknas användas under året. Projekten med överföringsledningar har pågått en tid och vi står nu inför planeringen inom olika delområden. Sträckan Råckeröd Brunnefjäll är påbörjad och är därmed under byggnation. Arbetet Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport 1 2016 24(34)