Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Onsdagen den 7 juni, kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan Holmberg (S) Glenn Ljunggren (S) Mona Haugland (S) Morgan Persson (UP) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (L) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Morgan Carlsson (SD) Ersättare Kerstin Petersson (L) Pernilla Wiklund (UP) Mats Frisell (S) Susanne Jönsson (S) Linnea Stevander (S) Charlotta Windeman (M) Robert Syrén (M) Monica Haraldsson (M) Miguel Odhner (S) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Antecknas Bordlagda ärenden 4 Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål kopplat till kommunfullmäktiges strategiska mål: Minskad miljö- och klimatpåverkan Föredragande: Anna Silverberg Paulsen kl. 09:05-09:20 Antecknas Omedelbar justering Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 5 Beslut om tillsättning av tillförordnad kommunchef kl. 09:20-09:30 Handlingar tillkommer och skickat ut separat 6 Arbetsmiljörapport Information från Marie Karlsson kl. 09:30-10:00 Beslut Antecknas Paus kl. 10:00-10:15 Ärenden till kommunfullmäktige 7 KS2017/ Tertialrapport 1, 2017 Bilaga Föredragande: Förvaltningsledningen kl. 10:15-12:00 Enligt förvaltningen Omedelbar justering Lunch kl. 12:00-13:00 KOMMUNSTYRELSEN

3 Kallelse Sammanträdesdatum Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 8 Information om samarbete med Kungälv Energi och satsning på biogas Föredragande: Jenny Adler kl. 13:00-13:20 9 KS2017/ Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för år 2016 Bilaga Föredragande: Cecilia Sandeberg, Karin Jämting, Gunilla Lewin kl. 13:20-13:40 10 KS2017/ Systematiskt kvalitetsarbete läsår 2016/2017 Fokus förskola samt övergång, samverkan och omvärld Bilaga Föredragande: Jonatan Bengtsson kl. 13:40-14:00 11 Information om samverkan med polis Föredragande: Robert Andersson 14:00-14:30 Antecknas Enligt förvaltningen Antecknas Antecknas Paus kl. 14:30-14:45 12 Information från rådet för funktionshinderfrågor Kl. 14:45-15:45 13 Information från Kommunikationsenheten Antecknas Antecknas - Krishantering - Löpande verksamhet Föredragande: Robert Hallman och Susanne Junkala 15:45-16:00 14 Information/Dialog om mall för tjänsteskrivelse Bilaga Föredragande: Martina Hammarström och Kajsa Danesjö kl. 16:00-16:20 Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

4 Kallelse Sammanträdesdatum KS2017/ Svar på remiss - Aktualisering av äldre angivna riksintressen för energiproduktion Bilaga 16 KS2017/ Förstudie - Översiktlig granskning av kommunens arbetsmiljöarbete Bilaga 17 KS2017/ Motion om upprättandet av ett migrationsbokslut över asyl- och flyktinginvandringen sam den därpå följande anhöriginvandringen till kommunen Bilaga Enligt förvaltningen Antecknas Remitteras KOMMUNSTYRELSEN

5 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 31 (35) 4. 70/2017 Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål Anna Silfverberg Poulsen och TorBjörn Nilsson redogör för uppföljning av två av de resultatmål som är kopplade till kommunfullmäktiges strategiska mål Minskad miljö- och klimatpåverkan. Öka andelen hållbara resor: - Aktiviteter som utgår från målet, och hur statusen är på dessa. Fritidskort för unga och seniorkort är exempelvis genomförda. Under hösten 2017 lämnar Västra Götalandsregionen besked angående möjligheten för Kungälv att bli pilotkommun för personliga zoner. - Ett förslag till trafikplan är framtaget, och kommer att presenteras för utskottet i juni. Minska energiförbrukningen, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp: - En energigrupp har bildats. - Redovisning av förändring av fossila koldioxidutsläpp/invånare under perioden , samt prognos enligt mål fram till Redovisning av lokal förnybar elproduktion från år 2000 fram till idag. - Aktiviteter utifrån miljöpolitiskt program (kopplade till minska energiförbrukningen och koldioxidutsläpp ). Beslut Informationen antecknas till protokollet. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

6 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 10 (14) 23/2017 Uppföljning av kommunfullmäktiges strategiska mål Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Lena Arnfelt, sektorchef för sektor Trygghet och stöd, presenterar en uppföljning av kommunfullmäktiges strategiska mål Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete, utifrån sektorns verksamhetsområden: Bilar hur används och samordnas dom? Miljöbilar inom hemtjänsten Alla enheter arbetar med källsortering Besparingar av el inom hemtjänsten släcker lampor, planera besök inom samma områden etc. Beslut Informationen antecknas till protokollet. Expedieras till: För kännedom till: SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign

7 Tjänsteskrivelse 1(4) 7. Handläggarens namn Håkan Hambeson och Lars Davidsson Tertialrapport 1, 2017 Dnr KS2017/ Sammanfattning Prognosen efter tertial 1 är ett resultat på +22,3 Mkr mot budgeterat +45,0 Mkr. Verksamhetens nettokostnader ökar med 82,7 Mkr, eller 3,6 procent, från bokslut Skatteintäkter och generella statsbidrag liksom finansnetto visar positiva budgetavvikelser medan driftbudgeten visar negativ avvikelse. Bakgrund Tertialrapport 1 är den första av årets två rapporter med prognoser för helåret. Förvaltningen redovisar uppföljning av mål och ekonomi utifrån fastställd Årsplan. Verksamhetens bedömning Budgeterat resultat Det budgeterade resultatet uppgår till + 45,0 miljoner kronor. Prognosresultat Prognosen efter tertial 1 är att resultatet vid årets slut uppgår till +22,3 Mkr. Budgetavvikelsen prognostiseras alltså till -22,7 Mkr och består av: Skatteintäkter och generella statsbidrag, +22,1 Mkr Finansnetto, +10,0 Mkr Driftbudgeten, -54,8 Mkr Kommunens nettokostnad beräknas för hela året till 2 359,9 Mkr mot 2 277,2 Mkr Nettokostnadsökningen mellan åren är 82,7 Mkr eller 3,6 procent. Den budgeterade nettokostnadsökningen uppgår till 1,1 procent från bokslut 2016 till Årsplan Därutöver innehåller prognosen ytterligare 2,5 procent som specificeras enligt följande: Volymökningar utöver Årsplan 5,7 Mkr o I Årsplanen har förvaltningen åtagit sig volymökning om 47,0 Mkr Driftkostnadskonsekvenser o I prognosen redovisas ett överskott på 1,5 Mkr gentemot budget Effektivitet och kvalitet, 17,9 Mkr o Beslutade åtgärder som bedöms inte kunna genomföras inom Under/överskott i verksamheten, 16,6 Mkr o En nettosumma för den samlade avvikelsen för verksamhetskostnader. Finansiering (ökade pensionskostnader, nedskrivningar mm) 17,0 Mkr STABEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

8 2(4) Prognosen efter tertial , relaterat till följande år i Årsplan Årsplan bygger på att åtgärder genomförs och får bestående ekonomisk effekt. I Årsplanen är åtgärder fördelade på alla tre åren. Åtgärder som inte genomförs inom planerat år måste antingen genomföras följande år eller ersättas av andra åtgärder. Precis som i arbetet inför Årsplanen bör utskottsledare och sektorchefer i dialog värdera den brist som prognostiseras. De ökande pensionskostnader som är den huvudsakliga förklaringen till kostnadsökningarna inom program Finansiering bedöms bestå följande år. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har med anledning av detta annonserat behovet av höjt personalomkostnadspålägg Detta kommer att kunna innebära att det budgetunderskott som 2017 prognostiseras inom Finansiering fördelas ut och kostnadsförs i verksamheten, det vill säga sektorerna. För Kungälvs kommun som helhet består underskottet. Samhällsekonomin Befolkningen i Sverige växer, särskilt i yngre och äldre åldrar, vilket ökar kommunsektorns kostnader om alla ska få samma välfärd som i dag. Sedan början av 1980-talet har demografiska förändringar inneburit ökade verksamhetskostnader med i genomsnitt cirka en halv procent per år. Det innebär att kostnaderna för välfärd ökat som en följd av förändrad befolkning, men kostnaderna har dessutom ökat utöver vad den förändrade befolkningen har föranlett. De senaste årens stora befolkningsökning har resulterat i att behoven nu ökar tre gånger så snabbt, cirka 1,5 procent per år. Den främsta orsaken till befolkningsökningen är nettomigration, men även födelseöverskott bidrar till ökningen. Födelseöverskottet beror främst på att generationen från slutet av och början av 1990-talen kommit upp i barnafödande åldrar, men också på att en relativt stor andel av den invandrade befolkningen är i barnafödande åldrar. Samtidigt som vi har en snabb ökning av barn och unga blir kostnaderna för den stora fyrtiotalistgenerationen allt mer märkbara inom hälso- och sjuk vården och så småningom även i äldreomsorgen. Sociala investeringar Enligt beslut i samband med godkännande av årsredovisning och bokslut finns avsatta medel för att täcka kostnader för sociala investeringar. Prognosen efter första tertialet är att 7,75 Mkr av dessa kommer att användas. Förvaltningen kommer att begära tilläggsanslag i samband med tertialrapport 2. Resultatmål Uppföljningen av kommunstyrelsens resultatmål efter första tertialet indikerar god måluppfyllnad. För 7 av 13 mål redovisas att målet kommer att uppfyllas. 6 mål visar gult, det vill säga målet är svårbedömt/delvis uppfyllt. Bedömningen av resultatmålet om Samordning för effekt i Kungälvssamhället är svårbedömt eftersom indikatorer för KS budgetföljsamhet samt volymutveckling i förhållande till plan avviker från målvärde samtidigt som samordning och genomförande pågår. Strategiska mål Bedömningen av målet Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov är tudelad eftersom kommunfullmäktiges finansiella mål inte uppfylls. Finansnetto Någon nyupplåning har inte genomförts under första tertialet Prognosen är en positiv budgetavvikelse.

9 3(4) Investeringar Budgeten för 2017 uppgår till 813,4 Mkr, inklusive tilläggsanslag, varav 470,4 Mkr för skattefinansierade och 343,0 Mkr för avgiftsfinansierade investeringar. Prognostiserat utfall uppgår till 800,0 Mkr, varav 500,0 Mkr för skattefinansierade och 300,0 Mkr för avgiftsfinansierade investeringar. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kommunfullmäktiges strategiska mål utgör grund och förutsättning för kommunstyrelsens resultatmål. Uppföljningen av dessa redovisas i tertialrapporten. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Bedömning i relation till barnperspektivet framgår av tertialrapporten. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet framgår av tertialrapporten. Teknisk bedömning/genomförandeplan Förvaltningens bedömning är att åtgärder behöver vidtas för att uppnå årets budgeterade resultat. I Årsplanen beslutade åtgärder med inriktning Effektivitet och Kvalitet, som i prognosen bedöms inte kunna genomföras under 2017, bör värderas i dialog mellan utskottsledare och sektorchefer och vid behov ersättas. För att ytterligare förtydliga ekonomistyrningen för förvaltningens chefer, till att börja med inom sektor Trygghet och stöd, möter förvaltningsledningen sektorernas ledningsgrupper för att involvera, stödja och vägleda. Genomlysning av Daglig verksamhet och Funktionshinderverksamheten pågår. Fortsatta restriktioner enligt beslut i kommunstyrelsen våren Juridisk bedömning Bedömning inte aktuell. Ekonomisk bedömning Separat bedömning inte aktuell. Förslag till beslut Tertialrapporten godkänns. Magnus Gyllestad kommunchef Pia Jakobsson ekonomichef

10 4(4) Expedieras till: För kännedom till:

11 Central tertialrapport Kommunstyrelse

12 Innehållsförteckning 1 Inledning Volymer Verksamhet Uppföljning av KS Resultatmål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Öka kvaliteten inom vård- och omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin I Kungälv finns arbete åt alla Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Attraktivt boende Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling Minskad segregation Ökad integration och minskat utanförskap Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Minskad miljö och klimatpåverkan Öka andelen hållbara resor Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Gör rätt från början investera i barn och unga Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Personal Personalvolym Personalvolym efter yrkesgrupp Ekonomi Kommunövergripande analyser Finansiella mål Periodutfall Resultaträkning per 30 april Kassaflödesanalys per 30 april Balansräkning per 30 april Investeringsrapport utfall 30 april Finansiell rapport Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

13 5.8 Resultatprognos 2017 (12 månader) Prognos budgetavvikelse driftredovisning Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer Koncernföretagen Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

14 1 Inledning Föreliggande rapport är den första rapporten för året och den är uppdelad i fyra delar: Volymer, Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål, Personal och Ekonomi. Redovisningen bygger på verkligt utfall januari till och med april med prognos för helåret Inledningsvis presenteras en sammanställning av målbedömning av kommunstyrelsens resultatmål. Målbedömningen bygger på aktiviteter, indikatorer och målbedömning på sektorsnivå. Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Öka kvaliteten inom vård- och omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling Ökad integration och minskat utanförskap Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Minskad miljö och klimatpåverkan Gör rätt från början investera i barn och unga Öka andelen hållbara resor Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kulturoch fritidsliv Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

15 2 Volymer 2.1 Verksamhet Enhet Volymgrupper Volymtal Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Barn och ungdom 0-20 år Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Vuxenenhet Utfall T Plan helår 2017 Prognos helår 2017 Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd +Gemensam mottagning Antal vårddagar institution 0-20 år Antal vårddagar egna familjehem 0-20 år Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom Antal vårddagar institution 21- år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år Bostad med särskild service enligt LSS, antal brukare Egna boenden, vuxna Arbetslivscentrum Mottagning nyanlända och ensamkommande Antal brukare daglig verksamhet Antal mottagna enligt bosättningslagstiftning (vuxna/familjer) Antal nyanlända enligt lagen om eget boende (vuxna/familjer) Antal barn i mängden mottagna enligt bosättningslagstiftning och lagen om eget boende Antal mottagna ensamkommande barn Servicesektorn Måltidsservice Antal serverade måltider totalt Elförbrukning (MWh) Kommunledningssektor Skola Skola Kommunala fastigheter Förskola och pedagogisk omsorg Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m Kommunal förskola, antal helårsplatser Kommunal pedagogisk omsorg, antal barn Fristående förskola, antal barn Kommunal förskoleklass, antal elever Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

16 Enhet Volymgrupper Volymtal Skola Vård och äldreomsorg Förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola Gymnasieskola och gymnasiesärskola Lägenheter och platser VoÄ Utfall T Plan helår 2017 Prognos helår 2017 Kommunal grundskola årskurs 1-9, antal elever Kommunal grundsärskola, antal elever Kommunala fritidshem, antal barn Fristående förskoleklass, antal elever Fristående grundskola, antal elever Fristående fritidshem, antal barn Kommunal gymnasieskola (Mimers hus), antal elever Kommunal gymnasiesärskola (Trekungagymnasiet), antal elever Fristående gymnasieskola, antal elever Totalt antal lägenheter i särskilt boende och korttidsplatser, i egen regi Varav: Demenslägenheter/Psykogeria triska lägenheter Varav: Omsorgslägenheter Vård och äldreomsorg Köpta platser VoÄ Köpta årsplatser (korttidsplats) Brukare med hemtjänst Vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg Brukare i hemtjänsten Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende Ersatta timmar i hemtjänsten Timmar i hemtjänsten Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

17 3 Uppföljning av KS Resultatmål Tolkning 3.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Målet är effekt och medlet är samordning. För att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället ska förvaltningens resurser samordnas och nyttjas så effektivt som möjligt. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall Den prognostiserade budgetavvikelsen ligger till stor del inom sektorernas verksamheter. Volymer som avviker från plan finns främst inom arbetsliv och stöd. De stora volymerna inom skola och vård och äldreomsorg visar god följsamhet mellan plan och prognos. Tidningen Fokus ranking visar att Kungälv ligger bra till i jämförelse med andra kommuner men sämre än uppsatt måltal. Förvaltningen följer planen för implementering av ny organisation och nya arbetssätt. En mängd aktiviteter som stödjer möjligheterna att nå målet pågår. Merparten genomförs enligt plan, ett antal är försenade och några ej påbörjade, de kommer att påbörjas under Portföljstyrningsprocessen utvecklas för att nå önskad samordning och effektivisering av portföljerna tillväxt och social hållbarhet. Arbete med den ekonomiska avvikelsehantering i förvaltningen pågår. exempelvis inom LSSområdet samt barn och unga. Anpassningen av arbetet med nyanlända till förändrade villkor och förutsättningar pågår. Samordning av strukturerna för boendeplanering och integrationsstödjande resurser har utvecklats och förstärkts. Boendekoordinator är tillsatt för samordning och stöd. Framsteget - som är en samarbetsarena för skola, arbetsförmedling och arbetsmarknadsenheten (ungdomens hus) har kommit igång enligt plan. Skolans och socialtjänstens samarbete i drogpreventiva projektet pågår och utvecklas. Organisering av stödenheten är under utredning för förändring inför höstterminen I arbetet med den nya förvaltningsorganisationen har det skett en ökad samordning av resurserna hos bibliotek, kultur och trygga ungdomsmiljöer (TUM). KultLab är ett exempel på detta. Analys Genom att vi förbättrar förvaltningens arbetssätt, processer och strukturer så ökar vi effektiviteten. Samverkan mellan enheter och organisationer förbättrar hantering av resurser. De ekonomiska effekterna av effektiviseringsåtgärderna tar längre tid att genomföra än planerat. Samtidigt ska nya förutsättningar och utmaningar hanteras. Just nu i form av bland annat förändrade förutsättningar för mottagande och boende för nyanlända, ökande kostnader och volymer inom barn och unga, ökande kostnader och vissa svårigheter att rekrytera för Kungälvssamhällets tillväxt. Kostnaderna kommer oftast före intäkterna. Målet är rörligt och därmed svårbedömt. Så här går vi vidare Årsplan har fokus på samordning och effektivitet. Förvaltningens omorganisation är det Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

18 tydligaste exemplet. Förutom förändrad organisation är förändrade arbetssätt och processer viktiga framgångsfaktorer för att nå målet. För att kortsiktigt hantera situationen behövs insatser för att se över kostnadsutvecklingen och följa årsplanen. Förvaltningen arbetar med en handlingsplan. Indikator Utfall Målvärde Ekonomi, KS budgetuppföljning (Mkr) , Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) 50% 100% Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning Här är det bäst att bo ) Måluppfyllnad övriga resultatmål visar minst 50 procent grönt 54% 50% Aktivitet Extern granskning av Kungälvs kommun Utvecklad kvalitetsstyrning Förstärka årshjulet med omvärldsanalys Inleda ett systematiskt kvalitets- och miljöarbete med hjälp av SKLs Kommun-Kompassen-Miljö. Förstudie diariet på nätet samt koppling e-arkiv Framtagande av digital agenda Utreda förutsättningarna för bildande av ett parkeringsbolag. Förbättrad upphandling och inköpsprocess Förvaltningen bistår ekonomiberedningen i arbetet att utreda möjligheter till en effektiv koncernbildning. Genomlysning och analys av funktionshinderverksamhetens volymökningar. Behovsprövning av konsulttjänster Fortsatt ökat fokus på socialt ansvarstagande vid upphandling i syfte att minska kostnaderna för försörjningsstöd samt stödja målet om fler i arbete och minskad segregation Vidta åtgärder för att öka den administrativa självfinansieringsgraden inom upphandlingsområdet Utreda ytterligare samarbetsområden med SOLTAK Status Pågående Ej påbörjad Pågående Pågående med avvikelse Ej påbörjad Avslutad Pågående med avvikelse Ej påbörjad Avslutad Pågående Pågående Pågående Pågående Ej påbörjad Tolkning Attraktiv arbetsgivare Kungälv är en kommun dit många medarbetare söker sig, där man vill vara med att utveckla kommunen och vara goda ambassadörer både under och efter anställningen. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall Sysselsättningsgraden för kvinnor har ökat något jämfört med samma tertial Andelen tid utförd av timanställda fortsätter att minska och är nu 2,9 procentenheter under målvärdet. Personalomsättningen är 5,1 procentenheter över målvärdet. Sjuktalen fortsätter att öka i vår förvaltning och är 2,1 procentenheter över målvärdet. Analys Att kvinnornas medelsysselsättningsgrad ökat bedöms vara ett resultat av beslutet om "Önskad Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

19 sysselsättningsgrad". Andelen tid utförd av timanställda fortsätter att minska. Det visar att flera personer har blivit anställda på månadslön istället för att vara timavlönade vilket ligger i linje med målet att öka kontinuiteten för brukare och att kunna erbjuda medarbetare en tryggare anställningsform. God arbetsmiljö är väsentligt för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och därför sker fortsatt utveckling av förvaltningens arbetsmiljöarbete. Ett väl utvecklat introduktionsprogram skapar bättre förutsättningar för medarbetare att känna sig trygg i sin yrkesroll varför det är av vikt att utveckla detta arbete. Förvaltningen är mitt i en stor organisationsförändring som kan leda till att kommunen blir mer attraktiv som arbetsplats, men också på kort sikt skapa oro. Förvaltningens sjuktal fortsätter att öka. Arbetet behöver vara fortsatt intensivt inom området. Indikatorn personalomsättning följs upp för första gången i årsplanen. Utfall och måltal behöver analyseras ytterligare och relateras till jämförelsekommuner och egen utveckling. Så här går vi vidare Fortsatt arbete sker utifrån det Personalpolitiska programmet för att vidareutveckla målet Attraktiv arbetsgivare. Fokus ligger på fortsatt utveckling av ledarskapet och arbetsmiljöarbetet. En mängd aktiviteter och ett stort arbete utifrån "Plan för minskad sjukfrånvaro - strategi för ökad frisknärvaro" görs. En långsiktig, bred satsning för att säkra rekrytering av personal behövs, och detta tar sin utgångspunkt i Personalresursplanen. Indikator Utfall Målvärde Sjuktal 9,1% 7% Sysselsättningsgraden för kvinnor 92,7% 95% Andel timanställda 8,1% 11% Nöjd medarbetarindex 74 Personalomsättning 15,1% 10% Aktivitet Personalresursplan Genomför aktiviteter enligt Personalpolitiskt program Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Status Pågående Pågående Pågående Tolkning Öka kvaliteten inom vård- och omsorgen genom kvalitetssäkring av verksamheten och utveckling av välfärdsteknologin För att öka kvalitén och kvalitetssäkra verksamheten krävs att sektor vård och äldreomsorg arbetar systematiskt med personalförsörjning samt har fokus på att följa utvecklingen av välfärdsteknologi samt implementera system som effektiviserar processerna. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall Ett antal projekt och uppdrag pågår med syfte att säkra kvaliteten och öka effektiviteten i verksamhetsprocesserna men det är ännu för tidigt att avläsa några effekter. Projektet Kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 avslutas under våren och implementering i verksamheten pågår för fullt. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

20 Indikatorn Antal utbildningsplatser på vuxenutbildning, är försenat till hösten. Kostnader per brukare, särskilt boende och hemtjänst ligger över måltalen. Övriga indikatorer enligt måltal eller något bättre. Analys Frågan om att öka kvaliteten inom vård och äldreomsorgen är mer komplex än att digitalisera befintliga rutiner och ta bort de analoga/manuella aktiviteterna. Det innebär också att verksamhetens arbetssätt och organisation behöver utvecklas. Indikatorer behöver kopplas till processer för att mäta och analysera kvaliteten och effekter av förändringar. Så här går vi vidare Fortsätta arbetet med de uppdrag och projekt som finns enligt handlingsplanen och den prioritering som görs från ledningen. "Håll i och håll ut" när det nya kvalitetssystemet går i full drift. Indikator Utfall Målvärde Kostnad särskilt boende enligt KPB, egen regi, kr/dygn Kostnad hemtjänst enligt KPB, egen regi, kr/beviljad timme Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal (N21803) Två stycken e-tjänster som är riktade till medborgarna ska vara införda Antal köpta utbildningsplatser på vuxenutbildning, vård och omsorg 5 Aktivitet Utredning av Landskronamodellen Genomlysning och analys av Äldreomsorgens volymökningar. Fler utbildade personer inom sektor vård- och äldreomsorg Status Pågående Pågående Pågående Tolkning 3.2 I Kungälv finns arbete åt alla Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt och ett attraktivt varumärke bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, feriejobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Den totala arbetslösheten i Kungälv ligger på en fortsatt låg nivå jämfört med riket (3,8 procent) och Västra Götalandsregionen (3,4 procent). I regionen är det endast Öckerö (1,2 procent) och Lerum (1,4 procent) som har lägre arbetslöshet än Kungälv. Ungdomsarbetslösheten är 2,3 procent att jämföras med rikets 4 procent och Västra Götalandsregionen 3,7 procent. 47 procent av alla timanställda i förvaltningen är mellan år vilket bidrar till den låga ungdomsarbetslösheten. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

21 Aktiviteterna som syftar till att skapa förutsättningar för fler i arbete och i vissa fall förenkla villkoren för näringslivet är alla påbörjade. Analys Förvaltningen når målet både med hjälp av konjunkturen, samarbete och förändrade arbetssätt. Förvaltningen ser behov av fortsätt utveckling av arbetssätt för att möta personer som ligger en bit från arbetsmarknaden och motivera dem till utbildning och/eller arbetspraktik. Inom kommunen finns yrkeskategorier som är bristyrken. En framgångsfaktor är att motivera de timanställda till att vidareutbilda sig, till exempel till undersköterska, för att säkerställa kvaliteten i vår verksamhet och samtidigt bidra till fler i arbete. Det är viktigt att vuxenutbildningen kan erbjuda utbildningsplatser inom dessa yrkeskategorier. Så här går vi vidare Yrkesvuxutbildningen ger bättre förutsättningar för personer i behov av kompetensförstärkning. Utbildning kommer att erbjudas inom flera yrkeskategorier, till exempel för undersköterskor, plattsättare och inom fordonsbranschen. Samarbetet näringsliv/förvaltning utvecklas inom ramen för näringslivsplanen vars målsättningar sträcker sig till Indikator Utfall Målvärde Arbetslösheten i Kungälv 1,6% 1,9% Antal feriejobb 491 Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking 150 Insikt, förbättra Kungälvs kommuns index Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) 68% Arbetslöshet i Kungälv, Ungdomar 2,3% 3% Aktivitet Genomför aktiviteter enligt näringslivsplan Utreda förutsättningarna för bildande av ett näringslivsbolag för Kungälv och Marstrand Jobbsatsning med ökat stöd till besöksnäring Sänkt taxa avseende upplåtelse av allmän platsmark Fortsatt ökat fokus på socialt ansvarstagande vid upphandling i syfte att minska kostnaderna för försörjningsstöd samt stödja målet om fler i arbete och minskad segregation Status Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Tolkning 3.3 Attraktivt boende Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling Kommunen ska ha ett attraktivt boende. Kommunen är Attraktiv som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling. Boendet är bostaden, en trygg boendemiljö, tillgången till varierat utbud av service, en dynamisk stadskärna, bra skolor, god omsorg, närhet till havet och natur samt ett rikt kultur- och föreningsliv. God tillgång till infrastruktur och till kollektivtrafik. Målgrupperna är de som redan finns här och i den målgruppen även de som har särskilda behov Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

22 samt gruppen som behöver flytta in för att öka befolkningen. Genom samordning för hela miljöer är vi aktiva. Kommunens erbjuder ett varierat utbud utifrån efterfrågan av bostäder för att kunna skapa flyttkedjor. Vi marknadsför Kungälvs kommun som ett attraktiv boende och fortsätter arbetet med hållbar samhällsutveckling där den sociala dimensionen under kommande år har ett särskilt fokus. Styrningen av framtidens boende i kommunen behöver en betydligt längre tid än en treårsbudget för att kunna genomföras. De lagstiftade processerna kompletterat med genomförandet i en högkonjunktur med brist på entreprenörer ger negativa tidseffekter men förutsättningar för tillräcklig kvalitet över tid. Eftersom genomförandet av nybyggnation delvis också påverkas av konjunktur behöver ett perspektiv om åtminstone 15 år läggas på frågan. Det är realistiskt med en befolkningstillväxt i Kungälvs kommun om ca 1,5-2,0 procent utslaget som ett genomsnitt i ett minst 15-årigt perspektiv ( ). Under perioden åtar sig förvaltningen volymmålet att ca 400 bostäder per år färdigställs. Förvaltningens samhällsutvecklande resurser ligger då på genomförande under den närmast femårsperioden. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall En förändring av hur redovisning av målvärdena har gjorts för indikatorerna antal beviljade bygglov, antal bostäder med slutbesked och antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner jämför med årsplan Förändringen innebär ingen ändrad målsättning men ackumulerat målvärde utgår från 2017 istället för från 2015 som tidigare. Antalet bostäder som får bygglov ligger i nivå med uppdraget medan färdigställandeeffekten ännu inte når leveransnivån. Leveranserna för särskilda boenden ligger bättre till än tidigare, även om kvaliteten i framförallt bostäder för nyanlända inte når eftersträvad nivå. Kön till boende för äldre är i det närmaste borta. Utbyggnaden av Ytterbyhemmet beräknas vara färdig våren Analys Utmaningen i det fortsatta arbetet handlar om att få en fungerande helhet mellan ökningen av antalet bostäder, behovet av skolplatser och utbyggnad av infrastruktur, nya verksamhetsområden mm. En stor framgångsfaktor för fortsatt positiv befolkningsutveckling är att hinna med utvecklingen av förskole- och skolplatser eftersom barnfamiljer är väsentlig i befolkningstillväxten. Antalet detaljplaner för bostäder ökar och även antalet beviljade bygglov. Därmed förväntas antalet slutbesked öka under Eftersom huvuddelen av personalresurserna, i enlighet med årsplanen, ligger på leverans av redan startade projekt och aktiviteter riskerar portföljerna att få svårigheter med att fylla på med projekt som ska leverera under kommande 4 års period. Så här går vi vidare Arbete fortsätter för att nå leverans för identifierade indikatorer och en hållbar samhällsutveckling. Styrningen av den fortsatta tillväxttakten kommer ske genom portföljplan Tillväxt. Samordning av portföljplanerna för tillväxt och social hållbarhet i tidiga skeden kan utvecklas för att nå ännu fler sociala nyttor. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

23 Indikator Utfall Målvärde Antalet lägenheter vid vård- och omsorgsboende Antalet lägenheter i trygghetsboende Antalet lägenheter vid LSS-boende Bygglov ranking i servicemätningen insikt Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) Kungälv som en plats att bo och leva i Antal anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare 7,8 Antalet bostäder i beviljade bygglov Antalet bostäder som fått slutbesked (Antal färdigställda lägenheter) Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner Aktivitet Kommunen sammanställer och implementerar en kvalitetspolicy gällande utbud, service och bemötande Tillväxten skall bära sig själv Status Ej påbörjad Pågående Tolkning 3.4 Minskad segregation Ökad integration och minskat utanförskap Integration och minskat utanförskap är ett stort mål i den sociala översiktsplanen. Övergripande målet är att skapa ett socialt hållbart samhälle i hela kommunen. Delmål är att: innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall De indikatorer som kan rapporteras i tertial 1 uppnår målvärdet. Det pågår ett aktivt arbete med att samordna samhällsinsatser i specifika geografiska områden. Familjecentral i Ytterby är ett exempel på det. Alla ensamkommande som avslutat sin språkintroduktion under året har påbörjat ett nationellt program via gymnasieskolan eller fortsätter sina studier på Komvux, där de läser in de avslutande kurserna på språkintroduktionen för att sedan söka ett gymnasieprogram via Komvux. Under T1 har dock ingen avslutats vilket gör det svårt att mäta indikatorn mer än att alla är i studier och arbete just nu Sektor skolas arbete i Välkomsten innebär en väg in i skolan oavsett ålder. Genom att anställa integrationsstödjare och boendekoordinator ser förvaltningen effekter av förstärkt introduktion av nyanlända familjer/ vuxna. Samtliga nyanlända har efter avslutad etableringstid blivit självförsörjande genom att antingen vara i arbetsmarknadsåtgärd via arbetsförmedling eller i utbildning. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

24 Kostnader för försörjningsstöd fortsätter att minska bland annat beroende på en god arbetsmarknad samt att förvaltningen arbetar med hög kvalitet. Analys De ensamkommande ungdomarna som togs emot 2015 närmar sig slutet på introduktionsprogrammet. Planeringen behöver redan nu göras för att stärka deras möjligheter på arbetsmarknaden. Att öka integrationen i samhället kräver många differentierade insatser på olika samhällsarenor. Språket är en nyckel till ökad integration. Som i övriga landet är det en utmaning även i Kungälv för nyanlända ungdomar att etablera sig avseende studier och arbete. Det är därför viktigt med särskilda insatser och samverkan med utbildningssamordnare och arbetsförmedlingen. Så här går vi vidare Att ytterligare utveckla samarbetet med civilsamhället är prioriterat framöver för att förbättra mottagandet av nyanlända. Inom portfölj social hållbarhet pågår en rad olika insatser för ökad integration och minskat utanförskap där fokus är att systematisera effektutvärdering. Indikator Utfall Målvärde Andel ensamkommande i studier/arbete efter avslutat boendeärende 100% 100% Andel nyanlända i arbete eller studier efter avslutad etableringstid på 2 år 100% 100% Studerande på SFI kurs 3D som fått godkänt - genomsnittlig tid i veckor 28 Kostnader försörjningsstöd ska minska 14,4 18 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, andel (%) 85% Antal aktuella missbruksärenden Antal aktuella ärenden barn och ungdom Antal aktuella insatser barn och ungdom Aktivitet Genomför handlingsplan enligt Social översiktsplan steg 3. Status Pågående Tolkning Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolans kompensatoriska uppdrag är strategiskt viktigt för att uppnå målsättningarna i Social översiktsplan. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall Indikatorerna visar på att Kungälv ligger något under det förväntade värdena när betygsresultatet Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

25 räknas om i förhållande till de socioekonomiska förutsättningar kommunen har. Resultatet avser föregående läsårs betyg, årets modellberäknade värden för betygen läsår 16/17 presenteras i december. En ny plan och processbeskrivning för arbetet med skolornas frånvarohantering är framtagen och ska införas i verksamheten. En viktig del för att kunna jobba strategiskt är Skola24, ett system för schemaläggning och frånvarorapportering. Arbetet på teknikstöd på gymnasiet fortskrider som tidigare. Under våren genomförs test på högstadiet för att undersöka om det går att omsätta arbetssättet dit. Analys För att främja lärande och kunskapsutveckling för samtliga elever behöver alla skolor arbeta systematiskt och aktivt med att minska frånvaro. Arbetet med teknikstöd på gymnasiet fortsätter som tidigare och utvärderingar visar att eleverna får del av stödet blir hjälpta. Arbetet med att ta fram en plan för att öka närvaron i skolan följer planeringen. Så här går vi vidare Planen för att öka närvaron i skolan ska beslutas och implementeras. Under hösten kommer de tre 7-9 skolorna och F-6 skolorna i området Centrum vara pilotskolor för implementeringsarbetet. Även några förskolor i centrum kommer att särskilt arbeta för att främja närvaro och minska frånvaro. Nästa steg i teknikstödsprojektet är att analysera resultatet och undersöka om det går att omsätta arbetssättet till alla högstadieskolorna. Indikator Utfall Målvärde Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde, lägeskommun -0,9% 3% Tolkning Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde -6,6% 0% Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) 68% Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Indikatorerna som är kopplade till målet har en positiv utveckling. Analys Försörjningsstödet har minskat generellt vilket också medför att färre barn finns i familjer med försörjningsstöd. Brist på bostäder för nyanlända leder till mer kollektiva lösningar med flera familjer som delar gemensamt boende. Trångboddheten innebär en risk för att barn inte får lugn och ro att göra läxor och annat skolarbete. Detsamma gäller för vuxna som läser SFI (svenska för invandrare) och annan utbildning inom etableringstiden. Detta kan leda till försämrade förutsättningar för självförsörjning, dvs utbildning (lära sig svenska språket bl a). Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

26 Vid jämförelser med 2014 års siffror i SÖP:en (Social översiktsplan) visar indikatorerna "Ekonomiskt bistånd" samt "Barn i hushåll med försörjningsstöd" en generell minskning i hela kommunen och en något större minskning i specifika geografiska områden. Dock kvarstår utmaningen att utanförskapet är koncentrerat till vissa specifika geografiska områden i Kungälvs kommun. Så här går vi vidare Fortsatt arbete utifrån Social översiktsplan. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Antalet barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd Antal hushåll med försörjningsstöd som har barn Minskad miljö och klimatpåverkan Öka andelen hållbara resor Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, går, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Alla indikatorer till målet mäts årsvis vilket gör det svårt att kommentera utfallet i tertial 1. Aktiviteterna och arbetet med att öka andelen hållbara resor samordnas numera i förvaltningen i syfte att ta ett nytt helhetsgrepp mot målet. Fritidskort för unga på sommar- och jullov är infört. Antalet resenär med kollektivtrafiken ökar stadigt och låg för 2016 långt över plan, utfallet för 2017 bedöms gå i samma linje. Målet följs upp på en mer detaljerad nivå inom det Miljöpolitiska programmet. Analys Arbetet med att öka hållbara resor har tidigare inte varit samordnat i förvaltningen. Ett första steg är gjort genom omorganisation mellan enheter för att förbättra förutsättningarna för samordning av arbetet. Generellt har kommunen ett brett pågående arbete kopplat till detta miljömål. Kungälvs arbete med detta programområde bedöms ligga ganska nära framkant. Så här går vi vidare Ansvarsområden och prioriteringar kommer att fördelas och förtydligas i syfte att intensifiera och effektivisera arbetet med att öka andelen hållbara resor. Indikator Utfall Målvärde Totalt antal resande med kollektivtrafik i Kungälvs kommun Antal körda mil per invånare med bil 737 Enkät andelen hållbara resor till och från skolan Aktivitet Utredning angående om Kungälvs Kommun kan bli pilotkommun för personliga zoner. Samordning av samhällsbetalda resor i en organisation Status Pågående Avslutad Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

27 Aktivitet Resvaneundersökning Införande av fritidskort för unga Status Ej påbörjad Avslutad Tolkning Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Energianvändning och utsläpp av koldioxid ska minimeras. Energieffektivisering och utbyte till förnybara bränslen ska genomföras successivt både internt i kommunförvaltningen och externt i den geografiska kommunen. När det gäller utsläpp till vattenmiljö bör påverkan från dag- och spillvatten samt ytavrinning minska. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Indikatorerna som är kopplade till målet är årsvisa och redovisas senare under året. Utvecklingen för att minska fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon är positiv och Kungälv ligger under uppsatta målvärden. Arbetet med uppföljning och tillsyn av enskilda avloppsanläggningar samt av lantbruk/hästgårdar pågår enligt plan. Måltidsservice har arbetat aktivt med att välja en större andel ekologiska livsmedel.. Verksamheterna har gjort medvetna miljöval vid inköp och på så sätt har de bidragit till en mindre miljöpåverkan. Analys Förvaltningen bedömer att det finns förutsättningar att nå målet. Så här går vi vidare Arbete med att införa ett miljöledningssystem påbörjas Indikator Utfall Målvärde Miljöranking i tidningen Aktuell hållbarhet 135 Fossila koldioxidutsläpp från kommunförvaltningen 920 Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon 2,8 Lokal förnybar elproduktion i Kungälvs kommun 8,4% Antal befintliga fastigheter som kopplas på det kommunala vatten och avloppsnätet 50 Tolkning 3.6 Gör rätt från början investera i barn och unga Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

28 känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Barngruppsstorleken i förskolan ligger på 18,1 vilket är marginellt över målsättningen på 18 barn per avdelning. Under våren har en del överinskrivningar behövts göras på grund av platsbrist men till hösten kommer Sparrås förskola och Kongahälla förskola att stå klara med 5 respektive 3 nya avdelningar. I Kungälv har antalet barn per all vuxen personal och antalet barn per förskollärare minskat. Även i riket har antalet barn per vuxen minskat men inte antal barn per förskollärare. Vårdnadshavarnas svar i den nya föräldraenkäten visar att de är mycket nöjda med hur verksamheten arbetar med barnens trygghet och gemenskap och dess arbete mot läroplanens mål i språk, matematik och naturvetenskap. Personalen gjorde i samband med enkäten en självskattning med samma frågeområden som enkäten. Personalen skattade sig överlag lägre, och såg mer utvecklingspotential i sin verksamhet än vad vårdnadshavarna gjorde i enkäten. Analys Det är positivt att Kungälv minskar antalet barn per utbildad förskollärare, siffrorna i riket visar inte samma utveckling. Personalens kompetens är en avgörande faktor för förskolans kvalitet. I enkäten till vårdnadshavare framkommer att vårdnadshavarna överlag är mycket nöjda med kvaliteten i förskolan. Ett utvecklingsområde som framkommer är dock vårdnadshavares påverkansmöjligheter och information från förskolan. Så här går vi vidare Slutsatser från föräldraenkät, personalens självskattning och kartläggningen av personalens digitala kompetens kommer bearbetas av förskolans kompetensutvecklingsgrupp för att planera framtida satsningar på olika nivåer. Alla enheter kommer att ta upp påverkansmöjligheten vid olika föräldrakontakter, till exempel på föräldraråd/möten och i samtal. Under hösten kommer ett nytt system, Unikum, att göra det enklare för föräldrar att följa förskolans planering och verksamhet och det egna barnets utveckling. Arbetet med att intressera utbildad personal för tjänster i Kungälvs förskolor fortsätter. Två nya förskolor öppnar under hösten, detta gör att förskolornas enhetsorganisation omorganiseras, två nya enheter bildas och ny personal och nya chefer rekryteras. Tolkning Indikator Utfall Målvärde Genomsnittligt antal barn per avdelning 18,1 18 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi 5,1 5, Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Är svårbedömt/delvis uppfyllt Kommentar av utfall Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

29 Indikatorerna kommer att redovisas först i tertial 2 efter att vårens betygsättning är färdig. Över några års tid har betygsresultaten pekat på ökade kunskaper med undantag för 2016 då resultatet inte var lika entydigt. De flesta indikatorer låg då på samma nivå som tidigare och några hade sjunkit. För att öka elevernas måluppfyllelse görs en översyn av stödenhetens organisation. Planen är att dela stödenheten från och med hösttermin 2017 i två delar: elevhälsa och flerspråk. Kuratorerna flyttas då från central elevhälsa och placeras på grundskolorna. Utbildningen i "Bedömning för lärande" för alla lärare inom grundskolan fortgår under hela Vidare utbildas även all personal inom fritidshemmen under läsåret 16-17, där fokus är innehållet i fritidshemmens nya avsnitt i läroplanen. Motsvarande utbildning i förskoleklassen, med fokus är på läroplanens nya avsnitt för förskoleklassen, planeras med start hösten På gymnasiet har arbetet med ökat elevinflytande pågått och positiva förändringar syns på några enheter. Analys Då inga indikatorer ännu kan mätas är målet i dagsläget svårbedömt (gult). Genom stödenhetens organisationsförändring förväntas elevhälsan på ett bättre sätt stödja skolornas uppdrag - elevernas måluppfyllelse. Utbildningen i "Bedömning för lärande" syftar till att ge pedagoger verktyg för att anpassa undervisningen till att möta alla elever, stimulera dem till lärande och göra dem självgående. Utbildningen kommer förhoppningsvis bidra till målet genom att främja elevernas lärande och kunskapsutveckling. Så här går vi vidare Förskoleklassens utbildningsinsats ska startas upp efter sommaren och effekten av utbildningsinsatsen i "Bedömning för lärande" för grundskolepersonalen ska följas upp. På gymnasiet pågår arbete med att tydliggöra lärarnas uppdragshandlingar inför höstterminen samt utveckling av organisation och arbetsformer för elevhälsan. Beslut om ny organisation för stödenheten tas efter samverkan med fackliga organisationer i maj. Indikator Utfall Målvärde Andelen elever i årskurs 3 som klarat samtliga delprov på nationella proven i SV, Sv2 och MA 63% Nationella prov åk 6 96 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) 230 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 85 Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) 63 Gymnasieelever med examen inom 3 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever med examen inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) 75% 70% Aktivitet Översyn stödprocesser inom förvaltningen Sveriges största satsning på kompetensutveckling för lärare Status Pågående Pågående Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

30 Tolkning Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. Mångfald och delaktighet ska stimuleras. Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning av verksamheten. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Antalet barn och unga som deltar i det lokala kultur- och fritidslivet håller sig fortsatt på en hög nivå. Antal barn i kulturskolan har ökat och det finns många barn i kö, idrottsföreningarna har välfyllda träningar och nya satsningar på KultLab och Skaparateljé har nått nya målgrupper. Besöksantalet i Mimers hus kulturhus har ökat efter ombyggnationen. Det finns inga exakta siffror på hur mycket men uppskattningsvis har det åtminstone dubblerats. En viss ökning gällande utlån av media till barn och unga har skett vilket kan beror på att antalet besökare i Mimers hus kulturhus har ökat. I ombyggnationen har även yngre barn varit delaktiga genom att de fick framföra sina åsikter om lekmiljöer i huset. Resultatet blev satsningar på lekfulla miljöer såsom rutschkana och lekmöbler. Ett digitalt system för redovisning av aktiviteter har införts efter detta har antalet aktiviteter redovisade inom LOK-stöd har minskat något. Analys Ombyggnationen av Mimers kulturhus har varit lyckad och inneburit att många barn och ungdomar kommer till huset för att leka eller hänga och lockas till att låna böcker, ta del av kulturutbudet med mera. Kulturskolan kan inte ytterligare utöka antalet elevplatser inom befintlig ekonomiska ram. Det finns dock en lång kö till kurser, främst inom piano och gitarr, så intresset från barn och unga är stort. De föreningar som sysslar med inomhus- och issporter önskar också mer tid än vad som är möjligt med de hallar och anläggningar som i dagsläget finns. Så här går vi vidare I höst öppnar Sparrås-hallen och därmed frigörs mer yta till LOK-aktiviteter i och med att våra föreningar har ytterligare en hall där aktiviteter kan genomföras. Indikator Utfall Målvärde Antal elever i kulturskola Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken Delaktighetsmått ska öka (Keks) Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) Aktivitet Utveckla former för hur kommunens verksamheter gemensamt kan öka deltagande och delaktighet bland barn och unga. Status Pågående Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

31 4 Personal 4.1 Personalvolym Anställda (avser månadsanställd personal) 1/ / Förändring Antal anställda Antal anställda, kvinnor Antal anställda, män Antal årsarbetare Antal årsarbetare, kvinnor Antal årsarbetare, män Kommentar Männen utgör 19% av samtliga anställda. Det är en något högre andel än det har varit tidigare men det är långt till 50%. I tabell 4.2 framgår inom vilka yrkesområden volymförändringar har skett. Det är framför allt inom vård och omsorgsyrken och sociala yrken samt inom kultur och fritidsyrken ökning har skett. En del av den ökningen kan kopplas till flyktingmottagningen. Samtidigt som antalet anställda med fastställd sysselsättningsgrad har ökat har vi anlitat timavlönad personal i mindre omfattning. Nedgången är ca 1 procentenhet. Dessutom har sysselsättningsgraden för kvinnor ökat vilket innebär att antal årsarbetare ökar något mer an antalet personer. Antal arbetade timmar kvartal 1 Tertial Tertial Förändring Månadsavlönade Månadsavlönade, kvinnor Månadsavlönade, män Timavlönade Timavlönade, kvinnor Timavlönade, män Mer/övertid Mertid, kvinnor Mertid, män Övertid, kvinnor Övertid, män Summa totalt arbetad tid Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar 8,1 9,0-0,9 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

32 Sjukfrånvaro tertial 1 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid Tertial Tertial Förändring 9,1 8,8 0,3 Kön Kvinnor 10,0 9,7 0,3 Män 4,9 4,7 0,2 Ålder <= 29 år 5,8 5,6 0,2 Andel sjukfrånvaro>59dagar av total sjukfrånvaro Kommentar av utfallet sjukfrånvaro år 8,8 8,0 0,8 >= 50 år 10,5 10,5 0,0 45,6 45,7-0,1 Totalt sett ökar sjukfrånvaron med 0,3 procentenheter jämfört med T Både män och kvinnor har högre sjukfrånvaro men från olika nivåer. Det är en splittrad bild om man ser till yrkesområden. Personal inom vård och omsorgsyrken, sociala yrken samt tekniska yrken visar en högre sjukfrånvaro medan personal inom skola samt kök och städ visar lägre sjukfrånvaro. Sjuklönekostnader Tertial Tertial Förändring Sjuklönekostnad, kronor Sjuklönekostnad kronor, kvinnor Sjuklönekostnad kronor, män Beräknat PO, kronor Summa Kommentar 4.2 Personalvolym efter yrkesgrupp Antal anställda och årsarbetare per yrkesområde och Antal anställda Antal anställda Yrkesområden T T Förändring T T Förändring Ledning Administration Vård och omsorg Socialt och kurativt Skola, förskola Kultur och fritid Teknik Kök och städ Totalt Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

33 5 Ekonomi 5.1 Kommunövergripande analyser Samhällsekonomi Den svenska ekonomin avslutade 2016 starkt. Sammantaget under 2016 växte ekonomin med 3,3 procent jämfört med Den inhemska ekonomin, såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar, drev tillväxten under fjolåret, även om exporten förbättrades rejält under det fjärde kvartalet. Viktigt att återigen poängtera är att den till synes starka BNP-tillväxten sker under en period av högkonjunktur och historiskt sett oerhört hög befolkningstillväxt vilket innebär att siffrorna inte är lika imponerande om man tittar på BNP per capita. Tudelningen av arbetsmarknaden är fortsatt stor och utmaningen att få den stora andelen nyanlända med låg/obefintlig utbildning in på den tuffa svenska arbetsmarknaden framstår som oerhört svår. Samtidigt finns en mängd bristyrken vilket kan leda till högre löner; stor brist på t ex vårdpersonal, socialsekreterare, lärare, poliser osv. Befolkningen växer, särskilt i yngre och äldre åldrar, vilket ökar kommunsektorns kostnader om alla ska få samma välfärd som i dag. Sedan början av 1980-talet har demografiska förändringar inneburit ökade verksamhetskostnader med i genomsnitt cirka en halv procent per år. Det innebär att kostnaderna för välfärd ökat som en följd av förändrad befolkning, men kostnaderna har dessutom ökat utöver vad den förändrade befolkningen har föranlett. De senaste årens stora befolkningsökning har resulterat i att behoven nu ökar tre gånger så snabbt, cirka 1,5 procent per år. Den främsta orsaken till befolkningsökningen är nettomigration, men även födelseöverskott bidrar till ökningen. Födelseöverskottet beror främst på att generationen från slutet av och början av 1990-talen kommit upp i barnafödande åldrar, men också på att en relativt stor andel av den invandrade befolkningen är i barnafödande åldrar. Samtidigt som vi har en snabb ökning av barn och unga blir kostnaderna för den stora fyrtiotalistgenerationen allt mer märkbara inom hälso- och sjuk vården och så småningom även i äldreomsorgen. Det gap som uppstår fram till 2020 stannar inte där utan det fortsätter att växa under lång tid framöver. Det gäller därför att hitta långsiktiga lösningar. Detta kan vara möjligt med hjälp av digitalisering och ändrade arbetssätt. Ökade behov behöver inte bara mötas med fler anställda utan även med arbetsbesparande lösningar som möjliggörs av ny teknik. Det är dock inte troligt att sådana effektiviseringar kommer på plats tillräckligt snabbt, varför andra åtgärder behövs på kort sikt. Det finns sannolikt ett visst utrymme för skattehöjning och även för kostnadsminskningar genom traditionella rationaliseringar eller rena besparingar. Dessutom är statens ekonomi så god att det finns möjligheter att kraftig öka de generella statsbidragen. (Källa: Sveriges kommuner och landsting) Finansiella mål Indikator Överskottsmålet är 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Soliditeten skall ligga i intervallet 9-12 procent Kommentar Budgeterat resultat är +45,0 Mkr vilket motsvarar 2 procent av skatter och statsbidrag. Prognosen efter tertial 1 är att resultatet för 2017 kommer att uppgå till +22,3 Mkr. Det prognostiserade resultatet i förhållande till skatter och statsbidrag är 0,9 procent. Målet är inte uppnått. Rapporteras årsvis. Rapporteras årsvis. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

34 Indikator Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 40 procent eller högre. Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5 procent av skatter och generella statsbidrag Kommentar Prognosen för skattefinansierade investeringar 2017 är 500 Mkr. Det prognostiserade utfallet i förhållande till summan av resultat och avskrivningar, 22,3 Mkr respektive 123,6 Mkr, 29 procent. Målet är inte uppnått. Prognosen efter tertial 1 är att 7,75 miljoner kronor kommer att upparbetas. 7,75 miljoner kronor motsvarar 0,32 procent av skatter och generella statsbidrag. Förvaltningen kommer att begära tilläggsanslag för att finansiera dessa insatser. Målet är inte uppnått! 5.2 Periodutfall Kommunens utfall för den aktuella perioden är -1,5 Mkr. Skatteintäkter, skatteavgifter och statsbidrag visar totalt för perioden en positiv avvikelse på 9,8 Mkr enligt det senaste cirkuläret från SKL. Verksamhetens nettokostnad uppgår för perioden till 785,9 Mkr. Jämförelsesiffror för motsvarande period föregående år saknas då det inte gjordes något tertialbokslut i T utan enbart en prognos för helåret. Periodutfall för nettokostnaderna, Mkr År Nettokostnad Förändring ,2 1,4 % ,5 8,5 % ,9 Jämförelsesiffror saknas för motsvarande period föregående år. Lönekostnaderna ökar med 3,8 procent mellan tertial och motsvarande period Lönerevision för samtliga anställda sker normalt per april, vilket har varit fallet 2017, 2016 respektive De senaste åren har vi sett att fler yrkeskategorier än tidigare är marknadsutsatta vilket bidrar till ökade lönekostnader. Tabellen nedan visar lönekostnaderna för perioden januari-april, exklusive PO-påslag. Periodutfall för lönekostnaderna År Nettokostnad Förändring ,1 8,7 % ,3 4,1 % ,9 3,8 % Semesterlöneskulden påverkar varje delårsbokslut. Vid delårsbokslutet i april är semesterlöneskulden för kommunen hög, då den mesta semestern tas ut under sommaren. Vid delårsbokslutet i augusti är skulden däremot låg eftersom sommarmånaderna då har passerat. Vid varje delårsbokslut bokas förändringen av skulden upp och ger en resultatpåverkan. För att göra delårsresultatet jämförbart med tidigare års delårsresultat visar tabellen resultaten även utan semesterlöneskuldens påverkan. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

35 Förändring semesterlöneskuld, Mkr År Förändring, Mkr Resultat inkl. semesterlöneskuld Resultat exkl. semesterlöneskuld ,5-34,9 18, , ,3-1,5 50,8 Jämförelsesiffror saknas för motsvarande period föregående år. 5.3 Resultaträkning per 30 april 2017 Utfall Budget Utfall Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 281,7 249,1 208,8 Personalkostnader -635,4-619,5-581,8 Övriga verksamhetskostnader -392,5-358,2-336,6 Verksamhetens kostnader ,8-977,8-918,5 Avskrivningar -39,8-41,3-35,9 Verksamhetens nettokostnad -785,9-770,0-745,5 Skatteintäkter 730,2 724,6 663,8 Generella statsbidrag och utjämning 76,5 72,4 59,9 Finansiella intäkter 3,3 6,4 5,2 Finansiella kostnader -25,6-20,1-18,2 Förändring av eget kapital -1,5 13,4-34,9 Jämförelsesiffror saknas för motsvarande period föregående år. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

36 5.4 Kassaflödesanalys per 30 april 2017 Belopp i Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat -1,5 20,4 Justering för avskrivningar 39,8 117,1 Justering för avsättning pensioner och övriga avsättningar Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 8,3 13,5 2,9-26,5 0,0 0,0 49,5 124,5 Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd 17,2-187,6 Förändring kortfristiga placeringar 0,0 0,0 Förändring kortfristiga skulder 246,2 201,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 312,9 137,9 Investeringsverksamheten Ökning/minskning värdepapper 66,5-91,2 Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -335,7-530,5 0,0 23,3 0,0 0,0 0,0 0,0-269,2-598,4 Finansieringsverksamheten Upplåning 0,0 565,0 Amortering 0,0-358,0 Förändring kortfristig del -115,0 101,0 Förändring övriga långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 46,6 35,9-68,4 343,9-33,1-5,8 Årets kassaflöde -57,8-122,5 Likvida medel vid årets början 126,6 249,1 Likvida medel vid årets slut 68,8 126,6 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

37 5.5 Balansräkning per 30 april 2017 Belopp i Mkr Förändring TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 29,1 31,6-2,5 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 717, ,6 303,0 Maskiner och inventarier 96,4 100,8-4,4 Summa materiella anläggningstillgångar 2 813, ,5 298,5 Finansiella anläggningstillgångar 404,1 470,6-66,5 Summa anläggningstillgångar 3 247, ,7 229,5 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 256,5 259,4-2,9 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 1,1 0,6 0,5 Kortfristiga fordringar 826,4 844,1-17,7 Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 Kassa och bank 68,8 126,6-57,8 Summa omsättningstillgångar 896,3 971,4-75,0 Summa tillgångar 4 400, ,4 151,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Årets resultat -1,5 20,4-21,9 Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 Övrigt eget kapital 406,9 386,5 20,4 AVSÄTTNINGAR Avsättning till pensioner inkl. löneskatt, Not 1 951,9 943,6 8,3 Avsättning avslut deponi 2,9 2,9 0,0 Avsättning bidrag till statlig infrastruktur 224,1 257,2-33,1 SKULDER Långfristiga skulder 1 399, ,1-68,4 Kortfristiga skulder 1 416, ,8 246,2 Summa skulder 2 815, ,8 177,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 400, ,4 151,6 Not 1 Avsättning för ansvarsförbindelse Enligt beslut i KF redovisas åtagandet enligt fullfonderingsmodell. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

38 Kostnadsutvecklingen följer inte samma mönster under hela året, vilket gör att det är svårt att sätta delårsresultatet i relation med årsprognosen. Nedan följer en tabell där man per sektor kan läsa ut prognoser för helåret och resultat för perioden januari till april. I tabellen kan man utläsa att prognosen för 2017 visar ett resultat på 22,3 Mkr. Budgeterat resultat för 2017 är 45,0 Mkr, dvs kommunen visar en negativ avvikelse mot budget på 22,7 Mkr. Delårsresultat per är -1,5 Mkr, budgeterat resultat är 13,4 Mkr. I bilden nedan är delårsresultatet rensat för semesterlöneskulden på 52,3 Mkr, då denna påverkar resultatet, se textavsnitt semesterlöneskuld. Resultatet per blir då istället 50,8 Mkr, mot budgeterade 13,4 Mkr. Kommunen består av många olika verksamheter, vilka alla följer olika mönster gällande intäkter och kostnader. Tar man skolan som exempel är deras år uppdelat på terminer, hamnverksamheten i Marstrand har sin topp under sommaren osv. Den enda post som följer en linjär trend är våra skatteintäkter om man bortser från slutavräkningen föregående år. Ser man på raden skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning kan man utläsa att i kolumnen Utfall , ligger nästintill 4/12 av summan i kolumnen Prognos Differensen på 2,4 Mkr hänför sig till slutavräkningen. För att få ökad jämförbarhet i utfall kontra budget arbetar kommunen mycket med att periodisera intäkter och kostnader såväl som budget. Exempel på periodiserad budget kan vara att man budgeterar mer lönekostnader under perioden juni-augusti för att möta upp kostnaderna för semestervikarier. Budget, prognos och utfall 2017 Belopp i Mkr Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Politisk organisation -16,2-17,0 0,8-4,6-5,7 1,1 Kultur och samhällsservice -93,7-90,7-3,0-31,8-32,8 1,0 Kommunledningssektor -219,6-284,0 64,4-68,8-94,6 25,8 Skola , ,3-44,4-339,8-338,3-1,5 Arbetsliv och stöd -438,4-410,9-27,5-140,7-134,8-5,9 Vård och äldreomsorg -489,6-466,1-23,5-153,9-155,4 1,5 Samhällsbyggnad -115,6-109,9-5,7-22,2-36,6 14,4 Servicesektor 1,0 0,0 1,0-0,1 0,2-0,3 Finansiering 24,6 41,6-17,0 14,1 12,2 1,9 Exploatering 12,3 47,3-35,0 0,0 15,8-15,8 Reavinst 35,0 0,0 35,0 14,1 0,0 14,1 Verksamhetens nettokostnad , ,0-54,9-733,6-769,9 36,3 Skatteintäkter 2 183, ,7 9,9 730,2 724,6 5,6 Generella statsbidrag och utjämning 229,5 217,3 12,2 76,5 72,4 4,1 Finansiella intäkter 18,9 19,3-0,4 3,3 6,4-3,1 Finansiella kostnader -49,9-60,3 10,4-25,6-20,1-5,5 Förändring av eget kapital 22,3 45,0-22,7 50,8 13,4 37,4 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

39 5.6 Investeringsrapport utfall 30 april 2017 Utfall Budget Prognos Budgetavvikelse Belopp i Mkr Avgiftsfinansierade investeringar varav 41,3 343,0 300,0 43,0 VA verksamhet 40,0 337,0 294,0 43,0 Renhållning 1,3 6,0 6,0 0,0 Skattefinansierade investeringar varav 127,2 470,4 500,0-29,6 Samhällsbyggnad 9,3 102,0 123,0-21,0 Kommunledningssektorn 117,9 368,4 377,0-8,6 Totalt 168,5 813,4 800,0 13,4 Investeringar Diagrammet redogör för tidigare års utfall samt 2017 års prognos kontra budget för respektive år. Budgeten för 2017 uppgår, efter tilläggsanslag på 213,4 Mkr, till 813,4 Mkr. Omställningen till ökad investeringsvolym fortsätter och periodens utfall uppgår till knappt 170,0 Mkr, vilket motsvarar en ökning med drygt 40 procent jämfört med För året prognostiseras ett utfall om 800,0 Mkr, vilket är 65 procent högre än Det är fortsatt viktigt att notera att för att driva den ökande mängden investeringsprojekt krävs ökad personalstyrka, vilket påverkar driftbudgeten. Avgiftskollektivet Avgiftskollektivet har, inklusive tilläggsanslag 43,0 Mkr, en investeringsram på 343,0 Mkr. För perioden 2017 redovisas ett utfall drygt 40,0 Mkr. Några stora projekt utmärker sig i arbetsomfång och komplexitet; nybyggnad av vattenverk och överföringsledningar inom olika delområden i kommunen. Byggnationen av vattenverket pågår och löper på enligt plan med beräknat färdigställande 2018/2019. Arbetet med att fortsatt planera kommunens VA-utbyggnadsområden har påbörjats i enlighet med den utbyggnadsplan som behandlats i kommunstyrelsen. Etappindelning av Aröd är framtagen och projektering pågår. Byggnation av gator och VA för exploatering i Tjuvkil 2:67 är påbörjad och kommer till största delen att vara klart under hösten 2017/våren Etappindelning för resterande delar inom Tjuvkil pågår. För Kovikshamnområdet har en utbyggnadsplan tagits fram och projektering av ledningsnät har Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

40 påbörjats i delar av området. Under det senaste året har även etapp 2 av VA-sanering Bäckgatan samt VA-förnyelse av fem olika gator i Tveten pågått, båda med beräknat avslut under hösten. De flesta investerings- och infrastrukturprojekten löper under mer än ett år då det är mycket arbete i upphandling, projektledning, besiktning, myndighetskontakter, sökande av tillstånd, upprättande av erforderliga handlingar mm. Projekten är omfattande och komplexa varför många förstudier och utredningar måste genomföras innan slutlig projektering startas. För helåret prognostiseras ett investeringsutfall på 300,0 Mkr Skattekollektivet Skattekollektivets investeringsram uppgår, inklusive tilläggsanslag på 170,4 Mkr, till 470,4 Mkr för Under perioden har drygt 127,0 Mkr upparbetas. Ombyggnation av Thorildskolan pågår för fullt med planerat färdigställande till höstterminens start. En del av byggnationen är färdigställd och viss verksamhet startade i nya lokaler från och med höstterminen Projektet stötte på problem i form av mer blåbetong än beräknat, vilket medfört att projektet kommer bli cirka 20,0 Mkr dyrare än budgeterat. I västra Ytterby pågår byggnation för en ny F-3 skola, även den med planerad invigning höstterminen På grund av tvist med entreprenör återstår visst kompletteringsjobb på Hålta skola. Detta ska färdigställas under juni månad. Detta är dock inget hinder för att bedriva verksamhet vilket gjorts sen hösten Munkegärde förskola och förskolan i Diseröd blev, hösten 2016, tillfälligt stoppade på grund av för höga anbud innebärande ny projektering och nya upphandlingar. Nya upphandlingar är genomförda och byggnation av dessa samt Kareby förskola påbörjas under året med planerat färdigställande under Byggnation av två boenden för nyanlända, Ängegärde 5:1 och Munkegärde 1:1, är planerat under året och dessutom genomförs ombyggnation av Ytterbyhemmet med färdigställande under årets sista månader om inget oförutsett inträffar. I Kärna färdigställs en konstgräsplan under året och på Skarpe Nord kommer också nytt konstgräs att läggas. Verksamhetsmässigt är det idag bättre bemanning på genomförandet av investeringarna. Kommunen som helhet är dock i behov av att utveckla skiktet mellan idé/koncept och genomförandet. Skattekollektivet prognostiserar ett investeringsutfall på 500,0 Mkr under Exploatering Under perioden har inga avräkningar gjorts varför det redovisade resultatet är 0 kr. Fortsatt delavräkning av Hareslätt samt delavräkning av resecentrum prognostiseras till 12,3 Mkr för året. Utbetalningarna uppgår till 42,0 Mkr och inbetalningarna till 98,0 Mkr under perioden. I infogad tabell redovisas det prognostiserade kassaflödet av exploateringen för 2017 samt utfall under Utbetalningar Inbetalningar Netto Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

41 Exploateringsverksamheten är inne i en intensiv fas. Byggnation pågår på Kongahälla och kvarter 9 (Kungälvsbostäder och Förbo) kommer stå klart för inflyttning i slutet av sommaren och till nästa sommar (2018) beräknas ytterligare två kvarter (1 och 5) vara klara för inflyttning. Om allt går enligt plan kommer allt utom ett kvarter vara färdigställt till slutet av Ett nytt resecentrum är under byggnation med markarbeten och terminalbyggnad påbörjade. Projektet sträcker sig under den kommande treårsperioden och omfattar förutom ny kollektivtrafikpunkt, där stads-landsbygds- och regionaltrafik samordnas, även ett nytt bostadskvarter. I området Vena 1:3 (västra Ytterby) har arbetet med infrastrukturen påbörjats och första fastigheterna har sålts till exploatörer med planerad start av bostadsbyggnation under hösten. Diseröd är också ett prioriterat område framöver och i samband med exploateringen av samhället kommer infrastrukturen att byggas ut/om. Reavinster Periodens reavinster uppgår till 14,1 Mkr vilket avser försäljning av Kastellegården 1:267 och del av Kastellegården 1:284 i början av året. Det arbetas vidare med ytterligare fastighetsförsäljningar enligt uppdrag i årsplan. Totalt prognostiseras reavinster om 35,0 Mkr för Medfinansiering I samband med exploateringen av Kongahälla bygger Trafikverket, med kommunal finansiering, om Kungälvsmotet för att anpassa trafiksituationen till den nya stadsdelen. Motet färdigställs under året. Vidare påbörjas byggnation av GC-bana Kareby-Kode under året med planerat färdigställande under Låneskuld 5.7 Finansiell rapport Låneskuld och ränteutveckling Såväl kommunens låneskuld som marknadsräntorna är oförändrade i förhållande till föregående rapport. Enligt budget kommer dock låneskulden att behöva öka under året. Pensionsskuld och nettokoncernskuld Rapporten har kompletterats med några nyckeltal som läses av årsvis. Pensionsskulden sjunker just nu, men kommer inom de närmaste åren att börja öka igen. o Den del av pensionsskulden som består av Intjänad pensionsrätt ( ansvarsförbindelsen ) sjunker genom amortering, det vill säga genom att allt fler får ut sin pension. o Den del av pensionsskulden som består av Förmånsbestämd pension kommer att öka beroende på att allt fler av kommunens anställda får rätt till denna pension. Nettokoncernskuld (NKS) är det nyckeltal Kommuninvest använder för att bedöma kommunens betalningsförmåga. Man utgår från koncernbalansräkningens skulder, avsättningar och kassalikviditet samt jämför med kommunens invånarantal. o Eftersom låneskuld och pensionsskuld ökar kommer nyckeltalet NKS att öka. Borgensåtaganden Borgensåtaganden redovisas årsvis. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

42 Likviditet Kommunkoncernens betalningsberedskap är god genom den kredit på 300,0 Mkr som avtalats. Inom likviditeten finns, efter beslut om bokslut 2016, avsatta medel för: Pensionsändamål, 55,4 Mkr och socioekonomi, 16,2 Mkr Krav/fordringar/inkasso Krav/fordringar/inkasso redovisas årsvis. Låneskuld Låneskuld Extern låneskuld, Mkr Varav vidareutlåning, Kungälv Energi AB Genomsnittlig räntesats 1 626, , , ,0 865,0 446,0 446,0 459,0 472,0 435,0 1,40 % 1,42 % 1,55 % 1,87 % 2,55 % Jfr reporänta -0,50 % -0,50 % -0,35 % 0,00 % 0,75 % Genomsnittlig kredittid, år Genomsnittlig räntebindningstid Swapkontrakt, Mkr Pensionsskuld 3,6 3,7 2,4 1,9 2,8 2,5 2,6 2,8 2,7 2,9 600,0 600,0 430,0 425,0 475,0 Pensionsskuld, Mkr Pensionsskuld, Mkr 943,6 965,6 991, ,4 Varav intjänad pensionsrätt Varav Förmånsbestämd pension Nettokoncernskuld (NKS) Nettokoncernskuld (NKS) 744,9 783,5 827, ,9 189,9 177,3 158,3 148, Nettokoncernskuld, Mkr 4 469, , , ,8 Varav Kungälvs kommun, Mkr NKS totalt per invånare, kr Borgensåtaganden 3 715, , , , Borgensåtaganden, Mkr Totala borgensåtaganden 433,1 592,0 484,7 576,8 Varav gentemot allmännyttan 393,0 536,0 427,4 519,4 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

43 Likviditet Likviditet, Mkr Kungälvs kommun 51,5 111,0 229,0 280,3 421,3 Varav, för pensionsändamål 55,4 83,3 115,0 145,0 282,0 Varav, för socioekonomi 16,2 16,2 16,4 0,0 0,0 Kungälv Energi AB -27,8-52,6 10,9-35,4-68,3 BOKAB -18,0-17,2-12,6-14,7-19,5 Bohus Räddningstjänstförbund -3,9-2,7-1,3 2,9 9,7 Bagahus AB -0,9-0,5 0,8 0,5 0,7 Total 0,9 38,0 226,8 233,6 343,9 Ränteutveckling Ränteutveckling, procent Riksbankens reporänta -0,50-0,50-0,35 0,00 0,75 5 års statsobligation 0,00 0,00 0,32 0,50 1,75 Krav/fordringar/inkasso Krav/fordringar/inkasso tkr Barnomsorg 19,3 34,2 32,5 41,1 Äldre- och handikappomsorg 171,0 500,2 527,1 265,6 Övrigt 161,1 638,2 477,5 487,3 Långtidsbevakning 7 217, , , ,8 Summa 7 568, , , ,8 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

44 5.8 Resultatprognos 2017 (12 månader) Prognos Budget Bokslut Bokslut Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 770,5 763,1 712,6 627,5 Personalkostnader , , , ,1 Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader , , ,4-975, , , , ,7 Avskrivningar -123,6-124,0-117,1-110,4 Verksamhetens nettokostnad , , , ,6 Skatteintäkter 2 183, , , ,9 Generella statsbidrag och utjämning 229,5 217,3 210,1 182,4 Finansiella intäkter 18,9 19,3 20,1 18,6 Finansiella kostnader -49,9-60,3-32,7-39,3 Förändring av eget kapital 22,3 45,0 20,4 26,9 Prognosunderlag Det budgeterade resultatet uppgår till + 45,0 Mkr. Prognosen efter tertial 1 är att resultatet vid årets slut uppgår till +22,3 Mkr. Budgetavvikelsen prognostiseras alltså till -22,7 Mkr och består av: Skatteintäkter och generella statsbidrag, +22,1 Mkr Finansnetto, +10,0 Mkr Driftbudgeten, -54,8 Mkr Kommunens nettokostnad beräknas för hela året till 2 359,9 Mkr mot 2 277,2 Mkr Nettokostnadsökningen mellan åren är 82,7 Mkr eller 3,6 procent. Den budgeterade nettokostnadsökningen uppgår till 1,1 procent från bokslut 2016 till Årsplan Därutöver innehåller prognosen ytterligare 2,5 procent som specificeras enligt följande: Volymökningar utöver Årsplan 5,7 Mkr o I Årsplanen har förvaltningen åtagit sig volymökning om 47,0 Mkr Driftkostnadskonsekvenser o I prognosen redovisas ett överskott på 1,5 Mkr gentemot budget Effektivitet och kvalitet, 17,9 Mkr o Beslutade åtgärder som bedöms inte kunna genomföras inom planerad tid. Under/överskott i verksamheten, 16,6 Mkr o En nettosumma för den samlade avvikelsen för verksamhetskostnader. Finansiering (ökade pensionskostnader, utrangeringar mm) 17,0 Mkr Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

45 Prognos för nettokostnader i verksamheten Prognos för nettokostnader i verksamheten Avvikelser mot budget på verksamhetsnivå , belopp Mkr År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår ,6-17,7-5,4 9, , ,9-50,8-37,9-59, , ,0-54, ,9 5.9 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2017 Budget Prognos Varav volymer Varav driftskostnadskonsekvenser Varav övrigt Bokslut Belopp i Mkr Politisk organisation 17,0 0,8 0,8 14,7 Kultur och samhällsservice 90,7-3,0-2,0-1,0 85,8 Kommunledningssektorn 284,0 64,4 47,0 20,0-2,6 197,7 Skola 1 015,3-44,4-21,4-12,4-10, ,9 Arbetsliv och stöd 410,9-27,5-18,8-0,4-8,3 414,9 Vård och äldreomsorg 466,1-23,5-11,0-12,5 486,4 Samhällsbyggnad 109,9-5,7-3,7-2,0 104,3 Servicesektorn 0,0 1,0-1,5 2,5-2,6 Summa 2 393,9-37,9-5,7 1,5-33, ,1 Finansiering -41,6-17,0-17,0-10,6 Reavinst 0,0 35,0-35,0-9,6 Exploatering -47,3-35,0 35,0-15,8 Total avvikelse mot budget 2 305,0-54,9-5,7 1,5-50, ,1 Verksamheten visar en avvikelse på -37,9 Mkr, varav 5,7 Mkr kan hänföras till ökade volymer. De 47,0 Mkr som är budgeterade för volymförändringar är inte fördelade på respektive sektor, detsamma gäller för de 20,0 Mkr som är budgeterade för driftkostnadskonsekvenser. Dessa poster ligger i stället som är ett överskott hos Kommunledningssektorn, samtidigt som de ligger som ett underskott i övriga sektorers prognoser. Efter beslut i förvaltningsledningen kommer budgeten för volymer och driftkostnadskonsekvenser att fördelas ut på respektive sektor. Inklusive finansiering samt exploateringsintäkter och reavinster visar förvaltningen en negativ avvikelse mot budget på 54,9 Mkr. I tabellen ovan finns en sammanställning över sektorernas avvikelser mot budget. För en mer detaljspecificerad prognos för respektive sektor, se tabellen Detaljspecificerad driftredovisning längre fram i rapporten. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

46 Årsprognosen för sektor Kultur och samhällsservice uppgår till -3,0 Mkr Kultur och samhällsservice redovisar ett underskott som ligger på 3,0 Mkr där 2,0 Mkr avser driftkostnadskonsekvenser som inte är budgetkompenserade ännu. Teatern har ökade kostnader kopplat till ökat användande och lämnar ett underskott på 1,0 Mkr. Årsprognosen för Kommunledningssektorn uppgår till 64,4 Mkr Resultatet för sektorn på helåret prognostiseras till 64,4 Mkr, i prognosen ingår ett överskott för sektorn avseende 47,0 Mkr för volymer och 20,0 Mkr som avser driftskostnadskonsekvenser. Dessa poster ligger som underskott i övriga sektorers prognoser och ska efter beslut i förvaltningsledningen flyttas till respektive sektor. Om man bortser från dessa poster visar sektorn på en prognos för helåret på 2,6 Mkr. Kommunchefen - Kommungemensamma kostnader I budgeten för kommungemensamma kostnader budgeteras övergripande kostnader för ny lönerörelse, driftskostnadskonsekvenser, volymer etc. Dessa resurser ska fördelas ut till sektorerna. En administratör kommer att anställas som ska arbeta mot politiken. Tjänsten är inte med i förvaltningens åtagande och beräknas ge ett underskott på 0,3 Mkr som halvårseffekt. Ekonomi- och upphandlingsenheten Enheten har infört en upphandlingsprovision som beräknas ge 1,0 Mkr i intäkter 2017, vilket ger ett underskott på 2,0 Mkr. Kommunikationsenheten Enheten räknar med underskott som är hänförligt till ökade kostnader för sessionssalen 0,3 Mkr. Årsprognosen för sektor Skola uppgår till -44,4 Mkr Sektorns budgetram är ,3 Mkr och beräknad prognos för helåret är 1 059,7 Mkr. Budgetavvikelsen på -44,4 Mkr innefattar följande poster; Verksamhet -10,6 Mkr Volymökningar -21,4 Mkr Ökade lokalhyror -12,4 Mkr Antalet barn och elever ökar inom alla verksamheter, från förskolan till gymnasieskolan. För att kunna möta volymökningen inom förskolan och grundskolan öppnas den nya Sparråsskolan inför höstterminen. Den stora ombyggnationen av Thorildskolan blir klar under året. Andra större omoch nybyggnationer är Hålta skola samt Kongahälla förskola. Antalet riktade statsbidrag till skolsektorn har ökat väldigt mycket de senaste åren. Bidragens storlek varierar, från beviljade 8,8 Mkr för lågstadiesatsningen till några tusen kronor för mindre riktade satsningar. Lärarlönelyftet samt karriärtjänster, sammanlagt 19,4 Mkr per år, finansierar lönepåslag för över 300 skolpersonal. Förskolan beräknar ha en budget i balans vid årsskiftet. En trend som förskolecheferna har noterat är att fler barn behöver extra stöd vid olika medicinska diagnoser t ex barndiabetes. Antalet barn per avdelning ska fr o m i höst vara 17 barn i varje grupp. Grundskola och fritidshem prognostiserar ett underskott om -5,0 Mkr. Det är framförallt högstadieskolorna som i nuläget inte har en budget i balans. Under våren och hösten får verksamheten arbeta vidare med åtgärder för att närma sig ett nollresultat. Inom grundskolan ser vi en minskning av statsbidraget från Migrationsverket vilket beror på färre elever i grundskoleålder som saknar permanent uppehållstillstånd. En anpassning av den uppbyggda basorganisationen för flyktingeleverna behöver påbörjas. Gymnasieskola och vuxenutbildning prognostiserar +0,5 Mkr. Intäkterna från Migrationsverket Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

47 beräknas vara på ungefär samma nivå som tidigare och kostnaderna ser hittills inte ut att vara lika stora som intäkterna. Anledningen till detta är att verksamheten nu har en uppbyggd basorganisation. Gymnasieskolans enheter ser över sin organisation till hösten för att kunna anpassas till rådande elevantal. De flesta gymnasieprogrammen har en budget i balans, men några program skulle behöva fler elever till sina utbildningar för att kunna klara ett nollresultat. De centrala ansvaren inom sektor skola prognostiserar -8,5 Mkr. Underskottet beror på 3,0 Mkr som fr o m 2017 finns med i kommunens generella statsbidrag samt en förändring av ramberäkningen från prognos tertial 1 till prognos tertial 2. Årsprognosen för sektor Arbetsliv och stöd uppgår till -27,5 Mkr Sektor Arbetsliv och stöd prognostiserar en negativ budgetavvikelse på cirka -27,5 Mkr för helåret 2017 inkl. nyanlända. Avvikelsen kan hänföras till volymer cirka -18,8 Mkr, driftkostnadskonsekvenser -0,4 Mkr och verksamhet cirka -8,3 Mkr. Exklusive nyanlända prognostiserar sektorn en budgetavvikelse på -21,6 Mkr. Den största avvikelsen ligger inom myndighet med volymökningar främst inom BoU och funktionshinder. Det finns också en kostnad inom verksamheten på -5,2 Mkr för köpt externt boende pga att Ekebo är stängt. Inom daglig verksamhet är kostnaderna fortsatt höga. Årsprognosen för sektor Vård och äldreomsorg uppgår till -23,5 Mkr Sektor Vård och äldreomsorg prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 23,5 Mkr som helårsprognos, varav volymökning 11,0 Mkr, åtgärder 10,3 Mkr och hemtjänst egen regi 2,2 Mkr. Volymökningen beror på tillgången till alla 54 boendeplatser i extern regi, helårseffekt på kostnader. Kostnader för betaldagar sjukhus och hospiceplatser är låga och ligger på samma nivå som Införandet av optimerad bemanning, svårigheter med personalrekrytering och höga siffror för sjukfrånvaron har negativt påverkat verksamheternas personalkostnader. Sektorn kommer att få cirka 8,2 Mkr i statsbidrag för ökad kvalitet/bemanning inom vård och äldreomsorg. Dessa medel är av engångskaraktär och används i form av satsning på ökad bemanning och förbättrad patientsäkerhet. Årsprognosen för sektor Samhällsbyggnad uppgår till -5,7 Mkr Sektorn följer sin budget. 3,7 Mkr är driftkostnadskonsekvenser avseende investeringar som budgeteras centralt och sedan tilldelas sektorn efter fastställda principer. Utöver budget tillkommer kostnader för flyktingboendena, vilka bedöms bli ca 1,5 Mkr på helår. Belysningskostnaden beräknas bli ca 0,5 Mkr utöver budget och då främst beroende på nya investeringar. En båt som sjunkit i älven kommer att bärgas för att förhindra oljeläckage mm. Kostnaden för bärgningen beräknas bli 0,5 Mkr. Planavdelningen bedöms i nuläget gå med ett överskott om ca 0,5 Mkr främst på grund av vakanser och att man kommer fakturera de byggherredrivna planprojekten. Seniorkorten har inte fullt ut fått budgettilldelning 2017 och kommer att gå med ett underskott på 0,3 Mkr, men färdtjänsten bedöms gå motsvarande plus. Årsprognosen för Servicesektorn uppgår till 1,0 Mkr Trots stora förändringar och oro så har alla enheter jobbat på med en stor kostnadsmedvetenhet och effektivitet. För året prognostiserar enheterna i den gamla Servicesektorn ett överskott på 1,0 Mkr. Sektorchef: Ett negativt resultat i perioden som beror på ej utfördelade gemensamma kostnader. För året prognostiseras inga avvikelser. Fastighet: Från och med 2017 har övergången till komponentavskrivningar tagits hänsyn till i budget. I samband med detta flyttades 10,0 Mkr från driftsbudgeten för planerat underhåll till investeringsbudgeten. Detta var en uppskattning och verksamheten ser att vissa av de delar som Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

48 flyttades enligt regelverket kommer att falla tillbaka på planerat underhåll. Ingen avvikelse prognostiseras i nuläget, men en viss oro finns. Lägre energiförbrukning än motsvarande period 2016, ett underskott i perioden då budgeten ej är periodiserad belastade ca 43 procent av energikostnaderna T1. Lokalvård: Verksamhet enligt plan, inga avvikelser prognostiseras. Ett överskott i perioden som kommer att ätas upp av årets löneökning. Verksamhetsservice: Verksamheten har upphört och personalen har delats upp mellan fastighetsservice och Intern service. Ekonomin är fortfarande inte reglerad. Ett underskott i T1, men för året prognostiseras inga avvikelser. Entreprenad: Entreprenad redovisar för perioden ett underskott på ca 3,5 Mkr beroende på utfört ej debiterat arbete. För året prognostiseras inga avvikelser. Transportcentralen: Verksamhet enligt plan, ingen avvikelse prognostiseras. Bemanningsenheten: Redan 2016 rekryterades mer personal till Bemanningsenheten för att svara upp till det politiska uppdraget "en väg in" och ökade uppdrag kring ensamkommande flyktingbarn. Enheten har också haft en tyngre belastning i och med SOLTAK. Ingen budgetkompensering har gjorts och man prognostiserar därför ett underskott på 1,5 Mkr. Måltidsservice har lyckats sänka kostnaden för livsmedel trots ökade volymer och redovisar ett överskott för perioden med ca 4,0 Mkr. Med hänsyn tagen till årets löneökning, ej viktad budget och att nya objekt kommer att belasta verksamheten från och med augusti månad, prognostiseras ett överskott med 2,5 Mkr. Trångboddhet i många kök har lett till en försämrad arbetsmiljö med ökade sjuktal. Hamnverksamheten: Verksamhet enligt plan, inga avvikelser prognostiseras. Årsprognosen för Finansiering uppgår till -17,0 Mkr Inom Finansiering redovisas utöver kommunens pensionsskuld (räntekostnaderna går mot finansnettot), kapitalkostnader och kommunövergripande poster såsom förändringen av semesterlöneskulden. Finansiering uppvisar i sin prognos en negativ avvikelse på 17,0 Mkr gentemot budget. Detta är en försämring på 3,0 Mkr gentemot prognosen i februari som visade en negativ avvikelse mot budget på -14,0 Mkr. Budgeten för finansiering har analyserats med anledning av bokslut I prognosen tar förvaltningen därför höjd för ökande pensionskostnader om 14,0 Mkr. I samband med ombyggnationen av Thorildskolan har det även rivits en del befintliga byggnader vilket kommer att medföra kostnader för utrangering på ca 1,0 Mkr. Prognosen inbegriper även kostnader på ca 1,3 Mkr som uppkommit i samband med genomgång av anläggningsreskontra vid övergången till nytt ekonomisystem. Dessutom tillkommer kostnader på ca 1,2 Mkr avseende nedlagda investeringsprojekt där kostnaderna bokats om från investering till drift. Årsprognosen för Exploatering och Reavinst uppgår till 0,0 Mkr Prognosen för Exploatering och Reavinst visar ingen avvikelse gentemot budgeterat resultat på 47,3 Mkr. Inom Exploatering ger fortsatt delavräkning av Hareslätt samt delavräkning av Resecentrum en prognos på 12,3 Mkr för helåret. Periodens reavinster uppgår till 14,1 Mkr vilket avser försäljning av Kastellegården 1:267 och del av Kastellegården 1:284 i början av året. Det arbetas vidare med ytterligare fastighetsförsäljningar enligt uppdrag i årsplan. Totalt prognostiseras reavinster om 35,0 Mkr för Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

49 Förändring i skatteutfall År Utfall Förändring Mkr % ,0 85,8 4, ,3 72,3 3, ,2 137,9 6, ,2 103,0 4,5 Ser man på prognosen för skatteutfallet innevarande år i Mkr, visar det senaste cirkuläret från SKL 17:18 på en positiv avvikelse mot budget på 22,2 Mkr. I generella bidrag ingår ett extra statsbidrag avseende asyl- och flyktingmottagande på 6,8 Mkr. Förändring i skatteutfall , Mkr År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår ,0 34,1 35,7 26, , ,0-7,6-11,0-12, , ,0 11,6 1,2 21, , ,0 22, ,2 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

50 5.10 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer 2017 Belopp i Mkr Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Politisk organisation 16,2 17,0 0,8 4,6 5,7 1,1 Kultur och samhällsservice 93,7 90,7-3,0 31,8 32,8 1,0 Kommunledningssektorn 219,6 284,0 64,4 68,8 94,6 25,8 Skola - Centralt 69,2 60,7-8,5 27,8 20,0-7,9 - Förskola 294,1 285,1-9,0 93,4 95,3 1,9 - Grundskola och fritidshem 515,1 489,8-25,4 158,7 163,1 4,5 - Gymnasiet & vuxenutbildning 181,3 179,8-1,5 59,9 59,9 0,0 Summa Skola 1 059, ,3-44,4 339,8 338,3-1,5 Arbetsliv och stöd - Myndighet 113,0 93,1-20,0 39,4 31,0-8,4 - Stöd boende SOL 56,2 57,2 1,0 18,5 19,1 0,6 - Stöd boende LSS 155,6 153,2-2,3 47,9 49,5 1,5 - Utbetalt försörjningsstöd (netto) 18,0 18,0 0,0 4,8 6,0 1,2 - Arbetslivscentrum (ALC) 76,5 71,2-5,3 25,5 23,7-1,8 - Nyanlända 5,9 0,0-5,9-0,6-0,6 0,0 - Sektorchef 13,2 18,3 5,1 5,2 6,1 0,9 Summa Arbetsliv och stöd 438,4 410,9-27,5 140,7 134,8-5,9 Vård och äldreomsorg -Sektorgemensamt 13,1 2,8-10,3 3,7 0,9-2,8 -Biståndsenheten, exkl. kundval 7,9 7,9 0,0 2,3 2,6 0,3 -Biståndsenheten kundval 181,1 170,1-11,0 57,4 56,7-0,7 -Äldreboende 182,9 182,9 0,0 57,5 61,0 3,5 -Hälso- och sjukvård 79,0 79,0 0,0 24,1 26,3 2,2 -Hemtjänst, exkl. larm/natt 7,8 5,6-2,2 3,3 1,9-1,4 -Larm/natt 17,9 17,9 0,0 5,6 6,0 0,4 Summa Vård och äldreomsorg 489,6 466,1-23,5 153,9 155,4 1,5 Samhällsbyggnad 115,6 109,9-5,7 22,2 36,6 14,4 Servicesektorn -1,0 0,0 1,0 0,1-0,2-0,3 Finansiering -24,6-41,6-17,0 38,2-12,2-50,4 Reavinst -35,0 0,0 35,0-14,1 0,0 14,1 Exploatering -12,3-47,3-35,0 0,0-15,8-15,8 Summa nettokostnad 2 359, ,0-54,9 785,9 769,9-16,0 Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

51 5.11 Koncernföretagen Koncernen Kungälvs kommun består av Kungälv Energi AB med dotterbolaget Kungälv Närenergi AB, Bohusläns kommunala exploaterings AB, Stiftelsen Kungälvsbostäder, Bohus Räddningstjänstförbund (Borf), samägt med Ale kommun, Bagahus AB samt det vilande bolaget AB Kongahälla. Från och med 2017 har verksamheten i Bagahus överlåtits till Kungälvs kommun och bolaget är därmed i stort sett vilande. Marstrandsbostäder AB såldes i mars 2013 och kommunen äger numera bara 10 procent i bolaget. Bolaget har namnändrats till Marstrands Kulturbadhus AB. Kommunen äger också ca 14 procent av bolaget SOLTAK AB. Kungälv Energi AB (Periodutfall 24,3 Mkr, Prognos 31,4 Mkr) Kungälv Energi visar upp ett positivt resultat på 24,3 Mkr för perioden, vilket är 3,6 Mkr bättre än budgeterat resultat. Bolagets resultat visas i fyra delar: elnät, värme, stadsnät och entreprenad, där elnät och värme är de delar som omsätter mest. Prognosen för helåret är ett resultat på 31,4 Mkr, vilket är bättre än budgeterat resultat på 27,8 Mkr. Kungälv Närenergi AB (Periodutfall 0,6 Mkr, Prognos 1,5 Mkr) Kungälv Närenergi AB är ett helägt dotterbolag till Kungälv Energi AB som bedriver elhandel. Prognosen för 2017 är 1,5 Mkr, vilket är något sämre än budgeterat resultat på 1,7 Mkr. Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Periodutfall 3,6 Mkr, Prognos 0,3 Mkr) Perioden uppvisar ett överskott på 3,6 Mkr. Under perioden har Bokab sålt kvm verksamhetsmark vilket speglas i resultatet. Prognosen för helåret beräknas bli enligt budget som uppgår till 0,3 Mkr. Stiftelsen Kungälvsbostäder (Periodutfall 2,1 Mkr, Prognos 12,3 Mkr) Resultat före bokslutsdispositioner och skatt för första tertialet uppgår till 2,1 Mkr jämfört med budgeterat resultat om 3,2 Mkr. Kungälvsbostäders resultatprognos för helåret är 12,3 Mkr, jämfört med budgeterat resultat på 13,6 Mkr. Bohus Räddningstjänstförbund (Borf) (Periodutfall 0,3 Mkr, Prognos -0,3 Mkr) Resultat för perioden är 0,3 Mkr, vilket är en liten avvikelse mot budget som uppgår till 0 Mkr. Prognosen på helår för Bohus Räddningstjänstförbund är ett resultat på -0,3 Mkr, vilket är en liten avvikelse mot budgeterat resultat på 0 Mkr. Bagahus AB (Periodutfall -0,2 Mkr, Prognos -0,2 Mkr) Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till -0,2 Mkr jämfört med budgeterat resultat på 0 Mkr för perioden. Bagahus AB:s resultatprognos för helåret är -0,2 Mkr, jämfört med budgeterat resultat på 0 Mkr. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

52 6 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kungälvs kommun följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR), med några få undantag. Fordringar överstigande ett år redovisas som långfristiga, vilket gör att kommunen avviker från RKR:s rekommendation 20, Redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Övriga undantag framgår under respektive rubrik nedan. För bolagens redovisning följs Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10) samt Årsredovisning och koncernredovisning (BFN 2012:1, K3). Skatteintäkter Kommunen följer RKR:s rekommendation 4, vilket innebär att den prognos för skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerat i december räkenskapsåret har använts vid beräkning av årets skatteintäkter. Vid delårsbokslut används alltid senaste prognosen från SKL. Årets redovisade skatteintäkter består av tre olika delar: de preliminära månatliga skatteinbetalningarna en preliminär slutavräkning som bygger på SKL:s prognos för bokslutsåret differensen mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten föregående bokslutsår Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Enligt RKR:s rekommendation 18 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt i balansräkningen och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kommunen tar från och med 2010 upp gatukostnadsersättningar bland långfristiga skulder. Från och med 2011 redovisas även investeringsbidrag och anslutningsavgifter enligt rekommendationen. 10 procent av anslutningsavgifterna intäktsförs direkt för att bl a täcka kostnader för administration. Skatteintäkter periodiseras i 12-delar. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen, VA-konsumtionsavgifter samt avgifter för renhållning faktureras varannan månad. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Personalkostnader Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under april månad tas upp som kortfristig skuld. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning finns i RKR:s idéskrift om avskrivningar publicerad Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde Avskrivningstider År VA-anläggningar Byggnader Gator, broar och hamnanläggningar Maskiner, inventarier och bilar 5-20 Datorer och kringutrustning, programlicenser 3-5 Mark och konst Ingen avskrivning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

53 investeringsbidrag, planmässiga avskrivningar och nedskrivningar t o m Anslutningsavgifter har redovisats som investeringsbidrag och därmed har kommunens investeringar i VA-anläggningar nettoredovisats. Från och med 2011 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som långfristiga skulder och minskar därmed inte anläggningens anskaffningsvärde. Dessa bidrag och avgifter periodiseras över tid motsvarande tillgångens avskrivningstid. Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas löpande. Kommunen påbörjade 2015 arbetet med att införa komponentavskrivning enligt RKR:s rekommendation 11, Materiella anläggningstillgångar. Införandet har skett successivt under 2016 med målet att vara helt genomfört Gränsdragning mellan kostnad och investering I Kungälvs kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp för att en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång Exploateringsverksamhet Nedlagda kostnader och erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet redovisas som kortfristiga fordringar och skulder. Under pågående exploatering kan vid årsskiften kostnader belasta innevarande år och intäkter nästkommande. Först när exploateringsprojektet del- eller slutavräknas redovisas intäkter och kostnader på resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar, investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar aktiveras när ett exploateringsområde är färdigställt i sin helhet. Detta tillvägagångssätt innebär att kommunen gör avsteg från rekommendationerna RKR 11 och 18. Pensionsskuld Enligt beslut i Kommunfullmäktige den har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincip beträffande redovisningen av kommunens totala pensionsåtagande. Pensioner intjänade till och med 1997 har lyfts in som en avsättning i balansräkningen, inklusive särskild löneskatt. Kommunen har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen och tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Avsikten är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling samt att minska den framtida belastningen på kommunen då utbetalningarna av pensioner ökar. Intjänade pensioner från och med 1998 ingår fortsatt i verksamhetens kostnader och redovisas som en skuld i balansräkningen. Även utbetalning av förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att kommunen årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation har den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2017, bokats upp som kortfristig skuld i 2016 års bokslut. Beräkningen av pensionsförmånerna är gjord enligt SKL:s Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, RIPS 07, och utförda av KPA. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda redovisas från och med 2011 enligt rekommendation 2. Leasingavtal All leasing i kommunen redovisas som operationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger 3 år. Samtliga hyresavtal gällande fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen. Därmed avviker kommunen från RKR:s rekommendation 13, Redovisning av hyres-/leasingavtal. Säkring av räntebindning Kungälvs kommun utnyttjar derivatinstrument för att säkra exponeringen för ränterisker. Säkringsstrategin regleras i Finanspolicy. Kommunen strävar med denna säkringsstrategi efter att åstadkomma en stabil framtida upplåningskostnad. Målsättningen är att reducera osäkerheten hänförlig till lån med rörlig ränta. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

54 Lånekostnader Kommunen tillämpar alternativ metod för lånekostnader enligt RKR:s rekommendation 15. Lånekostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga låneskuld under perioden, sk generellt lånearrangemang. Det innebär att lånekostnader inräknas i tillgångens anskaffningsvärde för investeringsprojekt som tar betydande tid i anspråk att färdigställa, detta under förutsättning att kommunen har lånekostnader vid denna tidpunkt. Ränta under byggtid tillämpas på projekt som pågår under en period av minst sex månader och där den upparbetade investeringsutgiften uppgår till minst 5 Mkr. Bidrag till statlig infrastruktur Kommunfullmäktige har fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur avseende byggandet av GC-banor, utbyggnad av väg 168 Ekelöv-Grokareby, förbifart Tjuvkil samt ombyggnad av trafiklösning vid E6 Kungälvsmotets östra ramper, totalt 282,4 Mkr. Bidragen skall upplösas under 25 år. Någon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. I resultaträkningen har redovisats upplösning av de beslutade bidragen för GC-banor, förbifart Tjuvkil samt E6 Kungälvsmotet med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel. Bidraget avseende utbyggnad av väg 168 har ännu inte börjat lösas upp eftersom beslutet fattades under 2009 och därmed omfattas av det undantag som anges i RKR:s rekommendation 6, Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar. Resultatutjämningsfonder Resultatutjämningsfonder för VA-verksamhet och renhållningsverksamhet har t o m 2014 redovisats som en del av kommunens eget kapital. Efter beslut i KF har dessa avslutats 2015 och Renhållningsverksamhetens ackumulerade överskott har i balansräkningen bokats om från eget kapital till förutbetalda intäkter. Kommunstyrelse (KS), Central tertialrapport (44)

55 Tjänsteskrivelse 1(4) 9. Handläggarens namn Noomi Holmberg Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för år 2016 Dnr KS2017/ Sammanfattning Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse avser verksamheter inom sektorerna Vård och äldreomsorg och Arbetsliv och stöd under Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska verksamheten systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvalitetén. Arbetet med detta ska dokumenteras. Med dokumentationen som utgångspunkt bör vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur det systematiska arbetet har bedrivits, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra kvaliteten samt vilka resultat som uppnåtts. Enligt 3 kap 10 Patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Förvaltningen föreslår att kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen för år 2016 godkänns. Bakgrund Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse avser verksamhet sektor Vård och äldreomsorg och sektor Arbetsliv och stöd. Syftet med patientsäkerhetslagen är att vården ska bli säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet. Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ger vårdgivaren ett tydligare ansvar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra att vårdskador uppstår. Definitionen av vårdskada är Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av en patients tillstånd eller en förväntad effekt av den behandling patienter erhållit på grund av tillståndet. (SOSFS 2007:9) En viktig del i lagen är att patientens ställning ska stärkas. Vårdgivaren ska i fortsättningen ge patienten och deras närstående möjlighet att delta i arbetet med patientsäkerhet. Patienten lyfts KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

56 2(4) fram som en viktig och självklar samarbetspartner för vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete när det gäller att identifiera risker för vårdskador. Vårdgivaren är skyldig att informera patienten om att det inträffat en händelse som medfört vårdskada och vilka åtgärder som vidtagits för att den inte skall upprepas För att kunna följa upp patientsäkerhetsarbetet kräver lagen en årlig patientsäkerhetsberättelse. Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) 10 skall vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken skall framgå 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerhetsarbetet 3. Vilka resultat som har uppnått Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Verksamhetens bedömning Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska verksamheten systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvalitetén. De viktigaste åtgärderna som vidtagits under 2016 för att förbättra verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet är att: kvalitetsledningssystemet har utvecklats för att kunna ge bättre systematik i kvalitetsarbetet. huvudprocesserna socialtjänstprocessen och hälso- och sjukvårdsprocessen är beskrivna och rutiner har kopplats till dessa och publicerats på kommunens intranät det har införts en processorganisation för att säkerställa kvalitetssäkring och förvaltning av gemensamma processer granska, revidera och säkerställa riktlinjer och rutiner kopplade till hälso- och sjukvårdsprocessen påbörja arbetet med att samordna rutiner kopplade till socialtjänstprocessen certifiera en medarbetare, som utbildare i Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) för att sprida kunskapen och användandet av metoden Kvaliteten och patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll genom att analysera orsaker till avvikelser för att förbättra verksamheten genom att ta del av Socialstyrelsens öppna jämförelser samt andra jämförelsetal inom kommunen och nationellt Risker för kvalitetsbrister har identifieras och hanteras genom att: analysera processerna och identifiera riskområden på övergripande nivå avvikelser och rapporter enligt lex Sarah har löpande utretts och analyserats från vecka 11 har avvikelsemodul i Treserva kompletterats med negativa händelser rörande socialtjänstprocessen. Risker för vårdskador identifieras och hanteras genom att: identifiera risker i det dagliga arbetet och rapportera till närmaste chef, alternativt till ansvarig sjuksköterska. åtgärder tas fram för att förebygga vårdskador i samråd med omsorgspersonal upprätta rutiner eller revidera vid behov för att minska risken för att vårdskador uppstår/upprepas eller att kvaliteten blir lidande.

57 3(4) Personalen bidrar till ökad kvalitet och patientsäkerhet genom att: rapportera tillbud och negativa händelser i kommunens avvikelserapporteringssystem i verksamhetssystemet Treserva alternativt rapportera missförhållanden enligt lex Sarah. Rutin för avvikelsehantering finns i ledningssystemet. Brukare/patient och närstående involveras i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet genom att: regelbundet ha kontakt med omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid behov. vara delaktig då vårdplan upprättas vara delaktig vid utredning och upprättande av genomförandeplan närstående involveras utifrån patienten/brukares önskemål uppmuntras lämna synpunkter/klagomål som kan användas i förbättringsarbetet Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Patientsäkerhetsberättelsen relaterar till kommunfullmäktiges strategiska mål gällande balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Barns rättigheter tas till vara i nuvarande hälso- och sjukvårdslagstiftning. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för barn i hemsjukvård och boende för personer i bostad med särskild service. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Hälso- och sjukvården i Kungälvs kommun erbjuder en god och säker vård för alla, och kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen påverkar inte någon grupp individer mer eller mindre än någon annan. Teknisk bedömning/genomförandeplan Förvaltningen upprättar årligen en patientsäkerhetsberättelse där det framgår hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under året. Juridisk bedömning Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska verksamheten systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Enligt 3 kap 10 Patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts

58 4(4) Ekonomisk bedömning Kvalitets-och patientsäkerhetsberättelsen medför inte ökade kostnader. Förslag till kommunstyrelsen Patientsäkerhetsberättelsen för Kungälvs kommun 2016 godkänns. Lena Arnfelt Sektorchef Vård och äldreomsorg Noomi Holmberg Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Gunilla Lewin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Carina Winkler Tf Verksamhetschef boende enligt LSS Elisabet Sjöberg Verksamhetschef Ordinärt boende Snezana Hadziselimonic Verksamhetschef Särskilt boende Cecilia Sandeberg Socialt ansvarig samordnare Expedieras till: Lena Arnfelt Noomi Holmberg Gunilla Lewin Elisabet Sjöberg Cecilia Sandeberg Snezana Hadziselimonic Carina Winkler För kännedom till:

59 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2016 Sektor Arbetsliv och stöd och sektor Vård och äldreomsorg, Kungälvs kommun

60 Datum Diarienummer KS 2017/508 2

61 Datum Diarienummer KS 2017/508 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Vad är kvalitet i verksamheten? Vad är patientsäkerhet? Syfte Kvalitetsberättelse Mål och strategier för kvalitetsarbetet Hur arbetet har bedrivits och åtgärder som genomförts Underlag och analys... 8 Riskanalys... 8 Kommunens kvalitet i korthet, KKiK... 8 Öppna jämförelser... 9 Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldreomsorgen Interna brukarundersökningar Lex Sarah Avvikelser, synpunkter och klagomål, Totalt Samverkan för att säkra kvaliteten Mål och strategier för kvalitetsarbetet kommande år Patientsäkerhetsberättelse Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning och utvärdering Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av synpunkter och klagomål Samverkan med patienter och närstående Resultat Inkomna avvikelser under året och analys Övergripande mål och strategier för kommande år

62 Datum Diarienummer KS 2017/508 4

63 Datum Diarienummer KS 2017/508 1 Sammanfattning Denna kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse avser verksamheter inom sektorerna Vård och äldreomsorg och Arbetsliv och stöd under De viktigaste åtgärderna som vidtagits under 2016 för att förbättra verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet: kvalitetsledningssystemet har utvecklats för att kunna ge bättre systematik i kvalitetsarbetet. huvudprocesserna socialtjänstprocessen och hälso- och sjukvårdsprocessen är beskrivna och rutiner har kopplats till dessa och publicerats på kommunens intranät det har införts en processorganisation för att säkerställa kvalitetssäkring och förvaltning av gemensamma processer granska, revidera och säkerställa riktlinjer och rutiner kopplade till hälso- och sjukvårdsprocessen påbörjat arbetet med att samordna rutiner kopplade till socialtjänstprocessen certifiera en medarbetare, som utbildare i Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) för att sprida kunskapen och användandet av metoden Kvaliteten och patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll genom att analysera orsaker till avvikelser för att förbättra verksamheten genom att ta del av Socialstyrelsens öppna jämförelser samt andra jämförelsetal inom kommunen och nationellt Risker för kvalitetsbrister har identifieras och hanteras genom att: analysera processerna och identifiera riskområden på övergripande nivå avvikelser och rapporter enligt lex Sarah har löpande utretts och analyserats Från vecka 11 har avvikelsemodul i Treserva kompletterats med negativa händelser rörande socialtjänstprocessen. Risker för vårdskador identifieras och hanteras genom att: identifiera risker i det dagliga arbetet och rapportera till närmaste chef, alternativt till ansvarig sjuksköterska. åtgärder tas fram för att förebygga vårdskador i samråd med omsorgspersonal upprätta rutiner eller revidera vid behov för att minska risken för att vårdskador uppstår/upprepas eller att kvaliteten blir lidande. Personalen bidrar till ökad kvalitet och patientsäkerhet genom att: rapportera tillbud och negativa händelser i kommunens avvikelserapporteringssystem i verksamhetssystemet Treserva alternativt rapportera missförhållanden enligt lex Sarah. Rutin för avvikelsehantering finns i ledningssystemet. Brukare/patient och närstående involveras i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet genom att: regelbundet ha kontakt med omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid behov. vara delaktig då vårdplan upprättas vara delaktig vid utredning och upprättande av genomförandeplan närstående involveras utifrån patienten/brukares önskemål uppmuntras lämna synpunkter/klagomål som kan användas i förbättringsarbetet 5

64 Datum Diarienummer KS 2017/508 2 Inledning 2.1 Vad är kvalitet i verksamheten? I Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 framgår att insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvalitet i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 6 innehåller motsvarande bestämmelse. Även hälso- och sjukvårdslagen lyfter fram kraven på god vård och god kvalitet (HSL 2 a ). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 menas med kvalitet att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Utifrån ovanstående lagstiftning och föreskrifter ska verksamheten systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Arbetet med detta ska dokumenteras. Vårdgivaren (enligt HSL) eller den som bedriver socialtjänst bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur det systematiska arbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet samt vilka resultat som har uppnåtts. 2.2 Vad är patientsäkerhet? Enligt 3 kap Patientsäkerhetslagen (2010:659) har vårdgivaren skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Detta innebär att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen upprätthålls. Enligt 3 kap. 10 samma lag ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 6

65 Datum Diarienummer KS 2017/ Syfte Syftet med kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen är att ge en samlad bild av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet i verksamheten under året som gått. Detta blir också ett underlag till planeringen av fortsatt systematiskt kvalitetsarbete under kommande år. 7

66 Datum Diarienummer KS 2017/508 3 Kvalitetsberättelse 3.1 Mål och strategier för kvalitetsarbetet Under 2016 har ett mål varit att utveckla och implementera nya arbetssätt gällande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ett projekt har pågått under året som en del i kommunens övergripande utvecklingsarbete av systematisk kvalitets- och verksamhetsuppföljning genom MOVE (MOdell för VErksamhetsstyrning). Arbetet har inom sektorerna Arbetsliv och Stöd samt Vård och äldreomsorg varit att skapa en arena för det systematiska kvalitetsarbetet. I detta har ingått att skapa en ny plattform på intranätet där rutiner och processer ska finnas. 3.2 Hur arbetet har bedrivits och åtgärder som genomförts En projektgrupp har under året skapat en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet med stöd av ITverktyget Stratsys. Det har tagits fram beskrivningar av huvudprocessen Tillgodose vård och omsorg där socialtjänstprocessen och hälso- och sjukvårdsprocessen ingår. Rutiner och övriga dokument har sorterats och kopplats till processerna och publicerats på samma plats på intranätet. En ny rutin kring hur dokument ska tas fram har utarbetats. Modell för riskanalys och egenkontroll är framtagen och pilotgrupper har testat detta. Under hösten 2016 har en kvalitetsplan för 2017 tagits fram som kommer att ligga till grund för nästa års kvalitetsoch patientsäkerhetsberättelse. Utifrån förvaltningens processledningsmodell har en processledarorganisation startat upp i sektorn. 3.3 Underlag och analys Riskanalys I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att identifiera risker och därefter bedöma allvarlighetsgraden av dessa risker. Detta kommer att göras på enhetsnivå. Under 2016 har strukturen tagits fram, därför finns inga risker beskrivna och bedömda i denna rapport. Riskbedömning kommer att göras i 2017 års kvalitetsplan samt vid bedömningar av risker i avvikelsemodulen Treserva. Kommunens kvalitet i korthet, KKiK I Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Det nationella projektet KKiK omfattar övervägande delen av Sveriges kommuner. KKiK använder cirka 40 mått för att mäta kommunens prestationer inom fem områden: kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter, medborgarens delaktighet och kommunens information, effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. I denna rapport redovisas ett urval av dessa mått. 8

67 Datum Diarienummer KS 2017/508 Kommentar till utfall Kommunens tillgänglighet har förbättrats jämfört med 2015 då det gäller väntetid till särskilt boende inom äldreomsorgen. Detta kan förklaras av att nya boendeplatser har upphandlats externt. Ett arbete kring att förbättra processer gällande arbetslinjen kan ha bidragit till att väntetiden vid första ansökan om försörjningsstöd har förkortats. Område Mått Utfall 2016 Utfall 2015 Riket 2016 Riket Kommunens tillgänglighet Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde 2. Trygghetsaspekter i kommunen Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 4. Kommunens effektivitet Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 5. Kommunen som samhällsutvecklare Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) ,3 2,3 4,3% 4,3% Öppna jämförelser Socialstyrelsen publicerar årligen öppna jämförelser utifrån en mängd indikatorer som visar på kvalitet inom socialtjänst och hälso-och sjukvård i hela Sverige. Öppna jämförelser ger insyn och kan användas för analys, uppföljning och utveckling inom verksamheterna. En årlig genomgång av kommunens inrapporterade data, i jämförelse med övriga riket och de mål som Socialstyrelsen följer upp, ger ett bra underlag för fortsatt verksamhetsutveckling. I detta avsnitt belyses de områden där Socialstyrelsen gör öppna jämförelser inom socialtjänsten. Årets insamling från Socialstyrelsen har genomförts genom en samlad webbenkät i början av Kvalitetsförbättringar som gjorts efter insamlingen tas inte hänsyn till i denna redovisning. Resultatet kan inte jämföras med tidigare år eftersom insamlingssättet, flera indikatorer och frågor har förändrats. Sammanfattning Kommunens svar från olika verksamheter skiljer sig då det handlar om kännedom om vissa rutiner samt hur tillgänglig informationen på hemsidan är. Till exempel svarar vissa enheter att rutin för information om kopia på journal/akt finns medan andra svarar att det saknas. Detta kan visa på att kännedom och samordning av rutiner saknas, vilket påvisar en brist i rådande kvalitetsledningssystem. Alla verksamheter har svarat att det saknas intern och extern samordning i enskilda ärenden. 9

68 Datum Diarienummer KS 2017/508 Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten saknas, vilket det också görs generellt i resten av Sverige. Flertalet av kommunens verksamheter saknar också aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld. Generellt saknas också aktuell samlad plan för personalens kompetensutveckling i verksamheterna, detta saknas i majoriteten av rikets kommuner. Redovisningen nedan är ett kompletterande utdrag av vilka svar olika verksamheter har redovisat till Socialstyrelsen. Dessa fokuserar på de kvalitetsområden där det finns förbättringspotential och ger inte en heltäckande bild av svaren i Öppna jämförelser. I vissa fall har jämförelser med övriga kommuner i riket gjorts vilket kan ge stöd i analysen. Barn- och ungdomsvård Inom öppenvård erbjuds manualbaserade stödgruppsverksamheter för barn och unga, men inte för föräldrar. Standardiserade bedömningsmetoder används vid bedömning av missbruk, men ej gällande utagerande beteende eller föräldraförmåga. Under rubriken Trygghet och säkerhet framgår att det finns en rutin för information om samordnad individuell plan (SIP), men att information till alla barn om deras rättigheter och hur de kan nå ansvariga ej lämnas (vilket 47% av rikets kommuner svarat att de gör). Ekonomiskt bistånd Kommunen erbjuder minst en arbetsmarknadsinsats inom en månad till personer år, samt även insatser till personer över 24 år. Flertalet kommuner svarar att de endast delvis gör detta. Enklare hushållsekonomisk rådgivning erbjuds, samt minst en bedömningsmetod i utredningen. Kommunen använder inte strukturerad utredningsmall i alla utredningar, vilket 55% av kommunerna i riket svarat att de gör. När det handlar om information till enskilda saknas rutin för information om samordnad individuell plan. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Kommunen saknar uppsökande verksamhet för de akut hemlösa och de som riskerar att förlora sitt boende. Det saknas aktuella rutiner för intern samordning i enskilda ärenden, däremot finns extern samverkan på övergripande nivå och i enskilda ärenden med vissa bostadsföretag och hyresvärdar. Det saknas aktuell rutin för att förhindra att barnfamiljer vräks, samt rutin för information om samordnad individuell plan. Missbruks- och beroendevård Det saknas aktuella rutiner för intern samordning i enskilda ärenden. Det finns däremot en aktuell överenskommelse med landsting för extern samverkan i enskilda ärenden. Då det gäller kunskapsbaserad verksamhet erbjuds metoder enligt rekommendationer i Nationella insatser. Då det gäller boendeinsatser erbjuds vårdkedja, men inte Bostad först (vilket endast 20% av 10

69 Datum Diarienummer KS 2017/508 rikets kommuner erbjuder). Uppföljning utifrån standardiserade bedömningsmetoder utförs delvis. Inom området "självbestämmande och integritet" framgår att det inte finns specifika rutiner som lyfter fram brukarinflytandet på individuell, verksamhet eller övergripande nivå. Så ser det också ut i majoriteten av rikets kommuner. Då det gäller information till enskilda finns rutin för information om samordnad individuell plan. Stöd till personer med funktionsnedsättning LSS: Kommunen erbjuder habiliteringsersättning och ersätter ledsagares omkostnader vilket är parametrar inom "självbestämmande och integritet" (vilket 85-86% av rikets kommuner gör). Det finns rutiner för information om samordnad individuell plan. Socialpsykiatri: Det bedrivs ej uppsökande verksamhet för målgruppen (30% av rikets kommuner har svarat att de har sådan verksamhet). Däremot erbjuds sysselsättning i form av öppen verksamhet (erbjuds i 78% av rikets kommuner). Kommunen erbjuder Case Management och strukturerad individuell sysselsättning enligt Nationella riktlinjers rekommendationer, men ännu ej IPS (Supported employment) enligt vad som rapporterats in. Det finns dock utbildningssatsningar gällande detta inom verksamheterna. Då det gäller stöd i vardagen erbjuds Social färdighetsträning (ESL), men inte stöd i föräldraskap (något som 65% av rikets kommuner erbjuder). Då det gäller självbestämmande och integritet erbjuds personligt ombud, men inte brukarrevision. Rutin för information om samordnad individuell plan finns. Äldreomsorg och hemsjukvård Årets öppna jämförelser visar att mer än hälften av kommunerna erbjuder multiprofessionella team som stöd till personer med demenssjukdom i ordinärt boende. Kungälv har rapportera att sådant team finns. Det finns dock inte ett regelrätt demensteam kvar, men kompetens finns kvar hos två demensundersköterskor. En tredjedel av kommunerna erbjuder rehabilitering av multiprofessionella team som stöd till personer som drabbats av stroke. Kungälvs kommun har inget sådant team men har svarat ja på frågan. Detta stöd ges till Kungälvs kommuninvånare genom VG-regionen. Socialtjänstens krisberedskap (ny för år 2016) Enligt inrapporterade uppgifter saknar Kungälvs kommun krav på rutin om att krisberedskap ska ingå vid upphandling av samtliga tjänster för särskilt sårbara grupper. Evakueringsplan för att nå särskilt sårbara grupper saknas, tillika beredskapsplaner för höga temperaturer inom boenden och hemtjänst. En majoritet av rikets kommuner har också svarat att de saknar dessa rutiner. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldreomsorgen Socialstyrelsen frågar årligen personer över 65 år som har hemtjänst eller bor på äldreboende hur de 11

70 Datum Diarienummer KS 2017/508 uppfattar kvaliteten inom verksamheten. Detta redovisas i en rapport från Socialstyrelsen. Siffrorna går även att hämta från kommun- och landstingsdatabasen Kolada (under KKiK, Kommuners kvalitet i korthet). Nedan följer ett mått kring brukares nöjdhet. Område Mått Utfall 2016 Utfall 2015 Riket 2016 Riket 2015 Hemtjänsten Särskilt boende äldreomsorg Mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten (helhetssyn), andel (%) Mycket eller ganska nöjda med boendet (helhetssyn), andel (%) 91% 90% 91% 91% 85% 85% 83% 83% Interna brukarundersökningar Inga interna brukarundersökningar har gjorts under året. Lex Sarah Lex Sarah handlar om de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som reglerar anställdas m.fl. skyldighet att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. I lex Sarah ingår en skyldighet för den som bedriver verksamheten att efter att ha tagit emot en rapport utreda, dokumentera och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande. Vidare ingår en skyldighet för den som bedriver verksamheten att om ett rapporterat missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande är allvarligt snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Syftet med lex Sarah är att komma till rätta med brister i den egna verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. Inkomna rapporter enligt Lex Sarah Sektor Arbetsliv och stöd Avvikelser Utfall år 2016 Antal inkomna rapporter, totalt 33 Antal inkomna rapporter som anmälts till IVO på grund av allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande 9 På sektor Arbetsliv och stöd gäller 14 av de rapporterade händelserna samma händelse men för olika personer. Vid utredningen har uppföljning av hur varje person blivit drabbad gjorts. Av 9 anmälda rapporter till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) på sektor Arbetsliv och stöd har IVO hunnit svara/avsluta 8 av dem. Sammanfattningsvis är IVO nöjda med den utredning som gjorts gällande de inträffade händelserna. De har inte begärt kompletteringar, men däremot har någon av anmälningarna lett till att en riktad tillsyn gjorts. Sektor Vård och äldreomsorg Avvikelser Utfall år 2016 Antal inkomna rapporter, totalt 9 12

71 Datum Diarienummer KS 2017/508 Avvikelser Utfall år 2016 Antal inkomna rapporter som anmälts till IVO på grund av allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande 2 När det gäller sektor Vård och Äldreomsorg så har antalet lex Sarahrapporter blivit färre jämfört med år Under 2016 rapporterades 9 lex Sarahhändelser och under 2015 rapporterades 27 händelser enligt lex Sarah. En förklaring till det kan vara att under året har modulen för avvikelser i Treserva utökats till att gälla även händelser enligt socialtjänstprocessen. Oklarheter i hantering av negativa händelser (avvikelser) kan under 2015 bidragit till att avvikelser som inte handlade om missförhållanden rapporterades enligt lex Sarah istället för att rapporteras och utredas som en avvikelse. De händelser som rapporterats från sektor Vård och äldreomsorg enligt lex Sarah har klassificerats som brister i omvårdnad, information/kommunikation, arbetsrutin, våld och övergrepp samt bemötande. Rutin för hur externa utförare rapporterar lex Sarah-rapporter till kommunen har tagits fram under året och redovisas tillsammans med interna rapporter. Avvikelser, synpunkter och klagomål, Totalt Vårdgivaren (HSL) eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Dessa kan komma från vård- och omsorgstagare och deras närstående, personal, vårdgivare, de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, myndigheter, föreningar, andra organisationer och intressenter (3, SOSFS 2011:9). Synpunkter och klagomål som inkommer från medborgare tas emot och besvaras av chef i berörd enhet. De synpunkter och klagomål som identifieras som avvikelser på kvaliteten och som inte rapporterats och utretts enligt Lex Sarah, tas emot, utreds och åtgärdas av närmaste chef. Årets inkomna avvikelser sammanställs i denna rapport. Inkomna avvikelser Avvikelser Utfall 2016 Antal rapporteringar gällande brister i bemötande 9 Antal rapporteringar gällande brister i handläggning 4 Antal rapporteringar gällande brister i dokumentation 24 Antal rapporteringar gällande brister i kommunikation och information 32 Antal rapporteringar gällande brister i omsorg 61 Antal rapporteringar gällande våld och övergrepp 4 Redovisningen ovan gäller avvikelser rapporterade från vecka 11 och framåt. Under året har avvikelsehanteringen utvecklats, nya rutiner framtagits. Chefer har fått utbildning i de nya rutinerna. Hur enheterna använder systemet varierar. Det är därför svårt att göra en närmare analys kring hur klassificeringen av avvikelser ska tolkas. Statistiken visar antal inrapporterade avvikelser. Hur enheterna arbetar med avvikelser och slutför analysen framgår inte. Ett arbete pågår med att följa hur avvikelserna utreds och avslutas. När det gäller våld och övergrepp handlar avvikelserna om hot/våld/aggression mellan brukare och 13

72 Datum Diarienummer KS 2017/508 från brukare mot personal. 3.4 Samverkan för att säkra kvaliteten Under året har socialtjänstprocessen och hälso- och sjukvårdsprocessen beskrivits och publicerats på intranätet. I processerna har aktiviteter identifierats där samverkan är särskilt viktig och detta beskrivs i processen. Dokument och länkar till samverkanspartner har kopplats till processerna. I samverkan med berörda aktörer inom vård och omsorg har beröringspunkter mellan båda huvudprocesserna särskilt belysts. Rutin för informationsöverföring mellan legitimerad personal och omsorgspersonal har reviderats. Det pågår ett fortsatt arbete med att utveckla denna rutin samt övriga samverkansrutiner. Samverkan med externa aktörer så som utförare av hemtjänst i LOV (lag om valfrihetssystem) sker löpande. Uppföljningsplan LOV är upprättad för att säkerställa att kvaliteten följs upp av externa utförare. En blankett för avvikelserapportering mellan utförare och beställare (kommunen) har tagits fram. Samverkan med andra huvudmän bedrivs t ex genom rutiner för avvikelsehantering mellan kommun och region. Rutiner för SIP (samordnad individuell plan) finns också upprättad och är en del i kvalitetsledningssystemet. 3.5 Mål och strategier för kvalitetsarbetet kommande år Under kommande år behöver fokus i det systematiska kvalitetsarbetet inriktas på: implementering av ledningssystem för kvalitet på verksamhets- och enhetsnivå säkerställa förbättringsarbetet gällande avvikelsehantering och riskinventering på enhetsnivå tydliggöra hur kvalitetsplanen praktiskt tas fram med ökad delaktighet från verksamheterna att fortlöpande se över dokument och rutiner och integrera dessa i processerna 14

73 Datum Diarienummer KS 2017/508 4 Patientsäkerhetsberättelse 4.1 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren är, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), skyldig att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Detta genom planering, ledning och kontroll av verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls. Vårdgivaren ska senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Övergripande mål Varje omsorgstagare/patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med omsorgen/vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker omsorg/vård kan ges. Ett kvalitetsledningssystem tydliggör och synliggör verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, omsorgstagare/patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. 4.2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Kommunstyrelsen (KS) KS ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. KS ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Sektorchefen Sektorchefen har huvudansvaret för verksamheten inom sektor Vård och äldreomsorg samt Arbetsliv och stöd Verksamhetschef enligt HSL skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att: verksamheterna tillgodoser en hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet säkerställa att det finns fastställda och dokumenterade rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheterna. är ytterst ansvarig för att det finns en patientsäkerhetsberättelse tillgänglig som beskriver föregående års patientsäkerhetsarbete ledningssystemet innehåller tydlig och väl förankrad ansvarsfördelning Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att: 15

74 Datum Diarienummer KS 2017/508 se till att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde rutinerna för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl fungerande se till att rutiner för patientsäkerhetsarbetet är uppdaterade beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerhet för patienterna Enhetschefer ansvarar för att: utarbeta erforderliga rutiner utifrån sitt ansvarsområde rutiner och riktlinjer (som verksamhetschef och MAS fastställt) är väl kända i verksamheten rutiner och riktlinjer efterlevs i verksamheten ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter personalen verkställer delegerade, ordinerade och instruerade arbetsuppgifter på ett säkert sätt Patientansvarig sjuksköterska ansvarar bland annat för att: identifiera riskpersoner och planera förebyggande åtgärder för att förhindra att fallskador, trycksår och undernäring uppstår bedöma behov av hjälpmedel utföra och delta i omvårdnaden runt patienter där sjuksköterskans omvårdnadskompetens behövs för att skaffa information och status delegera vårdinsatser enligt riktlinjer utifrån patientens bästa se till att patienten kontinuerligt samt vid behov har kontakt med ansvarig läkare genomföra, av läkare, givna ordinationer. kontinuerligt följa upp och utvärdera sjukvårdsinsatser tillsammans med enhetschef och/eller kontaktperson omvårdnadspersonal ges den handledning och kunskap som krävs för att varje patient skall få god och säker vård samarbeta med patient, enhetschef, handläggare, rehabiliteringspersonal, övriga interna yrkesutövare samt externa vårdgivare planera, konsultera, informera och samverka med andra aktörer i vårdkedjan verka för adekvat informationsöverföring och samverka för att uppnå kontinuitet, effektivitet och kvalitet avsätta tid för analys och reflektion tillsammans med kollegor, kring det dagliga omvårdnadsarbetet inhämta nya kunskaper och rön, genom att ta del av forskning och studiebesök. Rehabpersonal (arbetsterapeuter och fysioterapeuter) för att: bedöma behov av hjälpmedel (t ex förflyttningshjälpmedel) handleda omsorgspersonal samarbeta med patient, omvårdnadspersonal, enhetschef m fl. planera, informera, konsultera och samverka med andra aktörer i vårdkedjan 16

75 Datum Diarienummer KS 2017/508 inhämta nya kunskaper och nya rön bland annat genom att ta del av forskning Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonal betraktas enbart som hälso- och sjukvårdspersonal då de utför en av sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut, delegerad hälso- och sjukvårdsuppgift. Omvårdnadspersonal ansvarar för att: efter delegering utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter efter instruktion utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter efter behandlingsanvisning utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter kontakta sjuksköterska, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut vid förändringar i patientens tillstånd observera och rapportera tecken på biverkningar, icke önskade effekter eller reaktioner till sjuksköterska, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut vid felaktigheter och misstag kontakta sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut samt enhetschef. rapportera negativa händelser i verksamhetssystemet Treserva 4.3 Struktur för uppföljning och utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Avvikelser är ett samlingsbegrepp för negativa händelser och tillbud som sker i verksamheten kopplat till patient. Enhetschefen ansvarar för att gå igenom avvikelserapporten med berörd omvårdnadspersonal. Legitimerad personal ansvarar för att vidta åtgärder beroende på avvikelsen/tillbudets karaktär samt för att dokumentera i journal. Legitimerad personal ska informera patient/närstående om avvikelsen föranlett en negativ händelse eller tillbud av vikt. Medicinskt ansvarig (MA) utreder allvarliga avvikelser/tillbud och anmäler dem till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Läkemedelsverket samt eventuellt till tillverkare och Hjälpmedelscentral. MA utreder och bedömer om en Lex Maria-anmälan skall göras till IVO. MA sammanställer samtliga avvikelser och rapporterar dem till kommunstyrelsen samt Vård och äldreomsorgens ledningsgrupp. Avvikelser i vårdsamverkan ska analyseras på systemnivå. 4.4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p1-2 I 2015 års patientsäkerhetsberättelse sattes mål upp för patientsäkerhetsarbetet för Målen avser kvalitetsledningssystemet, avvikelsehantering, kvalitetsregister, dokumentation, rutiner mm. Nedan följer beskrivningar på hur hälso- och sjukvården har arbetet med dessa områden under året. 17

76 Datum Diarienummer KS 2017/508 Dokumentation Medicinskt ansvarig sjuksköterska har genomfört en journalgranskning, där varje sjuksköterska har granskat 3 patientjournaler. Syftet med granskningen var att kontrollera att de uppgifter som en journal ska innehålla var med. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Under 2016 har hälso- och sjukvårdsprocessen kartlagts som en del sektorns arbete med att utveckla ledningssystemet för kvalitet. Se kapitel 3 i denna rapport. Egenkontroll av patientsäkerhetsfrågor är framtagna och skickade till berörda enheter inför Kvalitetsregister Arbetet med att registrera skattningar och omvårdnadsåtgärder i BPSD-registret fortlöper. En medarbetare har under året certifierats som utbildare i Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Verksamhetens mål är att sprida kunskapen och användandet av metoden. Hemsjukvården har fortsatt registrera i palliativa registret. Rutiner Utbildningssköterskorna och rehabenheten har under 2016 arbetat med uppdatering av rutiner vilket också är en del av kvalitetsledningssystemet. MAS har uppdaterat riktlinjer under sitt ansvarsområde. Förflyttningsteknik Under 2016 har Rehabverksamheten förberett för att under utbilda berörd personal i förflyttningsteknik. Utbildningen syftar till säker förflyttning av patienter samt att minska risken för belastningsskador hos personal. Teknikstöd för digital signering av signeringslistor (MCSS signera) Teknikstödet MCSS signera skall underlätta för omvårdnadspersonalen i överlämnandet av läkemedel, att läkemedel ges i rätt tid och signeras som de ska. Alla läkemedelslistor är numera digitala och i systemet finns en larmfunktion för påminnelse till personalen om att läkemedel ska ges. Instruerade rehabinsatser signeras digitalt på korttidsverksamheten. Samtliga vård och omsorgsboende inom äldreomsorgen samt 10 av 16 bostäder med särskild service enligt LSS har infört digital signering av läkemedelslistor. Vårdhygien Hösten 2016 planerades utbildning i vårdhygien för samtliga hygienombud vilken genomfördes januari Statliga medel Genom statliga medel har verksamheten förstärkt kompetensen inom området Psykiatri och Demenssjukdom. En sjuksköterska har anställts för psykiatriområdet och en sjuksköterska genomgår utbildning till demenssköterska. I syfte att förbättra och effektivisera vårdsamverkan vid utskrivning från sjukhuset har 18

77 Datum Diarienummer KS 2017/508 vårdplaneringsteamet tillförts en arbetsterapeut. 4.5 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 En viktig del i patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet är hur Kommunstyrelsens verksamhet för socialtjänst samverkar med andra vårdgivare. SIMBAs ledningsgrupp och Närområdesgrupp arbetar med samverkan för att indirekt förebygga att vårdskador uppstår. Samverkan sker inom de olika verksamheterna i kommunen, samt mellan olika yrkesgrupper. Kommunal hälso- och sjukvård arbetar över två sektorer vilket innebär samverkan med funktionshinder, socialpsykiatri, hemtjänst och vård och omsorgsboende. Kommunal hälso- och sjukvård samverkar med sjukhus och primärvård. Avancerad vård i hemmet AVH-teamet är ett team som drivs av VG-regionen i samarbete med kommunal hälso- och sjukvård för att säkra upp vården runt svårt sjuka patienter. Verksamheten har 2016 tillsammans med regionen infört pallbox som innebär att regionen tillhandahåller läkemedel. Detta innebär att ny läkemedelsordination snabbt kan sättas in dygnet runt. Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare Ett projekt pågår från hösten Detta har utvecklat mobil närvård, med syfte att öka tillgången till hembesök av läkare från primärvård eller sjukhus i samverkan med sjuksköterska från kommunal hälsooch sjukvård. Projektet har riktat sig till patienter som är inskrivna i kommunal Hälso- och sjukvård. Målet är att patienten ska få god vård på rätt vårdnivå. Hembesök utförs av läkare tillsammans med sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård. Medicinska bedömningar och beslut om åtgärder för patienten utförs i patientens hem. Det övergripande syftet är att ge ökad trygghet för patienten, undvika för patienten onödiga inläggningar på sjukhus alternativt besök på primärvårdens mottagningar eller sjukhusets akutmottagning. Antal hembesök av läkare och sjuksköterska från kommunal hälso- och sjukvård har gradvis ökat. Det pågår en omställning i verksamheterna till ett proaktivt arbetssätt. Projektet upplevs mycket positivt av samtliga berörda vårdgivare, inte minst av berörda patienter. SIMBA har ansökt om förlängning av projektet, med 2 år, till och med 2018 och detta har beviljats. Jämlik strokevård Utvecklingssatsning "Jämlik strokevård" syftar till samarbete med en sammanhållen vård, mellan vårdgivare i kommun, primärvård och sjukhusets stroke-enhet. Satsningen ska ge stöd och information till patienter och deras närstående. Webbutbildning palliativ vård Lanseringen av "Webbutbildning för palliativ vård" har anordnas för kommun, primärvård och sjukhus, i SIMBA området. Syfte är att all personal ska få ny och ökad kunskap. Utbildning ska ges till all berörd personal och ska vara genomförd senast

78 Datum Diarienummer KS 2017/508 Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Justering och översyn av nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal är klart och nytt avtal träder i kraft Avtalet har samma ansvarsförhållande mellan avtalsparterna som tidigare avtal men innehåller nu en för avtalsparterna gemensam värdegrund samt anger gemensamma utvecklingsområden och utmaningar. Verksamheten har lämnat synpunkter inför framtagande av avtalet. Teammöten Hemsjukvården har under året infört teammöte inom samtliga enheter i hemtjänst och vård och omsorgsboende. Teammöte inom vård och äldreomsorg syftar till tvärprofessionellt samarbete och samverkan mellan olika professioner och utifrån olika professioners kompetenser, ansvar och utifrån patientens behov. 4.6 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Hälso- och sjukvården använder sig av socialstyrelsens beslutsmatris vid riskanalys, se kapitel 3. Processägaren (sektorschef) har genom processteamarbete identifierat risker på systemnivå som resulterat i att riskanalyser kommer att utföras år 2017 enligt kvalitetsplan. 4.7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Personal inom sektor Vård och äldreomsorg och Arbetsliv och stöd är enligt lag skyldiga att rapportera en negativ händelse eller ett tillbud. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Avvikelserapporteringen sker i verksamhetssystemet Treserva. Den som upptäcker en negativ händelse registrerar denna i systemet. MA ser en påtaglig brist i hur analyser och åtgärder bedrivs systematiskt i Treserva. Arbete pågår för att åtgärda denna brist. Avvikelser registreras i större utsträckning 2016 än Personalen har nu lärt sig systemet, dock finns brister i analys och uppföljning. Framför allt har ökningen av registrerade avvikelser gällt läkemedelsavvikelser och fallolyckor. 4.8 Hantering av synpunkter och klagomål SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Inkomna synpunkter och klagomål redovisas i kvalitetsberättelsen under punkt om de resulterats i en avvikelse som behöver hanteras. 20

79 Datum Diarienummer KS 2017/ Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Genom vårdplanen blir patienten delaktig i sin omvårdnad. Anhöriga blir delaktiga om patienten så önskar och ger sitt samtycke. Den enskilde och/eller dennes god man/anhörig är delaktig i sin omvårdnad i största möjligaste mån. Detta sker på olika sätt i olika verksamheter, exempel kan vara vårdplanering, individuella planer (SIP) och samverkansmöten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska har regelbunden kontakt med de patienter hen har omvårdnadsansvaret kring Resultat Strukturmått (utgör förutsättningar för att nå definierade mål) Alla medarbetare som är aktuella för att ta emot en delegerad arbetsuppgift genomgår utbildning i läkemedelshantering. Detta för att kunna administrera läkemedel på delegation av sjuksköterska. Under 2016 har 367 medarbetare fått läkemedelsutbildning, av dessa har 109 personer även fått utbildning för att kunna ge insulin. Processmått (utgörs av aktiviteter som genomförts för att uppnå definierade mål) Hälso- och sjukvårdens processer håller på att kartläggas. Rutiner och riktlinjer håller på att uppdateras och en struktur för att göra dessa kända på arbetsplatsen utarbetas. Resultatmått Under 2016 hade 1232 personer fått av insatser från hemsjukvården inom sektor Vård och äldreomsorg samt Arbetsliv och stöd. Delegeringsprocessen Under året har 367 medarbetare utbildats i läkemedelshantering under 4 timmar för att kunna utföra en delegerad arbetsuppgift från legitimerad personal, 109 medarbetare har gått utbildning för att kunna ta emot delegering för insulingivning. Kvalitetsregister Under år 2016 har 35 personer bedömts enligt Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Här finns en möjlighet att använda metoden i pappersform och alla bedömda individer syns då inte i registret. Rutiner Omkring 100 rutiner och riktlinjer som berör hälso- och sjukvård är identifierade och uppdaterade. Teknikstöd för digital signering Digital signering av signeringslistor vid läkemedelshantering har införts i samtliga vård och omsorgsboenden samt i 10 LSS boenden under året. Detta för att kvalitetssäkra läkemedelsadministrationen. Signering av läkemedel sker digitalt vilket ökar säkerheten. 21

80 Datum Diarienummer KS 2017/508 Vårdhygien/förhindra smittspridning Under hösten 2016 planerades för utbildning för hygienombuden i kommunen. En översyn av hantering av arbetskläder enligt Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2011:9 är gjord under året. Palliativ vård och Palliativregistret Under år 2016 avled 267 patienter som varit inskrivna i hemsjukvården, av det var det 190 som avled i det egna hemmet (ordinärt boende, särskilt boende och korttidsvistelse) 68 avled på sjukhus och 9 avled på hospice. Enligt rekommendationer från socialstyrelsens riktlinjer för palliativ vård har man i kommunen påbörjat planering kring utbildning i palliativ vård. Under hösten 2016 genomfördes introduktion och information för enhetschefer om webbutbildning palliativ vård, från RCC (Regionalt cancer centrum, Väst), En utbildning som riktar sig till alla personalkategorier som har någon kontakt med patienter i palliativt skede. Infektionsregistrering Infektioner som uppkommer under vårdtiden registreras på Särskilt boende inom äldreomsorgen. Verksamheten följer upp nedanstående uppkomna infektioner i syfte att om möjligt verka för en minskning av infektioner. Nationella mål är att minska antibiotika användning. 22

81 Datum Diarienummer KS 2017/508 Typer av infektioner uppkomna under vårdtiden Infektionsregistrering Utfall 2015 Utfall 2016 Antal boende med urinkateter i mer än en vecka Fall av antibiotikabehandling (indikation) Pneumoni Urinvägsinfektion hos vårdtagare med kateter Urinvägsinfektion hos vårdtagare utan kateter Sårinfektion (trycksår, venösa bensår, diabetessår, ischemiska sår) Annan hud- och mjukdelsinfektion (erysipelas, abscess, infekterat eksem) Clostridium difficile-diarré 4 7 Influensa 3 1 Virusorsakad magsjuka 28 6 Fall av antibiotikabehandling (indikation) är totalt behandlade infektioner. Under år 2015 var antalet antibiotikabehandlade infektioner 270 stycken och har under året 2016 minskat till 220 stycken. Inkomna avvikelser under året och analys Totalt har 3313 interna avvikelser registrerats där antalet läkemedelsavvikelser och fallolyckor är flest. Analys av resultatet: Verksamhetschef och MAS är osäkra på tillförlitligheten av antalet registrerade avvikelser. Hur många av faktiska avvikelser har registreras? Hur ser verkligheten ut? Det är svårt att i Treserva avvikelsemodul få ut tillförlitlig statistik på grund av brister i handhavande av systemet och olika hantering i systemet när man registrerar avvikelser. Detta är ett förbättringsområde. Inom särskilt boende, ordinärt boende, socialpsykiatri och LSS boende administreras läkemedel till ca 500 patienter dagligen. Antalet läkemedelsdoser som administreras är omfattande, resultatet är att den beräknade procentuella siffran för avvikelse är ringa, 0,001 %. Verksamheten ser en ökning av avvikelser från tidigare år, vilket kan bero på en ökad medvetenhet hos omsorgspersonal då läkemedelsutbildningen är förlängd och ger tydligare anvisningar om vikten av att skriva avvikelser. Verksamheten har högre omsättning av omvårdnadspersonal vilket kan leda till att det blir fler avvikelser. Arbetet med att minska avvikelser kring läkemedelshantering fortsätter. Digital signering synliggör alla tidsavvikelser vilket leder till allt fler avvikelser rapporteras. Gällande fallolyckor är ambitionen att få ner antalet skador. Medborgarnas livslängd ökar. Med ökad ålder tillkommer åldersskörhet vilket kan resultera i att antal fallolyckor ökar. Det är inte säkert att det alltid brister i det fallförebyggande arbetet, patienter ramlar trots att man gjort vad man kan för att se över boendemiljö, läkemedel osv. Antalet allvarligt skadade genom fallolyckor har minskat något. Arbetet med det fallförebyggande arbetet fortskrider. Under året 2016 har ingen Lex Maria gått vidare som en anmälan till Inspektion för vård och omsorg. Inget ärende från Kungälv har inkommit till patientnämnden. Fyra anmälningar om negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter är inrapporterade till MAR och vidare anmälda till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har återkopplat till Kungälvs kommun i två ärendena. Läkemedelsverkets svar på första ärendet var att informationen är sparad för att användas vid utredning av liknande händelser och att ärendet inte utreds isolerat utan vägs samman med annan information. I det andra ärendet har Läkemedelsverket tagit del av tillverkarnas utredningar och avskriver ärendet från vidare handläggning. Händelseprodukten kan vara berörd av det återkallande som berör rollatorer på den svenska marknaden. 23

82 Datum Diarienummer KS 2017/508 Avvikelsetyp Utfall år 2014 Utfall år 2015 Utfall år 2016 Avvikelse från annan vårdgivare 10 Avvikelse skickad till annan vårdgivare Avvikelse där läkemedel varit inblandade Fallolycka som leder till ingen eller mindre kroppsskada Fallolycka som leder till allvarlig kroppsskada 10 7 Avvikelse där medicinteknisk produkt varit inblandad Utebliven behandling 25 Felaktig behandling 1 Brist i informationsöverföring som leder till avvikelse Infektioner som har uppkommit under vårdtiden Ej ifyllda siffror betyder att vi inte har haft dessa mått tidigare 4.11 Övergripande mål och strategier för kommande år Under kommande år behöver fokus i patientsäkerhetsarbetet inriktas på: Att förarbeta kommande lag om "Samverkan vid utskrivning från sluten vård". Den nya lagens intentioner kommer att implementeras i verksamheten under 2017 för att kunna träda i kraft Fortsatt införande av system för digital signering i MCSS av rehabinsatser. Fortsatt införande av system för digital signering i MCSS där läkemedelsövertag finns. Att rehabenheten ansvarar för att utbilda samtlig baspersonal (cirka 1000 personer) i förflyttningsteknik. Digitala "nycklar" till läkemedelsskåp hos patienter med läkemedelsövertag. Att utveckla samverkan och arbetssätt inom organisationen gällande förebyggande insatser. 24

83 Tjänsteskrivelse 10. 1(2) Handläggarens namn Jonatan Bengtsson Systematiskt kvalitetsarbete läsår 2016/2017 Fokus förskola samt övergång, samverkan och omvärld Dnr KS2017/ Sammanfattning Skollagen ställer krav på att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (Skollagen kap. 4 3). I Kungälvs kommun följs kvaliteten i verksamheten upp vid tre tillfällen under läsåret. Denna rapport fokuserar kvaliteten i förskola samt på målområde Samverkan mellan förskola/skola och hem, Övergång och samverkan och Skolan, omvärlden och utbildningsval. Rapporten skickas ut till ledamötena, och informationen om rapporten antecknas i protokollet. Bakgrund Skollagen 4 kap. 3 fastslår att: Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Syftet med kravet på systematiskt kvalitetsarbete är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. I Kungälv följs verksamheten upp i tre rapporter per läsår. Dessa rapporter bygger på de centrala mål som skolverket, med hänvisning till läroplaner och skollagen, delar in i sju områden: 1, Normer och värden 2, Kunskap och inflytande 3, Ansvar och inflytande 4, Samverkan mellan förskola/skola och hem 5, Övergång och samverkan 6, Skolan, omvärlden och utbildningsval 7, Betyg och bedömning Verksamhetens bedömning Ingen bedömning aktuell utöver rapportens innehåll. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Uppföljningsrapporterna av de nationella målen är tänkt att ligga till grund för politikens prioriteringar och målformuleringar för skolväsendet i Kungälv. Denna rapport som handlar om förskolans arbete med trygghet, lärande och samverkan hem samt grundskolans och gymnasieskolans arbete med övergångar och studie och yrkesvägledning. Dessa områden är ett viktigt underlag för kommunfullmäktiges mål: Gör rätt från början investera i unga och barn och I Kungälv finns det jobb åt alla. SEKTORSTÖD BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

84 2(2) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att skapa en kvalitativ och likvärdig utbildning för alla barn och elever i Kungälvs kommun. De analyser som görs måste alltid ha barnens bästa för ögonen. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Ingen bedömning aktuell utöver rapportens innehåll. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ingen bedömning aktuell utöver rapportens innehåll. Juridisk bedömning Huvudman ska enligt lag följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskraven kan uppfyllas. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ekonomisk bedömning Ingen bedömning aktuell utöver rapportens innehåll. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Maria Andersson Sektorchef Ann Ryström Verksamhetschef förskola Anders Nordgren Verksamhetschef grundskola Cristine Lysell Verksamhetschef gymnasieskola Expedieras till: För kännedom till: Maria Andersson, sektorchef Stefan Wigren, verksamhetschef Cristine Lysell, verksamhetschef Ann Ryström, verksamhetschef

85 Systematiskt kvalitetsarbete sektor skola 16/17 Uppföljningsrapport 2 Fokus förskola/pedagogisk omsorg samt övergång, samverkan och omvärld SKOLA

86 Innehåll 1. Förskola och pedagogisk omsorg Trygghet, normer och värden Utveckling och lärande Samverkan hem i förskolan Analys Så här går vi vidare Övergång och samverkan Förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola Skolan och omvärlden Analys Så här går vi vidare Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildning Utbildningsval arbete och samhällsliv Analys Så här går vi vidare

87 1. Förskola och pedagogisk omsorg 1.1 Trygghet, normer och värden I enkäten till vårdnadshavare framkommer att vårdnadshavare är mycket positiva i frågorna som rör barnens trygghet och gemenskap. Av alla frågor i enkäten så är det dessa frågor som har störst andelar positiva svar. Det är också de frågor där minst andel av vårdnadshavarna svarade vet ej. Enkät till vårdnadshavare 2016: Trygghet och gemenskap 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn 1% 3% 30% 66% 0% Personalen tar väl hand om mitt barn 1% 3% 30% 66% 0% Barnen ska känna glädjen av att lära sig och känna att de behövs i gruppen 1% 2% 34% 56% 7% Barnen ska lära sig hur man fungerar tillsammans i en grupp 0% 1% 30% 59% 10% Otillräcklig Minimal God Utmärkt Vet ej Enhetscheferna lyfter flera anledningar till gott resultat, fokus på trygghet och gott bemötande, arbetet med likabehandlingsplan, god kontinuitet i arbetslagen och trygga familjer är olika förklaringar som tas upp. I självskattningen som all personal genomfört är också trygghet bland det man skattar sig högst på. Området jämställdhet och genus tar många enheter upp som något man vill fokusera mer på, detta är något som många avdelningar skattar sig lågt på. I enkäten till vårdnadshavare svarar dock de flesta positivt på frågan om flickors och pojkars lika möjligheter, men en ganska stor andel (17%) svarar vet ej. Några av förskolorna planerar att fokusera på jämställdhet och genus under kommande läsår, exempelvis genom utbildning och samtal i personalgruppen. 1.2 Utveckling och lärande Målformulering förskolans läroplan (Lpfö98) Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. I enkäten till vårdnadshavare framkommer att vårdnadshavare överlag är positiva till förskolans arbete med språk, matematik och naturvetenskap. Det är dock en relativt stor andel som svarat vet ej på främst matematik och naturvetenskap. 3

88 Enkät till vårdnadshavare 2016: Språk, matematik och naturvetenskap 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Barnen har möjlighet att utveckla språket 0% 3% 33% 52% 12% Barnen har möjlighet att utveckla förståelse för matematik 1% 3% 32% 44% 19% Barnen får möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap 1% 4% 35% 41% 20% Otillräcklig Minimal God Utmärkt Vet ej De flesta enheter skattar sig högt på arbetet med språk. Man säger också att de kommungemensamma satsningarna med språkpiloter har varit bra och kompetensutvecklingssatsningen läslyftet kommer i rätt tid. Läslyftet är en nätbaserad utbildning som sker i lärgrupper med lärledare, lärledarna har utbildats internt. Satsningen syftar till fördjupade kunskaper inom språk-, läs- och skrivutveckling och all personal i förskolan deltar. Gällande matematikutveckling upplever de flesta enheter att man har ett välfungerande arbetssätt. Anledningen varför vårdnadshavare inte ser arbetet med matematik i lika hög utsträckning som språket säger man kan bero på att dokumentationen och samverkan med hemmen behöver utvecklas. Den kommungemensamma satsningen med natur/teknik (NT), där piloter från varje enhet utbildas och ingår i ett nätverk, har synliggjort att det finns mycket att utveckla inom detta område. Några enheter lyfter att man ännu inte kommit igång fullt ut med NT-arbetet och att det behöver implementeras mer, någon enhet saknar NT-pilot. Flera enheter säger sig behöva arbeta med sina lärmiljöer för att bättre stödja arbetet med språk, matematik och NT. Några enheter lyfter att särskilt utemiljöer behöver utvecklas för att möjliggöra den utepedagogik man vill bedriva. Ett annat utvecklingsområde är de digitala lärmiljöerna, där flera enheter säger sig behöva mer kunskap kring mediepedagogik och digitalisering. 1.3 Samverkan hem i förskolan Målformulering förskolans läroplan (Lpfö98) Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. I enkäten till vårdnadshavare framkom att områden kring information och inflytande var det som vårdnadshavarna var minst nöjda med. På frågorna om föräldrars möjlighet att påverka och tydlig information till vårdnadshavare var det 11 % respektive 8 % som svarade negativt på påståendena. Det var de två frågor med högst andel negativa svar. På frågan om barnens möjlighet att ha inflytande på verksamheten svarade 27 % att de inte visste. Detta talar för att information och samverkan med hemmet är ett område som behöver utvecklas. 4

89 Enkät till vårdnadshavare 2016: Information och inflytande ,5 5,4 Personalen ska ge föräldrar tydlig information 5,1 Föräldrar ska kunna vara med och påverka arbetet i förskolan 5 5,5 5,6 5,3 5,4 Barnen har möjlighet att ha inflytande på verksamhetens innehåll Index frågeområde Kungälv Göteborgsregionen I förskolornas självskattning var det dock blandat kring området kring information och inflytande. Det var inte främst det område som personalen skattade sig lågt på. Det går att utläsa en viss rådvillhet i förskolornas rapporter. Många tycker sig ha prövat på mycket för att föräldrarna ska känna sig bättre informerade och kunna påverka. Förra året valde många förskolor att fokusera på bloggarna och användandet av dessa har ökat sett till besöksstatistik från förra året jämfört med detta år. Däremot syns inget tydligt samband mellan de avdelningarna med väl utvecklade bloggar (sett till användningen) och andelen positiva vårdnadshavarnas i enkäten. I princip samtliga förskoleenheter planerar åtgärder som syftar till bättre samverkan med hemmen. För vissa enheter väljer man att fokusera på bloggar medan andra fokuserar på utvecklingssamtal, introduktionstid och föräldramöten. Vad man vill komma åt är både att förstärka informationen om det dagliga arbetet men också att medvetandegöra vilka möjligheter till delaktighet och påverkan som finns för vårdnadshavare. Det måste dock föras en dialog om vilken påverkan som vårdnadshavarna menar sig vilja ha eller saknar i dagsläget då det inte framkommer i enkätsvaren. 1.4 Analys Arbetet med barns språkutveckling kommer att förstärkas genom skolverkets kompetensutveckling läslyftet. Tillsammans med den utbildningen pågår en annan insats i kommunens egen regi kring digital kompetensutveckling i förskolan. Syftet är att höja personalens kompetens och inspirera pedagogerna att använda digitala verktyg i genomförandet av aktiviteter i läslyftet. En kartläggning av IT-användningen i förskolan har genomförts på samtliga enheter där man försökt specificera alla enheters olika kompetensutvecklingsbehov. Kartläggningen visar en stor spridning i användningen av IT-verktyg och utifrån det planeras nu olika skräddarsydda insatser för ökad likvärdighet. Arbetet med digitalisering i förskolan har fått en ökad aktualitet nu när den nationella IT-strategin ställer högre krav på IT-användning, och framförallt IT-användningen tillsammans med barnen. Dels pekar strategin på likvärdighet för barn som kommer från olika hemförhållanden, och dels på likvärdighet mellan olika avdelningar och enheter. NT-utvecklingen som pågått sedan 2014 i förskolan går nu in i en ny fas. De piloter som har utbildats av den centrala NT-utvecklaren kommer nu att bli mer självständiga på sina enheter efter att NT-utvecklarens uppdrag är slutfört. Utifrån enheternas rapporter om att just NT-utvecklingen ännu inte kommit igång ordentligt på många avdelningar gör att det blir viktigt att följa denna övergång så att det arbete som gjorts inte rinner ut i sanden. 5

90 Ett nytt dokumentationssystem vid namn Unikum har upphandlats för skola och förskola. Systemet ska skapa bättre förutsättningar för samverkan med hemmet och stödja den pedagogiska dokumentationen. Flera förskolechefer ser detta som ett välkommet verktyg för enheterna. Pedagogerna kommer att kunna dokumentera både planering och dokumentation kring enskilda barn så att vårdnadshavare kan få insyn i sitt barns lärande. Vårdnadshavare kommer också att få insyn i förskolans arbete genom de bloggar och veckobrev som gäller övergripande för avdelning och förskola. Detta ska ersätta de nuvarande bloggarna och förhoppningsvis leda till att vårdnadshavare upplever sig ha större insyn och blir mer delaktiga i förskolans arbete. Kompetensutveckling och implementering kommer att ske med start under våren och hösten Många förskolor lyfter att de vill arbeta mer med jämställdhet och genus samt mångfald. Man ser att kompetensen bland pedagoger behöver förstärkas och gällande mångfald är detta på grund av att många förskolor i högre utsträckning har barn och familjer med olika nationella bakgrunder. Förskolans kompetensutvecklingsgrupp kommer att ta ställning till om detta behov kräver kommungemensamma insatser. Det pågår mycket utvecklingsarbete i förskolan vilket kräver tid och engagemang bland personalen. Många av utvecklingsområdena är riktade mot pedagogers kompetens och kräver utvecklingstid för personalen. Vissa enheter lyfter att den utvecklings- och planeringstid som finns ibland är för lite och att personalbrist och svårighet med vikarieanskaffning gör att tiden riskerar att försvinna. 1.5 Så här går vi vidare Förskolans kompetensutvecklingsgrupp tar varje år fram en kompetensutvecklingsplan för förskolan. Underlaget för planen kommer vara förskoleenheternas kvalitetsrapporter där bland annat frågorna kring jämställdhet och mångfald kommer att beaktas. Utifrån kartläggningen för IT-användning på alla enheter, kommer nu arbetat att gå vidare i att vidareutveckla respektive enhets specifika behov av kompetensutveckling. Formerna är ännu inte fastslagna men en stor del kommer troligen att handla om användningen av det nya systemet Unikum. 6

91 2. Övergång och samverkan Målformulering förskolans läroplan (Lpfö98) Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Målformulering grundskolans läroplan (Lgr11) och läroplan för grundsärskolan (Lgrsär11) Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Bakgrund Övergången till förskoleklass/fritidshem har enligt centrala riktlinjer fyra faser. Den första fasen, som berör önskemål om skola, har i år förändrats till att bli digital och administrerats centralt. Tidigare har denna fas genomförts på följande sätt: I februari har föräldrar fått en blankett om skolval samt en folder från förskolans personal med allmän information om överflyttningen. Förskolans personal har sedan samlat in alla blanketter och skickat dem till barnomsorgshandläggare central för registrering av önskemål av fritidshemsplats. Blanketterna har sammanställts och sedan delats med administratörer på skolorna. Varje skola har därefter administrerat ansökningarna och informerat vårdnadshavare om skolplacering och klassplacering. Utvärdering övergång VT16-HT16 Under hösten 2016 utvärderades övergångarna inom respektive kommundel och flera saker upplevdes fungera bättre än tidigare. Barn med behov av särskilt stöd, och förskolornas samarbete med specialpedagog från skolan, lyfter flera kommundelar som något som fungerar bra, detta har tidigare varit ett utvecklingsområde. De flesta kommundelar är också nöjda med samarbetet mellan förskolepersonal och skolpersonal, detta i allt från besök i varandras verksamhet, klassbildning och nyttjande av lokaler/skolgård. Slutligen är många nöjda med utformningen av överlämningsdokumentet och att detta fylls i bättre nu. Några områden som behöver utvecklas framkom också. Det mest framträdande utvecklingsområdet rör överlämningsdokumentet och att detta måste fyllas i ordentligt. Några kommundelar lyfter att överlämningsdokument varit ofullständigt ifyllda eller skrivna på eget sätt, vilket försvårat överlämning. Några har lyft handläggningstiden för skolval och klassplacering varit för lång och att tidsplanen inte alltid hållits. Någon lyfter fördelen med att skolvalet genomförs centralt. Slutligen är ett utvecklingsområde för några kommundelar samverkan med personal inom pedagogisk omsorg. Överlämningsdokument behöver implementeras för personal i pedagogisk omsorg. Skolvalet VT17 Årets skolval administrerades centralt och genomfördes digitalt genom att vårdnadshavarna fick lämna önskemål om skolplacering via en e-tjänst. I slutet av mars hade samtliga barn fördelats till respektive skola och ett skolplaceringsbeslut skickades till vårdnadshavare första veckan i april. I beslutet fanns bara 7

92 information om skolplacering, med hänvisning att ytterligare information om klassplacering och fritidshemsplacering meddelas under våren. Analys Processen för skolval blev något senarelagd 2017 jämfört med tidigare. Anledningen till att processen senarelades var att kommunens riktlinjer skulle beslutas av kommunfullmäktige, vilket har lett till att även överlämningar fått ske senare. Nästa år kommer processen kunna starta tidigare och tidsplanen följas. Att centralisera administrationen har inneburit att tid har frigjorts från personal på förskolan och administratörerna på skolorna. Det har också inneburit att vi har kunnat säkerställa att skolplaceringar har gjorts likvärdigt och enligt gällande riktlinjer. Förutom att administrera skolvalet har även frågor kring skolvalet besvarats av kommunens Kundcenter samt Utvecklingsenheten. Det har inneburit samtliga vårdnadshavare i kommunen har fått en likvärdig information. I e-tjänsten var det obligatorisk för vårdnadshavare att lämna aktuell e-postadress och mobilnummer. Samtliga kontaktuppgifter har exporterats till Extens vilket förhoppningsvis underlättar för skolorna vid framtida kontakter med vårdnadshavare. När skolvalet skedde analogt via blanketter fyllde vårdnadshavare i önskemål om klass/fritidshemsplacering med kompisar, specialkost osv. Då skolvalet i år skedde digitalt och fria textfält inte är att rekommendera på grund av PUL och sekretess gick det inte att lämna dessa önskemål i år. Vilket kan ha påverkat skolornas arbete med klass- och fritidshemsplaceringar. Så här går vi vidare Nästa års skolval kommer i stort att genomföras på samma sätt som i år. Höstens utvärdering av övergångarna från förskola till förskoleklass kommer att ge en djupare utvärdering av årets upplägg och där kommer eventuella behov av justeringar att fångas upp. Utvärderingar kommer också att göras av övergångar mellan åk 6 till 7, och eventuellt justeras. Gällande övergångarna från grundskolan till gymnasiet så kommer nya rutiner att tas fram under hösten, primärt för elever från grundskolorna i Kungälvs kommun som ska börja på Mimers hus gymnasium. 8

93 3. Förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola 3.1 Skolan och omvärlden Studie och yrkesvägledning i styrdokumenten Enligt skollagen ska alla elever i grundskolan och grundsärskolan har möjlighet till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Studie och yrkesvägledning Handlar i vid bemärkelse om all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Undervisning och praktisk arbetslivserfarenhet Information, studiebesök eller andra aktiviteter som syftar till att ge eleven god valkompetens Studie och yrkesvägledning i snäv bemärkelse handlar om personlig vägledning i form av vägledningssamtal. Låg- och mellanstadiet Enligt allmänna råden för studie- och yrkesvägledning (SYV) bör rektor se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning. Det betyder att rektor kontinuerligt bör kartlägga vilka behov som eleverna har av vägledning samt analysera kompetensutvecklingsbehovet bland personal. Vid uppföljning av enheternas rutiner och metoder för att kontinuerligt kartlägga och följa upp så framkommer ett varierat resultat. En del beskriver hur de i skolans årshjul planlägger olika SYV-aktiviteter och följer upp dessa terminsvis. Det framkommer dock inte hur denna uppföljning påverkar planeringen av framtida aktiviteter, med undantag för någon enstaka enhet. Andra enheter säger sig inte ha en systematisk planering och uppföljning alls. Några enheter skriver att de försökt använda studie- och yrkesvägledare från högstadieskolor för att strukturera upp arbetet bättre men att personalbrist har hindrat den hjälpen. I enheternas rapporter framkommer att många skolor är bra på att använda närsamhälle och föräldrar för att intressera barnen för olika yrken. Pedagogers kompetens och medvetenhet, samverkan med hemmen och engagerade föräldrar lyfts som en förklaring. Vad de flesta enheter ser sig behöva utveckla är systematiken i vägledningen. Flera enheter planerar att utveckla sin dokumentation och att bättre arbeta med årshjul och uppföljning för att skapa rutin i arbetet. Samarbetet med studie- och yrkesvägledare ser några enheter som något de behöver utveckla. Högstadiet Elever i åk 7-9 har eleverna tillgång till studie- och yrkesvägledning genom att en studie- och yrkesvägledare är knuten till respektive skola. De tre studie och yrkesvägledarna samarbetar och ingår i ett nätverk tillsammans med studie och yrkesvägledare för gymnasiet och vuxenutbildningen. Arbetssättet på skolorna varierar dock och studie och yrkesvägledaren används på olika sätt. På Munkegärdeskolan är studie- och yrkesvägledare tillsammans med lärare inblandad i planering av årshjul och aktiviteter samt uppföljning av dessa. Man säger sig dock se att de olika arbetslagen kommit olika långt och att mer samverkan måste ske mellan lagen så att vägledningen blir likvärdig. På de andra två skolorna beskrivs att man främst arbetar med de aktiviteter som SYV flaggar upp ska genomföras, såsom prao och vägledningssamtal. Övrig personal ser inte att SYV-frågor ingår i deras uppdrag. Det främsta utvecklingsområdet på alla högstadieskolor är att få alla pedagoger att känna ansvar för SYV. 9

94 3.2 Analys Trots att det finns en kommungemensam plan för studie- och yrkesvägledning för åk 1-6, och att studie och yrkesvägledarna är tänkt att arbeta mot alla grundskolor, så kan man se att det fortfarande brister i likvärdigheten mellan skolorna. Detta kan göra att den röda tråden i arbetet med att skapa valkompetens hos eleven, från årskurs 1 till gymnasievalet i årskurs 9, kan bli otydlig. Vad gäller F-6 så behöver kopplingen till SYV-planen och användningen av resurserna öka. Vad gäller 7-9 behöver studie- och yrkesvägledningen vara all personals angelägenhet och inte bara studie- och yrkesvägledarens ansvar. Forskning visar att elevernas motivation har stor betydelse för lärande och deras framtida studie- och yrkesval. Skolverket sammanfattar Wery & Thomson 1 och skriver: Om eleverna kan se samband mellan en skoluppgift och världen utanför skolan kommer deras inre motivation att påverkas i en positiv riktning. Det blir därför viktigt för eleverna att förstå meningen med varför de ska tillägna sig kunskaper i olika ämnen i skolan. Det innebär bl.a. att förstå att de tillägnade kunskaperna är viktiga för elevernas framtida studie- och yrkesval. 2 I GR:s elevenkät mäts elevernas motivation till skolarbetet genom tre frågor (förutom i årskurs 2 där endast en av de tre frågorna ställs). I nedanstående tabell visas ett sammanslaget indexvärde på respektive årskurs frågor. Över tid har Kungälv länge legat under genomsnittet i GR i frågor som rör motivation Elevenkät 2017: Index för frågeområde Stimulans, kommunala skolor Kungälv Årskurs 2 Årskurs 5 Årskurs 9 Gymnasiet årskurs Kungälv GR 3.3 Så här går vi vidare Gemensamt för samtliga grundskolor är att man behöver se studie och yrkesvägledningens roll i ett större perspektiv. Kopplingen till elever motivation och inflytande behöver synliggöras och en förståelse behöver byggas kring att det handlar om att bygga elevernas valkompetens. Detta arbete behöver starta med rektorerna och sedan spridas till all personal. Nätverket för studie och yrkesvägledning har fått i uppdrag att utveckla nuvarande plan för studie och yrkesvägledning. Bl.a. till att omfatta även högre årskurser än F-6 samt bli ett ännu tydligare stöd till F-6- skolorna. 1 Wery, J. and Thomson, M. M. (2013), Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28: doi: /

95 4. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildning 4.1 Utbildningsval arbete och samhällsliv Målformulering läroplan för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. (Universitet och högskolor) 3, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Målformulering läroplan för vuxenutbildningen (Lvux12) En elev i vuxenutbildningen kan ha behov av att kombinera studier i flera av de skolformer som ingår i vuxenutbildningen. Det förutsätter att det finns en nära samverkan mellan de olika skolformerna. Vuxenutbildningen ska även samverka med verksamheter som hör till arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola och universitet och högskola samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet samt underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behov av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse för eleven. Det är särskilt viktigt att vuxenutbildningen samarbetar med arbetslivet när det gäller yrkesutbildning. Studie- och yrkesvägledning - nuläge I förra årets uppföljningsrapport framkom att gymnasieskolan saknade en analys av studie- och yrkesvägledningen och att inte förbättringsåtgärder var planerade. Flera rektorer nämnde dock att man kunde se att förbättringar behövde göras och ger flera exempel på sådana. Det finns flera saker som fungerar bra med studie och yrkesvägledningen på gymnasiet. Exempel på sådana är att man är bra på att upplysa om innebörden av olika val, att ordna APL-platser och att inkludera SYV i elevhälsoarbetet. Dock varierar dessa mellan enheterna. I 2017 års elevenkät till elever i årskurs 2 ställdes för första gången frågor kring elevhälsan, där bl.a. studie och yrkesvägledningen ingår, och Mimers hus avviker negativt i förhållande till GR. Ett utvecklingsarbete kring elevhälsan har påbörjats under året, men det saknas fortfarande likvärdighet, systematik och kvalitetssäkring kring arbetet med studie och yrkesvägledning för hela Mimers hus gymnasium. Elevenkät 2017 Elevhälsa, Mimers hus nationella program årskurs På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa Jag kan gå och prata med skolsköterskan eller kuratorn/skolpsykologen om jag vill, det Kungälv Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever om hur vi upplever vår skol- och livssituation GR Index: elevhälsa Text inom parantes finns ej med i läroplan för gymnasiesärskolan. 11

96 På gymnasiesärskolan har inte den planerade insatsen kring utökning av APL genomförts under året, på grund av uteblivet statsbidrag. I årets rapport framkommer att gymnasiesärskolan är bra på att ge varje elev vägledning utifrån sina behov och att dessa inte begränsas av traditionella föreställningar. Det framkommer vidare att skolan behöver utveckla omvärldsbevakningen samt lärarnas förståelse av APL. På vuxenutbildningen har eleverna ett stort vägledningsbehov. Den planerade gruppvägledningen har genomförts under året. Det framkommer att vuxenutbildningen är bra på individuell vägledning, samarbete mellan SYV och administration samt omvärldsbevakning. Eleverna efterfrågar dock en helhetssyn i vägledningen där både lärarnas och vägledarnas kompetens används. Den stora utökningen av SFI har också ställt nya krav på studie och yrkesvägledningen. 4.2 Analys Årets kvalitetsuppföljning på gymnasieskolan visar en liknande bild av verksamheten som förra året, men en mer lik bild mellan enheterna framkommer kring vilka utvecklingsområden som finns. De flesta rektorerna lyfter att det behövs en större samsyn och ett större samarbete mellan skolans studie och yrkesvägledare, samt att en systematik kring studie och yrkesvägledning behöver upprättas. Under året har ett utvecklingsarbete inletts kring elevhälsans arbete, i vilket studie och yrkesvägledarna ingår. Arbetet har inte fått fullt genomslag ännu beror bland annat på att organisation och prioriteringar inte har stöttat arbetet. En systematik kring studie och yrkesvägledningen på Mimers hus gymnasium behöver upprättas. Systematiken behöver innefatta såväl genomförande som uppföljning. Den behöver vidare leda till att kvalitetssäkra studie- och yrkesvägledningen på hela Mimers hus. Den behöver också leda till en samsyn och ett samarbete mellan skolans studie och yrkesvägledare, samt mellan dessa och skolans övriga personal. Samarbetet med övriga studie och yrkesvägledare i kommunen behöver också utvecklas för att bidra till en ökad kvalitet. På gymnasiesärskolan är det primärt ändringar i gymnasieförordningen, om utökning av APL som varit fokus. Det har skapat ett behov av kompetensutveckling hos personalen och utökad kontakt med näringsliv och kranskommuner. På vuxenutbildningen behöver man utveckla samarbetet mellan lärare och SYV så att det blir en större helhet för eleverna. Gruppvägledningen behöver vidareutvecklas då skapar möjligheter för synergieffekter genom att eleverna hjälper varandra. Därtill har den ökade mängden elever till SFI synliggjort ett behov av att tidigarelägga vägledningen för dessa elever. Sammantaget kan man säga att de olika verksamheterna har olika styrkor och olika utvecklingsbehov. Gemensamt är att kontaktytor med andra yrkesgrupper behöver förbättras. Yrkesgruppen träffas regelbundet i ett nätverk men genom att mer systematiskt fokusera på gemensamma utvecklingsområde samt dela med sig av varandras styrkor, så kan kvalitén inom studie och yrkesvägledningen i hela sektor bildning och lärande i Kungälvs kommun. 4.3 Så här går vi vidare En omorganisation genomförs på gymnasieskolan, med start i augusti. I den kommer en av rektorerna att ha uppdraget att samordna hela elevhälsan på Mimers hus gymnasium. Inom ramen för det arbetet kommer studie och yrkesvägledarnas roller och arbetssätt att tydliggöras och följas upp. Syftet är att säkra kvalitet och likvärdighet för studie och yrkesvägledningen på hela Mimers hus gymnasium. 12

97 Gymnasiesärskolan kommer att ha ett fortsatt utvecklingsarbete kring lärarnas ansvar inom APL. Vuxenutbildningen kommer att ta fram en SYV-plan som bl.a. kommer att innehålla utökad gruppvägledning samt tidigare vägledning för SFI-studenter. Nätverket för studie och yrkesvägledare i Kungälvs kommun har fått i uppdrag att arbete med det gemensamma utvecklingsområdet, kontakter med andra yrkesgrupper, samt delge varandra styrkorna i sitt arbete. Därtill får de i uppdrag arbeta fram en plan för studie och yrkesvägledningen för hela sektor Bildning och lärande, i Kungälvs kommun. 13

98 Utvärdering av ny mall för tjänsteskrivelser 14. Utvärdering Diarienummer: Dokumentansvarig: Handläggare: KS2016/1123 Nämndsekreterare Kajsa Danesjö, Martina Hammarström ADRESS TELEFON Stadshuset Kungälv vx FAX

99 2(7) BAKGRUND... 3 UTVÄRDERING AV NY MALL FÖR TJÄNSTESKRIVELSER... 4 FRÅGESTÄLLNINGAR & SYFTE... 4 Politiken... 4 Tjänstemän/handläggare... 4 Tjänstemän/chefer... 4 Tjänstemän/nämndsekreterare... 5 SAMMANSTÄLLNING ENKÄTSVAR... 5 Politiken... 5 Tjänstemän/handläggare... 5 Tjänstemän/chefer... 6 Tjänstemän/nämndsekreterare... 6 ANALYS OCH SLUTSATS... 7 NÄSTA STEG... 7

100 3(7) Bakgrund Kommunkansliet reviderade kommunens generella tjänsteskrivelsemall under hösten 2014 (KS2014/2395). Revideringen avser inte tjänsteskrivelser inom myndighetsutövning. Frågan om en ny mall hade behandlats vid flera tillfällen i förvaltningsledningen och även politiken hade, genom mer informella påpekanden, uppmärksammat behovet att se över den dåvarande tjänsteskrivelsemallen. Man efterfrågade en förbättrad kvalitetssäkring och bedömningar utifrån andra perspektiv än befintliga. Syftet med den nya tjänsteskrivelsemallen var att utveckla och förbättra kvaliteten på beslutsunderlagen som går till politiken. Genom bättre beslutsunderlag till politiken genereras mer välgrundade beslut som underlättar arbetet för både politik och förvaltning. På detta sätt skulle också tjänsteskrivelsen tydliggöra styrkedjan och synliggöra kopplingen mellan förvaltningens kontinuerliga arbete och beslutade mål och andra åtaganden. Följande rubriker arbetades fram och ingår i den nya tjänsteskrivelsen: Bedömning i relation till kommunfullmäktiges strategiska mål Syfte att synliggöra hela styrkedjan. Bedömning i relation till barnperspektivet Syfte att tillse att Kungälvs kommun efterlever FN:s konvention om barns rättigheter. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Syfte att tillse att de nationella målen för jämställdhet eftersträvas i Kungälv. Teknisk bedömning/genomförandeplan Syfte att synliggöra eventuellt genomförande av beslutsförslaget. Rubriker från den tidigare mallen kvarstod: Sammanfattning Bakgrund Verksamhetens bedömning Ekonomisk bedömning Juridisk bedömning Förslag till beslut Kansliet fick i uppdrag att genomföra utbildningar i den nya mallen för samtliga berörda sektorer och dess handläggare. Detta har skett dels inledningsvis för alla sektorer och dess handläggare men även löpande när det funnits behov. Kansliet fick också i uppdrag att utvärdera uppdateringen av tjänsteskrivelsemallen med syfte att bedöma mottagandet hos tjänstemän och politiker samt om den nya mallen gett effekt på tjänsteskrivelsens innehåll och upplevda kvalitet.

101 4(7) Utvärdering av ny mall för tjänsteskrivelser Urval har gjorts bland handläggare och chefer inom sektorerna skola, kultur- och samhällsservice, samhällsbyggnad samt kommunledningssektorn. Inom sektorerna vård och äldre samt arbetsliv och stöd ingår främst chefer och enbart ett fåtal handläggare, detta på grund av att de sällan brukar tjänsteskrivelsemallen i detta format. Totalt urval är 77 personer varav 28 stycken är chefer och 49 stycken handläggare. Bland politikerna skickas enkät ut till samtliga i kommunstyrelsen och 10 stycken ur kommunfullmäktige. Totalt antal politiker som mottagit enkäten blir då 33 stycken. Frågeställningar & syfte Politiken Syftet med enkäten till politiken är att ringa in målsättningen om förbättrad kvalitetssäkring, tydlighet i styrkedjan samt bedömningar utifrån andra perspektiv. Har beslutsfattandet förenklats/blivit tydligare med den nya mallen? - Har det blivit enklare att fatta beslut efter nya mallen? - Är rubrikerna relevanta? Om inte, utveckla. - Används rubrikerna i önskvärd omfattning? Om inte, utveckla. - Saknas någon rubrik/finns det överflödiga rubriker? Tjänstemän/handläggare Syftet med att utvärdera den nya tjänsteskrivelsemallen utifrån handläggarnas perspektiv är att ta reda på om den är användarvänlig och ändamålsenlig. - Är den nya mallen tillräcklig för att beskriva ärendet i önskvärd utsträckning? Om inte, varför? - Är stödtexterna under rubrikerna tillräckliga för att forma texten under respektive rubrik? - Saknas någon rubrik/finns det överflödiga rubriker? - Vad har du för allmän uppfattning om tjänsteskrivelsemallen? Finns det någonting du skulle vilja ändra? - Hur upplevde du utbildning i/implementering av den nya tjänsteskrivningsmallen? Tjänstemän/chefer Syftet med enkäten till chefer är att ta reda på om mallen är ändamålsenlig. Flera av cheferna skriver även egna tjänsteskrivelser så därmed svarar även de på samma frågor som handläggarna, detta för att få deras uppfattning om användarvänligheten. - Är tjänsteskrivelsemallen utformad på sådant sätt att du får en tydlig bild av ärendet? - Är den nya mallen tillräcklig för att beskriva ärendet i önskvärd utsträckning? Om inte, varför? - Är stödtexterna under rubrikerna tillräckliga för att forma texten under respektive rubrik? - Saknas någon rubrik/finns det överflödiga rubriker? - Vad har du för allmän uppfattning om tjänsteskrivelsemallen? Finns det någonting du skulle vilja ändra? - Hur upplevde du utbildning i/implementering av den nya tjänsteskrivningsmallen?

102 5(7) Tjänstemän/nämndsekreterare Syftet med att tillfråga nämndsekreterarena är att ta reda på om den nya mallen används i önskad utsträckning, samt vad som blivit bättre eller sämre. Kansliet fick i uppdrag att utbilda i den nya mallen, ett syfte med utvärderingen är därför också att ta reda på om dessa har genomförts och i tillräcklig utsträckning. Ingen enkät har skickats men dialog har förts med följande frågeställningar som stöd: - Är tjänsteskrivelsemallen utformad på sådant sätt att du får en tydlig bild av ärendet? - Används alla rubriker på önskvärt sätt? Om inte, vilka bortprioriteras? I så fall vad kan vi göra åt det? - Har utbildningar genomförts, och i tillräcklig utsträckning? Sammanställning enkätsvar Politiken Tjänstemän/handläggare Tjänstemän/chefer Totalt Antal utskickade enkäter Antal enkätsvar Politiken Det råder delade meningar bland de svarande politikerna huruvida det anses ha blivit enklare att fatta beslut efter att den nya mallen implementeras. Rubrikerna i sig anses vara tydliga och relevanta även om man menar att det finns beslut som inte berörs av samtliga rubriker. Dock poängteras att det förekommer tjänsteskrivelser där man använder sig utav standardformuleringar istället för att analysera perspektivet i önskad utsträckning. Svaren blir då standardiserade och för generella för att tillföra tjänsteskrivelsen rubrikens tänkta syfte. Generellt kan sägas att politikerna är positiva till den nya tjänsteskrivelsemallens rubriker men inte alltid till arbetet som läggs på att förklara och utveckla resonemang under respektive rubrik. Ett förslag som framkommit från undersökningen med politikerna är att både för- och nackdelar med förslaget bör vägas in i var tjänsteskrivelse, oavsett vilket förslag till beslut som ligger. Tjänstemän/handläggare Handläggarnas generella bild av tjänsteskrivelsemallen är att den fungerar bra och utgör ett värdefullt stöd för beslutsgången av ärenden. Vissa rubriker anses dock vara svåra att använda i vissa typer av ärenden, eller för vissa verksamheter, samtidigt som det finns samstämmiga röster om att det är viktigt att alla rubriker används i största möjliga mån. De rubriker som oftast anses vara irrelevanta eller krångliga att skriva något under är barnperspektivet, juridisk bedömning och jämställdhetsperspektivet. Som förslag på att utveckla rubriker och stödtexter ges förslag på att fånga upp bredare perspektiv genom att exempelvis inkludera även funktionshinderperspektivet under rubriken för jämställdhet. Merparten av de som svarat på enkäten har inte deltagit i någon utbildning av tjänsteskrivelsemallen eller är osäkra på om de varit på något sådant tillfälle. De som varit på utbildning tycker dock att den hållits i lagom omfattning och innehållit bra tips och trix.

103 6(7) Tjänstemän/chefer Enkäten skickades ut till chefer som dels skriver egna tjänsteskrivelser och dels godkänner medarbetares tjänsteskrivelser. Samtliga svarande anser att den nya mallen är utformad på ett sådant sätt att man får en tydlig bild av ärendet då annan handläggare skrivit tjänsteskrivelsen, även att den är tillräcklig för att själv beskriva ärendet. Liksom resultatet av undersökningen bland handläggarna finns delade meningar bland cheferna om huruvida rubrikerna är tillräckliga. Inom vissa sektorer anser man att rubriker såsom barn- och jämställdhetsperspektivet inte är relevanta då de inte berör sektorns ärenden. Förslag på att dela upp rubrikerna i obligatoriska rubriker och rubriker vid behov. Merparten av de svarande har inte deltagit i någon utbildning. Tjänstemän/nämndsekreterare I kommunen finns fem stycken nämndsekreterare som granskar alla tjänsteskrivelser som ska behandlas politiskt. Detta gör att de har en tydlig bild av hur den nya tjänsteskrivelsemallen används i praktiken. Nämndsekreterarena anser att kvaliten på tjänsteskrivelserna har blivit bättre med den nya mallen och upplever att antalet återremisser har minskat. Vissa rubriker prioriteras bort i större utsträckning än andra, främst barn- och jämställdhetsperspektivet. Nämndsekreterarna upplever att de ekonomiska analyserna har förbättrats men skrivelserna måste bli tydligare och mer exakta i den juridiska bedömningen. Förslag från nämndsekreterarna för att öka kvaliten på tjänsteskrivelserna är att både för- och nackdelar med förslag på beslut vägs in och att detta blir en stödtext i mallen framöver, förslagsvis under rubriken verksamhetens bedömning. För att tydligare kunna koppla ärenden till förvaltningens och politikens verksamhet förelås att komplettera rubriken bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål, till bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål samt koppling till övriga styrdokument. Av samma anledning bör tjänsteskrivelserna även innehålla reflektion kring koppling till tidigare/andra beslut, och vilken effekt det nya beslutet har på dessa. I kansliets uppdrag låg, förutom att utvärdera, också att genomföra utbildningar i den nya tjänsteskrivelsemallen. Merparten av de svarande i enkäten har inte deltagit i någon utbildning men de som gjort har varit nöjda med utformning och omfattning. Nämndsekreterarna anser också att genomförda utbildningar har gett effekt och bidragit till den ökade kvaliten på tjänsteskrivelserna. Kansliet har genomfört 6-7 gemensamma utbildningstillfällen för samtliga sektorer under år Förslag från nämndsekreterarna för att vidareutveckla utbildningarna inom tjänsteskrivelsemallen och nå ut till fler är att hålla utbildningar sektorsvis, förslagsvis på APT.

104 7(7) Analys och slutsats Syftet med den nya tjänsteskrivelsemallen var att utveckla och förbättra kvaliteten på beslutsunderlagen som går till politiken. Genom ovan nämnda frågeställningar skulle det utrönas om politiken och förvaltningen upplever en kvalitetsförbättring knappt två år efter implementering av mallen. Det totala antalet svarande blev 32 stycken vilket ger en svarsfrekvens på 29 procent. Det knappa antalet ger en låg tillförlitlighet vilket gjort materialet svårt att analysera. Merparten av de handläggare som svarade på enkäten arbetar på sektor samhällsbyggnad. Den ojämna representationen från sektorerna färgar naturligtvis svaren och åsikter från andra sektorer har inte kommit fram lika tydligt. Det är dock värt att poängtera att tjänstemän på sektor samhällsbyggnad använder tjänsteskrivelsemallen i stor utsträckning så utav den anledningen är svaren ändå värdefulla. På grund av den låga svarsfrekvensen medvetengörs att de slutsatser som dras inte är statistiskt tillförlitliga men det som kunnat utrönas av inkomna enkätsvar. Generellt är politiker, tjänstemän samt chefer nöjda med den nya tjänsteskrivelsemallen. Politiker uttrycker en önskan om ökad användning utav de nya rubrikerna i tjänsteskrivelsemallen. De anser att rubrikerna är tydliga och relevanta men att de inte används i tillräcklig utsträckning. Tjänstemännen uttrycker dock att de nya rubrikerna inte passar i alla ärenden (främst barn- och jämställdhetsperspektivet men även juridisk bedömning från tidigare mall) vilket gör det svårt att analysera dessa perspektiv i samtliga skrivelser. Med en så låg andel svarande finner vi det svårt att svara på huruvida syftet med den nya mallen är uppfyllt eller ej. Nästa steg Ett antal förslag till förbättringsåtgärder har framkommit genom enkäten: Dela upp rubrikerna i obligatoriska rubriker och rubriker vid behov. - Genom att gradera betydelsen utav respektive rubrik (obligatorisk/valfri) finns en risk att vissa rubriker blir automatiskt bortprioriterade utan reflektion och syftet med rubriken bortfaller. Inkludera ytterligare perspektiv till exempel funktionshinderperspektiv, möjlighet till medborgardialog. - Genom att lägga till funktionshinderperspektivet som en stödtext och samtidigt ändra jämställdhet mot jämlikhet, inkluderas fler perspektiv. Medborgardialog genomförs idag till största del av sektor samhällsbyggnad i form av samråd men kan eventuellt även implementeras i andra sektorer. Det är idag inte tydligt under vilken rubrik detta skulle gå under. Beskrivning utav både för- och nackdelar med beslutet oavsett vilket förslag till beslut som ligger. - Att i tjänsteskrivelsen resonera kring både för- och nackdelar skulle visa på att förslag till beslut är välavvägt och genomarbetat. Detta skulle kunna ligga under rubriken verksamhetens bedömning. Samtal har förts med nämndsekreterarna som har följande förslag på förändringar: Ändra rubriken bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål till bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål samt koppling till övriga styrdokument. Koppling till tidigare/andra beslut påverkas tidigare/andra beslut av ärendet? Vilka beslut ligger till grund?

105 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Klicka här för att ange text Ärendets rubrik Dnr KS2014/ Sammanfattning Här skrivs en sammanfattning av hela tjänsteskrivelsen. Du ska i korthet redogöra för bakgrund, bedömning av ärendet samt förslag till beslut. Syftet med sammanfattningen är att läsaren snabbt ska förstå vad ärendet handlar om och vad som föreslås till politiken. Det är också viktigt att tänka på att denna text ska kunna förstås av en bred allmänhet såväl som politiker som inte är sakkunniga inom området. Sammanfattningen ska kunna läsas fristående från resten av tjänsteskrivelsen, eftersom den förs över till protokollet. Bakgrund - Hur har ärendet initierats? - Beskriv den frågeställning som uppkommit och behovet av en lösning - Eventuell omvärldsbevakning - Finns det någon koppling till tidigare/andra beslut, i så fall vilka? Verksamhetens bedömning - Beskriv både för- och nackdelar med din frågeställning. Konsekvenser vid genomförande/icke genomförande? - Beskriv hur lösningen svarar mot behovet - Påverkas andra/tidigare beslut av ärendet? Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument - Vilket/vilka av kommunfullmäktiges strategiska mål och styrdokument är relevanta för ärendet? - Finns ingen koppling till mål eller styrdokument, varför är det ändå viktigt att ärendet lyfts? - På vilket sätt kan ärendet bidra till att dessa mål uppfylls? Bedömning utifrån ett barnperspektiv - Berörs barn, direkt eller indirekt, av ärendet? Om inte, beskriv varför. - Finns det barn som kan diskrimineras av det föreslagna beslutet? - Innebär det föreslagna beslutet att barns bästa sätts i främsta rummet? - Har barn getts möjlighet att utrycka sin åsikt i ärendet och har de åsikterna i så fall beaktats? SEKTOR ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

106 2(3) Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv - Vilka grupper i samhället berörs av ärendet och på vilket sätt? - Kan ärendet få olika effekt för någon/några vid ett genomförande? Teknisk bedömning/genomförandeplan - Hur kommer ett genomförande av beslutsförslaget att gå till? - Vad krävs vid ett genomförande avseende teknik, lokaler, resurser (utöver ekonomiska)? - Krävs någon investering vad gäller IT? Om svaret är ja behöver ärendet passera kommunens IT-strateg. Juridisk bedömning Det är viktigt att ditt beslutsförslag är juridiskt hållbart. Har du gjort en rättslig bedömning? Redovisa den. Tänk på att formulera texten tillgängligt och tydligt. Hänvisa gärna till lagtext och paragrafer, men förklara även innebörden av dessa. - Är ärendet/frågan en kommunal angelägenhet i enlighet med kommunallagen? - Vilken koppling har den aktuella frågan/ärendet till gällande lagstiftning? Vid osäkerhet kring juridisk bedömning, kontakta kommunens jurist. Ekonomisk bedömning Det är viktigt att du skriver hur förslaget ska finansieras. Syftet med en ekonomisk bedömning är att förstå vad beslutet/den aktuella frågan innebär i relation till de ekonomiska resurser som kommun har till sitt förfogande. Kostnad och finansiering ska utredas i samförstånd med enhetens ekonom. Om kostnaden för förslaget inte ryms inom befintlig budgetram eller om finansiering ska ske via anslag för oförutsedda behov ska ärendet alltid passera chefsekonomen. Om beslutet ryms inom befintlig budgetram redovisar du de ekonomiska resurser som krävs. Om beslutet inte innebär några kostnader ska du ange det. Förslag till beslut 1. Beslutet ska vara formulerat som om det redan är beslutat. Beslutsinstansens namn ska inte stå med i beslutet. Undvik hänvisningar till bilagor. 2. Beslutstexten ska vara klart och tydligt formulerad. 3. Beslutstexter ska inte formuleras i att-satser. 4. Det som skrivs här flyttas med automatik över till paragrafen/beslutet. Det är därför viktigt att man inte kopierar eller klistrar in text här från en annan fil eftersom bokmärket försvinner då. 5. Vid flera beslut ska besluten numreras. 6. Använd format indraget beslut under rubriken. Underskrift, namn Titel Underskrift namn Titel

107 3(3) Expedieras till: För kännedom till:

108 Tjänsteskrivelse 1(2) 15. Handläggarens namn TorBjörn Nilsson Remiss - Aktualisering av äldre angivna riksintressen för energiproduktion Dnr KS2017/ Sammanfattning Länsstyrelsen kallar till samråd gällande en remiss från Energimyndigheten avseende förslag på aktualisering av äldre angivna riksintressen för energiproduktion (värmekraftverk) samt angivande av riksintressen för energidistribution (stamnät/regionnät). Aktuellt för vårt län är riksintresse för energiproduktion Stenungssund (Stenungssunds kommun) samt Brofjorden (Lysekils kommun). För båda dessa områden föreslås anslutande energiinfrastruktur anges som riksintresse för energidistribution. Föreslagna markanspråk för riksintresse energidistribution berör Stenungssund, Lysekil, Kungälv, Ale, Lerum, Lilla Edet, Göteborg, Munkedal, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättans kommuner. Bakgrund För Kungälvs del gäller remissen två befintliga elledningar (130 kv) som är dragna genom kommunen. Dessa framgår av kartbilaga. Verksamhetens bedömning Förslaget avser redan befintliga ledningar av vikt för den regionala energidistributionen kopplad till Stenungssunds värmekraftverk (reservkraft). Förslaget innebär att ledningen och en buffertzon på 30 meter på varje sida av ledningen blir riksintresse för energidistribution. Ledningen berör inte kommunala tätorter med undantag av Ytterby. Ledningen går där genom det område där det för närvarande pågår ett arbete med en fördjupad översiktsplan för tätorten. I det arbetet skulle det kunna komma upp förslag om att flytta/gräva ned elledningen för att på det sättet kunna få till fler bostäder. Kommunen föreslås därför att tillstyrka att förbindelsen i sig kan förklaras som riksintresse men att den nuvarande exakta sträckningen inte betraktas som helig utan att ledningssträckan kan komma att ändras eller att ledningen kan markförläggas om så bedöms nödvändigt för att få till ett optimalt bostadsbyggande i det kollektivtrafiknära läget i Ytterby. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Berör redan befintlig el-infrastruktur. Påverkar ej kommunala byggplaner negativt jämfört med nuläget. PLAN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

109 2(2) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Ej relevant. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Ej relevant. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ej relevant. Juridisk bedömning Ej relevant. Ekonomisk bedömning Ej relevant. Förslag till beslut Kungälv tillstyrker att de två befintliga elnätsförbindelserna genom Kungälv som redovisas i remissen blir riksintresse för eldistributionen. Kungälvs kommun ser det dock som en förutsättning att det inte är den exakta dragningen av elledningen som blir riksintresse utan själva förbindelsen. Kungälv vill alltså ha möjlighet att diskutera en eventuell flytt/markförläggning av delar av ledningen, t ex för att underlätta en kommande utbyggnad av bostäder. Anna Silfverberg-Poulsen Verksamhetschef Planering och Myndighet Martina Hermans Enhetschef Plan Expedieras till: registrator@energimyndigeheten.se För kännedom till: TorBjörn Nilsson

110 Skala Datum Utskriven av 1: jupe6524 Teckenförklaring Lantmäteriet Riksintressen elnät

111 16. Revisionsrapport Översiktlig granskning av kommunens arbetsmiljöarbete Lars Näsström Projektledare Kungälvs kommun Emil Biström Josefine Palmqvist Schultz Februari 2017

112 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfrågor Revisionskriterier Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160) Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4) Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1994:1) Metod och avgränsning Iakttagelser och bedömningar Sammanfattning av generella resultat från enkätundersökningen Säkerställer kommunstyrelsen att arbetet med arbetsmiljöfrågor sker på ett för alla likvärdigt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och föreskrifter? Iakttagelser Bedömning Är kommunstyrelsens ledning, styrning och kontroll effektiv och ändamålsenlig? Iakttagelser Bedömning Genomförs utbildning av förtroendevalda respektive tjänstemän och finns det tillgänglig vägledning i det dagliga arbetet? Iakttagelser Bedömning Hur sammanställs och redovisas resultaten av arbetsmiljöarbetet? Iakttagelser Bedömning Rekommendationer Kommunstyrelsens arbete Fördjupade granskningar Bilagor Bilaga 1 enkät till medarbetare och chef Bilaga 2 enkät till förtroendevalda Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

113 Sammanfattning Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för arbetsmiljö. Arbetsmiljö omfattar alla förhållanden på en arbetsplats: sociala, organisatoriska och fysiska förhållanden. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ett bra ledarskap och väl fungerande organisation är avgörande för att skapa en hälsosam arbetsmiljö. På uppdrag av Kungälvs förtroendevalda revisorer har PwC genomfört en förstudie inom arbetsmiljöområdet som syftar till att ge ett underlag för ställningstagande om eventuellt behov av en fördjupad studie. Revisionsfrågor 1. Säkerställer kommunstyrelsen att arbetet med arbetsmiljöfrågor sker på ett för alla likvärdigt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och föreskrifter? 2. Är kommunstyrelsens ledning, styrning och kontroll effektiv och ändamålsenlig? 3. Genomförs utbildning av förtroendevalda respektive tjänstemän och finns det tillgänglig vägledning i det dagliga arbetet? 4. Hur sammanställs och redovisas resultaten av arbetsmiljöarbetet? Iakttagelser Det finns en tydlig beskrivning över vem som ska ansvara för vad kopplat till arbetsmiljöarbetet samt ett stort antal styrande dokument. Samtidigt finns en oklarhet i dessa när det gäller när eller hur ofta något ska göras. Som exempel kan ges kring redovisning och rapportering av arbetsmiljörelaterade frågor. Det finns ett flertal dokument som inte uppdaterats på flera år samt dokument som saknar datum för framtagande. Vi konstaterar också att det inte helt tydligt framgår vilka utbildningar som erbjuds förtroendevalda samt ansvariga chefer kopplat till arbetsmiljöansvaret. Från enkätsvaren kan också utläsas att få medarbetare och chefer anser att de fått tillräcklig utbildning kopplat till arbetsmiljö. Förstudien pekar på att kommunstyrelsen inte helt säkerställer att arbetet med arbetsmiljöfrågor sker på ett för alla likvärdigt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och föreskrifter. Vi menar också att det inte är helt säkerställt att det genomförs utbildning av förtroendevalda respektive tjänstemän samt att det finns tillgänglig vägledning i det dagliga arbetet. Det framgår inte heller tydligt hur resultaten av arbetsmiljöarbetet sammanställs och redovisas. Rekommendationer Utifrån denna förstudie har vi format ett antal rekommendationer som vi menar skulle stärka kommunens arbete kring arbetsmiljö. Kommunstyrelsen bör initiera en fördjupad undersökning av arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete för att vidare undersöka och analysera de faktorer och de resultat som särskilt avvikit från majoriteten i denna förstudie. Exem- Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

114 pelvis de lägre enkätresultaten inom fr.a. sektor samhällsbyggnad samt sektor arbetsliv och stöd, respektive mellan medarbetare och chefer. Kommunstyrelsen bör göra ett förtydligande av hur ofta återrapportering av frågor inom arbetsmiljöområdet ska göras av de olika chefsnivåerna (kommunchef, sektorchef, verksamhetschef samt enhetschef) samt vad dessa återrapporteringar på olika nivåer ska innehålla. Därutöver bör säkerställas att samtliga chefer har förutsättningar för att kunna bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, i enlighet med lagar, förordningar och lokala styrande dokument. Exempelvis relaterat till kompetens och resurser. Det är väsentligt att det tydliggörs hur resultaten av medarbetarenkäten (som genomfördes senast 2015 och ska genomföras 2017) omhändertagits, via exempelvis handlingsplaner, samt att resultaten rapporteras till ansvariga politiker för att därigenom möjliggöra aktiv styrning inom arbetsmiljöområdet. Kommunstyrelsen bör vidare förvissa sig om att samtliga styrande dokument är uppdaterade och relevanta samt att de innehåller all väsentlig information (såsom uppgifter om vilken/vilka funktioner som tagit fram dokumentet, om det är politiskt antaget etc.). Kommunstyrelsen bör också säkerställa att de beslutade uppföljningarna inom arbetsmiljöområdet genomförs (exempelvis de två årliga uppföljningarna av handlingsplanen som finns fastställda i Plan för minskad sjukfrånvaro- strategi för högre frisknärvaro) för att exempelvis säkerställa underlag inför politiska beslut. Med ledning av förstudien kan vi se ett par områden där vi rekommenderar fördjupade granskningar. Det första området rör granskning av ändamålsenligheten i arbetsmiljöarbetet inom de sektorer som uppvisat de lägsta enkätresultaten samt de största differenserna mellan medarbetare och chef. Nästa område rör en fördjupad granskning rör kommunstyrelsens styrning avseende arbete med sjukfrånvaro. Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

115 1. Inledning 1.1. Bakgrund En välfungerande arbetsmiljö för medarbetare och chefer är av stor vikt för att en organisation ska ha goda förutsättningar att bedriva kvalitetssäkrad verksamhet. Forskning visar även att en arbetsplats med god arbetsmiljö har lägre sjukfrånvaro. Arbetsmiljö omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, d.v.s. sociala, organisatoriska och fysiska förhållanden. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ett bra ledarskap och väl fungerande organisation är avgörande för att skapa en hälsosam arbetsmiljö. Chefer och arbetsledare måste också känna till vilka resurser som finns internt och samarbetet med andra parter som företagshälsovård och Försäkringskassan måste fungera. Utifrån revisorernas risk- och väsentlighetsanalys genomförs en förstudie av kommunens arbetsmiljöarbete Syfte och Revisionsfrågor Syftet med att genomföra en förstudie är att ge revisorerna ett underlag för ställningstagande om behovet av en fördjupad studie. Det betyder att ansatsen i förstudien också tydligt har karaktären av att ge en översiktlig bild av verksamhetsområdet. En eventuell kommande fördjupad revisionsgranskning kan då riktas in på att mer i detalj utreda frågeställningarna även om rubriker och det revisionella angreppssättet kan vara likartat. Syftet med granskningen är att besvara följande revisionsfrågor: 1. Säkerställer kommunstyrelsen att arbetet med arbetsmiljöfrågor sker på ett för alla likvärdigt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och föreskrifter? 2. Är kommunstyrelsens ledning, styrning och kontroll effektiv och ändamålsenlig? 3. Genomförs utbildning av förtroendevalda respektive tjänstemän och finns det tillgänglig vägledning i det dagliga arbetet? 4. Hur sammanställs och redovisas resultaten av arbetsmiljöarbetet? 1.3. Revisionskriterier Utöver kommunens styrande dokument ingår arbetsmiljölagen och föreskrifter i revisionskriterierna för denna översiktliga granskning Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160) Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. I den andra paragrafen fastställs att lagen gäller i varje verksamhet där en arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Ansvarsfrågan inom organisat- Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

116 ionen fastställs däremot inte och därmed får varje organisation själva delegera ansvaret. Paragraf 2a i arbetsmiljölagens 3:e kapitel om allmänna skyldigheter fastslår att arbetsgivaren ska se till att det i verksamheten finns en lämpligt organiserad anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. I samma paragraf går det även att läsa att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på god arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) reglerar vad som är centralt för att förebygga ohälsa och olycksfall samt främja en god arbetsmiljö. Enligt föreskriftens första paragraf är syftet med föreskrifterna att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön innefattar krav i arbetet, kränkande särbehandling, ohälsosam arbetsbelastning samt resurser för arbetet Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar för arbetsmiljön i verksamheten. Enligt föreskriften om det systematiska arbetsmiljöarbetets andra paragraf är det arbetsgivarens roll att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Den tredje paragrafen beskriver att detta ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfattar alla (fysiska, psykologiska och sociala) förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Den åttonde paragrafen förtydligar även att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma risker samt vidta åtgärder och genomföra uppföljning Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1994:1) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) gäller arbetsgivarens åtgärder för att anpassa arbetssituationen till den enskilde arbetstagarens förutsättningar för arbetet. Enligt föreskrifternas andra t.o.m. sjätte paragrafer samt paragraf nio och tio ska arbetsgivaren: Organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna. Ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. Fortlöpande ta reda på vilka behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna. Så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har det behovet. Klargöra hur arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering ska fördelas (den som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter och resurser samt de kunskaper och den kompetens som behövs för uppgifterna). Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

117 Årligen följa upp verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering samt göra de ändringar som föranleds av uppföljningsresultatet. Ha de rutiner som behövs för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering Metod och avgränsning För att genomföra en översiktlig granskning kring kommunens arbetsmiljöarbete bör det säkerställas att en större mängd medarbetare och chefer kommer till tals på ett anonymt sätt. Detta för att säkerställa att resultaten blir rättvisande. En webbaserad enkätstudie lämpar sig väl för att hämta in kunskap från många funktioner samtidigt på ett anonymiserat sätt. Enkät har skickats ut till förtroendevalda, medarbetare och chefer i kommunen. Enkäter ger möjligheter att se om något verksamhetsområde eller förvaltning sticker ut i positiv eller negativ bemärkelse och om det finns skillnader i synen på arbetsmiljö mellan olika funktioner (förtroendevalda, chefer och medarbetare). Enkäten kombineras med en dokumentanalys (där samtliga styrande och stödjande dokument kopplat till arbetsmiljö gås igenom och analyseras). Detta för att i förstudien skapa en bild av hur kommunen arbetar formellt med de olika ansvarsområdena förknippade med arbetsmiljö och hur arbetsmiljöansvaret är delegerat i organisationen. Enkätstudien består av två enkätundersökningar. Den ena enkäten, vilken finns bifogad i bilaga 1, har gått ut till 20 % slumpmässigt utvalda medarbetare inom varje sektor samt till samtliga chefer med personalansvar i kommunen. Enkäten till medarbetare och chefer skickades till sammanlagt 807 respondenter och har en svarsfrekvens på 55 %, vilket motsvarar 447 respondentsvar. Två påminnelser med uppmaning om att besvara enkäten skickades ut. Ca 3 % av respondenterna hade aktiverat automatiska mejlsvar om föräldraledighet, sjukskrivning eller semester och fick därför inte chansen att besvara enkäten. Bortfallet kan påverka resultatet inom sektorer med relativt få anställda, men sammantaget anser vi inte att bortfallet bör påverka resultaten nämnvärt men det är värt att ha i åtanke. Den andra enkäten, vilken finns bifogad i bilaga 2, har skickats till förtroendevalda politiker. Vi valde att skicka enkäten till samtliga utskottspresidier, vilket sammantaget innefattar 23 respondenter. Svarsfrekvensen på den enkätundersökningen blev 61 %, vilket motsvarar 14 respondentsvar. Resultaten av enkätstudien och dokumentanalysen sammanfattas i en övergripande kortfattad skriftlig rapport som utöver en bild av nuläge innehåller rekommendationer för det fortsatta arbetet utifrån eventuella områden eller förvaltningar som stuckit ut i positiv eller negativ bemärkelse. Rapporten har faktakontrollerats i verksamheten och kvalitetssäkrats internt enligt vår modell för att säkerställa god kvalitet. Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

118 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Sammanfattning av generella resultat från enkätundersökningen Enkätundersökningen som har skickats till medarbetare och chefer består av sammanlagt 20 frågor relaterade till arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet i Kungälvs kommun. Relativt sett avviker samhällsbyggnadssektorn och sektorn för arbetsliv och stöd mest negativt med lägst (eller näst lägst) resultat i elva respektive tio frågor, betydligt fler än de andra sektorerna. Generellt sett ger medarbetarna ett lägre betyg till kommunens arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete än de i chefsposition. Det är endast inom ett par frågeställningar som storleken på skillnaderna i svaren mellan medarbetare och chefer avviker betydande. Sektorn för kultur- och samhällsservice samt samhällsbyggnadssektorn uppvisar störst skillnader i svaren beroende på roll (chef eller medarbetare). Sektorn för kultur- och samhällsservice har lägst antal besvarande respondenter (12 st.). Det är möjligt att det låga antalet respondenter inom sektorn påverkar resultatet emellan chefer och medarbetare. I enkäten gavs utrymme att tillägga ytterligare kommentarer relaterat till arbetsmiljöfrågorna i en fritextfråga. Utifrån dessa kommentarer kan vi skönja vissa samband. Flera respondenter tar upp negativa aspekter gällande både den fysiska, den sociala och organisatoriska arbetsmiljön i kommunen. Bland annat tar flera respondenter upp bristande arbetsmiljö i de öppna kontorslandskapen samt trånga lokaler, där vissa lokaler är i behov av renovering. Andra respondenter lyfter fram upplevd stress och annan psykosocial belastning. En röd tråd tycks vara organiseringen kring arbetsmiljöfrågorna. Flera respondenter upplever att förslag på förbättringar eller konkreta klagomål visserligen tas emot (via t.ex. workshops), men att för lite blir genomfört. Flera respondentsvar indikerar också att det som helhet i kommunen tycks finnas otydligheter i ledning och styrning i arbetsmiljöfrågorna Säkerställer kommunstyrelsen att arbetet med arbetsmiljöfrågor sker på ett för alla likvärdigt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och föreskrifter? Iakttagelser I dokumentet Anvisningar vid fördelning av arbetsmiljöuppgifter 1 framkommer att kommunstyrelsen i Kungälvs kommun är den yttersta arbetsgivaren och ansvarig för arbetsmiljön. 2 Kommunstyrelsen ska enligt samma dokument ge förutsättningar för arbetet med arbetsmiljö. Exempelvis genom ekonomiska resurser och beslutsfattande i övergripande arbetsmiljöfrågor, såsom policyfrågor. 1 Dokumentet är senast reviderat , dock framkommer inte om dokumentet är politiskt antaget respektive vilken funktion som ansvarat för att ta fram dokumentet. 2 Ibid s. 2. Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

119 I dokumentet Hälso- och arbetsmiljöpolicy som kommunstyrelsen antagit framgår att utgångspunkten i Kungälvs kommun bl.a. är att: [E]n god arbetsmiljö, hälsa och utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik, effektiv och hälsofrämjande arbetsplats. God hälsa och arbetsmiljö kräver gemensam helhetssyn, ledningsförankring, långsiktighet och uthållighet. Vidare framgår i samma dokument att målet med hälso- och arbetsmiljöarbetet är att Kungälvs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs och har en god arbetsmiljö. Varje medarbetares hälsa- och arbetstillfredsställelse har betydelse för att skapa god service med hög kvalitet för brukarna. Det saknas dock mätbara indikatorer för att kunna genomföra måluppföljning. Istället skrivs att strategin är att hälso- och arbetsmiljöarbetet är en väl integrerad och naturlig del av vardagen. Ett antal punkter på organisations-, chefs- och medarbetarnivå lyfts också som för att realisera målet. Exempelvis att hälso- och arbetsmiljöfrågor ska finnas med i styrning, ledning och uppföljning av verksamheter. Vem eller vilka funktioner som ska ansvara för detta framkommer dock inte i detta övergripande dokument (se även iakttagelser samt bedömning av revisionsfråga två). Samt att kommunens chefer ska arbeta systematiskt för att undanröja risker och ohälsa i arbetsmiljön. Vad det i den här kontexten innebär att arbeta systematiskt framgår inte av dokumentet. Det finns flera olika enkätfrågor som har bäring på bedömningen av denna första revisionsfråga. Den viktigaste av dessa är frågan om arbetsmiljöarbetet i kommunen sker på ett för alla likvärdigt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt i enlighet med lagar och föreskrifter. Hela 36,7 % av medarbetar- och chefsrespondenterna instämmer endast delvis (26,1 %) och därutöver svarar 10,6 % att man inte alls instämmer i påståendet. Därutöver anger en dryg fjärdedel (27,6 %) att man inte vet huruvida så är fallet. Av de förtroendevalda är siffrorna likaså låga givet att 28,6 % endast instämmer delvis och hela 21,4 % inte instämmer alls i påståendet att kommunstyrelsen säkerställer att arbetet med arbetsmiljöfrågor sker på ett för alla likvärdigt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och/eller föreskrifter. Utifrån de analyserade dokumenten kommer vi under kommande revisionsfrågor presentera en del iakttagelser som medför förbättringsområden. Men kopplat till denna första revisionsfråga har vi inte noterat några faktorer i de av kommunen tillhandahållna styrande dokumenten som avviker från ett likvärdigt och rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och föreskrifter. Däremot är dokumenten inte fullt ut ändamålsenliga eftersom det bl.a. saknas en tydlighet när det gäller uppföljning och återkoppling av arbetsmiljörelaterade frågor (se revisionsfråga 2 och 4). Men de ovan redogjorda svaren hos såväl medarbetare som chefer och förtroendevalda samt det faktum att exempelvis 21,8 % av medarbetar- och chefsrespondenterna anser att de inte vet huruvida de på arbetsplatsen utgår ifrån arbetsmiljölagen. Eller att 36,7 % av medarbetar- och chefsrespondenterna instämmer delvis (28,5 %) och instämmer inte alls (8,2 %) i påståendet om de arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete. Samt att 15,6 % anser att de inte vet huruvida så är fallet. Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

120 Bedömning Det finns ett antal styrande dokument kring hantering av arbetsmiljöarbetet. Däremot saknas en tydlighet i dokumenten avseende uppföljning och återkoppling av arbetsmiljörelaterade frågor. Enkätresultaten inom de frågor som har en koppling till revisionsfrågan indikerar en tveksamhet från respondenterna kring hur det förhåller sig kring kommunstyrelsens arbete med att säkerställa att arbetet med arbetsmiljöfrågor sker på ett för alla likvärdigt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och föreskrifter. Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

121 Skriftlig fördelning 2.3. Är kommunstyrelsens ledning, styrning och kontroll effektiv och ändamålsenlig? Iakttagelser I Kungälvs kommun ser fördelningen av arbetsmiljöuppgifter ut på följande sätt (figur lånad från dokumentet Anvisning vid fördelning av arbetsmiljöuppgifter, s. 4): Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Representerar kommunen som arbetsgivare Ger förutsättningar för arbetsmiljöarbetet genom bland annat ekonomiska resurser Tar beslut i övergripande arbetsmiljöfrågor och policyfrågor Ansvarar för att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagstiftning Ansvarar för att kommunchefen har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för arbetsmiljöarbetet Ger kommunchefen rätt att fördela arbetsmiljöuppgifter vidare ut i organisationen och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med Tar upp arbetsmiljöinvesteringar i det årliga budgetförslaget så att förebyggande insatser kan vidtas Kommunchef Sektorchef Verksamhetschef Organiserar, planerar, leder och bedriver arbetsmiljöarbete inom förvaltningen/sektorn/verksamheten Skapar förutsättningar för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete inom förvaltningen/sektorn/verksamheten Ser till att det inom förvaltningen/sektorn/verksamheten finns en organiserad arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet Återkopplar och följer upp hälso- och arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen/sektorn/verksamheten Fördelar arbetsmiljöuppgifter vidare i organisationen på ett tydligt sätt så att systematiskt arbetsmiljöarbete och samverkan kan bedrivas ute på arbetsplatserna och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskap och kompetens följer med Ser till att uppgiftsfördelningen kontinuerligt följs upp och vid behov revideras, att uppgifter är fördelade på tillräckligt många personer Åtgärdar brister i arbetsmiljön där fördelning inte skett till annan chef Har arbetsmiljöuppgifter vad gäller chefer/medarbetare som är direkt underställda kommunchefen/sektorchefen/verksamhetschefen (se bilaga 1) Enhetschef/Rektor Medarbetare med speciellt komplex arbetsmiljö Ansvarar för arbetsmiljöuppgifter enligt bilaga 1 Kan fördela konkreta arbetsmiljöuppgifter vidare till medarbetare med speciell komplex arbetsmiljö Medarbetare med speciell komplex arbetsmiljö ansvarar för de uppgifter som tilldelats av närmaste chef (se bilaga 3) Alla medarbetare Medarbetare ska medverka, delta, använda skyddsanordningar och följa föreskrifter i arbetsmiljöarbetet för att förebygga ohälsa och olycksfall Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

122 Det finns således en övergripande fördelning över vem som ska göra vad kopplat till arbetsmiljöarbete i Kungälvs kommun. I dokumentet Ledarskap i Kungälvs kommun framkommer likaså att chefens ansvar är indelat i fyra områden: helhetsansvar, verksamhetsansvar, personalansvar och ekonomiansvar. Inom personalansvaret återfinns hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering, s. 5. I flera av de styrande dokumenten finns dock oklarheter när det gäller när eller hur ofta något ska göras. Det gäller fr.a. uppföljning och återrapportering från tjänstemannanivå till ansvariga politiker. I ovanstående citerat ledarskapsdokument framkommer att det är kommunchefens ansvar att återkoppla till kommunstyrelse inom arbetsmiljöområdet men det sägs ingenting om när det ska göras och vad det är som ska återrapporteras. Samma otydlighet återfinns i flera andra dokument, såsom kommunens framtagna Jämställdhetspolicy, Hälso- och arbetsmiljöpolicy, Policy gällande skadligt bruk samt i Jämställdhetsplan där det på s. 3 framgår att det är kommunchef som ansvarar för uppföljning och återrapportering av jämställdhetsarbetet men saknas information av vad som ska ingå i uppföljningen samt hur ofta den ska göras. Däremot framkommer i Rutin för arbetsskador och tillbud att alla tillbud och arbetsskador ska följas upp på APT och i samverkansgrupp samt att det ska göras en årlig sammanställning som ska presenteras i den centrala samverkansgruppen till kommunstyrelsen och utskott. Några av dokumenten är därutöver inte uppdaterade på flera år, exempelvis Kris i arbetsgruppen som är daterat senaste gången , Policy för en rökfri arbetsmiljö som antogs av kommunstyrelsen , Riktlinjer avseende rökfri arbetstid som gäller fr.o.m samt dokumentet som rör hälsoinspiratörer i Kungälvs kommun som är daterat Dokumentet som benämns Samverkansavtalet har därutöver inget datum för framtagande eller revidering samt saknar funktioner som tagit fram dokumentet kring lokal facklig samverkan i kommunen. Samma sak gäller Samverkansavtalet i vardagen. Dokumentet Våld och hot i arbetsmiljön är därutöver ett utkast som inte är politiskt antaget och det finns ingen information om vilken funktion inom organisationen som tagit fram dokumentet (eller när det är framtaget) Bedömning Det finns en fördelning av övergripande arbetsmiljöuppgifter som på ett pedagogiskt sätt synliggör från kommunstyrelse ner till enskild medarbetare vad de olika funktionerna ansvarar för. Däremot visar de styrande dokumenten att det finns en del otydligheter rörande hur och när arbetsmiljöarbetet redovisas från tjänstemannanivå till kommunstyrelse (se även revisionsfråga 4). Därutöver är det oklart vad det egentligen är som ska redogöras till kommunstyrelsen för att möjliggöra en effektiv och ändamålsenlig styrning och kontroll av arbetsmiljöområdet i Kungälvs kommun. Därutöver visar enkätresultaten hos de förtroendevalda att 21,4 %, d.v.s. en dryg femtedel, endast instämmer delvis och därutöver att 28,6 % inte alls instämmer i påståendet om kommunstyrelsens ledning, styrning och kontroll är effektiv och ändamålsenlig inom arbetsmiljöområdet. Sammantaget innebär delar av enkätsvaren från såväl medarbetare som chefer och förtroendevalda att vi tillsammans med otydligheterna från de styrande Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

123 dokumenten att vi att vi gör bedömningen att kommunstyrelsens ledning, styrning och kontroll inte helt är effektiv och ändamålsenlig Genomförs utbildning av förtroendevalda respektive tjänstemän och finns det tillgänglig vägledning i det dagliga arbetet? Iakttagelser I dokumentet Anvisningar vid fördelning av arbetsmiljöuppgifter finns blanketten Fördelning av arbetsmiljöuppgifter med som en bilaga. Blanketten ska fyllas i när arbetsmiljöuppgifter fördelas uppifrån och ner i organisationen och syftar till att tydliggöra vem som ska göra vad, kopplat till arbetsmiljöarbetet, så att inga arbetsmiljöuppgifter faller mellan stolarna. I dokumentet framgår att endast ansvar för utförande av arbetsmiljöuppgifter, och inte det juridiska ansvaret, kan delegeras ut i organisationen. I samma dokument står också att delegationen av arbetsmiljöuppgifter ska åtföljas av tillräckliga kunskaper, kompetenser, resurser och befogenheter. 3 Respektive område innehåller punkter med definitioner av vad som menas (vilka i huvudsak baseras på de saker som förs fram i AFS 2001:1, tillägg till 6). Som kunskaper definieras följande områden: Lagar och regler samt policys och riktlinjer inom arbetsmiljö- och samverkansområdet Fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall Åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall Hur man åtgärdar brister i arbetsmiljön genom direkta åtgärder och handlingsplan Arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö Som kompetens anges följande: Förmåga att kunna genomföra arbetsmiljöarbetets olika aktiviteter Ge introduktion och instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, hjälpa till med prioritering av arbetstagarnas arbetsuppgifter och att ge stöd och återkoppling Kunna genomföra undersökning av arbetsförhållandena genom enskilda samtal, APT och skyddsronder Kunna genomföra rehabilitering enligt rehabiliteringsprocessen Kunna göra en första riskbedömning I dokumentet specificeras också vad som ska säkerställas vid fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Såsom att tydliggöra vem som ersätter vid frånvaro av något slag samt att ny chef (och befintlig chef som har behov av kompetensutveckling inom arbetsmiljö) ska anmälas till en utbildning som kallas: Chef BAS arbetsmiljöutbildning. Om en chef eller medarbetare som blivit fördelad arbetsmiljöuppgifter inte kan utföra dessa tillfredsställande, ska han eller hon, meddela överordnad chef som delegerat uppgifterna detta. Den som har delegerat uppgifterna är skyldig att se till att förutsättningar finns för den tilldelade medarbetare eller chefen att utföra uppgifterna. I övrigt ska uppgiftsfördelningen ses 3 Ibid s. 2. Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

124 över en gång per år, i medarbetarsamtal samt vid verksamhets- och organisationsförändringar respektive vid rekrytering av ny chef. Ett stort antal punkter listas i den blanketten som används för delning av arbetsmiljöuppgifter. 33 punkter är uppsatta i dokumentet som innebär att överordnad chef fördelar ansvar för samtliga beslut och åtgärder som påverkar arbetsmiljön inom dennes skyddsområde. 4 Vid fördelningen ansvarar alltså tilldelad chef för alla de arbetsmiljöfrågor som följer av arbetsmiljölagen inom hans eller hennes ansvarsområde. Däremot om tilldelad chef anser att han eller hon inte kan utföra arbetsmiljöuppgifterna på ett sätt som säkerställer en god arbetsmiljö ska en signal ges till överordnad chef som fördelat arbetsmiljöuppgifterna. Därefter kan den som blivit tilldelad arbetsmiljöuppgifterna skriftligen returnera en uppgift, genom ifyllande av en blankett där skäl till returnering ska framgå. Samtidigt kvarstår ansvaret för övriga arbetsmiljöuppgifter (d.v.s. ansvaret delas ut i sin helhet men returneras per enskild uppgift). Därutöver framgår att det är överordnad chef (som fördelar arbetsmiljöuppgifterna) som ska säkerställa att den som tar emot uppgifterna har tillräckliga kunskaper, kompetens, befogenheter och resurser för att kunna utföra arbetet. I detta dokument framgår utöver anmälan till en grundläggande utbildning i arbetsmiljö inte vilka utbildningsinsatser och vilket stöd eller tillgänglig handledning som tillhandahålls. Vare sig av HR-enheten eller någon annan part. I dokumentet Handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier förs chefens kompetens fram som avgörande för att kunna genomföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete. I dokumentet står även på s. 3 att Kungälvs kommun regelbundet erbjuder chefer utbildning. Men det står ingenting om vilken typ av utbildningsinsatser som erbjuds, av vem eller hur ofta, respektive hur anmälan till dessa utbildningsinsatser går till. I kommunens Rehabiliteringspolicy framgår dock att HR-enheten har till uppgift att initiera och genomföra utbildningar inom området för chefer och är vid behov ett stöd i rehabiliteringsarbetet. I Ledarskap Kungälvs kommun specificeras under rubriken övergripande stöd i ledaruppdraget bl.a. att det finns ett introduktionsprogram för nyanställda chefer (det framgår dock inte om detta introduktionsprogram innefattar arbetsmiljöområdet) samt ovan nämnda utbildning, d.v.s. Chef BAS. Därutöver erbjuds bl.a. fadderskap under sex månader för nyanställd chef, mentorskapsprogram, chefshandledning efter behov, SOS personalstödssamtal, rådslag och ledardagar. Vad som ingår i dessa punkter beskrivs dock inte. Under samma rubrik står också att det finns en tydlig kontaktväg till stödfunktionerna (HR och ekonomi/upphandling), men hur den kontaktvägen ser ut framgår inte. Det står heller inte vilket stöd cheferna kan förvänta sig kopplat till exempelvis arbetsmiljöansvaret och arbetsmiljöarbetet. När det gäller huruvida förtroendevalda erbjuds utbildning inom arbetsmiljörelaterade frågor finns inget sådant uttryckt i några av de styrande dokumenten vi tagit del av. I enkätsvaren återfinns därutöver en del frågetecken rörande utbildning (där exempelvis endast 13,4 % av medarbetar- och chefsrespondenterna instämmer helt att de har fått till- 4 Ibid, bilaga 1. Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

125 räcklig utbildning kopplat till arbetsmiljö) och stöd varpå vår bedömning är att det inte är helt säkerställt att det genomförs utbildning av förtroendevalda respektive tjänstemän samt att det finns tillgänglig vägledning i det dagliga arbetet Bedömning I de styrande dokumenten saknas en allomfattande, gemensam bild av vilka utbildningsinsatser som kommunen erbjuder till såväl nya som befintliga chefer och förtroendevalda. I olika dokument förs olika delar av information fram. Det saknas dock information i respektive dokument, exempelvis vad som ingår i introduktionsprogram och mentorsprogram samt om det är obligatoriskt att delta. Det faktum att det finns introduktionsprogram och mentorsprogram ser vi som positivt men utifrån att vi inte vet vad som ingår i dessa innebär att det inte är möjligt att bedöma att det finns tillgänglig handledning i det dagliga arbetet. Det saknas också en övergripande bild av vad HR erbjuder för typ av stöd i Kungälvs kommun, exempelvis relaterat till vilket stöd cheferna kan förvänta sig kopplat till arbetsmiljöansvaret och arbetsmiljöarbetet. Vi saknar också information om utbildningsinsatser till förtroendevalda. Vi ställer oss därutöver frågande till varför det i Kungälv anammats en strategi som innebär att arbetsmiljöansvaret delegeras ut som helhet, men avsägs punkt för punkt? 2.5. Hur sammanställs och redovisas resultaten av arbetsmiljöarbetet? Iakttagelser Som tidigare har framkommit under den andra revisionsfrågan om ledning, styrning och kontroll visar de analyserade styrande dokumenten att det finns otydligheter rörande när återrapportering av arbetsmiljöarbetet ska genomföras, vad som ska ingå i återrapporteringen samt hur den ska gå till. Däremot är det tydligt i de styrande dokumenten att det är kommunchef som ansvarar för återrapporteringen till kommunstyrelsen. I dokumentet Ledarskap Kungälvs kommun framkommer därutöver att HR-chefen i kommunen ska samordna kommunens arbete med arbetsmiljö samt initiera och följa upp kommungemensamma hälso- och sjukvårdsinsatser, s. 18. I dokumentet Anvisningar vid fördelning av arbetsmiljöuppgifter framkommer också att även sektorchef och verksamhetschef (utöver kommunchef) ansvarar för att återkoppla och följa upp hälso- och arbetsmiljöarbetet inom förvaltning/sektor/verksamhet. Det framkommer dock inte hur eller vad som ska ingå, respektive när återkoppling ska ske. I samma dokument finns också flera punkter (i bilaga 1 Blankett fördelning av arbetsmiljöuppgifter) som har en koppling till sammanställning och redovisning av arbetsmiljöarbetet såsom att genomföra undersökningar av den organisatoriska, sociala och fysiska arbetsmiljön, säkerställa att vidtagna åtgärder har gett effekt samt genomföra årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. En genomgång av ytterligare styrande dokument från kommunens hemsida visar på hur uppföljning och sammanställning gjorts 2015 och I årsredovisningen för 2015 redovisas medarbetarenkäten som genomfördes i Kungälvs kommun under september- Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

126 oktober Medarbetarundersökningen i kommunen genomförs vartannat år. I undersökningen används Nöjd Medarbetar Index (NMI) som jämförelsetal över tid. NMI innefattar bland annat frågor om hur de anställda ser på sitt nuvarande arbete och hur arbetet motsvarar förväntningarna i förhållande till ett arbete som är helt perfekt. Den senaste medarbetarundersökningen påvisar en ökning sedan 2013 från 67 % till 73 % (Årsredovisning 2015, sid. 11). I Kungälvs kommuns centrala tertialrapport 2 från 2016 beskrivs att uppföljning av och arbete med resultaten från medarbetarenkäten pågår. Viktiga områden för olika delar har ringats in och aktiviteter för att lyfta områdena är under arbete. Effekterna mäts i medarbetarenkäten för Områden som lyfts fram i medarbetarenkäten är upplevd trygghet och psykosocial arbetsmiljö för kundcenter, utbildning i lågaffektivt bemötande samt säkerheten i Stadshusets entréhall. (Central tertialrapport 2, sid. 8-9) I Kungälvs kommuns tertialrapport 1 från 2016 kommenteras den ökande sjukfrånvaron. Framöver kommer krafttag i förvaltningen att krävas för att möta den skenande ohälsan. Vidare beskrivs hur det systematiska arbetsmiljöarbetet i sektorerna måste få hög prioritet. För att bryta trenden intensifieras arbetet med sjukfrånvaron genom att utgå från det politiska dokumentet Plan för minskad sjukfrånvaro ökad frisknärvaro (Central tertialrapport 1, sid. 22). I tertialrapport 2 rapporteras sjukfrånvaron ligga på 8,5 %. Målet är att få ner sjuktalen till 5,6 % (Central tertialrapport 2, sid. 9). I planen för minskad sjukfrånvaro och ökad frisknärvaro framkommer att åtgärdsförslag ska brytas ned i en handlingsplan som följs upp två gånger om året. Planen är beslutad av kommunstyrelsen Vi har dock inte tagit del av någon handlingsplan eller någon uppföljning av densamma. I verksamhetsrapporterna från tertial samt 2015 års verksamhetsberättelser för sektorerna tas arbetsmiljöfrågan upp på en övergripande nivå i rapporteringen av sektor skola, sektorn för vård och äldreomsorg samt samhällsbyggnadssektorn. Samtliga sektorer har ett personalavsnitt som beskriver sjukfrånvarotalen Bedömning Vi menar att det utifrån de styrande dokumenten finns otydligheter rörande hur resultaten av arbetsmiljöarbetet sammanställs och redovisas på respektive chefsnivå samt till kommunstyrelsen. Det bör bli tydligare i de styrande dokumenten vem som ska sammanställa och redovisa vad, när samt hur. Detta för att säkerställa att ansvariga politiker har uppdaterade, kvalitetssäkrade underlag att grunda politiska beslut kopplade till arbetsmiljö på. Bedömningen bekräftas även utifrån att knappt en femtedel av medarbetare och chefer som besvarat enkäten anser att arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen sammanställs och redovisas med jämna mellanrum. I årsredovisningen från 2016 redovisas ett sammanfattande resultat av medarbetarundersökningen från 2015 påvisar en ökad nöjdhet sedan 2013 och Att medarbetarundersökningen och resultatredovisningen rapporteras i årsredovisningen är positivt. Resultatet presenteras med ett jämförelsetal som går att följa över tid som visar att kommunens anställda har i genomsnitt blivit mer nöjda med sitt arbete. Däremot saknas en analys på sektoriell nivå, huruvida nöjdheten varierar mellan sektorer. Ser vi till sektorernas egna verksamhetsberättelser är det endast ett fåtal som lyfter arbetsmiljöfrågan i sin avrappor- Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

127 tering. Den här bilden stärks utifrån att en knapp majoritet av de förtroendevalda anser att de endast delvis eller inte alls får tillräckligt med sammanställningar och resultatredovisningar inom arbetsmiljöområdet för att kunna fatta politiska beslut. En sammanställning av arbetsmiljöarbetet kan exempelvis presenteras i samband med personalavsnittet i verksamhetsberättelserna där bl.a. sjukfrånvarostatistik redovisas. Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

128 3. Rekommendationer 3.1. Kommunstyrelsens arbete Utifrån denna förstudie har vi format ett antal rekommendationer som vi menar skulle stärka kommunens arbete kring arbetsmiljö. Kommunstyrelsen bör initiera en fördjupad undersökning av arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete för att vidare undersöka och analysera de faktorer och de resultat som särskilt avvikit från majoriteten i denna förstudie. Exempelvis de lägre enkätresultaten inom fr.a. sektor samhällsbyggnad samt sektor arbetsliv och stöd, respektive mellan medarbetare och chefer. Kommunstyrelsen bör göra ett förtydligande av hur ofta återrapportering av frågor inom arbetsmiljöområdet ska göras av de olika chefsnivåerna (kommunchef, sektorchef, verksamhetschef samt enhetschef) samt vad dessa återrapporteringar på olika nivåer ska innehålla. Därutöver bör säkerställas att samtliga chefer har förutsättningar för att kunna bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, i enlighet med lagar, förordningar och lokala styrande dokument. Exempelvis relaterat till kompetens och resurser. Det är väsentligt att det tydliggörs hur resultaten av medarbetarenkäten (som genomfördes senast 2015 och ska genomföras 2017) omhändertagits, via exempelvis handlingsplaner, samt att resultaten rapporteras till ansvariga politiker för att därigenom möjliggöra aktiv styrning inom arbetsmiljöområdet. Kommunstyrelsen bör vidare förvissa sig om att samtliga styrande dokument är uppdaterade och relevanta samt att de innehåller all väsentlig information (såsom uppgifter om vilken/vilka funktioner som tagit fram dokumentet, om det är politiskt antaget etc.). Kommunstyrelsen bör också säkerställa att de beslutade uppföljningarna inom arbetsmiljöområdet genomförs (exempelvis de två årliga uppföljningarna av handlingsplanen som finns fastställda i Plan för minskad sjukfrånvaro- strategi för högre frisknärvaro) för att exempelvis säkerställa underlag inför politiska beslut Fördjupade granskningar Med ledning av förstudien kan vi se ett par områden där vi rekommenderar fördjupade granskningar. Det första området rör granskning av ändamålsenligheten i arbetsmiljöarbetet inom de sektorer som uppvisat de lägsta enkätresultaten samt de största differenserna mellan medarbetare och chef. Nästa område för en fördjupad granskning rör kommunstyrelsens styrning avseende arbete med sjukfrånvaro. Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

129 4. Bilagor Bilaga 1 enkät till medarbetare och chef Bakgrundsfrågor 1.1 Din roll i Kungälvs kommun. 100,0% 90,0% 80,0% 75,39% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 24,61% 20,0% 10,0% 0,0% Medarbetare (n=337) Chef (n=110) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 1.2 Vilken sektor tillhör du? 44,74% 30,0% 20,0% 17,90% 18,34% 10,0% 4,47% 5,15% 2,68% 6,71% 0,0% Kommunledningssektorn (n=20) Servicesektorn (n=23) Kultur och samhällsservice (n=12) Skola (n=200) Arbetsliv och stöd (n=80) Vård och äldreomsorg (n=82) Samhällsbyggnad (n=30) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

130 Arbetsmiljön på arbetsplatsen 2.1 Jag trivs bra på min nuvarande arbetsplats. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 37,88% 39,72% 30,0% 20,0% 20,09% 10,0% 0,0% 2,31% Instämmer inte alls (n=10) Instämmer delvis (n=87) Instämmer till stor del (n=164) Instämmer helt (n=172) Vet ej (n=0) 2.2 Arbetsmiljön på min nuvarande arbetsplats är god. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 45,73% 40,0% 30,0% 31,87% 20,0% 10,0% 9,70% 12,70% 0,0% Instämmer inte alls (n=42) Instämmer delvis (n=138) Instämmer till stor del (n=198) Instämmer helt (n=55) Vet ej (n=0) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

131 2.3 Jag vet vem som är arbetsmiljöansvarig på min arbetsplats. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 48,50% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 12,93% 15,94% 15,24% 7,39% 0,0% Instämmer inte alls (n=56) Instämmer delvis (n=69) Instämmer till stor del (n=66) Instämmer helt (n=210) Vet ej (n=32) 2.4 Jag som medarbetare eller chef har sedan jag började min nuvarande roll fått tillräcklig utbildning kopplat till arbetsmiljö. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 22,63% 33,03% 27,71% 20,0% 13,39% 10,0% 3,23% 0,0% Instämmer inte alls (n=98) Instämmer delvis (n=143) Instämmer till stor del (n=120) Instämmer helt (n=58) Vet ej (n=14) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

132 2.5 Jag som medarbetare eller chef har någon att vända mig till om jag behöver vägledning eller stöd i en arbetsmiljöfråga. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 27,25% 27,25% 36,72% 20,0% 10,0% 5,77% 3,00% 0,0% Instämmer inte alls (n=25) Instämmer delvis (n=118) Instämmer till stor del (n=118) Instämmer helt (n=159) Vet ej (n=13) 2.6 På min arbetsplats arbetar vi aktivt för en god arbetsmiljö. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 8,78% 36,72% 30,95% 20,79% 2,77% 0,0% Instämmer inte alls (n=38) Instämmer delvis (n=159) Instämmer till stor del (n=134) Instämmer helt (n=90) Vet ej (n=12) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

133 2.7 Jag som medarbetare eller chef anser att min arbetsmiljöansvariga chef systematiskt planerar, leder och styr arbetsmiljöarbetet. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 33,49% 28,18% 20,0% 10,0% 14,09% 12,70% 11,55% 0,0% Instämmer inte alls (n=61) Instämmer delvis (n=145) Instämmer till stor del (n=122) Instämmer helt (n=55) Vet ej (n=50) 2.8 Resultaten av arbetsmiljöarbetet på min arbetsplats sammanställs och redovisas med jämna mellanrum. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 14,55% 28,18% 27,94% 18,24% 11,09% 0,0% Instämmer inte alls (n=63) Instämmer delvis (n=122) Instämmer till stor del (n=121) Instämmer helt (n=79) Vet ej (n=48) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

134 Kunskaper om arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 3.1 Jag som medarbetare eller chef anser att arbetsmiljöarbetet i Kungälvs kommun sker på ett för alla likvärdigt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och föreskrifter. 40,0% 30,0% 26,14% 24,22% 27,58% 20,0% 10,0% 10,55% 11,51% 0,0% Instämmer inte alls (n=44) Instämmer delvis (n=109) Instämmer till stor del (n=101) Instämmer helt (n=48) Vet ej (n=115) 3.2 Jag har god kunskap om bestämmelserna i arbetsmiljölagen. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 35,97% 35,01% 30,0% 20,0% 10,0% 15,59% 9,35% 4,08% 0,0% Instämmer inte alls (n=65) Instämmer delvis (n=150) Instämmer till stor del (n=146) Instämmer helt (n=39) Vet ej (n=17) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

135 3.3 På min arbetsplats utgår vi ifrån bestämmelserna i arbetsmiljölagen. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 32,85% 30,0% 20,0% 23,02% 17,99% 21,82% 10,0% 4,32% 0,0% Instämmer inte alls (n=18) Instämmer delvis (n=96) Instämmer till stor del (n=137) Instämmer helt (n=75) Vet ej (n=91) 3.4 Jag har god kunskap om vad arbetsanpassning och rehabilitering betyder. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 29,98% 33,09% 25,42% 20,0% 10,0% 8,87% 2,64% 0,0% Instämmer inte alls (n=37) Instämmer delvis (n=125) Instämmer till stor del (n=138) Instämmer helt (n=106) Vet ej (n=11) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

136 3.5 På min arbetsplats arbetar vi aktivt med arbetsanpassning och rehabilitering när det behövs. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 9,35% 24,70% 28,06% 21,82% 16,07% 0,0% Instämmer inte alls (n=39) Instämmer delvis (n=103) Instämmer till stor del (n=117) Instämmer helt (n=91) Vet ej (n=67) 3.6 Jag har god kunskap om vad systematiskt arbetsmiljöarbete betyder. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 30,94% 27,58% 25,90% 20,0% 10,0% 10,79% 4,80% 0,0% Instämmer inte alls (n=45) Instämmer delvis (n=129) Instämmer till stor del (n=115) Instämmer helt (n=108) Vet ej (n=20) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

137 3.7 På min arbetsplats genomförs ett systematiskt arbetsmiljöarbete. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 8,15% 28,54% 29,98% 17,75% 15,59% 0,0% Instämmer inte alls (n=34) Instämmer delvis (n=119) Instämmer till stor del (n=125) Instämmer helt (n=74) Vet ej (n=65) 3.8 Jag har god kunskap om vad organisatorisk och social arbetsmiljö betyder. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 29,50% 33,33% 23,74% 20,0% 10,0% 9,59% 3,84% 0,0% Instämmer inte alls (n=40) Instämmer delvis (n=123) Instämmer till stor del (n=139) Instämmer helt (n=99) Vet ej (n=16) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

138 3.9 På min arbetsplats arbetar vi aktivt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 33,09% 30,70% 20,0% 10,0% 11,75% 11,03% 13,43% 0,0% Instämmer inte alls (n=49) Instämmer delvis (n=138) Instämmer till stor del (n=128) Instämmer helt (n=46) Vet ej (n=56) Åtgärder mot oegentligheter (såsom trakasserier, kränkande särbehandling, diskriminering, våld och hot) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 4.1 Sedan jag började på min nuvarande arbetsplats har jag uppmärksammat oegentligheter som strider mot arbetsmiljölagen och/eller föreskrifter kopplade till arbetsmiljöfrågor. 50,0% 40,0% 30,0% 38,65% 27,29% 20,0% 10,0% 10,87% 10,87% 12,32% 0,0% Instämmer inte alls (n=160) Instämmer delvis (n=113) Instämmer till stor del (n=45) Instämmer helt (n=45) Vet ej (n=51) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

139 4.2 Om det skulle ske oegentligheter som strider mot arbetsmiljölagen och/eller föreskrifter kopplade till arbetsmiljöfrågor känner jag till vilka rutiner/riktlinjer som ska gälla för att komma till rätta med oegentligheterna. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 33,33% 31,16% 30,0% 20,0% 10,0% 11,84% 16,18% 7,49% 0,0% Instämmer inte alls (n=49) Instämmer delvis (n=138) Instämmer till stor del (n=129) Instämmer helt (n=67) Vet ej (n=31) 4.3 Om det skulle ske oegentligheter som strider mot arbetsmiljölagen och/eller föreskrifter kopplade till arbetsmiljöfrågor har jag tillit till att arbetsmiljöansvarig kommer att agera på ett lämpligt sätt för att komma till rätta med oegentligheterna. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 9,66% 22,46% 28,26% 28,74% 10,87% 0,0% Instämmer inte alls (n=40) Instämmer delvis (n=93) Instämmer till stor del (n=117) Instämmer helt (n=119) Vet ej (n=45) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

140 Bilaga 2 enkät till förtroendevalda Arbetet med arbetsmiljön i Kungälvs kommun 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 1.1 Utifrån min roll som förtroendevald i Kungälvs kommun är min uppfattning att arbetsmiljön i kommunen generellt sett är god. 40,0% 30,0% 20,0% 21,43% 21,43% 14,29% 28,57% 14,29% 10,0% 0,0% Instämmer inte alls (n=3) Instämmer delvis (n=3) Instämmer till stor del Instämmer helt (n=4) (n=2) Vet ej (n=2) 1.2 Jag anser att Kommunstyrelsens ledning, styrning och kontroll är effektiv och ändamålsenlig inom arbetsmiljöområdet. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 28,57% 21,43% 7,14% 35,71% 7,14% 0,0% Instämmer inte alls (n=4) Instämmer delvis (n=3) Instämmer till stor del Instämmer helt (n=5) (n=1) Vet ej (n=1) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

141 1.3 Jag som förtroendevald anser att arbetsmiljöansvariga chefer i Kungälvs kommun systematiskt planerar, leder och styr arbetsmiljöarbetet. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 28,57% 35,71% 20,0% 10,0% 14,29% 14,29% 7,14% 0,0% Instämmer inte alls (n=2) Instämmer delvis (n=4) Instämmer till stor del Instämmer helt (n=5) (n=2) Vet ej (n=1) 1.4 Jag som förtroendetroendevald har fått tillräcklig utbildning i arbetsmiljö för att ta beslut inom området. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 21,43% 21,43% 28,57% 28,57% 0,0% Instämmer inte alls (n=3) Instämmer delvis (n=3) Instämmer till stor del Instämmer helt (n=4) (n=4) Vet ej (n=0) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

142 1.5 Utifrån min roll som förtroendevald får jag, inom nämndens ansvarsområde, tillräckligt med sammanställningar och resultatredovisningar inom arbetsmiljömrådet för att kunna fatta politiska beslut. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 28,57% 28,57% 21,43% 21,43% 10,0% 0,0% Instämmer inte alls (n=4) Instämmer delvis (n=4) Instämmer till stor del Instämmer helt (n=3) (n=3) Vet ej (n=0) Åtgärder mot oegentligheter (såsom trakasserier, kränkande särbehandling, diskriminering, våld och hot) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 2.1 Sedan jag tillträdde som förtroendevald har jag fått information om att det har förekommit oegentligheter inom arbetsmiljöområdet som strider mot gällande lagstifning och/eller föreskrifter. 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 50,00% 35,71% 20,0% 10,0% 7,14% 7,14% 0,0% Instämmer inte alls (n=1) Instämmer delvis (n=7) Instämmer till stor del Instämmer helt (n=1) (n=5) Vet ej (n=0) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

143 2.2 Jag anser att Kommunstyrelsen säkerställer att arbetet med arbetsmiljöfrågor sker på ett för alla likvärdigt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt enligt gällande lagstiftning och/eller föreskrifter. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 21,43% 28,57% 21,43% 28,57% 10,0% 0,0% Instämmer inte alls (n=3) Instämmer delvis (n=4) Instämmer till stor del Instämmer helt (n=4) (n=3) Vet ej (n=0) 2.3 Om det skulle ske oegentligheter inom förvaltningen som strider mot gällande lagstiftning och/eller föreskrifter kopplade till arbetsmiljöfrågor har jag tillit till att arbetsmiljöansvarig chef kommer att agera på ett lämpligt sätt för att komma till 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 50,00% 40,0% 30,0% 20,0% 21,43% 14,29% 14,29% 10,0% 0,0% Instämmer inte alls (n=3) Instämmer delvis (n=2) Instämmer till stor del Instämmer helt (n=2) (n=7) Vet ej (n=0) Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

144 Lars Näsström Projektledare Fredrik Carlsson Uppdragsledare Februari av 33 Kungälvs kommun PwC

145 17.