Cellers respons på stress

Relevanta dokument
Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Allmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning

APOPTOS Programmerad celldöd

Skademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2013

Cellskada/Celldöd. Tomas Seidal

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

Från cell till individ. Kap 2

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid

Från cell till individ. Kap 2

Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress

Vitaminer, mineraler och Antioxidanter

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

OMTENTAMEN I HISTOLOGI OCH PATOLOGI

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

Ischemi/reperfusion T3

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Apoptos. Keiko Funa Molecular Biology of the Cell Alberts et al., Kap. 18. Apoptos genom avsaknad av överlevnadsfaktorer selektionsmekanism

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2014

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T

Hjärtmarkörer Kemisk infarktdiagnostik Aterosklerotisk hjärt- och kärlsjukdom

Ämnen som binder till järn, så kallade järnkelerare, kan därför indirekt minska den oxidativa stressen i cellen.

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

Biologi 2. Cellbiologi

SELENOPROTEINER. Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Lite basalt om enzymer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Endokrina organ. Håkan Karlsson

Laboration om cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Kroppen del 2 Stencilhäfte

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

Kunskapsmål ht (reviderade )

Leverpåverkan vid obesitas

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Mikroorganismer och cancer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Områden om människokroppen. Celler

Anemi & antianemimedel

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Cellen och biomolekyler

Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet. 27 mars

Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion

Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

KROPPEN Kunskapskrav:

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Postoperativ syrgas till alla?

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Mitokondriernas fascinerande miniatyrvärld, deras viktiga roll i våra friska celler och hur mitokondrier som blir skadade kan leda till cancer.

Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

Kursbok: The immune system Peter Parham

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Ny syn på eksem och eksembehandling

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II

Normal graviditet. Göran Lingman. Obstetrik och Gynekologi. Lund 2013

Autoimmunitet och immunomodulation. Vad är autoimmunitet? Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

The Human Protein Atlas


Delområden av en offentlig sammanfattning

SFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

OMTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet

Arterioskleros. En inflammatorisk sjukdom. Smooth muscle Foam cells Cholesterol crystals T cells

FÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN

Farmakodynamik och Farmakokinetik

Traumapatienten på intensivvårdsavdelningen

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Diagnostik med mammografi och ultraljud. mammografi och ultraljud. Trippeldiagnostik. Fettvävnad ser mörk ut på. mammografi och ultraljud

Transkript:

Cellpatologi - cellskada, celldöd och adaptiva förändringar Patologi Göran Andersson Cellers respons på stress Olika celltyper varierar i sin förmåga att hantera förändringar i sin närmiljö Akut, intensiv stress resulterar oftast i reversibel eller irreversibel cellskada Kronisk, mild stress leder till adaptation 1

Cell stress/skada adaptation Celldöd eller adaptation Tissues sections have been stained with triphenyltetrazolium chloride (an enzyme substrate that colors viable myocardium magenta) 2

Faktorer som påverkar stress responsen Dos/koncentration/intensiteten av skadefaktor Expositionstid Mekanismen vid cellskada Akut cellskada förändringar överskrider cellens förmåga att bibehålla normal homeostas Om stressfaktorn bortfaller i tid är cellskadan reversibel Om stressfaktorn persisterar irreversibel skada/celldöd 3

Exempel på skadefaktorer Cellens struktur vid cell-skada och -död Infektiösa t.ex mikroorganismer (bakterier, virus, parasiter) Kemiska ämnen (Läkemedel, toxiner) Fysikaliska (värme/kyla, trauma, UV) Näringsämnen Inflammation, antikroppar Hormoner Syrebrist 4

Ultrastrukturella förändringar vid reversibel cellskada Reversibel cellskada = degeneration Celler har normal kärna men förändrad cytoplasma. Ansamling av vacuoler och ökad cytoplasma volym Hydrop degeneration ökad vätskemängd i cytoplasman på grund av ökad retention av joner (Na, K, ) (ATP-brist, toxiner, temperatur) Fett degeneration Ansamling av fett i vacuoler lever, njure, skelett- och hjärt- muskel 5

Hydrop degeneration Normal och fettlever lever med toxisk skada 6

Fett vacuoler i hepatocyter Diabetes Starvation Fatty degeneration increased supply of FFA Hepatocyte Ethanol Hypoxia Toxins Malnutrition increased esterification of FFA to triglycerides decreased oxidation of FFA decreased apoprotein availability impaired export of triglycerides via lipoproteins 7

Nekros Nekros - förändringar Cell- eller vävnadsdöd orsakad av externt trauma som t ex mekanisk skada eller syrebrist (hypoxi) Cell och organell svullnad, ATP brist, plasma membran permeabilitet, läckage av makromolecyler från cellen Nuclear changes Irreversible cell swelling, disintegration Respons: akut inflammation 8

Irreversibel cellskada = celldöd =nekros Morfologiska förändringar i cellkärnan Pyknosis kondensation av kärnan Karyorrhexis fragmentering av kärnan Karyolysis nucleolys Nekros inducerar ett inflammatoriskt svar på grund av frisättning av nucleära och cytoplasmatiska larmsignaler syftet är att eliminera döda celler och skadad vävnad Nekros normal pyknosis karyorrhexis karyolysis Övriga cellulära förändringar: Dilaterat ER Ribosomer lossnar från ER Svullna och förkalkade mitochondrier Aggregerat cytoskelett 9

PYKNOS Karyorrhexis 10

Hypoxi Infarkt vävnadsnekos orsakad av hypoxi Reducerat lokalt blodflöde (ischemi) Lågt O 2 partial tryck (hypoxemi) Låg syre-bindande kapacitet (anemi) 11

Koagulationsnekros efter ischemi i hjärtmuskel- histologi 18-36 hr 36-72 hr Arterioskleros orsak till ischemi 12

Arterioskleros från fett infiltration till förkalkning Koagulationsnekros i njurcortex 13

Koagulationsnekros Koagulations nekros och inflammation Inflammatorisk cell infiltration Normal njure Koagulations nekros 14

Liquefaktions-(förvätsknings-) nekros i hjärnan Liquefactionsnekros vid stroke 15

Enzymatisk fett nekros - pancreas Enzymatisk fett nekros - histologi 16

Gangränös nekros Caseous (ostig) necrosis vid tuberkulos 17

Mekanismer vid letal cellskada low oxygen, mitochondrial dysfunction Hypoxi Oxidativ stress genom ökad bildning av syreradikaler Membranskada genom lipid peroxidation förlust av permeabilitets barriär Calcium-inducerade förändringar i cellkärnan 18

Ischaemia Heart infarct, Stroke, etc. Ändrad calcium homeostas Anoxia Mitochondria Ceased ion gradient (inflow of Ca 2+, Na + ) No electron transport Decrease of ATP amount No energy Activation of phospholipases Lost membrane stability Coagulative necrosis O 2 H 2 O ADP ATP Cytochrome c oxidase Ceased membrane potential Damaged phospholipids 19

Oxidativ stress Orsaker till oxidativ stress PMNs, macrophages Inflammation Xanthine oxidase Reperfusion Redox reactions and metabolic activation Chemical toxicity ROS Injury Cell death Radiation Ionization 20

O 2 O 2 -. ROS Reactive Oxygen Species Superoxide anion Hydrogen peroxide Hydroxyl radical e - e - + 2H + e - + H + e - + H + H 2 O 2 HO. H 2 O H 2 O Försvar mot ROS Enzymer e.g. Superoxide dismutase, catalase, Gluthathione peroxidase Free radical scavengers e.g. vit. E, vit. C, retinoids 21

Ischemi-Reperfusion skada Ionizing radiation ATP ADP Ischaemia Calcium Ca-activation of cytosolic proteases AMP Proteolytic conversion of Adenosine xanthine dehydrogenas Hypoxanthine Xanthine oxidase Substrate Enzyme Reperfusion Oxygen Hypoxanthine+xanthine oxidase +O 2 -. Uric acid + H 2 O 2 + O 2 Cellular Fe 3+ (catalyst) O 2 + OH - + HO. Cell injury Secondary cell injury Inflammation Proliferating cells DNA-damage Impaired replication capacity H 2 O HO. Radiolysis Hydroxyl radical Non-proliferating cells Lipid peroxidation of phospholipids in membranes Lost membrane stability Ceased protein synthesis Cell death 22

Apoptos Apoptos triggas av extra- och intracellulara stimuli reglerade cellulära signalmekanismer Har betydelse vid organutveckling och fysiologisk celldöd Eliminerar uttjänta celler Eliminerar defekta celler (DNA-skador) Försvar mot spridning av smittämnen (virus) Lever (virus hepatit) Hud (erythema multiforme) 23

Cellmorfologi vid apoptos Apoptos-mekanismer Kondensation och fragmenting av cellkärnan Segregering av cytoplasmatiska organeller i distinkta regioner Plasma membran blebs Membran-omslutna cellfragment, som ofta innehåller kärnfragment Leukemic 24

Adaptiva förändringar Atrofi Hypertrofi Hyperplasi Metaplasi Dysplasi 25

Cellulära adaptationer Orsaker till atrofi Atrofi - minskad cellstorlek Involution/ Hypoplasi - minskat cellantal Hypertrofi - ökad cellstorlek Hyperplasi - ökat cellantal Minskade funktionella krav Minskad syreperfusion Minskad hormonstimulering Denervation Näringsbrist Åldrande 26

Minskade funktionella krav Inaktivitetsatrofi - skelettmuskel, ben Ischemi försämrad genomblödning Ischemi orsakad av arteriell occlusion - muskel, hjärna, njurar 27

Hormon-beroende atrofi Denervation Förlust av neuromuskulär transmission - selektiv muskelatrofi Uterus från en kvinna i reproduktiv ålder Uterus från en 75 -år gammal kvinna 28

Åldersatrofi av hjärnan Involution Fysiologisk mekanism att reducera organstorlek genom apoptos Thymus involution under pubertet Uterus involution efter graviditet Ung vuxen 82-år-gammal man 29

Uterus involution Thymus involution Barn Vuxen 30

Mekanismer för atrofi Autofagi=cellulär kannibalism Cytoplasmaproteiner ubiquitinmedierad proteasomal nedbrytning Cellorganeller autofagi 31

Hypertrofi Hypertrofi av skelettmuskulatur Ökning av storlek och funktionell kapacitet av ett organ (patologiska eller fysiologiska orsaker) Normal Ökad cellstorlek, oförändrat cellantal Organ utan förmåga till cellnybildning, t ex muskulatur Hypertrofi 32

Hypertrofi i hjärtmuskel Hyperplasi Ökat cellantal i ett organ eller vävnad Organ/vävnad med förmåga till celldelning Stimulering av celler att gå in i cellcykeln och dela: hormoner, tillväxtfaktorer, läkning/regeneration 33

Hyperplasi av endometrium Hyperplasi Tidig menstruationsfas Sen menstruationsfas Normal epidermis Epidermal hyperplasi (psoriasis) 34

Benign Prostatahyperplasi Thyroidea hyperplasi (struma) 35

Binjurehyperplasi Adipocyter vid fetma ACTH-producerande hypofystumörer Ökat antal kortisonproducerande celler i binjurecortex Hypercortisolism- Mb. Cushing 36

Obesitas Metaplasi Vanligen en kombination av hyperplasi och hypertrofi av adipocyter Hypertrofisk fetma är associerad med en mild (subakut) inflammation och insulin- resistens (metabola syndromet) Hyperplastisk fetma färre komplikationer Transformation av en differentierad (epitelial) celltyp till en annan Adaptiv respons till kronisk, persisterande skada Reversibel om skadefaktor elimineras 37

Exempel på Metaplasi Barrett s esophagus Skivepital-metaplasi - från respirationsvägsepitel hos rökare - från körtelepitel in cervix uteri efter papillomvirus infektion Intestinal metaplasi från skivepitel i esofagus vid sura uppstötningar (Barret s esophagus) 38

Ventrikel metaplasi i duodenum Dysplasi Rubbad proliferation och utmognad av celler i epitelial vävnad Variation i cellers storlek och form Förstorad och irregulär kärna; hyperchromatism Störning i polariseringen av celler inom epitelet Premalign lesion Störd tillväxtkontroll 39

Dysplasi Epithelium of the uterine cervix 40

Dysplasi cancer in situ invasiv cancer Normal Dysplasia Ca in situ Invasive Observation Operation Op/Kemoter./Stråln. 41