BUDGET 2016 Plan 2017-2018
Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 3 Driftbudget per förvaltning sammanfattning... 8 Budgetförändringar... 12 Resultatbudget... 15 Finansieringsbudget...16 Balansbudget... 17 Investeringsbudget... 18 Nämndernas ej beslutade investeringsönskemål... 21 Driftbudget per nämnd/ förvaltning Kommunledningsförvaltningen... 22 Tekniska förvaltningen... 28 Exploateringsbudget... 30 Miljö- och byggnämnden... 35 Barn- och utbildningsnämnden... 38 Socialnämnden... 44 Kultur- och fritidsnämnden... 52 Övriga nämnder... 57 Finansieringsrapport... 58 Kommunala bolag... 59 Målstyrning 2016... 60 Ekonomistyrningsregler... 64 Protokoll kommunfullmäktige... 67
Förvaltningsberättelse Målstyrning Vision Kommunfullmäktige beslutade under 2014 om en ny vision för Ljungby kommun: I Ljungby kommun formar vi framtiden tillsammans. I Ljungby kommun betyder att den omfattar hela den geografiska yta som Ljungby kommun utgörs av. Med orden formar vi framtiden vill vi säga att framtiden inte är något vi sitter och väntar på ska ske utan något vi skapar. Detta är en central del i vår vision och vårt sätt att se på världen och hur förändring sker! Ordet tillsammans betyder att vi samarbetar och hjälps åt. Att vi samarbetar med våra medborgare och kunder, mellan kommun och näringsliv, tjänstemän och politiker, olika nämnder och förvaltningar och även med andra kommuner och aktörer i vår närregion. I Ljungby har vi en närhet till varandra som gör att vi kan samarbeta över alla gränser. Vår modell, som ska hjälpa oss att arbeta mot visionen, består av två delar: struktur och kultur. Strukturen består av vision, strategiska områden och mål. De tre strategiska områden som kommunfullmäktige beslutat att vi ska ha fokus på under den kommande mandatperioden är tillväxt, kunskap och livskvalitet. Kulturen består av vår värdegrund som ska styra oss i vardagen: vi är öppna, vi är framåt och vi vill. Strategiska områden Under mandatperioden 2015-2018 ska kommunen fokusera särskilt på de tre strategiska områdena tillväxt, kunskap och livskvalitet. Vad som avses under respektive område framgår av bilden nedan. Övergripande mål I samband med att kommunfullmäktige antar budgeten beslutar de också om mål för alla nämnder och styrelser. Dessa mål kallas övergripande mål och sorteras in under de tre strategiska områdena. Varje nämnd och styrelse ska ha ett eller två övergripande mål under varje strategiskt område. Det kan också finnas övergripande mål som gäller för hela kommunen. De övergripande målen är inte direkt mätbara i siffror utan måluppfyllelsen avgörs av hur väl förvaltningsmålen sammantaget uppfylls. Förvaltningsmål Nämnder och styrelser beslutar om mål för förvaltningens olika verksamheter. Antalet förvaltningsmål anpassas utifrån verksamheten och alla avdelningar eller verksamhetsområden ska ingå. Förvaltningsmålen ska vara konkreta och mätbara. Måluppfyllelsen redovisas i delårs- och årsbokslutet. Finansiella mål Kommunens egna kapital ska inflationsskyddas, dvs. resultatet ska vara minst beräknad inflation multiplicerat med eget kapital. Inflationen definieras som (KPI dec år 1/ KPI dec år 0)-1*100. 3 Resultatet ska motsvara minst 1,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringar ska självfinansieras över fyra år (en mandatperiod) under perioden 2015-2018. Självfinansiering definieras som att resultat plus avskriv-ningar ska vara större än investeringarna. Om investeringarna är större innebär det försämrad likviditet eller krav på upplåning. Soliditeten för kommunen inklusive pensionsåtaganden ska överstiga 30 procent. Samhällsekonomisk utveckling Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl 2015 som 2016 öka med 3 procent. Tillväxten i svensk ekonomi gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen ligger nära 2 procent. De följande åren beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och inflationen ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i snabb takt. Bakgrunden är en mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad är en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver växa snabbt. SKL räknar med att kommuner och landsting tvingas till betydande skattehöjningar för att intäkterna ska kunna täcka kostnaderna. Sammantaget beräknas höjda skatter med 1 krona och 92 öre fram till 2019. Källa: SKL, cirkulär 15:29 Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell ökning 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2014-2019 SKL, okt 2015 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6 4,3 29,8 Regeringen, september ESV, september 2,9 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 30,3 3,2 5,4 4,7 4,4 4,5 4,2 29,3 SKL, augusti 3,2 4,8 5,6 4,3 4,3 4,2 29,5
Förvaltningsberättelse Statsbidrag och utjämningsbidrag Statsbidrag och utjämningsbidrag (tkr) Budget 2015 Budget 2016 Inkomstutjämningsbidrag 244 369 256 099 Kostnadsutjämningsavgift -31 651-32 381 Regleringsbidrag/ -avgift -1 292-789 Strukturbidrag 2 855 0 LSS-utjämningsbidrag 17 733 20 438 Kommunal fastighetsavgift 49 156 48 882 Utjämningsbidrag Regionförbund 2 715 0 Totalt 283 885 292 249 Befolkningsprognos och demografi Kommunledningsförvaltningen har tagit fram en befolkningsprognos som sträcker sig fram till 2024. I prognosen räknar vi med ett ne gativt födelsenetto men ett positivt flyttningsnetto. Vi räknar totalt sett med en befolkningsökning med 60 personer 2015 och 77 personer 2016. De åldersgrupper som ökar mest är 13-15 år och 70-79 år. Nämnderna kompenseras för ökade kostnader på grund av ökat invånarantal i olika åldersgrupper. En justering har gjorts för 2014 och 2015. För 2014 är invånarantalet definitivt och för 2015 finns en ny prognos. Totalt sett kompenseras förvaltningarna med 17 mkr, varav barn- och utbildningsnämnden står för 5 mkr och socialnämnden 8 mkr. Internränta Internräntan är oförändrad 2,5 procent. Löneökningar Den beräknade löneökningsnivån ligger på 3 procent. Sociala avgifter Den sociala avgiften är sänkt från 38,46 procent till 38,43 procent för 2016. Pensionskostnader I pensionskostnaden ingår följande olika delar: Pensionsutbetalningar avser utbetalningar till pensionärer. Avsättning till pensioner är kostnader för särskild avtalspension och PA-KL-pensioner (gäller personer födda 1937 och tidigare). Den avgiftsbestämda ålderspensionen är pensionsbetalningar för personalen. För 2016 sätts 4,5 procent av lönen av till pension. Pensionspremier är försäkringspremier för pension enligt pensionsplanen KAP-KL. För alla pensionskostnader betalas en särskild löneskatt på 24,26 procent. Finansiella intäkter Intäkten för kapitalförvaltningen är budgeterad till 10 mkr. Övriga finansiella intäkter avser framför allt borgensavgifter, där budgeterat belopp ligger på 3,9 mkr. En annan stor intäkt är återbäring från Kommuninvest som är budgeterad till 2 mkr. Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna har budgeterats till 13,2 mkr, att jämföra med 15,7 mkr i budget 2015. Minskningen beror på att räntorna har gått ner. 4 Kommunfullmäktiges beslut Inflationskompensation Nämnderna kompenseras med 2,7 procent för kostnad för köp av tjänst, t.ex. interkommunal ersättning och LOV inom hemtjänsten. Totalt ligger inflationskompensationen på 3,5 mkr, varav barn- och utbildningsnämnden 1,8 mkr och socialnämnden 1,4 mkr. Övriga budgetförändringar Löneökningar är kompenserat efter tidigare höjning av olika ersättningar, exempelvis OB-tillägg. Minskning av ramen har skett för anslag som höjdes tillfälligt 2015; servicetekniker, översiktsplan, socialsekreterare barn samt energi- och klimatanpassningsplan. Den nya politiska organisationen har kompenserats med sammantaget 500 tkr. Det har tidigare funnits en post för fastighetsbesparing på 3 500 tkr för 2015 och 5 000 tkr för 2016 och framåt. Efter en genomgång konstateras att det inte går att genomföra besparingen då det bland annat kräver att andra fastigheter rustas upp. Driftbudget per förvaltning Budgetberedningen tillstyrkte vissa av äskandena från förvaltningarna men har samtidigt lagt en budgetminskning på 2 procent på respektive nämnd för att klara de finansiella målen. Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen får utökad budget med 700 tkr för Sydarkivera. Kostnaden kommer att stiga framöver; 2019 beräknas kostnaden uppgå till ca 1 400 tkr. Agunnaryds bygdegårdsförening har sökt investeringsbidrag på 1 763 tkr. Föreningen beviljas bidrag på 1 300 tkr under förutsättning att även Boverket beviljar bidrag. Kommunledningsförvaltningen får 1 300 tkr i tillfällig utökning 2016. En utökning av budgeten för årlig genomlysning av nämnderna görs med 100 tkr. Den verkliga kostnaden ligger på närmare 200 tkr. Budgeten för färdtjänst minskas med 250 tkr. Kostnaderna har varit lägre än budgeterat under 2014/ 2015. Ansvaret för skolskjuts flyttas från kommun-ledningsförvaltningen till barn- och utbildningsnämnden. Kommunledningsförvaltningen har i budgeten fått en kompensation för demografi med 1 311 tkr. Tidigare år har förvaltningen fått avdrag för demografi. Kompensationen avser dels verksamheter som färdtjänst där det finns en direkt koppling till ökning av antalet äldre. Dels avser det administrativa verksamheter som kompenseras enligt schablon för genomsnittet av totala demografiska kompensationen i kommunen. Det är framför allt IT-avdelningen som har behov av kompensation i och med ökning av antalet datorer i kommunen. IT-avdelningen kompenseras med 500 tkr och resterande del av demografiska kompensationen på 800 tkr tas bort. Budgeten för näringslivsavdelningen minskas med 200 tkr. En omorganisation ska göras som innebär att säkerhetsarbetet ska omfatta 0,75 tjänst istället för som idag ligga på två olika halvtidstjänster. Det innebär en besparing på 130 tkr. Budgeten för personalavdelningen minskas med 250 tkr.
Förvaltningsberättelse Kommunledningsförvaltningen har idag en budget för Hertzbergs fotosamling på 130 tkr. Den faktiska kostnaden låg på 620 tkr 2014. För att minska kostnaderna kommer inte tjänster återbesättas om någon slutar. Eventuellt kan två personer få anställning på Migrationscentret. Beräknad besparing mot budget 10 tkr. Konsekvensen blir att digitaliseringen av fotosamlingen kommer att ta längre tid. Personalavdelningen har budget för 0,5 traineetjänst. En besparing på 180 tkr görs genom att inte tillsätta tjänsten. Inom verksamheten anställda med rehabåtgärd finns en kommande pensionsavgång under 2015 eller 2016. Besparing 150 tkr. Tekniska nämnden Planeringsavdelningen har personal som jobbar mot investeringar utan att det bokförs som investering. Omfördelning görs så att personalen bokförs på respektive investeringsprojekt. Budgeten minskas med 1 000 tkr. Alla nämnder fick minskad budget för elkostnader 2014 och 2015. Budgeten för gatubelysning minskades för mycket och kompenseras därför genom en utökad budget med 400 tkr. Ljungby kommun ska hyra Aspebacken av Ljungby Utveckling AB i avvaktan på beslut om vad som ska göras med området. Tekniska nämnden kompenseras med 500 tkr i budgetökning för hyra och ökade driftkostnader. Åsiktens kök behöver få en budget i balans för det arbete som utförs till det särskilda boendet. Verksamheten behöver ha samma förutsättningar som övriga kök i kommunen, som har likvärdiga uppdrag. Utökad budget med 900 tkr, motsvarande 2 årsarbetare. Offentliga kök förväntas vara ett föredöme i klimatfrågor och behöver även fortsättningsvis arbeta med ekologiska inköp, minskat matsvinn, inköp av fisk från hållbara bestånd samt säsongsanpassning av grönsaker och frukt. Att minska konsumtion och att använda klimatsmart kött är viktigt utifrån djurhållning- och miljöaspekt. Från våren 2014 har det priorite rats inköp av svenskt kött/ mat i stället för importerat. Kostnadsökning för det svenska köttet/ maten uppskattas till cirka 850 tkr och för detta får kostavdelningen utökad budget. Fastighetsavdelningen fick i budget 2014 en besparing på 2 000 tkr. Besparingar har bara delvis kunnat genomföras, genom rivningar av olika fastigheter. Fastighetsavdelningen får en utökad budget med 1 000 tkr, vilket innebär att 1 000 tkr av besparingen återstår. Tekniska nämnden återbesätter inte vakant tjänst som verksamhetsresurs för gatuavdelningens planering, inköp, avrop och uppföljning. Innebär att arbetsuppgifter fördelas på andra medarbetare, framförallt arbetsledare. Besparingen medför minskade kostnader på 600 tkr per år. Exploateringsavdelningen har personalkostnader som kan omfördelas från drift till investeringar. Detta medför en minskad driftbudget med 90 tkr. Kostavdelningens budget minskas med 330 tkr genom att begränsa budgetramen för frukt och grönsaker och ekologisk andel av livsmedel. Innebär ingen näringsmässig försämring men en anpassning till säsong och kilopris. Anpassning av referensportionslistor, som är mer anpassade för behovet. 5 Öka interna och externa intäkter med tydligare rutiner för debitering. Förslag på översyn av nyckeltal för bemanning i de olika typerna av köken för att eftersträva så lika villkor som möjligt. Tekniska nämnden skulle fått demografisk kompensation med 1 320 tkr, men kompensationen tas bort av besparingsskäl. Miljö- och byggnämnden Miljö- och byggnämnden skulle fått demografisk kompensation med 88 tkr, men kompensationen tas bort av besparingsskäl. Utöver ovanstående punkt får miljö- och byggnämnden en minskad budget med 35 tkr. Barn- och utbildningsnämnden I utredningen Förutsättningar för chefskap i Ljungby kommun framkom det att det behövs fler chefstjänster inom barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden får utökad budget med 1 350 tkr vilket motsvarar 2 tjänster. Behovet av SFI har ökat de senaste åren. Det är den frivilliga invandringen som står för ökningen. Budgeten ökas med 500 tkr. Barn- och utbildningsnämnden har påtalat behov av mer medel till gymnasieskolan, för bygg- och anläggningsprogrammet inriktning anläggningsmaskiner med 1,8 mkr, högskolebehörighet för alla elever på yrkesprogrammen 1,5 till 2 mkr samt att enligt utredningen Ljungby kommunala gymnasieskola 2020 ska gymnasiet tillföras 4 375 tkr för 2016 extra utöver demografimodellen. Budgetberedningen föreslår att gymnasiet tillskjuts 1,8 mkr inklusive komvux och SFI samt att man tillförs 4 375 tkr enligt gymnasieutredningen. Ansvaret för skolskjuts flyttas från kommunledningsförvaltningen till barn- och utbildningsnämnden. I samband med detta minskas budgeten med 750 tkr. Barn- och utbildningsnämnden får minskad budget med 2,2 mkr eftersom fler elever har valt Sunnerbogymnasiet och med billigare program. Höjd taxa för förskola och fritidshem ger ökade intäkter med 4,4 mkr. Strukturella geografiska förändringar av förskolelokaler ska ge kostnadsminskningar på 2 mkr. Statsbidrag från Migrationsverket som tidigare har gått till socialnämnden kommer från och med 2015 att fördelas mellan socialnämnd, kultur- och fritidsnämnd och barn- och utbildningsnämnd. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden får ökade intäkter från Migrationsverket med ca 4 mkr. Budgeten minskas med 2 mkr. De generella statsbidragen ökar för ökad undervisningstid matematik (4-6) med 687 tkr och minskning sker genom effektivisering av gymnasieskolan med 1 320 tkr. Socialnämnden I utredningen Förutsättningar för chefskap i Ljungby kommun framkom det att det behövs fler chefstjänster inom socialförvaltningen. Socialnämnden får utökad budget med 1 350 tkr vilket motsvarar 2 tjänster. Socialnämnden fick i budget 2015 ett tillskott på 500 tkr för att finansiera en tjänst som socialsekreterare på individ- och familjeomsorgen (IFO) för utredning av barn och unga.
Förvaltningsberättelse Behovet av socialsekreterartjänsten kvarstår och socialnämnden får permanent tillskott för tjänsten med 500 tkr. Regionfullmäktige har beslutat uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till utredningsuppdrag gällande ett eventuellt framtida Barnahus i Kronobergs län. Utgångspunkten för ett framtida Barnahus i Kronobergs län ska uppfylla de nationellt framtagna kriterierna för Barnahus. Detta innebär bl.a. att samverkansavtal skall ingås mellan parterna där bl.a. ekonomi och kostnadsfördelning skall framgå. Socialnämnden får utökad budget med 270 tkr vilket motsvarar beräknad kostnad. Minskning av platser för särskilt boende på Ljungberga ger minskad kostnad och budget med 8 495 tkr. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden får utökad budget med 275 tkr för drift- och kapitalkostnad för servicehus vid Kronoskogsbadet. En taxehöjning för musikskolan beräknas ge ökade intäkter med 80 tkr. Budgeten minskas med samma belopp. Genom att flytta fritidsgården i Ljungby till Kungshögsskolan minskas kommunens hyreskostnad med 184 tkr. Besparingen genomförs när hyreskontrakt på befintlig lokal löper ut. En avgiftshöjning för hyra av sporthallar med 20 kr/timme ger en beräknad intäktsökning på 188 tkr. Budgeten minskas med samma belopp. En minskning med ett arbetsutskott och ett nämndssammanträde per år ger minskade kostnader med 50 tkr. Budgeten för bidrag till studieförbund minskas med 200 tkr. Investeringsbidragen till föreningar tas bort, vilket ger minskad kostnad med 200 tkr. Kultur- och fritidsnämnden subventionerar ett antal föreningars lokalhyra genom gamla avtal. Genom att säga upp eller förnya avtalen beräknas kostnaderna minska med 100 tkr per år. Leasingavtal för möbler på biblioteket löper ut vilket ger minskade kostnader med 110 tkr. Utökad hyra av Eskilsgård beräknas ge ökade hyresintäkter med 40 tkr. Kapitalkostnaden för bokbussen minskar genom förlängning av avskrivningstiden. Budgeten minskas med 120 tkr. Kultur- och fritidsnämnden får inte full kompensation för demografi vilket ger minskad budget med 200 tkr. Överförmyndarnämnden Överförmyndarverksamheten är lågt bemannad jämfört med andra kommuner samtidigt som kostnaden för gode män har stigit kraftigt de senaste åren. Överförmyndarnämnden får utökad budget med 1 220 tkr. Gemensamma nämnden Gemensamma nämnden för familjerätt tillsammans med Markaryd och Älmhults kommuner har behov av utökning med en årsarbetare. Ljungby kommun står för 52 procent av nämndens budget vilket ger en kostnadsökning med 230 tkr. 6 Finansiering Övergång till komponentavskrivning kommer att leda till att mycket av det som tidigare bokförts som driftkostnad/ underhåll i fortsättningen ska bokföras som investering. Hälften av fastighetsavdelningens underhållsbudget överförs till investeringsbudgeten, motsvarande 5 500 tkr. Driftbudgeten kan därför minska med samma belopp. Beloppet ska fördelas på samtliga förvaltningar genom minskade internhyreskostnader. Ökade kostnader för förtroendevaldas arvoden kompenseras med 1 000 tkr. Budgeten ligger på finansieringen och fördelas ut senare till nämnderna. Budgeten för medfinansiering fiber har utökats från 1 000 tkr till 4 700 tkr. Budgeten ska täcka bredbandsutbyggnad under 2016. De rörliga elkostnaderna kommer att minska med ca 25 procent 2016. Budgeten för förvaltningarnas elkostnader minskas med 3 mkr. De finansiella intäkterna beräknas ligga på 17 000 tkr årligen. Intäkterna består huvudsakligen av intäkter från kapitalförvaltningen och borgensavgifter från kommunala bolag. De finansiella kostnaderna beräknas minska från 15 707 tkr 2015 till 13 215 tkr 2016 genom lägre räntesats på lånen. Årets resultat Årets resultat för 2016 ligger på 3 376 tkr. För 2017 finns en budgetanpassning på 25 000 tkr för att nå det finansiella målet och 45 000 tkr för 2018. Investeringsbudget Nämnderna har lämnat in begäran om investeringar på sammantaget 167 918 tkr för 2016, 113 918 tkr exkl VA och renhållning. Kommunfullmäktiges beslut ligger på 148 758 tkr, 96 758 tkr exkl VA och renhållning. Det finansiella målet är att investeringar ska självfinansieras, exkl VA och renhållning. Den upplåning som beräknas ske 2016 på 88 941 tkr är framför allt avseende VA. Kommunledningsförvaltningen Budgeten för IT-verksamhet utökas med 1 000 tkr genom ändrad hantering av licensavgifter för system. Projekten nytt ekonomisystem och nytt personalsystem minskas med 1 000 tkr. Budgeten för exploateringsverksamhet tas bort under 2016 eftersom budgeten finns inom tekniska nämnden. Tekniska nämnden Budgeten för reinvesteringar har höjts på grund av övergång till komponentavskrivning. Mycket av det som tidigare bokförts som underhåll kommer att bokföras som investering. Budgeten för trafiksäkerhetshöjande åtgärder minskas som en anpassning till tidigare års utfall. Rune B Johanssons gata är framflyttad till 2017. Asfaltering gator, 4 000 tkr, är ett nytt investeringsprojekt. Tekniska nämnden hade begärt medel i driftbudgeten men bokföring ska ske som investering istället på grund av övergång till komponentavskrivning. För projekt Sohlbergsrondellen avsätts 1 000 tkr. En förutsättning för att projektet ska kunna genomföras är att finansiering även sker från andra intressenter i området. Projekt markförvärv minskas från 5 000 tkr till 3 000 tkr som anpassning till tidigare års utfall. För VA och renhållning budgeteras sammantaget 52 000 tkr. De stora posterna är ledningsförnyelse, 6 000 tkr, VA-plan nya verksamhetsområden, 15 000 tkr samt optisk sorteringsanläggning, 10 000 tkr.
Förvaltningsberättelse Miljö- och byggnämnden Budgeten har utökats med 300 tkr för IT-systemet EDP Vision. Socialnämnden Budgeten har utökats med 250 tkr för möbler till boenden och 300 tkr till inventarier LSS. Budgeten utökas med 500 tkr för utredning av boende till äldre. Kultur- och fritidsnämnden Budgeten har utökats med bland annat 150 tkr till utegym, 1 000 tkr till RFID-teknik biblioteket och servicehus till Kvarteret Fritiden 5 400 tkr. Budgeten för Grand har flyttats fram till 2017-2018. Plan 2017-2020 För 2017-2020 finns totalt planerade investeringar på 550 710 tkr. Stor del av de planerade investeringarna ligger under 2017; 287 180 tkr. Av detta så avser hela 198 000 tkr VA och renhållning. Den stora posten är överföringsledning Ljungby Bolmsö på 160 000 tkr. Listan Ej beslutade investeringar men som är begärda av nämnderna ligger på en separat lista. För att de ska komma in i investeringsbudgeten krävs att de genomgår de första faserna i investeringsprocessen, idéfas, förstudiefas och programfas. Uppdrag Resultatbalansering Resultatbalanseringen hanteras olika på de olika förvaltningarna. Det är viktigt att enheterna får del av resultatet för att få incitament att jobba effektivt. Enheterna ska få med sig en tredjedel av det resultat som enheterna kan påverka. En tredjedel av resultatet hanteras av respektive nämnd och en tredjedel av resultatet går till kommunstyrelsen. Varje nämnd ska gå igenom resultatet med sina enheter innan bokslutsgenomgång med kommunchef och ekonomichef. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram regelverk för resultatbalansering för beslut senast 2015-12-31. Examensjobb För att visa upp Ljungby kommun som arbetsgivare och locka framtida medarbetare uppmanas förvaltningarna att ta emot studenter för examensjobb. Hur många man har haft ska redovisas i det personalekonomiska bokslutet. Informatörer Flera nämnder har lyft behovet av informatörer. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda om det går att lösa inom befintlig budget. Säkerhetsfrågor Säkerhetsfrågorna är idag uppdelade på framför allt räddningstjänsten, brottsförebyggande rådet och beredskaps-samordnaren. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av organisationen för trygghets-, säkerhetsoch beredskapsarbetet. Uppdraget ska vara klart 2015-12-31. Återbruk Socialnämnden och tekniska nämnden får i uppdrag att tillsammans med personal- och arbetsmarknadsutskottet införa Återbruket på Bredemad som en arbetsmarknadsåtgärd. System för kundfakturering Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att se över om det behövs tre olika system för kundfakturering eller om samordning kan göras. Biståndsbedömning särskilt boende Socialnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att förenkla eller ta bort biståndsbedömningen när det gäller särskilt boende. TES Socialnämnden får i uppdrag att utreda tidsrapporteringssystemet TES. Återrapportering görs till kommunfullmäktige. Taxor Alla kommunens taxor ska ses över med jämförelser med länets övriga kommuner och övriga jämförbara kommuner. Återrapportering till budgetberedningen ska ske senast 2015-10-20. Övriga beslut Budgetberedningen ställer sig bakom nämndernas förslag till övergripande mål. Målen är oförändrade jämfört med 2015. Förutom tidigare finansiella mål tillkommer följande mål: Soliditeten för kommunen inklusive pensionsåtaganden ska överstiga 30 procent. Det finansiella målet att resultatet ska motsvara 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag sänks för 2016 till 1,5 procent. Nämnderna ska följa den beslutade investeringsprocessen. Inga investeringar över 5 mkr ska begäras innan man har genomfört idéfas, förstudiefas och programfas. Inom central löneökningspott ska finnas 500 tkr till omställningspengar. Medlen ska användas när personal flyttar mellan förvaltningar och det skiljer i lönenivå. Budgeten hanteras av personal- och arbetsmarknadsutskottet. Regelverket för kapitalkostnadskompensation kompletteras med följande punkter: Ingen kompensation för investeringar understigande 5% av nämndens driftbudget. Vid kompensation ges endast kompensation för belopp överstigande 5% av nämndens driftbudget. Endast kompensation för kapitalkostnadsdelen av internhyran, ej underhåll, drift, administration m.m. Kompensation ges på genomsnittlig kapitalkostnad under avskrivningstiden. En översyn har gjorts av demografimodellen. Budgetberedningen föreslår att inga justeringar görs av modellen. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en detaljerad beskrivning av hur modellen fungerar. Det finns sedan tidigare ett beslut om att det ska ske en årlig genomlysning av olika nämnder. För 2016 ska genomlysning ske av tekniska nämndens verksamhet. Tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor flyttas från miljö- och byggnämnden till tekniska nämnden, räddningstjänsten. Kostnaderna ska täckas av avgifterna. Budgetansvar för systemet TimeCare flyttas från socialnämnden till kommunledningsförvaltningen. 7
Budget 2016 Budget per nämnd och förvaltning 2016 (tkr) Budget 2015 Budget 2016 Kommunledningsförvaltning 105 400 85 431 Teknisk förvaltning 112 628 120 836 Miljö- och byggnämnd 9 921 9 741 Barn- och utbildningsnämnd 504 469 540 927 Socialnämnd 543 717 566 227 Kultur- och fritidsnämnd 59 214 66 281 Valnämnd 14 14 Överförmyndarnämnd 1 706 3 132 Revision 800 850 Gemensamma nämnden 1 022 1 291 SUMMA 1 338 891 1 394 730 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING Inflationskompensation 174 Ny politisk organisation -100 Sydarkivera 700 Ökad kostnad arvoden 48 Agunnaryds bygdegård 1 300 Genomlysning nämnder 100 Färdtjänst -250 Time Care, flytt från SN 116 Skoskjuts flytt till BUN -21 100 Minskning demografi -800 Näringslivsavdelningen -200 Komponentavskrivning -58 Elkostnader -3 Licensavgifter datorer -1 145 Säkerhetsarbete -130 Personalavdelning -250 Hertzbergs fotosamling -10 Traineetjänst -180 Anställda med rehabåtgärd -150 Demografifaktor justering 14/15 870 Demografifaktor 2016 441 Servicetekniker -500 Sociala avgifter ungdomar 130 Löneökning 1 174 Ungdomsrådet, till Kultur o fritid -71 Sekreterartjänst, till tekniska -75 SUMMA -19 969 8
Budget 2016 TEKNISK NÄMND 2016 Inflationskompensation 51 Kapitalkostnadskompensation 3 785 Demografifaktor justering 14/15 920 Demografifaktor 2016 400 Ny politisk organisation 325 Ökad kostnad arvoden 210 Planeringsavd till investering -1 000 Elkostnad gatubelysning 400 Hyra Aspebacken 500 Åsiktens kök 900 Svenskt kött/ mat 850 Elkostnader -521 Licensavgifter datorer 209 Komponentavskrivning -609 Återställning del av fastighetsbesparing 1 000 Verksamhetsresurs gatuavdelningen -600 Exploateringsavd till investering -90 Besparing kostavdelning -330 Minskning demografi -1 320 Löneökning 2 548 Sociala avgifter ungdomar 362 Kost Hjortsbergsskolan 143 Sekreterartjänst, från KLF 75 SUMMA 8 208 MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Energi- och klimatanpassningsplan -600 Översiktsplan -250 Inflationskompensation 1 Demografifaktor justering 14/15 70 Demografifaktor 2016 18 Minskning demografi -88 Elkostnader -9 Komponentavskrivning -23 Licensavgifter datorer 36 Besparing -35 Ökad kostnad arvoden 160 Löneökning 346 Sociala avgifter ungdomar 194 SUMMA -180 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND 2016 Inflationskompensation 1 838 Demografifaktor justering 14/15 4 868 Demografifaktor 2016 325 Löneökning 13 801 Ny politisk organisation 120 Ökad kostnad arvoden 150 9
Budget 2016 Familjecentral 1 050 Skolskjuts flytt från KLF 21 100 Skolskjuts besparing -750 Chefer 1 350 SFI 500 Tillskott gymnasie 1 800 Gymnasieutredning 4 375 Minskad kostnad gymnasiet -2 200 Höjd taxa förskola och fritidshem -4 400 Strukturella geografiska förändringar förskola -2 000 Ökad intäkt Migrationsverket -2 000 Sociala avgifter ungdomar 1 403 Elkostnader -1 071 Komponentavskrivning -3 066 Licensavgifter datorer 97 Ökad undervisningstid matematik (4-6) 687 Nationella minoritetsspråk 27 Effektivisering gymnasieskolan -1 320 Frivilliga prov SO NO -83 Kost Hjortsbergsskolan -143 SUMMA 36 458 SOCIALNÄMND Inflationskompensation 1 351 Demografifaktor justering 14/15 1 852 Demografifaktor 2016 6 505 Sociala avgifter ungdomar 4 483 Familjecentral 450 Chefer 1 350 Socialsekreterare 500 Barnahus 270 Ljungberga -8 495 Ökad kostnad arvoden 210 Time Care, flytt från SN till KLF -116 Tjänst som socialsekreterare barn -500 Elkostnader -690 Komponentavskrivning -1 069 Licensavgifter datorer 653 Jobbstimulans ekonomiskt bistånd -27 Löneökning 15 508 Stödboendereform -28 Höjd tax högkostnadsskydd ÄO -193 Höjning barndelen i riksnormen 496 SUMMA 22 510 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Inflationskompensation 28 Demografifaktor justering 14/15 467 Demografifaktor 2016 274 Ny politisk organisation -25 10
Budget 2016 Ökad kostnad arvoden 180 Drift o kapitalkostnad servicehus 275 Taxehöjning musikskola -80 Avgiftshöjning hyra sporthallar -188 Minskning arbetsutskott o nämnd -50 Bidrag studieförbund -200 Investeringsbidrag föreningar -200 Minskad subvention föreningar -100 Leasing möbler bibliotek -110 Uthyrning Eskilsgård -40 Bokbuss kapitalkostnad -120 Minskning demografi -200 Elkostnader -706 Komponentavskrivning -675 Licensavgifter datorer 150 Löneökning 826 Sociala avgifter ungdomar 135 Ungdomsrådet, från KLF 71 Kapitalkostnadskompensation 7 355 SUMMA 7 067 VALNÄMND SUMMA 0 ÖVERFÖRMYNDARE Tillskott 1 220 Löneökning 12 Ny politisk organisation 180 Demografifaktor justering 14/15 11 Demografifaktor 2016 3 SUMMA 1 426 REVISION Ökad kostnad arvoden 42 Demografifaktor justering 14/15 6 Demografifaktor 2016 2 SUMMA 50 GEMENSAMMA NÄMNDEN Demografifaktor justering 14/15 5 Demografifaktor 2016 1 Utökning tjänst 230 Inflationskompensation 33 SUMMA 269 11
Budget 2016 BUDGETFÖRÄNDRINGAR (tkr) KLF TN MBN BUN SN KFN Överförm Revision Gem nämnd Totalt Inflationskompensation 174 51 1 1 838 1 351 28 33 3 476 Demografifaktor justering 14/15 870 920 70 4 868 1 852 467 11 6 5 9 069 Demografifaktor 2016 441 400 18 325 6 505 274 3 2 1 7 969 Servicetekniker -500-500 Energi- o klimatanpassningsplan m.m. -600-600 Löneökning 1 113 1 844 346 13 801 14 736 826 12 32 678 Kapitalkostnadskompensation 3 785 7 355 11 140 Lokalbanken 0 Jobbstimulans ekonomiskt bistånd -27-27 Översiktsplan -250-250 Ökad undervisningstid matematik (4-6) 687 687 Nationella minoritetsspråk 27 27 Effektivisering gymnasieskolan -1 320-1 320 Tjänst som socialsekreterare barn -500-500 Familjecentral 1 050 450 1 500 Ny politisk organisation -100 325 120-25 180 500 Ökad kostnad arvoden 48 210 160 150 210 180 42 1 000 Sydarkivera 700 700 Agunnaryds bygdegård 1 300 1 300 Genomlysning nämnder 100 100 Färdtjänst -250-250 Time Care, flytt från SN till KLF 116-116 0 Skolskjuts flytt från KLF till BUN -21 100 21 100 0 Skolskjuts besparing -750-750 Komponentavskrivning -58-609 -23-3 066-1 069-675 -5 500 Elkostnader -3-521 -9-1 071-690 -706-3 000 Licensavgifter datorer -1 145 209 36 97 653 150 0 Minskning demografi -800-1 320-88 -200-2 408 Näringslivsavdelningen -200-200 Säkerhetsarbete -130-130 Personalavdelning -250-250 Hertzbergs fotosamling -10-10 Traineetjänst -180-180 12
Budget 2016 BUDGETFÖRÄNDRINGAR (tkr) KLF TN MBN BUN SN KFN Överförm Revision Gem nämnd Totalt Anställda med rehabåtgärd -150-150 Elkostnad gatubelysning 400 400 Hyra Aspebacken 500 500 Åsiktens kök 900 900 Svenskt kött/ mat 850 850 Sekreterartjänst, från KLF till TN -75 75 0 Återställning del av fastighetsbesparing 1 000 1 000 Verksamhetsresurs gatuavdelningen -600-600 Exploateringsavd till investering -90-90 Besparing kostavdelning -330-330 Besparing -35-35 Chefer 1 350 1 350 2 700 SFI 500 500 Minskad kostnad gymnasiet -2 200-2 200 Höjd taxa förskola och fritidshem -4 400-4 400 Strukturella geografiska förändringar förskola -2 000-2 000 Ökad intäkt Migrationsverket -2 000-2 000 Planeringsavd till investering -1 000-1 000 Tillskott gymnasiet 1 800 1 800 Socialsekreterare 500 500 Barnahus 270 270 Drift o kapitalkostnad servicehus 275 275 Taxehöjning musikskola -80-80 Ljungberga -8 495-8 495 Avgiftshöjning hyra sporthallar -188-188 Gymnasieutredning 4 375 4 375 Minskning arbetsutskott o nämnd -50-50 Bidrag studieförbund -200-200 Investeringsbidrag föreningar -200-200 Minskad subvention föreningar -100-100 13
Budget 2016 BUDGETFÖRÄNDRINGAR (tkr) KLF TN MBN BUN SN KFN Överförm Revision Gem nämnd Totalt Leasing möbler bibliotek -110-110 Uthyrning Eskilsgård -40-40 Bokbuss kapitalkostnad -120-120 Tillskott överförmyndare 1 220 1 220 Ökad tjänst gemensam nämnd 230 230 Sociala avgifter ungdomar 130 362 194 1 403 4 483 135 6 707 Frivilliga prov SO NO -83-83 Stödboendereform -28-28 Höjd taxa högkostnadsskydd ÄO -193-193 Höjning barndelen i riksnormen 496 496 Kost Hjortsbergsskolan 143-143 0 Ungdomsrådet flytt av budget -71 71 0 SUMMA -20 030 7 504-180 36 458 21 738 7 067 1 426 50 269 54 302 14
Budget 2016 RESULTATBUDGET 2016-2018 (tkr) Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Verksamhetens nettokostnad -1 338 891-1 394 730-1 410 150-1 426 650 Resultatbalansering -4 260-8 078-3 881 0 Kapital- och driftkostnadskompensation -2 500-1 715-2 715-3 715 Ofördelad lönepott -27 000-25 573-62 184-100 647 Buffert 0 0 0 0 Budgetanpassning 0 0 25 000 44 000 Kapitalkostnad 38 000 41 764 45 145 47 930 Pensioner -87 181-93 460-94 491-102 162 Kalkylerade PO-pålägg 53 870 56 000 57 650 59 400 Övrigt 8 600-9 600-6 100-6 300 Verksamhetens nettokostnad -1 359 362-1 435 392-1 451 726-1 488 144 Skatteintäkter 1 100 611 1 142 734 1 193 150 1 248 035 Generella statsbidrag o utjämning 283 885 292 249 281 847 270 953 Finansiella intäkter 15 757 17 000 17 000 17 000 Finansiella kostnader -15 707-13 215-18 473-24 763 ÅRETS RESULTAT 25 184 3 376 21 798 23 081 Finansiellt mål resultat 1,5 % av skatteintäkter och statsbidrag 1,8% 0,2% 1,5% 1,5% Resultat utan budgetanpassning/ buffert 25 184 3 376-3 202-20 919 av skatteintäkter och statsbidrag 0,5% 2,5% 2,5% 15
Budget 2016 FINANSIERINGSBUDGET 2016-2018 (tkr) Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Den löpande verksamheten Resultat efter skatter och finansnetto exkl avskrivningar 97 684 83 376 101 798 103 081 Justering för avsättningar 0 0 0 0 SUMMA LÖPANDE VERKSAMHET 97 684 83 376 101 798 103 081 Förändring av rörelsekapital 0 0 0 0 Investeringsverksamhet Bruttoinvesteringar -113 660-148 758-287 180-98 980 Försäljning av anläggningar 1 500 1 500 1 500 1 500 Investering överföring -46 325-25 060 0 0 SUMMA ANVÄNDA MEDEL -158 485-172 318-285 680-97 480 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 149 801 88 941 183 882 0 Amorteringar 0-5 601 Förändring långfristiga fordringar -89 000 0 0 0 SUMMA FINANSIERINGSVERKSAMHET 60 801 88 941 183 882-5 601 Förändring av likvida medel 0-1 0 0 Likvida medel årets början 10 000 10 000 10 000 10 000 Likvida medel årets slut 10 000 10 000 10 000 10 000 Självfinansieringsgrad investeringar 61% 56% 35% 104% (finansiellt mål 100 % över fyra år) 16
Budget 2016 BALANSBUDGET 2016-2018 (tkr) Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 1 673 165 1 743 395 1 949 075 1 966 555 Omsättningstillgångar 582 890 587 183 587 183 587 184 - varav likvida medel 10 000 10 000 10 000 10 000 SUMMA TILLGÅNGAR 2 256 055 2 330 578 2 536 258 2 553 739 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 1 388 921 1 388 739 1 410 537 1 433 619 - varav årets resultat 25 184 3 376 21 798 23 081 Avsättningar 39 807 49 580 49 580 49 580 Långfristiga skulder 578 552 604 769 788 651 783 050 Kortfristiga skulder 248 775 287 490 287 490 287 490 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 256 055 2 330 578 2 536 258 2 553 739 AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL 1,8% 0,2% 1,5% 1,6% SOLIDITET 62% 60% 56% 56% 17
Investeringsbudget 2016-2020 INVESTERINGSBUDGET 2016 SAMT PLAN 2017-2020 Förvaltning Investeringsprojekt 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan TN övergripande Inventarier 1 800 1 100 950 1 000 850 TN övergripande Maskiner och fordon, inkl räddningstjänsten 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 TN övergripande Projekteringskostnader 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Summa TN övergripande inkl räddningstjänsten 7 300 6 600 6 450 6 500 6 350 TN Fastighetsavd Utbyte lekutrustningar 500 500 500 500 500 TN Fastighetsavd Laganskolan omb till förskola 9 000 TN Fastighetsavd Reinvesteringar 8 000 8 000 8 000 8 000 8 000 TN Fastighetsavd Säkerhetsåtgärder 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 TN Fastighetsavd Energiinvesteringar 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 TN Fastighetsavd Tillgänglighet 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 TN Fastighetsavd Verksamhetsförändringar lokaler BU,SN 3 100 1 300 1 300 1 300 1 300 TN Fastighetsavd Arbetsmiljöåtgärder enligt skyddsronder 2 100 1 000 1 000 1 000 1 000 Summa TN fastighetsavdelning 26 200 14 300 14 300 14 300 14 300 Trafiksäkerhet TN Gata Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 TN Gata Trafikskyltning Ljungby stad 500 500 500 500 500 Summa TN Gata-trafikssäkerhet 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Gator och GC-vägar Industriområden TN Gata Karlsro Bergv norra, Movägen 3 600 TN Gata Karlsro Stenvägen 1 000 Bostadsområden och övrigt TN Gata Bostadsområdet Björket, etapp 1-2 (25 st) 3 000 TN Gata Bostadsområdet Björket, etapp 3-4 (68 st) 7 000 TN Gata Parkeringsplats Kronoskogen 2 000 TN Gata Asfaltering exploateringsområden 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 TN Gata Asfaltering gator 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 Gång- och cykelvägar TN Gata Utbyggnad av GC vägar (**) 600 2 000 2 000 2 000 2 000 TN Gata GC Ljungby/Lagan flytt av tömsnäsvägen 500 TN Gata GC-väg till Tutaryd 400 TN Gata GC-väg Bilstallet-tvätt 0 2 000 Summa TN gata - Gator och GC-vägar 13 600 19 500 7 500 7 500 7 500 TN Gata Belysning TN Gata GC-vägar (belysning) 100 100 100 100 100 TN Gata Belysning övriga orter 100 100 100 100 100 Summa TN gata - Belysning 200 200 200 200 200 TN Gata Övrigt TN Gata Rune B Johanssons gata 10 000 TN Gata Oxtorget anslutning Föreningsgatan 5 000 TN Gata Drottninggatan 2 000 3 000 TN Gata Skånegatan, Salutorget 9 000 TN Gata Sohlbergsrondellen 1 000 TN Gata Hammarrondellen 5 000 5 000 5 000 Summa TN Gata - Övrigt 1 000 21 000 13 000 0 0 Summa TN Gata 16 300 42 200 22 200 9 200 9 200 18
Investeringsbudget 2016-2020 Förvaltning Investeringsprojekt 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan TN Park Tillgänglighetsanpassning lekplatser 500 500 500 500 500 Summa TN Park 500 500 500 500 500 TN expl Ombyggnad av pumpstationer 1 000 2 000 2 000 2 000 2 000 TN expl Markförvärv 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 TN expl Byte instrument 400 500 TN expl Tätortskarta 200 TN expl Fritidskarta 350 TN expl Scanning Ljungby stad 300 TN expl Scanning Bolmens västra/södra, Bolmsö 500 TN expl Scanning, övriga tätorter 600 Summa TN Exploatering 3 950 3 300 4 000 3 000 3 600 SUMMA Teknisk nämnd exkl. VA/renh 54 250 66 900 47 450 33 500 33 950 Vatten TN VA/renh Vattentäkter 500 500 500 500 500 TN VA/renh Ombyggnad av mindre vattenverk 2 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Summa Vatten 2 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Avlopp TN VA/renh Ombyggnad av pumpstationer 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 TN VA/renh Övervakningssystem 1 500 1 500 500 500 500 TN VA/renh Ombygg mindre avloppsreningsverk 500 500 500 500 500 TN VA/renh Ljungby Avloppsreningsverk 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 TN VA/renh Ny maskinutrustning 500 500 500 500 500 Summa Avlopp 6 000 6 000 5 000 5 000 5 000 VA-ledningar TN VA/renh Exploatering av bostadsområden 5 000 7 500 2 500 2 500 2 500 TN VA/renh Exploatering industriområden 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 TN VA/renh Ledningsförnyelse vatten och avlopp 6 000 6 000 6 000 6 000 8 000 TN VA/renh Ny maskinutrustning 1 000 500 500 500 500 TN VA/renh VA-plan projektering 3 000 1 000 1 000 1 000 1 000 TN VA/renh VA-plan nya verksamhetsområden 15 000 10 000 10 000 20 000 10 000 TN VA/renh VA-plan Överföringsledning Ljungby- Bolmsö (Tannåker) 160 000 Summa VA-ledningar 32 500 187 500 22 500 32 500 24 500 Renhållning TN VA/renh Investeringar renhållning 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 TN VA/renh Optisk sorteringsanläggning 10 000 2 000 Summa Renhållning 11 000 3 000 1 000 1 000 1 000 Summa TF VA/renh 52 000 198 000 30 000 40 000 32 000 Teknisk Nämnd summa 106 250 264 900 77 450 73 500 65 950 KLF IT investeringar 4 700 4 700 4 700 4 700 4 700 KLF Trådlöst nätverk skolor och förskolor 858 KLF Ekonomisystem/PA-system 2 000 KLF Inventarier KLF 150 150 150 150 150 KLF Exploateringsverksamhet 0 1 000 1 000 1 000 1 000 Kommunledningsförvaltning summa 7 708 5 850 5 850 5 850 5 850 19
Investeringsbudget 2016-2020 Förvaltning Investeringsprojekt 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan BUN Inventarier BUN 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 BUN Åtgärder enligt räddningstjänst, skyddskom, arbetsmiljöinsp mm 100 100 100 100 100 BUN Maskinell utrustning för lokalvård 100 100 100 100 BUN Lärararbetsplatser 75 75 75 75 75 BUN Anpassning av skolgårdar enligt handikapplanen 175 175 175 175 175 Barn- o utbildningsnämnd summa 3 450 3 450 3 350 3 450 3 450 KFN Offentlig utsmyckning 100 100 100 100 100 KFN Investeringar Kultur-Fritid 600 600 600 600 600 KFN Sickinge ridhus (tilläggsäskande 3 400 tkr) KFN Grand, projektering och införande 9 000 9 000 KFN Lagavallen, projektering och införande 20 000 KFN Musikskolan tjänsteinstrument 100 KFN RFID-teknik biblioteket 1 000 KFN Servicehus Kvarteret Fritiden 5 400 KFN Utegym Lidhult och Lagan 150 KFN Kommunala badplatser 150 KFN Elljusspår Lidhult 200 KFN Förstudie Sunnerbohallen 250 KFN Utegym 80 80 KFN Ny bubbelpool simhallen 300 KFN Bassängtäcke Ringbadet 100 KFN Inventarier Gamla torg 100 100 100 100 100 Kultur- o fritidsnämnd summa 27 800 10 530 9 880 800 800 MBN EDP Vision 300 MBN Inventarier 100 100 100 100 100 Miljö- o byggnämnd summa 100 100 100 100 100 SN Förnyelser möbler boenden ÄO+OF 250 250 250 250 250 SN Förstudie och projektering nytt äldreboende 500 SN Inventarier daglig verksamhet LSS 300 SN Inventarier socialförvaltning 400 400 400 400 400 SN Arbetsmiljöåtgärder 400 400 400 400 400 SN Reinvesteringar sängar 320 320 320 320 320 SN Reinvesteringar taklyft 200 200 200 200 200 SN IT-förbättringar 430 430 430 430 430 SN Reinvesteringar mobil-tes 250 250 250 250 250 SN Reinvesteringar nyckelgömmor 100 100 100 100 100 Socialnämnd summa 3 150 2 350 2 350 2 350 2 350 2020 Plan Summa totalt 148 758 287 180 98 980 86 050 78 500 Exkl VA 96 758 89 180 68 980 46 050 46 500 20
Investeringsbudget 2016-2020 Nämndernas ej beslutade investeringsönskemål Förvaltning/ Investeringsprojekt Fas Uppskattat i investeringsprocessen belopp (tkr) Kommentar Tekniska nämnden Bostadsområdet Björket, gatuarbeten i samband med utbyggnad av första etappen Säker skolväg Lidhult, Storgatan Förstudie/ program Förstudie/ program 1 000 2015 Industriområde Väster i Lagan, projektering av grovplanering Förstudie 500 Projektering 2015 Brunnsparken, projektering av större lekplats Förstudie 500 Projektering 2015 Trafikskyltning, Ljungby stad och ringleder Förstudie 2015-2017 Österleden inkl. cirkulationsplats Idé VA-plan, överföringsledning Ljungby-Bollstad Program 100 000 2016-2019 VA-plan, tillkommande kommunala anläggningar: Bäck, ledning på banvallen till Ljungby avloppsreningsverk Program 2 500 2015 Byholma, ingen kostnadsuppfattning Program 2015-2018 Vrå, ingen kostnadsuppfattning Program 2017-2020 Hornsborg, ingen kostnadsuppfattning Program 2019-2022 Mjäryd och Tuna. Det krävs mer utredning om anslutningar och kostnader. Program 2022-framåt Matavfallsinsamling, kostnaden beror på vilken teknik som väljs. Program 10 000-20 000 2017 Fastighetsnära insamling, projektet genomförs bara om det blir ett ändrat lagkrav. Idé 5 000 Barn- och utbildningsnämnden Astradskolan Ny förskola Kungshögsområdet Grundskolor i Ljungby tätort Nybyggnation och renovering av förskolelokaler Renovering av skolor Kultur- och fritidsnämnden Kv Fritiden Bokbussgarage Belysning o skyltning biblioteket o musikskolan Bokbuss Socialnämnden Förstudie och projektering nytt äldreboende Inventarier nytt äldreboende Nybyggnad/ tillbyggnad äldreboende Förstudie klar 170 mkr 2015 Etappvis renovering under 5-6 år, under perioden 2015-2020. Utredning av struktur av förskoleverksamhet visar på för lite kapacitet i västra delen av Ljungby tätort Det finns en kapacitetsbrist i årskurs F-6, kapaciteten behöver utökas med en klass i varje årskurs. Tekniska förvaltningen har fått i uppdrag att kartlägga standarden och återstående livslängd på alla förskolor. Verksamhetsaanpassning av skollokaler till modern pedagogik. 21
Kommunledningsförvaltningen 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Total Kostnader 137 353 117 448 97 846 Intäkter -15 437-12 048-12 415 Netto 121 916 105 400 85 431 10 Nämnds- och styrelseverksamhet Kostnader 5 725 6 464 8 082 Intäkter -311-315 -27 Netto 5 415 6 149 8 055 11 Stöd till politiska partier Kostnader 1 060 1 071 1 071 Netto 1 060 1 071 1 071 13 Övrig politisk verksamhet Kostnader 2 631 1 150 1 121 Intäkter -123-98 -98 Netto 2 509 1 052 1 023 21 Bredband Kostnader 173 Netto 173 22 Utåtriktade åtgärder Kostnader 10 408 9 848 8 487 Intäkter Netto -2 673 7 734-1 525 8 323-645 7 842 23 Turistverksamhet Kostnader 1 837 25 30 Intäkter -364 Netto 1 473 25 30 24 Gator och vägar Kostnader 3 28 28 Netto 3 28 28 27 Räddningsverks.o övr samh Kostnader 956 1 053 715 Intäkter -953-952 -700 Netto 3 101 15 40 Skolskjuts gemensamt Kostnader 37 Intäkter -6 Netto -6 37 43 Skolskjuts förskoleklass Kostnader Netto 44 Skolskjuts grundskola Kostnader 15 955 15 239 Netto 15 955 15 239 22
Kommunledningsförvaltningen 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 45 Skolskjuts särskola Kostnader 1 786 3 000 Netto 1 786 3 000 46 Skolskjuts gymnasieskola Kostnader 2 509 2 391 Intäkter -7 Netto 2 502 2 391 47 Skolskjuts gymnasiesärskola Kostnader 47 5 Netto 47 5 48 CIL Kostnader 7 608 8 913 8 524 Netto 7 608 8 913 8 524 53 Färdtjänst Kostnader 8 452 8 527 7 984 Intäkter -954-900 -840 Netto 7 498 7 627 7 144 54 Folkhälsoarbete Kostnader 20 Netto 20 61 Arbetsmarknadsåtgärder Kostnader 4 882 5 243 5 178 Intäkter -488-546 -464 Netto 4 394 4 697 4 714 62 Arbetsmarknadsåtgärder Kostnader 2 539 Intäkter -344 Netto 2 194 70 Gemensam kommunadministration Kostnader 2 867 3 072 4 683 Intäkter -243-156 -161 Netto 2 624 2 916 4 522 72 Kansliavdelningen Kostnader 10 319 9 435 9 133 Intäkter -2 098-1 753-939 Netto 8 221 7 682 8 194 73 Ekonomi- o IT-verksamhet Kostnader 8 510 8 700 8 852 Intäkter -1 158-916 -1 102 Netto 7 352 7 784 7 750 74 Personalavdelningen Kostnader 13 830 14 363 13 800 Intäkter -254-246 -312 Netto 13 576 14 117 13 488 77 IT-verksamhet Kostnader 20 368 18 884 20 158 Intäkter -5 461-4 641-7 127 Netto 14 907 14 243 13 031 83 Kollektivtrafik Kostnader 14 866 Netto 14 866 23
Kommunledningsförvaltningen 2. Mål 2.1 Strategiskt område: Tillväxt Nämndsmål: Goda förutsättningar för nya och befintliga företag att växa och skapa sysselsättning. Förvaltningsmål: Arbetslösheten ska minska (Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år). Den sammanlagda ökningen av förädlingsvärdet för alla aktiebolag är i topp 5 av våra 20 referenskommuner. Andelen nystartade företag är i topp 5 av våra 20 referenskommuner. Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommuner i SKLs Insiktsmätning. Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommuner i Svenskt näringslivs ranking av näringslivsklimatet. Nämndsmål: Utbyggd infrastruktur ger ökad rörlighet för idéer, människor, varor och tjänster. Förvaltningsmål: Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Minst ett av kommunens prioriterade objekt ska tas med i nationell eller regional plan för infrastruktursatsningar när dessa upprättas eller revideras. Andelen medborgare som har tillgång till fiber för bredband ska öka med minst 5 % per år. 2.2 Strategiskt område: Kunskap Nämndsmål: Genom hög kompetens skapas en professionell verksamhet och ett samhälle för framtiden. Förvaltningsmål: Minst en ny utbildning på Högskolecentrum Ljungby HCLY vart annat år. Antal heltidsstudenter på HCLY ska öka varje år. Antal uppdragsutbildningar på HCLY ska öka. Andelen anställda på kommunledningsförvaltningen med eftergymnasial utbildning ska öka. 2.3 Strategiskt område: Livskvalitet Nämndsmål: Attrahera och behålla medborgare genom god service och kreativa miljöer. Förvaltningsmål: Huspriserna är i topp 5 av våra 20 referenskommuner. Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommuner i tidningen Fokus kommunranking Bäst att bo. Ljungby kommun är topp 5 av våra 20 referenskommuner i servicemätningen som redovisas i KKIK (mått 1-3). 3. Årets verksamhet 3.1 Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen fick i 2016 års budget ökade anslag till sydarkivera (700 tkr), Agunnaryds bygdegård (1 300 tkr), migrations centrum (1 400 tkr) och genomlysning nämnder (100 tkr). Inflation har kompenserats med 174 tkr och demografi med 511 tkr. Minskning av budget har gjorts för färdtjänst (250 tkr), näringslivsavdelningen (200 tkr), säkerhetsarbete (130 tkr), personalavdelningen (250 tkr), traineetjänst (180 tkr) och anställda med rehabåtgärd (150 tkr). 3.2 Samverkan Markaryd/ Älmhult Ljungby kommun har påbörjat ett arbete för administrativ samverkan med Markaryds och Älmhults kommuner. Alla tre kommunerna har deltagit i den länsgemensamma upphandlingen av inköps-, ekonomi- och personalsystem. Tack vare det kommer alla tre kommunerna att ha samma system från och med 2016. Syftet med samverkan och gemensam organisation är: Effektivare och kostnadseffektivare organisation Bättre förutsättningar för standardisering av arbetssätt, rutiner och system Fler specialister mer spetskompetens och större kompetensbredd Attraktivare arbetsgivare bättre kompetensförsörjning Kunskapsöverföring mellan organisationerna Minskad sårbarhet Det långsiktiga målet är att åstadkomma; En gemensam personal- och löneservicefunktion En gemensam upphandlingsfunktion En gemensam ekonomiadministrativ funktion En gemensam IT-organisationpersonellt och tekniskt Eventuellt gemensamma juristresurser 3.3 Lean Arbetet med att utbilda nya arbetsgrupper i lean kommer att fortlöpa. Minst 14 nya grund utbildningar i lean kommer att hållas under året. Arbetsgrupper som gått grundutbildningen kommer också att erbjudas uppföljning. Tillsammans med näringslivet i Ljungby kommun planerar vi att genomföra en mer omfattande ledar skapsutbildning inom lean ledarskap med start första halvan av 2016. Vi kommer att samverka med andra kommuner och näringslivet, främst i Ljungby kommun, både i form av studiebesök, gemensamma utbildningar och nätverkande för att lära mer, inspirera och inspireras. Interna utbyten mellan olika nämnder och arbetsgrupper kommer också att uppmuntras och någon form av gemensamt arrangemang för dessa utbyten kommer att anordnas. 3.4 Arbetsgivaransvar Personalavdelningen För att möta behovet av nya ledare deltar Ljungby kommun i satsningen Förberedande ledarprogram. Programmet vänder sig till redan anställda medarbetare och är en utbildning i samverkan mellan länets kommuner. Ljungby kommun deltar sedan 2013 i ett studentmedarbetarprojekt. Det övergripande syftet med studentmedarbetarprojektet är att öka högskolestudenters benägenhet att stanna kvar i regionen. Det är samtidigt en utmärkt möjlighet att marknadsföra Ljungby kommun som arbetsgivare, vilket kan underlätta framtida kompetensförsörjning. Projektet bygger på att högskolestudenter på teoretiska utbildningar erbjuds extra arbete under studietiden med arbetsuppgifter som är av relevans för studieområdet. 24
Kommunledningsförvaltningen Personalavdelningen kommer under 2016 att utöka samverkan med Markaryds och Älmhults kommun inom flera områden. Ett gemensamt verksamhetssystem möjliggör en kostnadseffektivare organisation i form av bättre förutsättningar för standardisering av arbetssätt, större kompetensbredd, och minskad sårbarhet Rehabilitering Ljungby kommun har tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utvecklat ett arbetssätt som syftar till tidiga och gemensamma insatser i rehabiliteringsärenden. Detta innebär att alla sjukskrivningar som pågått 60 dagar kommer att genomgå en särskild bedömning om de ska vara föremål för gemensamma och tidiga insatser. Satsningen på att bjuda in långtidssjukskrivna medarbetare till gemenskap, information och enklare former av aktiviteter kommer också att fortsätta. Som en del i arbetet med att minska sjukskrivningstalen kommer medarbetare med återkommande sjukskrivningar erbjudas hälsosamtal via företagshälsovården. Medarbetarenkät Under slutet av 2016 genomförs medarbetarundersökningen igen. Enkäten genomfördes senast 2014 och målet är att ta reda på hur medarbetarna upplever sitt arbete samt att utvärdera arbetsgivarpolitiken. Detta blir tredje gången som enkäten genomförs vilket ger möjlighet till jämförelser. De handlingsplaner som upprättades i samband med föregående enkät kommer också att följas upp. Friskvård I början av 2015 infördes massagebidrag. Massagebidraget innebär att den anställde får 200 kronor per behandling i ersättning för max fem behandlingar per år. Summan som varje anställd kan få är 200x5=1000 kronor. Som massagebehandling räknas halv/helkropps massage eller massage av rygg/nacke/axlar av auktoriserad massör/ massageterapeut. Detta har gjorts för att gynna medarbetarnas hälsa genom en effektiv förebyggande hälsoaktivitet. Jämställdhet Personalavdelningen har samordningsansvaret för kommunens jämställdhetsarbete men varje förvaltning har ansvaret att driva frågan. Förvaltningarna har utsedda jämställdhetsstrateger som ska vara ett stöd för cheferna och jämställdhetsombuden med jämställdhetsintegreringen i den dagliga verksamheten. En lönekartläggning ska genomföras där syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Upptäcks löneskillnader som inte går att förklara kommer en handlingsplan att tas fram med förslag på åtgärder och kostnader för dessa. 3.5 Arbetsmarknadsåtgärder Under 2016 fortsätter arbetet med att förbättra arbetslösa kommuninvånares möjligheter till arbete och därigenom minimera arbetslösheten. Arbets-marknadsenheten arbetar bland annat med arbets marknadspolitiska insatser i form av praktik samt feriearbete för gymnasieungdomar. Antalet ferie arbeten beräknas till cirka 240. Kostnaden för feriearbeten ökar med 246 tkr genom höjda sociala avgifter för ungdomar. Sysselsättningsprojekt Ljungby kommun fortsätter att stötta Svenska Migrationscentrets och arbetsförmedlingens satsning på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Migrationscentrets regionkontor i Ljungby kommer att ha ett trettiotal personer som arbetar med digitalisering av arkivmaterial under 2016. Även digitalisering av Hertzbergs fotoarkiv kommer att fortsätta. Under 2016 kommer två heltidstjänster avsättas för arbete med digitalisering och bevarande av de negativ och bilder som ingår i projektet. 3.6 Ekonomistöd Den länsgemensamma upphandlingen av ekonomisystem resulterade i att vi valde Raindance som ekonomisystem, vilket var Ljungbys befintliga system. Från och med årsskiftet 2015/ 2016 övergår vi till en ny kodplan och vi kommer att göra en total översyn av hela ekonomisystemet. Nya funktioner i ekonomisystemet är bland annat ny kundfakturaportal, portal för tid och projekt, nytt system för abonnemangsfakturor och möjlighet att attestera fakturor via mobil. Den årliga licenskostnaden för ekonomisystemet minskar betydligt från och med nästa år och ekonomiavdelningens budget har minskat jämfört med ramen med 287 tkr. Upphandling av banktjänster i samverkan med Älmhults kommun görs under hösten 2015. Det blir eventuellt ett byte av bank våren 2016. Ekonomiavdelningen kommer att överta redovisningen för det kommunägda bolaget Ljungby Holding AB. Ekonomiavdelningen har en projektanställning som arbetar med bilpool och ny fordonsorganisation. Under 2016 kommer tekniska förvaltningen att hantera kommunens samtliga fordon. Samverkan om upphandling och inköp med Markaryds och Älmhults kommuner fortgår. Vid halvårsskiftet är planen att det blir en gemensam avdelning. En gemensam upphandlingspolicy ska tas fram under 2016. 3.7 IT Arbetet med att ansluta kommunala arbetsställen till fiberbredband fortsätter. Processen sker i dialog med respektive verksamhet där behovet styr hur infrastrukturen utformas. Anslutning till fiber innebär att en översyn av telefonin görs vilket innebär att verksamheten ofta går mot mer mobil telefoni samt att gammal teknik för fast telefoni ersätts med ny. I samband med upphandling av nytt ekonomi- samt personalsystem har kommunerna i Markaryd, Ljungby och Älmhult nu projekt uppstartade för gemensam drift av systemen. Gemensam drift innebär att systemen fysiskt placeras i Ljungbys serverrum samt att drift och underhåll sker i Ljungby kommuns regi. Målsättningen är att ha så mycket gemensam IT-infrastruktur som möjligt. IT-samverkan har intensifierats och flertalet möten med varandra och konsulter i samverkansprojekt har initierats. För år 2016 minskar IT-avdelningens budget aningen då en verksamhetsutvecklare byter avdelning medan en IT-koordinator anställts. Nytt avtal med leverans av PC som tjänst har slutits, vilket totalt sett innebära en minskande kostnad per dator då hårdvara genom åren visat sig bli billigare. 25
Kommunledningsförvaltningen 2016 kommer få ökande konsultkostnader då samverkan med kommunerna Älmhult och Markaryd till en början kommer innebära en ökande kostnad innan systemen integrerats med varandra. Förutom konsultinsatserna kommer även serviceavtal öka då IT varje år expanderar. 3.8 Kansliavdelning Samhällsbetalda resor Ansvaret för skolskjuts kommer från och med 2016 att finnas hos barn- och utbildningsförvaltningen. De budgetmedel för skolskjuts som tidigare har funnits hos kommunledningsförvaltningen kommer därmed att flyttas över. Budgeten för färdtjänsten kommer att minska med ca 500 tkr med anledning av de minskade kostnader som färdtjänsten har haft de senaste två åren. Infrastruktur och kommunikationer Att få en dragning av den nya höghastighetsjärnvägen via Ljungby kommer att vara högsta prioritet i kommunens arbete under inledningen av 2016. Arbetet pågår för fullt och under februari 2016 väntas en första signal från de så kallade förhandlingspersonerna på vilken sträckning de så småningom kommer att föreslå regeringen. I arbetet samarbetar vi längs den tänkta sträckningen med Jönköping, Vaggeryd, Värnamo och Markaryds kommuner under namnet Raka spåret. Om förhandlarna väljer alternativet Raka spåret kommer ett intensivt förhandlingsarbett att pågå under resterande delen av 2016 där målet är att förhandlingspersonerna ska ha ett färdigt avtalsförslag att presentera för Regeringen under slutet av 2017. Förvaltningen kommer även att delta i en arbetsgrupp tillsammans med Region Kronoberg och Trafikverket i framarbetandet av ny Länstransportplan. Arbetsgruppen kommer dessutom att inleda jobbet med nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Projekteringsarbetet av E4 förbi Ljungby pågår för fullt och kommer att göra så under hela 2016. Kommunen bidrar i processen med kunskaper, krav och synpunkter på vattenskyddsfrågan, utformning av trafikplatser och planfria korsningar mm. 3.9 Högre utbildning På Högskolecentrum Ljungby, HCLY, har antalet utbildningar minskat då Yrkeshögskolemyndigheten inte beviljat fortsättning av flera utbildningar. De fyra utbildningsanordnarna sam verkar i föreningen HögskoleCentrum Ljungby. Inför höstterminen 2016 ansöker utbildnings anordnarna om att få starta 7 nya yrkeshögskole utbildningar (YH). Sedan 2010 avsätts 1 miljon kronor per år i kommunledningsförvaltningens budget till att säkerställa nya eftergymnasiala utbildningar och forskning. Av dessa pengar går 100 tkr till att utveckla utbildningsmiljön på HCLY och 200 tkr till utvecklingscentrum för servicetekniker. Resterande 700 tkr betalas ut till utbildningsanordnare på HCLY efter ansökan. Kostnaden gentemot CIL minskar med 389 tkr genom minskade hyreskostnader. Under 2016 kommer Ljungby kommun i samverkan med CIL att utveckla vår nod i Linneaus Technical Centre, LTC, för att på plats erbjuda våra företag kontakter för tillämpad forskning i samverkan med universitetet. I samverkan med Produktionslyftet och regionala aktörer kommer vi att ansöka om finansiering för att utveckla produktionslyftetkonceptet med inriktning på ledarskap, organisation och produktion. För att öka servicen till företag och bidra till en bättre kompetensmatchning kommer det göras en ökad satsning på uppdragsutbildningar. 3.10 Information och marknadsföring De största informationskanalerna till medborgarna är idag kommunens webbplats, facebook-kanal och Veckonytt. Via vår webbplats kan medborgarna inte bara få information utan även utföra tjänster. Arbetet med att utveckla e-tjänsterna kommer att fortsätta under 2016. Marknadsföring av kommunen sker på flera sätt genom informationsmaterial, webbplatsen, profilartiklar, turistbroschyrer, särskilda projekt, sponsring och inte minst genom vänligt och professionellt bemötande av personalen det goda värdskapet. 3.11 Näringsliv och turism Basen i kommunens näringslivsarbete är kontakten med företagarna i kommunen och deras organisationer. För att nå målet att ge näringslivet goda förutsättningar för nya och befintliga företag att växa och skapa sysselsättning är det viktigt att skapa goda kontakter. Näringslivsavdelningen fångar upp företagarnas önskemål och behov och lotsar rätt i den kommunala organisationen. Det ger lättillgäng lighet och snabb och personlig återkoppling. Kommunen medverkar i en rad olika projekt för att stötta och stärka det lokala näringslivet. Ljungby kommun kommer att ingå i ett leaderområde, Leader Linné Småland, under programperioden 2014-2020. I det nya leaderområdet ingår två nya kommuner; Sävsjö och Vetlanda. Leaderarbetet innebär insatser för utveckling av landsbygden i Ljungby kommun genom nya företag, arbetstillfällen, nätverk och kompetensutvecklingsinsatser. 3.12 Internationellt arbete Genom ökad efterfrågan på kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och extern finansiering ses internationalisering som ett allt viktigare verktyg för utvecklingen av Ljungby kommun. Informationsspridning om och omvärldsbevakning av EU-möjligheter sker på flera sätt genom informationsträffar, seminarietillfällen, kommunens blogg om EU och internationellt arbete, utbildningstillfällen, nätverkande och inte minst genom fysiska möten med idébärare som vill söka pengar på sin idé. Målgrupperna för aktiviteterna har varierat; förtroendevalda, tjänstemän, företagare och ideella aktörer. Under 2015 har kommunen blivit projektägare, partner och/ eller medfinansiär i olika internationella projekt exempelvis VäxArena för näringslivet och två olika ICLD-projekt med kommuner i Sydafrika respektive Mocambique. Ljungby kommun har deltagit i konferens på temat framgångsrika energiomställningar inom nätverket Energy Cities, vilket har bidragit till kommunens arbete med hållbarhetsfrågor. Enligt aktivitetsplan för 2016, som arbetsgrupp för EU-frågor har tagit fram, ska en Brysselresa tillsammans med politiker och tjänstemän från Ljungby och Värnamo att äga rum. 26
Tekniska nämnden, exkl. va och renhållning 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Total Kostnader 353 847 333 246 345 429 Intäkter -240 707-218 618-222 593 Netto 113 140 114 628 122 836 10 Nämnds- och styrelseverksamhet Kostnader 174 186 923 Intäkter -302 Netto 174 186 621 21 Fysisk och teknisk planering Kostnader 8 777 18 568 19 146 Intäkter -16 399-9 989-9 793 Netto -7 622 8 579 9 353 24 Gator och vägar Kostnader 79 771 56 471 59 715 Intäkter -44 014-22 506-23 307 Netto 35 757 33 965 36 408 25 Parker Kostnader 24 769 23 350 22 629 Intäkter -14 104-14 012-13 188 Netto 10 664 9 338 9 441 26 Miljö- och hälsoskydd Kostnader 297 299 223 Intäkter -299-301 -224 Netto -2-2 -1 27 Räddningsverks.o övr samh Kostnader 29 228 27 851 28 839 Intäkter -1 959-1 581-1 549 Netto 27 270 26 270 27 290 30 Allmän fritidsverksamhet Kostnader 3 549 3 450 Intäkter -4 402-3 550 Netto -853-100 31 Allmän kulturverksamhet Kostnader 2 375 Intäkter -2 185 Netto 190 34 Idrotts- o fritidsanläggningar Kostnader 14 107 Intäkter -14 297 Netto -190 40 Kost grundskola Kostnader 18 799 17 890 19 679 Intäkter -2 811-2 653-2 706 Netto 15 989 15 237 16 973 27
Tekniska nämnden, exkl. va och renhållning 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 41 Kost förskola Kostnader 5 896 5 523 5 384 Intäkter -131-166 -159 Netto 5 765 5 357 5 225 43 Kost förskoleklass Kostnader 64 64 94 Netto 64 64 94 44 Interkommunal ersättning kost Kostnader 944 954 924 Netto 944 954 924 46 Kost gymnasieskola Kostnader 3 964 3 944 4 020 Intäkter -342-320 -310 Netto 3 622 3 624 3 710 51 Kost äldreomsorg Kostnader 26 621 28 304 27 635 Intäkter -16 507-19 479-17 861 Netto 10 114 8 825 9 774 71 Gemensam kost Kostnader 2 155 2 281 2 416 Intäkter -2 Netto 2 153 2 281 2 416 75 Egna verksamhetslokaler Kostnader 122 761 119 163 107 457 Intäkter -114 982-118 824-106 539 Netto 7 780 339 918 76 Hyrda verksamhetslokaler Kostnader 22 254 23 094 26 348 Intäkter -22 715-23 094-26 348 Netto -460 81 Kommersiell verksamhet Kostnader 3 823 1 854 3 516 Intäkter -2 041-2 143-3 825 Netto 1 782-289 -309 28
Tekniska nämnden, exkl. va va och och renhållning 1. Ekonomisk rapport VA OCH RENHÅLLNING Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Total Kostnader 74 784 80 440 82 490 Intäkter -80 351-82 440-84 490 Netto -5 567-2 000-2 000 86 Vattenförs. o avloppshant Kostnader 47 868 49 515 52 430 Intäkter -47 756-49 515-52 430 Netto 112 87 Avfallshantering Kostnader 26 916 30 925 30 060 Intäkter -32 595-32 925-32 060 Netto -5 679-2 000-2 000 29
ExploateringsBudget Exploateringsbudget 2016-2020 Likviditetsplan exploateringar, tkr Totalt projekt 2016 2017 2018 2019 2020 Exploatering bostäder Replösa Björket, bostäder Utgift 2 650 600 100 1 050 0 0 Inkomst -6 050 0-700 -700-700 -700 Tomter i Ryssby Utgift 190 20 0 0 0 0 Inkomst -190-85 0-85 0 0 Järnvägsområdet i centrum, bostäder Utgift 3 150 550 50 1 050 0 0 Inkomst -6 550-1 200 0 0 0 0 Replösa Byagården Utgift 400 0 0 0 0 0 Inkomst -2 800-300 0 0 0 0 Exploatering industrier NV Industriområdet, Eka Utgift 15 400 100 50 50 50 50 Inkomst -18 000-700 -700-700 -700-700 Västergatan Lagan Utgift 5 700 0 10 0 10 0 Inkomst -5 700 0-200 0-200 0 Pannan sv indomr. Utgift 4 300 0 50 0 0 0 Inkomst -4 300 0-175 0 0 0 Nålen exploatering Utgift 4 650 0 0 0 0 0 Inkomst -4 650-1 050 0 0 0 0 Karlsro Rosendal Utgift 39 200 200 200 50 100 50 Inkomst -56 600-2 000-2 000-1 000-2 000-1 000 Netto exploateringsverksamhet -29 200-3 865-3 315-285 -3 440-2 300 Markförvärv/markförsäljning Markförvärv, inlösen Utgift 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Markförsäljning utöver exploateringsprojekt Inkomst -100-100 -100-100 -100 Netto mark och exploateringsverksamhet -965-415 2 615-540 600 30
Tekniska nämnden 2. Mål 2.1 Strategiska området tillväxt Övergripande mål Med en väl utbyggd infrastruktur och en bra service formar vi ett attraktivt samhälle med en positiv utveckling. Förvaltningsmål Det ska alltid finnas attraktiv mark och god infrastruktur för nyetableringar av boende och närings liv. Vatten -och avloppsförsörjningen samt renhållning ska upplevas hålla hög kvalitet och ha god leveranssäkerhet. 2.2 Strategiska området kunskap Övergripande mål Genom hög kompetens skapar vi en professionell verksamhet med bra kvalitet och ett samhälle för framtiden. Genom lärande och kompetensutveckling får vi en stimulerande/attraktiv arbetsplats. Förvaltningsmål Medborgarna ska vara nöjda med service, tillgänglighet, information och bemötande. Kommunens fastighetsverksamhet ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och hålla god service och bemötande. Kommunens kostverksamhet ska hålla god service och bemötande. Medarbetarna ska uppleva att arbetsmiljön är god. Medarbetarna ska ha möjlighet till kompetensutveckling så att de ges goda förutsättningar att bidra till uppfyllande av kommunens och verksamhetens mål. 2.3 Strategiska området livskvalitet Övergripande mål Vi skapar förutsättningar för god hälsa, trygga och tilltalande miljöer där vi hushåller med våra resurser. Förvaltningsmål Måltider i skola och omsorg ska vara hållbara, kvalitetssäkrade och välsmakande. Alla som bor, vistas och verkar i kommunen ska känna säkerhet och trygghet. Gator, gång- och cykelvägar ska vara tillgängliga och trafiksäkra under alla årstider. Den offentliga miljön ska upplevas attraktiv, trygg och trivsam. 3. Årets verksamhet Tekniska nämnden ska erbjuda tydlig teknisk service och skapa en trygg, säker och utvecklande miljö för alla som bor och vistas i Ljungby kommun. Tekniska nämnden svarar för kommunens tekniska servicefunktioner inom huvudsakligen följande områden; gator och trafik, parker och grönområden, vatten och avlopp, renhållning, fastighetsförvaltning, exploatering, tomter, kartfram ställning, rädd ningstjänst, hyror och arrenden samt kostverksamhet. 31 3.1 Sammanfattning För 2016 ska genomlysning ske av tekniska nämndens verksamhet. Tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor flyttas från miljö- och byggnämn den till tekniska nämnden, räddningstjänsten. Kostnaderna ska täckas av avgifterna Tekniska nämnden och socialnämnden har fått i uppdrag att tillsammans med personal- och arbetsmarknadsutskottet införa Återbruket på Bredemad som en arbetsmarknadsåtgärd Budgetförändringar tkr Kapitalkostnader gatuavdelningen 3 785 Löneökning 1 844 Återställning del av fastighetsbesparing 1 000 Åsikten kök 900 Svenskt kött/mat 850 Hyra aspebacken 500 Elkostnad gatubelysning 400 Sociala avgifter ungdomar 362 Ny politisk organisation 325 Ökad kostnad arvoden 210 Licensavgifter datorer 209 Flytt tjänst Hjortsbergskolan 143 Flytt administrativ tjänst 75 Inflationskompensation 51 Exploateringsavdelning till investering -90 Besparing kostavdelning -330 Elkostnader -521 Verksamhetsresurs gatuavdelningen -600 Komponentavskrivning -609 Planeringsavdelning till investering -1 000 Summa 7 504 Nämnden skulle fått demografisk kompensation med 1 320 tkr men den har tagits bort av besparingsskäl. 3.2 Exploatering och mark Mät- och kartverksamhet Utvecklingen inom GIS-området (geografiska informationssystem) skapar nya förutsättningar för planering. De medel för utvecklingen av GIS som avsatts har gett de ekonomiska förutsättningarna. Nyttiggörandet är sedan beroende av intresset från andra förvaltningar samt de personalresurser som finns att tillgå. Avdelningen kommer att arbeta med extern publicering av data. GPS-tekniken (mätning med stöd av satteliter) utvecklas så att den kan användas såväl för förrättningsmätning som för detalj mätning. Den nya översiktsplanen förväntas använda sig av nya publiceringsalternativ där kartans åtkomst i datorn är viktig. Exploatering och markreserv Inom verksamhetsområdena Karlsro och Rosendal pågår försäljning av mark. Lämpligen måste arbetet med kommunens markförsörjning för näst kommande områden påbörjas då exploaterings processen spänner över en förhållandevis lång tid med start i markförvärvet via planprocessen fram tills att mar ken är grovplanerad samt vatten avlopp och gator är utbyggda.
Tekniska nämnden Inom bostadsområdet Replösa Byagård finns det kvar endast ett tiotal tomter. Därför kommer exploatering av nästkommande område, Replösa Björket, påbörjas. Området omfattar 92 villatomter, som kommer att delas upp i två etapper där den första omfattar 25 tomter. För utbyggnaden av flerfamiljshus kommer planläggningen av kvarteret Aspebacken och området Sallebro att ge ett tillskott av tomtmark för den här typen av bostäder. Planprocessen kommer dock att kräva att medel avsätts för olika typer av miljöun dersökningar samt kostnader för rivning och sanering. 3.3 Gator, vägar och parker Projektering Projekte ringsen heten utför uppdrag åt verksam heterna exploatering och mark, gator, vägar och parker samt vatten och avlopp. Projekterings enhetens personal kommer mestadels att arbeta med uppdrag som rör tekniska förvaltningens investeringar. Nytt för året är en besparing på 1 000 tkr avseende drift budgeten som innebär att uppdrag som enheten utför inom investeringsprojekt även kommer att belasta dessa projekt. Arbeten som utförs för fram tida investeringsprojekt belastar den övergripande investeringsbudgeten för projektering. Om behov finns av externa projekteringskonsult tjänster kommer dessa tjänster inhandlas inom planerade investeringsprojekt och därmed belasta projektens bud getar. Gatudrift Skötsel av gator, gång- och cykelvägar ska utföras med prioritering av kvalité och ekonomi. Planeringen ska vara långsiktig för att värdesäkra de investeringar som är gjorda i det befintliga vägnä tet. Skötseln görs enligt de planer som tagits fram och dessa ger vägnäten en god tillgänglighet och en hög trafiksäkerhet. En rätt anpassad fordonspark som följer de planerade investeringarna ger låga driftkostnader och en bra miljöanpassning. Det ger en bra flexibilitet med att använda rätt maskinval vid tillsyn och underhåll. Det ger även bra förut sättningar för att upprätthålla en god kvalité på renhållning av gator och torg. Vinterväghållning För att kunna disponera personalstyrka och fordonspark på bästa sätt har en översyn och revidering av snöröjningen gjorts. Detta har resulterat i att de flesta röjningsrundorna har kunnat kortas ned i tid för att överensstämma med de regelverk som finns avseende begränsningar av körtid. Bered skapsstyrkan har reviderats så att ytterligare ett fordon kan medverka i beredskapen och öka insat serna avseende skolvägar, cykelvägar och halkbe kämpning. Parkdrift Odling sker i avdelningens växthusanläggning för att på ett ekonomiskt och effektivt sätt få fram ett så bra växtmaterial som möjligt. I samarbete med gatuavdelningen utförs renhållning och sopning på offentliga platser enligt planerat körschema. Röjning och avverkning utförs på uppdrag av exploate ringsavdelningen. All berörd personal har utbildats för att klara de nya reglerna som gäller för att utföra arbete med motorsåg. Renovering och ombyggnad för att tillgänglighetsanpassa kommunens lekplatser kommer att fortsätta. 3.4 Räddningstjänst Personal Det är en fortsatt ökad rör lighet på personalen, främst vid deltidsstyrkorna. Den senaste deltids rekryteringen visade även en tendens att de sökandes ordinarie arbetsgivare inte ger sitt samtyckte för en eventuell anställning. Denna utveckling påverkar räddningstjänsten nega tivt då behovet av nyrekrytering kommer att öka de närmaste åren. En ökad personalomsättning påverkar inte bara kostnaderna utan leder också till kom petens- och erfarenhetsbrist inom viktiga områden. Det finns behov av kompetenshöj ning för att kunna bevara ett jämnt intervall på till synerna inom områdena LBE, lag om brandfarliga och explosiva varor samt inom LSO, lag om skydd mot olyckor. De prioriterade områdena inom tillsyns verk samheten kommer att vara samlingslokaler, vårdlokaler, hotell och de objekt som lämnat in skriftlig redogö relse. Tematillsyner kommer att genomföras vid större evenemang. Från 2016 kommer tillståndshante ringen av brandfarliga och explosiva varor ligga på räddningstjänsten. Detta skapar ett ökat behov av kompetens för personal inom räddningstjänsten. I dagsläget finns inte tillräckligt med budgetmedel för vare sig hanteringen av tillstånden eller för utbildning av personalen som ska hantera tillstånden. Förebyggande Utbild ningsverksamhet i syfte att stärka den enskildes och företags förmåga att agera samt förebygga brand och andra olyckor kommer att fortsätta. Utbildningarna som genomförs är bland annat verksamhetsanpassade brandskyddsutbildningar, kurser i heta arbeten, hjärt- och lungräddningskurser, upp i rök(för skolan) och SFI (svenska för invandrare). Behovet av rådgivning fortsätter att öka. För att stärka den enskilde i olycksförebyggande och brandskydd kommer rädd ningstjänsten att vara ute på evenemang för att informera och ge råd. Utryckning Omklädningsrummen på brandstationen i Lidhult ska byggas om. Idag finns det inte möjlighet för män och kvinnor att byta om och duscha i separata om klädningsrum. Administration Den förändrade organisationsstruk turen har satt sig väl och förbättringar sker löpande. Verksamhets utveckling enligt Lean kommer fortsätta under 2016. Räddningstjänsten kommer att verka för en bredare säkerhets- och trygghetsspektra inom kommunen. 3.5 Fastigheter Verksamhetslokaler Utveckling och efterfrågan på våra verksamhets lokaler ökar. Avdelningen har fått flera önskemål om översyn av byggnadsbeståndet inom olika verk samhetsområden, främst inom förskolor, skolor samt kultur- och fritidsbyggnader. Genom ett ökat asylsökande ökar även det trycket på våra verksamhetslokaler och behovet av HVB-hem (hem för vård eller boende). Två stora uppdrag kommer att vara översyn av kvarteret Fritiden och den framtida utvecklingen av Aspebacken. 32
Tekniska nämnden Den akuta situationen som uppstod på Hjortsbergskolan måste förebyggas genom ett strategiskt och ett förebyggande lokalför sörjningsarbete. För att komma i fas med lokalönskemålen har sedan slutet av 2015 en tjänsteman arbetat enbart med lokalplanering. En städ- och vaktmästeriav delning kommer att startas upp. Under hösten 2016 kommer avdelningen succesivt att överta delar av kommunens städorganisation. Avdelningen beräknas ha cirka 30 anställda vid årets slut. Ett uppdrag är att optimera driften av fastigheterna för att uppnå en så låg miljöpåverkan som möjligt. 2016 ska fastighetsavdelningen kommit igång med driftoptimeringsarbetet, vilket kommer att reducera användandet av energi i våra lokaler. Driftteknikerna kommer att erbjudas kurser i energieffektiviseringar. Antalet fellarm måste minska, både av ekonomiska skäl och att det genererar störningar för våra hyresgäster. Därför kommer ett projekt att startas tillsammans med räddningstjänsten för att utreda om larmhanteringen kan behandlas internt. 2016 ska arbetet påbörjas med utökad tillgänglighet till våra lokaler. Många av våra offentliga lokaler såsom skolor saknar hiss till de övre planen. Lokalbank Kommunen har idag en del tomma lokaler där den framtida användningen i dagsläget är okänd. Bergagården är till 2/3 delar uthyrt. Torpa skola är ute på försäljning via mäklare. Ar betet med att minska icke önskvärda ytor kommer att fortsätta genom rivningsarbete och försäljning. 3.6 Kost Kostverksamhet Det ställs stora krav på kom petent personal avseende specialkoster med mera. Skollagen ställer krav på att maten styrks att den är näringsriktig, vilket innebär att matsedlar för elever kontinuerligt nä ringsberäknas. För att kvali tetssäkra näringsinnehållet inom äldreomsorgen näringsbe räknas lunchen och ska utökas med övriga måltider. En kostpolicy med tillhörande handlingsplan för kvalitets säkring och gemensamt synsätt ska införas. Eftersom det är en målsättning att öka andelen mat lagad från grunden kommer en kartläggning av de olika kökens möjligheter och förutsättningar att genomföras. Kostavdelningen ska arbeta klimatsmart. Det innebär bland annat att andelen vegetariska rätter inom förskola och skola prioriteras, inköp av frukt och grönsa ker anpassas efter säsong samt att arbeta med att minska matsvinnet. Andelen ekologiska inköp och prioritering på svenskt kött fortsätter tills målen nås. Ljungby kom mun är en Fairtrade city vilket bland annat innebär att andelen Fairtrade produkter ska öka inom kommunen. Av budgetmässiga skäl kan avdelningen komma att behöva sänka ambitionsnivån, vilket främst kommer att ske genom förändrade menyer och matsed lar. Kundfokus och ser vice betyder mycket för måltidsupplevelsen. Utifrån enkäter och attityd undersök ningar ska kundnöjdheten behållas alternativt öka. En kart läggning av restaurangmiljöerna ligger till grund för investeringar som ska syfta till att säker ställa en stimulerande måltids miljö och bra arbetsmiljö för elever, gäster och personal. Maten är viktig för våra barn och äldre. Alla ska erbjudas god och vällagad mat med bra kvalitet. Bra mat gör att barnen blir piggare och får lättare att lära. Mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. För de äldre är måltiden dagens höjdpunkt. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Bra mat är en viktig del av vården. Restaurang Åsikten Restaurang Åsikten drivs som en intraprenad. Förutom den service som ingår till det särskilda boen det ska restaurangen fortsättningsvis ha kvällsöppet onsdag till lördag. Restaurangen ska utvecklas genom temakvällar och större kalas. Stor flexibilitet krävs eftersom erfarenhet av liknande verksamhet inom kommunen saknas. Målsättningen är att re staurangen ska vara ekonomiskt självgående. 3.7 Övrigt Teknisk nämnd En teknisk nämnd tillsattes från 1 januari 2015 med ansvar för tekniska förvaltningens verksamheter. För att hålla sig inom budgetramen måste mötesantalet för nämnden och utskottet ses över. Förvaltningen föreslår därför att ett utskottsmöte och ett nämndsmöte utgår för verksamhetsåret. Under verksamhetsåret 2016 avser tekniska förvaltningen att fortsätta introducera nämndens ledamöter inom förvaltningens verksamhetsområden. Kansli Projektledning av infrastrukturprojekt kommer även fortsättningsvis att drivas av enheten. Detsamma gäller för administrativa projekt så som det kommunala partnerskapsprojektet mellan Ljungbys räddningstjänst och Tlokwes räddningstjänst i Sydafrika. En organisatorisk för ändring gällande de administrativa funkt ionerna nämnds sekretariatet och diariet är gjord och innebär att förvalt ningen ansvarar för dessa funktioner för verk samhetsåret 2016 och framåt. Under året kommer arbetet med ersättarplanering kring dessa funktioner att fortsätta. Marksanering Under 2012 påbörjades projektet att sanera efter den gamla ytbehandlings industrin i Dörarp. Saneringsarbetet med markdelen avslutades juni 2014. En ansökan om miljöfarlig verksamhet angående sjösaneringen är under behandling av Miljödom stolen i Växjö. Sanering av Färsjöns norra vik kan tidigast påbörjas 2017 beroende på tillståndsgiv ningen i miljödomstolen. Torg Med anledning av ombyggnaden i centrum så kan torghandeln och även marknadsdagarna komma att flyttas till Stora Torg under året. Detta kan bli en fördel både för torghandeln och marknaden och även för centrumhandeln att få in placeringen mera mitt i staden. En arbetsgrupp är tillsatt för att se över regelverk och rutiner kring torg- och marknads dagar samt anpassa dessa till dagens behov. Detta arbete be räknas vara utfört under 2016. Skog För skogens skötsel behövs röjningsåtgärder de närmaste åren. Förstagallringarna som görs efter röjningarna kommer 33
Tekniska nämnden att ha ett lågt virkesnetto. De stora skogsvårdskostnaderna i kombination med minskad avverkning leder till att det skogliga nettot stannar på 500 tkr för det kommande året. Bilpool Bilpoolen är från och med april 2015 under uppbyggnad. Målsättningen är att kommunens samtliga bilar ska ingå i den. Bilpoolens primära mål är att sänka kostnaderna på bilarna genom bättre samord ning och användning, samt att frigöra tid för de som använder bilarna till deras ordinarie tjänstgöring. 3.8 Vatten och avlopp Under året väntas att miljöprövningsde legationen beslutar om nytt tillstånd för Ljungby avlopps renings verk. I tillståndet finns nya villkor för verk samheten, som reningsverket förväntas klara. Ar beten enligt VA-planen fortgår. I Byholma kom mer det första samhället i planen att få kommunalt vat ten och avlopp. Idag finns det enbart enskilda brun nar och avloppsanläggningar där. Det ska tas fram föreskrifter om vatten skyddsområde för Ljungby stads rå vattentäkter. Ledningsnätförnyelse med relaining och nyanläggning pågår enligt uppgjord plan. 3.9 Avfall Taxefinansierad renhållning Arbetet med målen i avfallsplanen fortsätter. Det kommer att ske aktiviteter såsom bokbytardagar och föreläsningar om hur avfallet kan minskas. Miljökalendern som delas ut till alla hushåll i Ljungby kommun kommer att fortsätta innehålla information om hushållens avfall. Regeringen har under en tid arbetat med hur förpackningar och tidningar ska samlas in. En utred ning om hur kommunerna ska ta över ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar kommer presenteras under året. Det är fastighetsnära in samling av förpackningar och tidningar som disku teras samt obligatorisk insamling av matavfall. Detta kommer framöver att påverka insamlingssy stemet och kostnaden för insamlingen av hushålls avfall i kommunen. Deponi Arbeten med att sluttäcka den gamla deponin för icke farligt avfall pågår med att bygga upp rätt lutningar. Sluttäckningen av deponin för farligt avfall ska läggas ut på upphandling. Pengarna är sedan tidigare fonderade för ändamålet. 4. Investeringsbudget 4.1 Centrumplan Etapperna kring ombyggnad av centrum fortsätter och enligt planering står Rune B Johanssons gata på tur. Under året 2016 kommer denna etapp att projekteras av egen personal och planen är att utföra arbetet året därefter. 4.2 Linnérondellen Den sista delen i projektet Fabriksgatan-Bussterminalen är utsmyckningen av Linné rondellen vilken planeras utföras under första halvan av 2016. 4.3 Karlsro Under 2016 fortsätter byggnationen av vägar inom industriområdet Karlsro där Bergvägen norrut och Movägen kommer att färdigställas. Året därpå planeras byggnation av Stenvägen vilken är den sista av industrivägarna i området. 4.4 Lagavallen Ombyggnad/renovering av Lagavallen kommer att slutföras och beräknas vara klart vid halvårsskiftet. 4.5 Björket Utbyggnaden av bostadsområdet Björkets första etapp påbörjas under vintern 2015 och fortsätter under 2016. Arbetena består bland annat i anläggande av gator och vatten- och avloppsnät för 25 stycken tomter. 4.6 Laganskolan Ombyggnad till förskola är beräk nad att stå klar 2017. 4.7 Servicebyggnad Kronoskogsbadet Ny servicebyggnad beräknas kunna tas i drift september 2016. 4.8 Hjortsbergskolan Under 2016 kommer ny skolbyggnad på Hjortsbergskolan projekteras och upphandlas. 4.9 Beläggning Beläggningsplanen är upprättad som en treårig prioritetsplan för åtagande i tid och behov. Prioriteringarna kan förändras i tid. Bedömning sker på spårdjup, krackelering, mekaniska skador och tvär fall. 4.10 Vatten och avlopp Projektering av överföringsledning mellan Ljungby och Bollstad pågår. I projektet ska cykelväg och fiber samförläggas. Kostnaderna ska fördelas mellan kommunen, Trafikverket och Ljungby Energi AB. Markinlösen påbörjas av exploaterings avdel ningen. För befintliga vatten- och avloppsrenings verk sker reparation och utbyte av pumpar med mera kontinuerligt under året. 4.11 Avfall På Bredemad har pengar beviljats i investeringsbudgeten för att bygga en optisk (färg) sorterings anläggning för matavfall och restavfall. Anlägg ningen kan mycket enkelt och kostnadseffektivt senare kompletteras med fler linjer som sorterar ut förpackningar och tidningar. Systemets enkla på byggnadsmöjligheter ger kommunen fördelar när den fastighetsnära insamlingen av förpackningar och tidningar ska införas. 34
Miljö- Tekniska och byggnämnden 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Total Kostnader 17 509 19 756 21 149 Intäkter -9 295-9 835-11 408 Netto 8 214 9 921 9 741 100 Nämnd- och styrelseverksamhet Kostnader 566 604 903 Netto 566 604 903 215 Fysisk och teknisk planering Kostnader 4 483 5 895 6 252 Intäkter -3 605-3 300-3 990 Netto 878 2 595 2 262 261 Miljö- och Hälsoskydd, myndighetsutövning Kostnader 8 020 9 263 9 726 Intäkter -2 630-3 900-4 518 Netto 5 390 5 363 5 208 263 Miljö, hälsa och hållbar utveckling Kostnader 4 440 3 994 4 268 Intäkter -3 060-2 635-2 900 Netto 1 380 1 359 1 368 35
Miljö- och byggnämnden 2. Mål Strategiskt område: Tillväxt Nämndsmål: Genom framsynt planering underlättar vi för dem som bor, vistas och verkar i kommunen Förvaltningsmål: 25 planlagda tomter för bostäder ska finnas i Ljungby stad 25 planlagda tomter för bostäder ska finnas i kommunens övriga orter 40 ha planlagd industrimark ska finnas i kommunen 15 dagar är genomsnittstiden för handläggning av bygglov från att ärendet är komplett. Nöjd-medborgar-index (NKI) i SKL s servicemätning Insikt ska ligga på 75 NKI, för bygglov samt miljöoch hälsoskydd. Strategiskt område: Kunskap Nämndsmål: Människor som bor och verkar i kommunen ska vara delaktiga i samhällsutvecklingen Förvaltningsmål: 20 utåtriktade aktiviteter ska genomföras. Strategiskt område: Livskvalitet Nämndsmål: Livsmiljön i Ljungby kommun präglas av rent vatten, frisk luft och attraktiva miljöer Förvaltningsmål: 100 % av planerade inspektioner och kontroller i tillsynsplanen inom respektive område miljö, hälsoskydd och livsmedel ska genomföras 300 tillstånd för enskilda avloppsanläggningar ska beviljas Bostäder och förskolor i nya detaljplanerade områden ska ha tillgång till ordnat parkområde i form av kvarterspark, lekplats, bollplan eller liknande på ett avstånd av högst 300 meter 3. Årets verksamhet Miljö- och byggnämnden har tillsynsansvar över bland annat plan och bygglagen, miljöbalken och livsmedelslagen. Nämnden leder verksamheten, beslutar i övergripande ärenden och delegerar till förvaltningen. Miljö- och byggnämnden ska utöver lagarna verka för en god miljö- och byggnadskultur, ha en god och tilltalande stads- och landskapsmiljö, ta initiativ i frågor om planläggning, byggande, fastighetsbildning och miljöfrågor. 36 En viktig del av verksamheten är att lämna råd och upplysningar samt ta tillvara de möjligheter lagarna ger för att förenkla och underlätta för den enskilde. Arbetet med att ta fram ett nytt förslag till översiktsplan tas upp på nytt under 2016. Utredningar och underlagsmaterial kommer inledningsvis att tas fram. Medborgardialoger kommer under första halvåret att utföras i de mindre tätorterna, i fokusgrupper samt i skolor. Arbetet med revidering av bostadsförsörjnings programmet fortsätter under 2016. Revidering pågår av vindkraftsplanen. Klimatanpassningsplanen kommer att skickas på samråd i februari 2016. Under början av 2016 kommer besked om höghastighetstågets dragning, utifrån det får beslut fattas om hur fortsatt arbete med projektet ska bedrivas. Ljungby kommun har god planberedskap gällande detaljplaner. Inkommande planuppdrag prioriteras. På byggavdelning prioriteras i första hand att handlägga inkommande ansökningar om strandskyddsdispens, bygglov, förhandsbesked samt anmälningspliktiga åtgärder. Byggavdelningen hanterar dagligen frågor angående eventuella åtgärder samt gör utredningar för att ge information om lov, besked eller anmälan krävs för tänkt åtgärd. Justeringsfaktorn i taxan enligt plan- och bygglagen har höjts vilket innebär ökade intäkter till byggavdelningen. De ökade intäkterna går till att förstärka bemanningen på byggavdelningen. Det finns ett mål att bibehålla en kort handläggningstid, men samtidigt ha möjlighet att handlägga tillsynsärenden som fått bortprioriteras under 2015. Genom medverkan i Byggsamverkan Kronoberg Blekinge kommer förvaltningen delta i ett byggnätverk, temastyrda handläggarträffar, tidsbegränsade projekt, utbildningar och kurser. Arbete kommer att ske för att kunna övergå till en ny taxemodell som ska börja gälla från och med år 2017. På miljöavdelningen prioriteras framförallt tillsyn enligt fastställd tillsynsplan enligt miljöbalken, livsmedelslagen, tobakslagen och andra lagstiftningar. Arbetet innebär tillsynsbesök, granskningar och godkännande av olika rapporter samt anmälnings- och tillståndsärenden av olika slag. Inom den ordinarie tillsynen väljs olika fokusområden ut. Inom industrins verksamhet fokuseras exempelvis på oljeavskiljare och i hälsoskyddstillsynen inomhusmiljön. Ett tillsynsprojekt kommer att genomföras på hotell, bed and breakfast, campingplatser och vandrarhem där hälsoskyddstillsynen samordnas med livmedelskontrollen. En satsning görs på enskilda avlopp för att öka åtgärdstakten av avlopp som inte är godkända. Miljöavdelningen utökar under 2016 bemanningen med 0,6 tjänster. Miljöövervakning sker i form av mätning av radioaktiv strålning, mätning av utsläpp till luft samt kalkning av våra sjöar. Nämnden är medlem i Miljösamverkan Kronoberg Blekinge samt Byggsamverkan Kronoberg Blekinge. Samverkan syftar till att effektivisera arbetet i länet. Genom samverkan nås säkerhet i handläggning och samsyn mellan kommunerna. Olika tillsynsprojekt bedrivs genom samverkan.
Miljö- och byggnämnden Förvaltningen arbetar med förbättringsarbete enligt lean. För att veta vad våra kunder/medborgare tycker om vår ärendehantering kommer service mätningar utföras genom Löpande insikt. Resultatet i mätningen utgör ett viktigt underlag i fortsatt förbättringsarbete. Förvaltningen har en viktig roll i att ge information inom miljö, bygg och plan. Tjugo träffar planeras under 2016 som riktar sig till olika målgrupper. Exempelvis planeras medborgardialoger, miljöträff med företag och träff med gräventreprenörer. En miljöstrateg ansvarar för att samordna kommunens miljöstrategiska frågor. Under 2016 kommer arbete med energiplan, Renare Ljungby och Borgmästaravtalet att fortskrida. Utöver dessa fokuserar miljöstrategen på att få igång miljömåls- och hållbarhetsåtgärder i kommunens förvaltningar samt att starta upp ett arbete med kemikalier. Att stötta kommunens företag i miljöfrågor stärks genom medverkan och aktiviteter i Sustainable Småland. 37
Barn- och utbildningsnämnden 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Total Kostnader 564 443 555 305 598 755 Intäkter -62 882-50 836-57 828 Netto 501 561 504 469 540 927 10 Nämnds- och styrelseverksamhet Kostnader 779 817 1 092 Netto 779 817 1 092 40 Gemensam administration Kostnader 29 616 29 784 28 215 Intäkter -290-337 -2 283 Netto 29 326 29 447 25 932 41 Förskola Kostnader 131 297 127 955 133 906 Intäkter -20 989-20 517-24 008 Netto 110 308 107 438 109 898 42 Fritidshem Kostnader 34 619 35 183 37 190 Intäkter -8 009-8 484-9 219 Netto 26 610 26 699 27 971 43 Förskoleklass Kostnader 8 741 10 456 10 555 Intäkter -97-54 -54 Netto 8 644 10 402 10 501 44 Grundskola Kostnader 212 886 210 741 233 431 Intäkter -6 764-1 386-1 186 Netto 206 122 209 355 232 245 45 Obligatorisk särskola Kostnader 5 662 5 952 10 836 Intäkter -896-932 -2 132 Netto 4 765 5 020 8 704 46 Gymnasieskola Kostnader 111 971 107 428 109 479 Intäkter -19 562-15 813-15 813 Netto 92 409 91 615 93 666 47 Gymnasiesärskola Kostnader 6 526 5 258 5 006 Intäkter -1 013-740 -560 Netto 5 513 4 518 4 446 38
Barn- och utbildningsnämnden 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 48 Kommunal vuxenutbildning Kostnader 10 720 10 454 10 929 Intäkter -3 792-600 -600 Netto 6 927 9 854 10 329 59 Korttidsboende o LSS Kostnader 11 618 11 227 18 066 Intäkter -1 469-1 973-1 973 Netto 10 149 9 254 16 093 74 Gemensam kommunadministration Kostnader 8 50 50 Netto 8 50 50 39
Barn- och utbildningsnämnden 3. Årets verksamhet 3.1 Verksamhetsidé Vi ska ge barn och elever utbildning (lärande/kunskap, omsorg och social utveckling) av god kvalitet för ett livslångt lärande. Vi utgår från den enskildes förutsättningar, samhällets krav och våra gemensamma resurser. Nämndens verksamhet regleras främst av skollag, förordningar, läroplaner och kursplaner. I skollagen regleras att kommunen är skyldig att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Måldokumenten ger barn, elever, föräldrar och personal i samtliga verksamheter information om den politiska ambitionen för skolan och förskolan. 3.2 Ansvarsområde Barn- och utbildningsnämnden ansvar är att med hög kvalitet tillgodose kommuninvånarnas behov av: Förskola Verksamhet för barn i åldern 1-5 år. Verksamheten bedrivs i 23 kommunala förskolor och i sex fristående förskolor. Kommunen har tillsynsansvar över alla förskolor. Fritidshem Verksamhet för barn i ålder 6-13 år. Bedrivs på morgonen innan skolan börjar samt efter skoldagens slut samt på lov. Förskoleklass Verksamhet för barn i åldern 6 år. Förskoleklass är en integrerad verksamhet i grundskolan men är en frivillig skolform. Verksamheten erbjuds under 525 timmar per år och vanligtvis under förmiddagen. Grundskola Verksamhet för barn i åldern 7-15 år. Grundskolan är en obligatorisk verksamhet. Verksamheten bedrivs i 13 grundskolor varav 3 skolor med år 7-9. Gymnasieskola Verksamhet för ungdomar i åldern 16-19. Verksamheten bedrivs vid Sunnerbogymnasiet och är en frivillig skolform. Vuxenutbildning Utbildningsverksamhet för vuxna. Genomförs som grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och SFI (svenska för invandrare). Denna bedrivs för att ge vuxna möjlighet att få grundskole- eller gymnasiekompetens. Särskola Verksamhet för barn med utvecklingsstörning. Bedrivs som grundsärskola, gymnasiesärskola samt särvuxenutbildning. Ska ge kunskaper, färdigheter och omvårdnad med utgångspunkt i den enskilda elevens behov LSS verksamhet för barn och ungdom. Bedrivs för barn- och ungdomar i åldern 0-17 år. Verksamheten är till för att ge barn/ungdomar med 40 funktionsnedsättning och deras familj ett stöd i vardagen. 3.3 Sammanfattning av verksamhetsförändringar Volymförändringar Avser kommunens egen verksamhet. Förskola + 2 934 tkr Fritidshem + 277 tkr Förskoleklass + 76 tkr Grundskola +3 039 tkr Summa 6 326 tkr Underfinansierad budget Budgeten för 2016 är totalt underfinansierad med 8 mkr. Anledningen till detta är dels en kostnad på 6 mkr för ett boende enligt LSS. De andra två miljonerna är minskningen i ram för strukturella geografiska förändringar av förskolelokaler. Vi har tillskrivit tekniska förvaltningen angående lokalbehovet inom förskolan och inväntar deras svar. Behov utöver budget I en utredning som gjorts av bibliotekarien på gymnasieskolan måste en upprustning av skolbiblioteken på grundskolorna göras för att klara av lagkraven på denna verksamhet. Denna kostnad uppgår till 300 tkr. Behov av bärbara datorer/läsplattor till personalen i förskoleklass till år 6 och till eleverna i årskurs 4-6 har inte rymts inom budget och kostnaden för detta uppgår till 1,8 mkr. Antalet ensamkommande barn och antalet flyktingar ökar och då budgetramen minskades med 2 mkr avseende intäkten från Migrationsverket kommer det att bli svårt att hålla denna budget under 2016. 3.4 Verksamhetsförändringar övergripande Kvaliteten i våra verksamheter följs upp på ett nytt sätt sedan 2014. Processen innebär att vi följer upp fyra olika områden vid olika tidpunkter under året. Vilka områden som följs upp under året väljs ut från år till år. Vid varje uppföljning lämnar alla enheter in uppföljning och sedan sammanställs en central rapport på förvaltningen. Det systematiska kvalitetsarbetet kopplas ihop med respektive förskolas/skolas eget kvalitetsarbete. Processen utgår från de allmänna råden från Skolverket för hur man följer upp kvalitet. Behovet av studiehandling på modersmål har ökat då det är fler elever med annat modersmål än svenska. En utökning har skett med 3,0 tjänster. Extra statsbidrag på 736 tkr utbetalas till kommunen för att täcka kommunens extra kostnader för introduktionsår för lärarna. Ljungby kommun har beviljats statsbidrag på knappt 2,4 mkr för mindre grupper på förskolan för läsåret 2015/2016. Bidraget ska användas till att minska barngruppernas storlek eller för att undvika en planerad utökning av barngruppernas storlek. Ljungby kommun har ansökt statsbidrag för gstadiesatsningen på 4,9 mkr för läsåret 2015/2016. Bidraget kan sökas av huvudmän för att höja utbildningens kvalitet för de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid för varje elev.
Barn- och utbildningsnämnden Lärare ska ha möjlighet att göra karriär. Ett särskilt statsbidrag utgår för förstelärare och lektorer med 5 000 kronor per månad respektive 10 000 kronor per månad. För 2015 fick vi statsbidrag för att kunna tillsätta 42 förstelärare. Syftet med karriärtjänster är också ökad måluppfyllelse för eleverna. PRIO (planering, resultat, initiativ och organisation) är ett utvecklingsarbete som drivs av SKL och utvalda kommuner. Målet är att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Hittills har fler än 120 skolor i 35 kommuner påbörjat arbetet med PRIO. Utvärderingar visar att arbetet värderas högt av såväl lärare som skolledningar. Ljungby kommun gick in i projektet hösten 2014 och har genomfört projektet på två skolor, Kungshögsskolan år 7-9 och Åbyskolan 1-9. Läsåret 2015/2016 genomförs projektet på Sunnerbogymnasiet. Två halvtidstjänster PRIO-ledare har anställts och utbildats som ska leda vårt deltagande. PRIO-ledarna kartlägger och analyserar tillsammans med skolledningen skolans utvecklingsområden, utvecklar och tar fram nya verktyg och arbetssätt och slutligen implementerar dessa. Tanken är att fortsätta med två andra skolor till läsåret 2015/2016. PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker: Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare. Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Sommarskola för elever som har behov av särskilt stöd för att klara kunskapsmålen har genomförts 2008-2015. I april 2013 tog nämnden beslut att utvärdera sommarskolan och därefter fattade de beslut om att sommarskolan ska fortgå. Ett särskilt statsbidrag finns att söka för sommarskola men det täcker bara en liten del av kostnaderna. Budgeten för sommarskolan uppgår till 300 tkr. Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevernas lärande i alla skolämnen. För att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga startas Läslyftet av Skolverket. Under läsåret 2015/2016 deltar Astradskolan, Ryssbyskolan och Åbyskolan. Statsbidrag till handledarna söks av skolverket för detta projekt. Fram till 2018 ska alla skolor ha deltagit i detta projekt. Läslyftets syfte är att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga. Fortbildningen äger rum lokalt på skolorna och är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Allt som de läser, diskuterar och planerar, prövas i den egna undervisningen. Målsättningen med detta projekt är att alla barn ska kunna läsa i slutet av årskurs 1 och även resultaten i läsförmågan ska öka. 3.5 Förskolan Förskollärarnas pedagogiska ansvar har skrivits in i läroplanen. Förskollärare får ett förtydligat specifikt ansvar för till exempel att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen utmanas i förhållande till målen. Det är också förskollärare som ansvarar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt dokumenteras och följs upp så att läroplanens mål och intentioner uppfylls. Antalet födda under 2014 blev 279 barn och det är något högre än 2013 men fortfarande något lågt. Prognosen för 2015 ligger i paritet med 2014 och vi prognosticerar födelsetalet till 273. Antal inskrivna barn i den kommunala förskolan beräknas bli 1 145 för 2016 och det är 32 fler barn än för 2015. De fristående förskolorna har samma antal som 2015. Andel inskrivna barn ger indikation på hur efterfrågan av förskola utvecklas. Andelen inskrivna barn i Ljungby är 86,5 procent och i riket är det 85 procent. Antal barn per årsarbetare i förskolan beräknas bli 5,4 för 2016 och det är samma nivå som 2015. Hösten 2009 sänktes personaltätheten i förskolan som en besparingsåtgärd. De 0,1 tjänst per avdelning önskas återföras till förskolan. Detta har inte kunnat finansieras i budgeten för 2016. 3.6 Fritidshem De kommunala fritidshemmen ökar i volym med 11 barn jämfört med 2015. De fristående fritidshemmen ökar i volym med 19 barn jämfört med 2015. Denna utökning medför ökad budget med 479 tkr. Antal inskrivna elever på fritidshemmen beräknas bli 1 211 för 2016. Av dessa går 1 103 elever på de kommunala fritidshemmen. Antal elever per årsarbetare på fritidshemmen beräknas bli 17 för 2016 och det är samma nivå som för 2015. 3.7 Förskoleklassen Antalet folkbokförda elever till förskoleklassen är på samma nivå som 2015 på helårsbasis. Till hösten 2016 ökar elevantalet med 6 jämfört med läsåret 2015/2016 i de kommunala förskoleklasserna och det medför att antalet tjänster kommer att öka med 0,4 tjänster. Vi budgeterar att det kommer att gå 18 elever i friskolornas förskoleklasser 2016. Läsåret 2015/2016 går det 18 elever i friskolornas förskoleklasser. Antal elever per årsarbetare i förskoleklass beräknas bli 15 för 2016 och det är samma nivå som 2015. De kommunala skolor som har färre än sju elever tilldelas ändå 0,5 tjänst i resurs för förskoleklassen 3.8 Grundskolan För att stärka nyanlända invandrares skolresultat utökas försöksverksamheten med utökad undervisningstid i svenska och svenska som andraspråk från att enbart omfatta årskurs 6 9 till nu att även omfatta årskurs 1 5. Statsbidrag för läxhjälp kan nu sökas för läsåret 2015/2016. Detta bidrag kan sökas av huvudmän och ideella läxhjälpsföreningar för att ordna läxhjälp för elever. Avsikten är att öka möjligheterna för alla elever att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande, och att bidra till en ökad likvärdighet. Skapande skola är ett projekt tänkt att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Till läsåret 2015/2016 har vi fått 615 tkr i bidrag från Kulturrådet. 41
Barn- och utbildningsnämnden Antalet elever som flyttar till Ljungby har ökat markant under läsåret 2014/2015. Elevantalet för årskurs 1-9 ökar med 93 jämfört med budgeten för 2015. Antalet folkbokförda i år 1-6 ökar och till läsåret 2015/2016 ökar antalet med 20 elever. Antalet folkbokförda i år 7-9 ökar nu efter några år med minskning. Antalet ökar med 64 elever till hösten 2016 jämfört med hösten 2015. Kommunens grundskolor ökar med 6,0 lärartjänster till läsåret 2016/2017 jämfört med läsåret 2015/2016 beroende på elevtalsförändringar. Lingbygdens friskola har 59 elever i årskurs 1-6 för läsåret 2015/2016. För läsåret 2016/2017 är det prognostiserat ett elevantal på 45 elever. Budgeten för 2015 beräknas bli drygt 4,3 miljoner och det är en minskning med 300 tkr. Karl-Oskarskolan har 78 elever i årskurs 1-6 och 39 elever år 7-9 läsåret 2015/2016. Budgeten för 2016 är baserad på denna nivå för hela året då det är svårt att prognostisera deras framtida elevtal. Budgeten för 2016 beräknas bli 10,2 mkr. Antal elever per lärare i den kommunala grundskolan beräknas bli 11,9 för 2016 och det är samma nivå som 2015. Nu har Ljungby två moderna 7-9- skolor, Åbyskolan som är helrenoverad och nybyggda Kungshögsskolan där eleverna startade höstterminen 2011. En förstudie har gjorts av Astradskolan och det är viktigt att Astradskolan också moderniseras och blir konkurrenskraftig. 3.9 Gymnasiet Ljungby kommunala gymnasieskola står inför en elevtalsminskning under de närmaste åren, som övriga landet. Barnoch utbildningschef och samordnande rektor vid Sunnerbogymnasiet har på uppdrag av barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott (2011-08-17) gjort en utredning som underlag till strategi för Sunnerbogymnasiet 2020. I utredningen som kallas Ljungby kommunala gymnasieskola 2020 står att elevtalsminskningen påverkar Sunnerbogymnasiets ekonomi negativt. Sunnerbogymnasiet behöver tillföras pengar samtidigt som utbudet av program och inriktningar reducerats med hänsyn till att antalet elever minskar. Sunnerbogymnasiet har genomfört stora besparingar under 2013 och budgeten för 2015 är i balans. Gymnasieskolans ram har minskats med 2,8 mkr. Dock kommer det 2,5 mkr i ökat statsbidrag som innebär att gymnasiets ram endast minskas med 300 tkr. Dels har gymnasieskolan en ökad kostnad för högskolebehörigheten på yrkesprogrammen och dels fick nämnden inte full kompensation enligt beslutet i Ljungby kommunala gymnasieskola 2020. Det är minskning av statsbidraget på 1,3 miljoner som läggs på gymnasiet. Elevkullarna till gymnasiet minskar ytterligare några år till och till läsåret 2016/2017 är det 35 färre folkbokförda i Ljungby kommun i gymnasieåldern jämfört med innevarande läsår. Från och med hösten 2014 kan kommunala och enskilda huvudmän söka statsbidrag för att anordna ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan 2015/2016. Vidareutbildningen har funnits som försöksverksamhet sedan 2011, men nu permanentas utbildningen och öppnas för alla huvudmän. Vidareutbildningen ska bygga på teknikprogrammet men organiseras som ett fristående år. Året ska omfatta 900 gymnasiepoäng och vara indelat i nationella profiler. Förvaltningen har fått statsbidrag för ett fjärde tekniskt år och det har startats upp läsåret 2015/2106. 3.10 Vuxenutbildning Vuxenutbildningens budget har legat på samma nivå i ett antal år. Antalet elever håller sig på drygt 200 heltidsstuderande. Under flera år har kommunen framgångsrikt sökt statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning vilket gjort det möjligt att satsa på vuxenutbildningen. Antalet platser att söka minskades drastiskt under 2012 och för 2013 ökades antalet platser något. För 2014 ökas platsantalet ytterligare något jämfört med 2013. Skolverket har i dagsläget inte fått några närmare besked om satsningen för yrkesvux kommer att fortsätta under år 2016 och framåt. Ett särskilt statsbidrag för lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen finns också att söka. SFI (svenska för invandrare) är en verksamhet som ökar. Verksamheten fick tillskott på 500 tkr i budgetramen. Undervisningen inom SFI ska även pågå under skolloven. Ett tillfälligt statsbidrag för kvalitetshöjande insatser inom svenska för invandare, sfi, finns att söka. Detta bidrag ska kunna sökas för insatser som bidrar till ökad kvalitet och individanpassning av utbildningen. 3.11 Särskola Prognosen för grundsärskolan är att elevtalet till läsåret 2016/2017 kommer att vara 23 elever och det är samma som för läsåret 2015/2016. Elevantalet i gymnasiesärskolan är prognosticerat till samma som för 2015/2016. 3.12 LSS-Verksamheten Under 2016 fyller 5 barn 18 år och lämnas över till socialförvaltningen. Budgeten för 2016 är underfinansierad med 6 mkr på grund av ett boende enligt LSS. Två ärenden om personlig assistent har överklagats och ligger i kammarrätten och beslut förväntas under våren 2016. Förlorar vi dessa mål kommer vår kostnad att öka med 1 mkr. Denna eventuella kostnadsökning är inte inräknad i budgeten för 2016. 4. Investeringar Inga större investeringar kommer att ske under 2016. Antal elever per lärare i gymnasieskolan beräknas bli 11,9 för 2016 och det är samma nivå som för 2015. 42
Barn- och utbildningsnämnden Indikatorer 2016 2015 2014 2014 2013 Volymnyckeltal Budget Budget Budget Bokslut Bokslut Antal barn i kommunal förskola 1 145 1 113 1 132 1 135 1 154 Antal barn i fristående förskola 123 123 123 128 128 Antal barn i familjedaghem 0 0 0 0 11 Antal barn i kommunalt fritidshem 1 103 1 092 1 092 1 088 1 078 Antal barn i fristående fritidshem 108 89 56 86 55 Antal elever i kommunal förskoleklass 276 280 292 296 282 Antal elever i fristående förskoleklass 18 14 15 13 17 Antal elever i kommunal grundskola 2 578 2 473 2 434 2 449 2 405 Antal elever i fristående grundskola 185 197 202 202 210 Antal elever i kommunal särskola 31 24 27 28 32 Antal folkbokförda i gymnasieåldern 889 938 960 964 1 004 Antal elever på Sunnerbogymnasiet 821 807 830 833 867 Antal elever på Sunnerbogymnasiet från annan kommun 90 111 111 115 119 Antal personer med LSS-insatser 40 32 32 38 37 Antal elever på vuxenutbildningen 200 200 200 233 176 Antal elever på SFI (svenska för invandrare) 220 210 210 200 210 Antal elever på SFI (svenska för invandrare) Antal barn per årsarbetare i förskola 5,4 5,4 5,4 5,4 5,3 Antal barn per årsarbetare i fritidshem 17 17 17 18,2 18,5 Antal elever per årsarbetare i förskoleklassen 15 15 15 15,6 14,9 Antal lärare per 100 elever i grundskolan 11,9 11,9 11,9 11,2 11,4 Antal lärare per 100 elever i gymnasieskolan 11,9 11,9 11,9 10,3 11,4 Ekonominyckeltal (enligt SCB:s definition) Kostnad per barn i kommunal förskola 126 400 123 900 121 500 125 000 119 100 Kostnad per barn i kommunalt fritidshem 35 400 34 700 34 000 34 000 33 300 Kostnad per elev i kommunal förskoleklass 62 100 61 300 60 100 59 700 58 900 Kostnad per elev i kommunal grundskola 93 500 90 000 88 200 89 900 86 500 Kostnad per elev i kommunal gymnasieskola 104 400 101 200 99 200 100 400 97 300 43
Socialnämnden 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Total Kostnader 798 679 689 126 732 883 Intäkter -257 890-145 409-166 656 Netto 540 789 543 717 566 227 100 Nämnd- och styrelseverksamhet Kostnader 1 450 1 463 1 673 Netto 1 450 1 463 1 673 130 Övrig politisk verksamhet Kostnader 523 513 527 Netto 523 513 527 267 Alkoholtillstånd m.m. Kostnader 254 386 440 Intäkter -87-110 -110 Netto 168 276 330 275 Totalförsvar och samhällsskydd Kostnader 7 40 40 Netto 7 40 40 501 Administration vård och omsorg Kostnader 15 873 17 872 20 436 Intäkter -5 007-25 -25 Netto 10 867 17 847 20 411 502 Gemensamma kostnader ÄO OF Kostnader 2 757 1 339 1 364 Intäkter -130-218 -218 Netto 2 627 1 121 1 146 510 Vård och omsorg om äldre Kostnader 407 990 313 427 324 447 Intäkter -137 021-41 285-43 871 Netto 270 969 272 143 280 576 512 Hemsjukvård Kostnader 46 471 46 583 49 052 Intäkter -661-1 095-1 770 Netto 45 810 45 488 47 282 513 Insatser enligt LSS, SFB Kostnader 177 513 170 939 175 751 Intäkter -65 299-63 525-65 877 Netto 112 214 107 414 109 875 520 Insatser till personer med funktionsnedsättning Kostnader 27 055 30 264 30 399 Intäkter -2 687-2 668-2 452 Netto 24 368 27 596 27 947 532 Vård och omsorg en SOL och HSL Kostnader 1 205 Intäkter -5 Netto 1 200 44
Socialnämnden 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 544 Familjerätt Kostnader 10 Netto 10 550 Gemensamma kostnader IFO Kostnader 4 138 3 915 5 806 Intäkter -118 Netto 4 020 3 915 5 806 552 Institutionsvård vuxna Kostnader 5 056 3 124 3 124 Netto 4 977 3 027 3 027 554 HVB-vård för barn och unga Kostnader 15 153 13 762 14 373 Intäkter -786-706 -658 Netto 14 368 13 056 13 715 556 Familjehemsvård för vuxna Kostnader 256 360 360 Netto 256 360 360 557 Familjehemsvård för barn o unga Kostnader 12 625 9 924 13 795 Intäkter -41-30 -30 Netto 12 584 9 894 13 765 558 Öppna insatser Kostnader 7 791 8 231 8 159 Intäkter -2 460-2 298-2 117 Netto 5 332 5 933 6 042 559 Vård för vuxna med missbruk Kostnader 2 552 2 353 2 153 Netto 2 552 2 353 2 153 568 Öppna insatser Kostnader 6 183 5 895 6 617 Intäkter -1 Netto 6 183 5 895 6 617 569 Barn- och ungdomsvård Kostnader 7 604 5 237 6 143 Intäkter -969-308 Netto 6 635 4 929 6 143 571 Övriga insatser till vuxna Kostnader 470 494 494 Netto 470 494 494 45
Socialnämnden 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 575 Ekonomiskt bistånd Kostnader 18 657 18 804 18 373 Intäkter -740-500 -500 Netto 17 917 18 304 17 873 585 Familjerätt och familjeråd Kostnader 391 387 397 Intäkter -31-31 -31 Netto 360 356 366 600 Flyktingmottagande Kostnader 36 683 33 745 48 900 Intäkter -41 770-32 514-48 900 Netto -5 087 1 232 6749 Arbetsmiljö Kostnader 19 60 60 Netto 19 60 60 46
Socialnämnden 2. Mål En ny styrmodell för Ljungby kommun är framtagen. Kommunen ska fokusera särskilt på de tre strategiska områdena tillväxt, kunskap och livskvalitet. I samband med kommunfullmäktige i juni 2014 antogs sex övergripande mål som socialnämnden arbetat fram. Dessa sex mål sorterar under de tre strategiska målen. Därefter har socialförvaltningen arbetat fram mål för förvaltningens olika verksamheter som är kopplade till de övergripande målen. Förvaltningsmålen är konkreta och mätbara. 2.1 Tillväxt Nämndens mål: Vi tar tillvara individens resurser och förmågor. Förvaltningen fokuserar i sina mål på att tydliggöra det salutogena synsättet i vårt arbete för att öka självständighet och delaktighet hos den enskilde, att minska våra kringtider och att alla genomförande-planer ska vara aktuella. Nämndens mål: God grundtrygghet skapar tillväxt för individen och verksamheten. För att öka tryggheten för den enskilde arbetar förvaltningen med personalkontinuitet. 2.2 Kunskap Nämndens mål: Motiverad personal med relevant utbildning ger rättssäkerhet samt trygg omsorg och vård. Förvaltningsmålet är att förbättra HME Index, hållbart medarbetarengagemang. Dessutom ska förvaltningen arbeta för ökat ekonomiskt tänkande i arbetsgrupperna. Nämndens mål: Vi använder metoder och teknik som bidrar till utveckling av värde för individen och verksamheten. Förvaltningen ska under året implementera innovativa metoder och/eller tekniska lösningar. 2.3 Livskvalitet Nämndens mål: De insatser socialnämnden erbjuder är förebyggande och leder till förbättrade livsvillkor samt ökad självständighet.för att öka självständigheten och förbättra livsvillkoren är förvaltningens mål att minska antalet personer med långvarigt ekonomiskt bistånd och att minska antalet unga som placeras på institution eller i familjehem, med barnens bästa i fokus. Nämndens mål: Alla som är i kontakt med socialnämnden i Ljungby kommun får god service och gott bemötande. Förvaltningsmålet är att förbättra tillgängligheten, vår information och vårt engagemang. Varje chef ska även arbeta för att öka medarbetarnas välmående för att minska sjukfrånvaron. Med utgångspunkt från dessa förvaltningsmål ska respektive chef tillsammans med sina anställda ta fram handlingsplaner med aktiviteter. 3. Årets verksamhet 3.1 Sammanfattning Socialnämnden hade inför 2015 en budgetram på 543 717 tkr Budgetförändringar beslut KF tkr Demografifaktor justering 14/15 1 852 Demografifaktor 2016 6 505 Familjecentral 450 Chefer 1 350 Socialsekreterare 500 Barnahus 270 Licensavgifter datorer 653 Time Care, flytt från SN till KLF -116 Jobbstimulans ekonomiskt bistånd -27 Minskade elkostnader -690 Komponentavskrivningar -1 069 Ljungberga -8 495 Socialsekreterare beslut KS budget 15-500 Inflationskompensation 1 351 Ökade arvoden 210 Sociala avgifter ungdomar 4 391 Löneökning 14 736 Summa 21 371 Löneökningarna samt sociala avgifter på 14 736 tkr respektive 4 391 tkr är fördelad över förvaltningen. Minskade elkostnader och inflationskompensation är procentuellt fördelade. Det sker en förstärkning av ram inför 2016 genom demografifaktor 8 357 tkr. Inför 2015 har stort fokus lagts vid att förstärka upp budgeten där det tidigare har varit orealistisk budget. Därmed ökas budget för familjehemsplaceringar barn och unga med 4 000 tkr, medan budget för ekonomiskt bistånd minskas med 1 000 tkr. Trygghetslarmen förstärks med 1 350 tkr. Vad gäller hemtjänsten så krävs det en djupare analys kring antal beviljade timmar samt timersättningen. Den analysen är igång. I avvaktan på den budgeteras 9 000 tkr centralt för hemtjänsten. Det kommer även i år finnas en ofördelad budget direkt under socialchefen fördelad på de tre olika verksamhetsgrenarna. Totalt sett uppgår den till 9 479 tkr. 3.2 Avvikelser från standardkostnad Standardkostnad är ett mått som ger en fingervisning om kommunen har en högre eller lägre kostnad än vad som kan förväntas utifrån den relativa strukturen. Med andra ord ett mått på vad verksamheten borde kosta om man rensar för strukturella skillnader kommuner emellan så som åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund etc. Avvikelserna kan bero på att förvaltningen bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas. I tabellerna nedan jämförs Ljungby kommun med jämförelsekommunerna för år 2013. Individ och familjeomsorg 2012 2013 2014 Ljungby 1,3% 11,0% 7,4% Jämförelsekommuner 11,7% 11,5% 5,8% 47
Socialnämnden Vi har tidigare sett en kostnadsökning inom individ- och familjeomsorgen. En del av förklaringen låg i ökad ärendemängd och några mer kostsamma ärenden än genomsnittet. En översyn genomfördes för att genomlysa vilka ambitionsnivåer verksamheterna ska ha för att hamna på en rimlig kostnadsnivå. Standardkostnadsavvikelsen minskades något 2014. Äldreomsorg 2012 2013 2014 Ljungby 4,2% 6,6% 8,2% Jämförelsekommuner -4,5% -1,4% -2,3% *) Nässjö, Vetlanda, Höganäs, Boden, Ronneby, Oskarshamn, Laholm Inom äldreomsorgen har förvaltningen en positiv avvikelse vilket kan tolkas som att vi har högre kostnader än vad strukturen motiverar. Under 2014 påbörjades en omfattande analys av hemtjänsten då det är där vi ligger högt kostnadsmässigt jämfört med våra jämförelsekommuner. Det arbetet fortgår. LSS 2012 2013 2014 Ljungby -6,4% -5,4% -4,0% Jämförelsekommuner -3,0% -2,5% -3,1% *) Mjölby, Ale, Ulricehamn, Mark, Mariestad, Vallentuna, Ljusdal Verksamheterna inom LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har däremot en negativ avvikelse, liksom våra jämförelsekommuner. 3.3 Verksamhetsövergripande Socialförvaltningen är uppdelad i en verkställighets- och en myndighetsavdelning. Socialförvaltningen har under de senaste fyra åren haft en omfattande utökning av sin verksamhet på grund av volymökningar. Detta har inneburit att antalet baspersonal har ökat men inte antalet chefer. Arbetsmiljöverket har de senaste åren undersökt chefernas situation inom olika verksamheter och påpekat att chefer inom omsorg och vård har för många medarbetare per chef. I utredningen Förutsättningar för chefskap i Ljungby kommun framkom det att det behövs fler chefstjänster inom socialförvaltningen. Därmed får socialnämnden en utökad budget motsvarande två chefstjänster. Regionfullmäktige i länet har beslutat uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till utredningsuppdrag gällande ett eventuellt framtida barnahus i Kronobergs län. Utgångspunkten för ett framtida barnahus i Kronobergs län ska uppfylla de nationellt framtagna kriterierna för barnahus. Detta innebär bl.a. att samverkansavtal ska ingås mellan parterna där bl.a. ekonomi och kostnadsfördelning ska framgå. Socialnämnden får utökad budget med 270 tkr vilket motsvarar beräknad kostnad. Kommunerna i Kronoberg löser idag uppgiften med socialtjänst utanför kontorstid på olika vis. Företrädesvis handlar det om placeringar. Vissa kommuner i länet har tjänsteman i beredskap medan andra har politiker i beredskap. Under 2015 har Ljungby kommun haft tjänstemän i beredskap på helger med en beräknad kostnad på 300 tkr. Socialnämnden har endast 150 tkr avsatt för social jour. När socialnämnden lämnade in äskanden för 2016 var det den kostnaden som lyftes fram. Socialnämnden har ställt sig bakom en utredning gällande länsgemensam social jour. Den utredningen är genomförd och visar på en kostnad på totalt 3 470 tkr, där Ljungbys procentuella del blir 935 tkr. Förvaltningen arbetar intensivt med att minska uttaget av övertid. Sjukfrånvaron inom förvaltningen är fortsatt hög. Ett av förvaltningsmålen berör detta. Som ett led i det pågående förbättringsarbetet kommer socialförvaltningen att fortsätta utbildning inom Lean. Intentionen på sikt är att samtlig personal på socialförvaltningen ska arbeta med Lean. 3.4 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen är uppdelad i en myndighetsoch en verkställighetsavdelning. Biståndshandläggning Biståndshandläggarna utreder och handlägger inom äldreomsorg samt för personer med funktionsnedsättning och psykiatri. Inom biståndshandläggning förstärktes 2014 budget med 0,95 årsarbetare för att stå rustade inför den kommande förändringen i lagstiftning inom äldreomsorg. Då ingen lagförändring ännu har skett ämnar förvaltningen använda ovan nämnda tjänst till en förste socialsekreterare. Vid analysen av hemtjänsten användes SKL s handledning Koll på hemtjänsten. Där beskrivs de två enskilt största faktorerna som påverkar hemtjänstens kostnader; biståndsbeslutet om antal beviljade timmar per månad och brukare samt andelen utförd tid hos brukaren av den totala tillgängliga arbetstiden. Vad gäller biståndshandläggningen i Ljungby kommun så sticker ingen handläggare ut märkbart. Det finns vissa skillnader, men det finns olika förklaringar kring dessa. Förvaltningen bör börja arbeta ännu mer med ytterfallen, både de med många beviljade timmar och de med få beviljade timmar. Dessutom kan det vara lämpligt att se över riktlinjer och vägledningar. Den delegerade hemsjukvården är en stor bidragande faktor till den ökande hemtjänsten. Även där bör riktlinjer och vägledningar ses över. Utredning vuxen Ljungby Medelkostnad/mån 2013 2014 2015* 1 289 1 222 1 091 jan-sep 2015 Ljungby kommun har under flera års tid legat lågt kostnadsmässigt jämfört med jämförelsekommunerna vad gäller 48
Socialnämnden ekonomiskt bistånd. Så ser det fortfarande ut. Trots den låga kostnaden relativt sett så har verksamheten tidigare varit underbudgeterad. 2013 och 2014 förstärktes därför budgeten för ekonomiskt bistånd med sammanlagt 1 786 tkr. Under 2015 har antal biståndsmottagande hushåll minskat, vilket har medfört lägre utbetalt belopp. Verksamheten kommer avsluta innevarande år med ett plusresultat. Därmed kommer 1 000 tkr flyttas från ekonomiskt bistånd inför budget 2016, för att istället förstärka andra verksamheter som är underbudgeterade. Utredning missbruk Missbruksvården har de senaste åren haft en högre kostnad än budgeterat. Därmed gjordes en budgetförstärkning inför 2014 med 1 000 tkr. Under 2015 har i snitt 5 personer i månaden varit institutionsplacerade. Allt tyder på att missbruksvården numer har en rimlig budgetnivå. Vid placeringar övervägs alltid lösningar på hemmaplan. Inom familjehemsvården har antalet placerade barn och ungdomar ökat de senaste månaderna under 2015. Ökningen beror på att fler ensamkommande barn behöver placeras i familjehem. Kostnaderna för dessa placeringar ansöks hos Migrationsverket. Om man tittar på de vanliga placeringarna så har de minskat något, från 42 barn 2014 till 40 barn september 2015. Några av dessa ärenden är s k konsultstödda familjehem som är särskilt kostnadskrävande. Verksamheten har under flera års tid varit underbudgeterad och därför görs en budgetförstärkning inför 2016 på 4 000 tkr. Utredning barn och ungdom Under 2015 har ärendemängden varit på samma nivå som tidigare år, fram till hösten då antalet återigen ökar. Stor del av ökningen är direkt kopplad till att antalet ensamkommande barn och ungdomar ökar kraftigt. Socialnämnden fick i budget 2015 ett tillskott på 500 tkr för att finansiera en tjänst som socialsekreterare för utredning barn och ungdom. Behovet av socialsekreterartjänst kvarstår och socialnämnden får ett permanent tillskott för tjänsten med 500 tkr. 2015 budgeterades det för 0,65 åa socialsekreterare för utredning ensamkommande barn och ungdomar. Den tjänsten finansieras av pengar från Migrationsverket. Tidigt på året ökades det till 2,0 åa. Inför 2016 budgeterar vi för 3,75 åa socialsekreterare. Detta kan komma att förändras över året, då ingen riktigt idag vet hur stor tillströmningen av ärenden kommer bli. Kostnaderna för institutionsplaceringar har under 2015 legat på en lägre nivå jämfört med föregående år. Det i kombination med budgetförstärkningen inför 2015 har gjort att verksamheten institutionsvård för barn och unga är i balans. Däremot har antalet placerade barn och unga ökat. Ökningen ses bland ensamkommande barn och ungdomar. Så här långt har Migrationsverkets ersättningar räckt för att täcka dessa kostnader. Flyktingverksamhet Ljungby kommun har avtal med Migrationsverket på ett mottagande av 55 flyktingar per år. Enligt Migrationsverkets statistik daterad 2015-11-01 har Ljungby kommun tagit emot 96 flyktingar hittills under 2015. Utöver dessa har kommunen tagit emot 53 ensamkommande barn och ungdomar som har blivit placerade på HVB samt familjehem. I och med att Singeshult öppnades upp som asylboende har Ljungby kommun dessutom även ansvar för de 19 ensamkommande som har kommit dit. Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige har ökat kraftigt senaste åren, se diagram på nästa sida. 49
Socialnämnden Ensamkommande barn och ungdomar, antal per vecka Verkställighetsavdelning Enligt befolkningsprognosen kommer antalet personer 65 år och äldre fortsätta öka. Det är främst åldersgruppen 80 år och äldre som ansöker om hemtjänst och särskilt boende. Källa: Migrationsverket, presentation 2015-10-09 Bilden är hämtad från Migrationsverket och visar utvecklingen de senaste fyra åren och fram till september i år. Ökningen är mycket kraftig sedan sommaren 2015. Socialförvaltningen prognostiserar att Ljungby kommun kommer ta emot 120 ensamkommande barn och ungdomar under 2015. År 2016 har Ljungby kommun avtal med Migrationsverket på ett mottagande av 110 flyktingar. Avtalet kring flyktingmottagandet inkluderar även ensamkommande flyktingbarn/ ungdomar. I och med lagen om etableringsinsatser övergår ansvaret från arbetsförmedlingen till kommunen efter två år för de personer som inte är självförsörjande. Den enskilde kan då ha behov av ekonomiskt bistånd. Kommunen får ersättning med ett schablonbelopp som ersättning för etablering och introduktion för nyanlända personer från Migrationsverket. Från och med 2015 fördelas ersättningen mellan socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen enligt en fastställd fördelningsmodell 3.5 Verkställighet öppenvård Familjecentralen öppnades under 2015. Uppdraget sker i samverkan mellan socialtjänst, barn- och utbildningsförvaltning och vårdcentraler. Samverkan finns också med Region Kronobergs mödravård. Internt HVB Fyren Fyren är Ljungbys hem för vård och boende med 10 platser för ungdomar mellan 15 och 20 år. Ungdomar placeras på Fyren efter utredning av socialsekreterare både enligt socialtjänstlagen och lag om särskilda bestämmelser om vård av unga. Internt HVB asyl Ljungby kommun har asylboende för ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten tar emot ungdomar i åldrarna 15 till 18 år efter anvisning från Migrationsverket och beslut från socialnämnden. Socialförvaltningen har avtal för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar sedan flera år, både asylsökande barn och barn som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Idag är avtalet 14 platser för asyl och 25 för s.k. PUT-platser. Som nämnts tidigare i texten tar kommunen emot fler ensamkommande barn och ungdomar under 2015 än vad detta avtal anger. Målet för verksamheten är att ge de ensam-kommande flyktingbarnen en introduktion i det svenska samhället samt att erbjuda stöd och hjälp i vardagen som ska leda till ett självständigt liv Regeringen beslutade under 2015 om en tillfällig bemanningssatsning inom äldreomsorgen under åren 2015-2018. Syftet är att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Stimulansmedlen rekvireras årligen. Socialnämnden har beslutat att höja personaltätheten på särskilt boende med 0,01 per omsorgstagare, starta upp en larmpatrull, utöka antalet sektionschefer med 4,0 åa samt starta upp projekt för salutogen vardagsrehabiliterande hemplaneringsteam. Särskilt boende Ljungby kommun har ca 300 platser fördelade på 6 särskilda boenden. Ett av boendena, Ljungsätra, drivs på intraprenad. 2014 stängdes tillfälligt 16 platser fördelade på två boenden. Under 2015 har dessa öppnats och stängts efter behov. Antalet ansökningar till särskilt boende har varit fortsatt lågt under 2015. I juni 2015 infördes intagningsstopp på Ljungberga plan 4 som har 33 platser. Dessa planeras att stänga helt. Samtidigt har Brunnsgårdens äldreboende renoverats under året. Boende på Ljungberga plan 4 har erbjudits att flytta till det nyrenoverade Brunnsgården. Genom denna stängning räknar förvaltningen med att kunna minska kostnaderna med 8 495 tkr. I förhållande med våra jämförelsekommuner har vi haft något högre kostnader för särskilt boende. För att kunna möta upp den ökade kostnaden för hemtjänst behöver kostnaden för särskilt boende sänkas ytterligare då det är hemtjänst som efterfrågas i högre grad. 50
Socialnämnden Hemtjänst Även inom hemtjänsten har vi högre kostnader i förhållande till våra jämförelsekommuner. En omfattande analys har pågått och pågår kring detta vad gäller ambitionsnivå, riktlinjer och utförande. Hemtjänsten är en komplex verksamhet där många faktorer påverkar kostnaden. Under 2015 har vi haft en ordentlig höjning av beviljade timmar. Den trenden har stannat av under hösten 2015. Arbetet kring att analysera och effektivisera hemtjänsten fortgår. Hemtjänsten tillämpar valfrihetssystemet vilket innebär att hemtjänsttagare i kommunen kan välja mellan kommunens hemtjänst eller något privat företag. I juni 2015 hade 10,7 % (8,5 % i juni 2014) av hemtjänsttagarna valt privat utförare. Vi har sedan tidigare konstaterat att det finns behov av att upprätta resursfördelningssystem inom verksamhetsområdet. Under 2016 är målsättningen att ta fram förslag på resurs-fördelning för bostäder med särskilt stöd och service för vuxna samt daglig verksamhet/dagverksamhet. Inom daglig verksamhet/dagverksamhet finns det behov av fler arbetsplatser och praktikplatser som i sin tur kommer att leda till ökat behov av fler medarbetare. Inom dagverksamhet kommer vi att börja arbeta med återbruket, vilket vi hoppas kommer leda till fler arbets- och praktikplatser. I början på 2015 har vi fått utökning av resurser med en sektionschef. Vi har även ytterligare omfördelat resurser inom ledningen för att skapa en ledningsstruktur som nu får förutsättningar att arbeta med verksamhetsutveckling och uppföljning. Behoven av boendestöd inom socialpsykiatrin har ökat de senaste åren. En del av brukarna har dessutom komplex problematik med samtidigt missbruk. Förvaltningen har behov av att utöka boendestödet till fler målgrupper som i sin tur kan leda till ökade personalresurser. Utredningen kommer att vara klar under 2016. 4. Investeringsbudget Bemanningen Socialförvaltningen har en bemanningsenhet. Enheten ska tillhandahålla personaltjänster för kortare och längre perioder vid oplanerade och planerade behov hos socialförvaltningens vård- och omsorgspersonal. Hemsjukvård Den hälso- och sjukvård som kommunen bedriver regleras i lagstiftningen och i det hemsjukvårdsavtal som länets kommuner tecknat med dåvarande landstinget. Sedan hemsjukvården övergick till kommunerna och skatteväxling av verksamheten skedde i slutet på nittiotalet har mycket förändrats. Det utförs idag mer sjukvård i den enskildes hem. Den vård som bedrivs är betydligt mer komplex och omfattande än när avtalet tecknades. Kommunrehab samt Larm och teknik ingår under hemsjukvårdens organisation. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning verkställer både LSS- och SoL-insatser för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Insatserna innefattar boende, omsorg och sysselsättning för funktionsnedsatta över 18 år. Inom personlig assistans har vi en ökning av extra insatser i form av timmar eller andra åtgärder för att säkerställa personalens trygghet på grund av hot- och våldsituationer. Särskilt boende Lägenheterna på det särskilda boendet Brunnsgården uppfyllde inte dagens krav på arbetsmiljö och boendestandard. Hösten 2013 påbörjades därför renovering av Brunnsgården. Boende i flyglarna A och B erbjöds lägenhet på Åsikten. B-flygeln var färdig den 15 februari 2015, därefter började flygel A renoveras och beräknas vara färdig årsskiftet 2015-2016. Ombyggnationen av Brunnsgården innebär en minskning av antalet lägenheter från 48 till 36. Byggnationen av Åsikten bidrog till 40 nya lägenheter för särskilt boende. Bostad med särskild service för vuxna För att möta upp behovet av bostäder för särskild service för vuxna behöver Ljungby kommun bygga ett boende. Då behovet i dagsläget är stort har socialnämnden tagit beslut om att bygga och äga ett boende för ändamålet om finansiering finns. Tanken är att sedan upphandla driften. Att bygga ett sådant här boende påverkar LSS-utjämningen på ett positivt sätt för kommunen, vilket bör tas med i beräkningarna. Även en djupare utredning av framtida behov bör göras. Ensamkommande barn och ungdomar Ljungby kommun är i behov av minst 150 platser för ensamkommande under 2016. Förutom att använda befintliga lokaler behövs bland annat ett nytt boende planeras och byggas. I Ljungby kommun finns idag 53 boendeplatser inom LSS-verksamhet. För att tillgodose framtida behov kommer ett nytt boende behöva byggas. 51
Kultur- och fritidsnämnden 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Total Kostnader 66 137 68 996 76 611 Intäkter -9 717-9 782-10 330 Netto 56 419 59 214 66 281 10 Nämnds- och styrelseverks Kostnader 466 432 562 Netto 466 432 562 13 Ungdomsrådet Kostnader 50 Netto 50 23 Turistverksamhet Kostnader 1 890 1 949 Intäkter -335-364 Netto 1 555 1 585 30 Allmän fritidsverksamhet Kostnader 6 969 7 326 7 557 Intäkter -58-50 -114 Netto 6 911 7 276 7 443 31 Allmän kulturverksamhet Kostnader 5 408 5 729 5 566 Intäkter -854-863 -845 Netto 4 554 4 866 4 721 32 Biblioteksverksamhet Kostnader 13 486 13 726 13 739 Intäkter -1 474-1 434-1 408 Netto 12 012 12 292 12 331 33 Musikskola Kostnader 8 429 8 622 9 034 Intäkter -1 589-1 469-1 713 Netto 6 840 7 153 7 321 34 Idrotts- och fritidsanläggningar Kostnader 27 686 27 288 34 054 Intäkter -5 627-5 511-5 766 Netto 22 060 21 777 28 288 35 Fritidsgårdsverksamhet Kostnader 3 636 3 903 4 020 Intäkter -116-120 -120 Netto 3 520 3 783 3 900 51 Korttidsboende o LSS, barn Kostnader 56 80 80 Netto 56 80 80 52
Kultur- och fritidsnämnden 2. Mål Strategiskt område: Tillväxt Övergripande mål: Genom att stödja en tillgänglig mångfald av kultur, föreningsliv och idrott, bidrar vi till individens utveckling och samhällets attraktivitet. Förvaltningsmål: Vi är bland de 50 bästa friluftskommunerna i landet för kommuninvånarnas och besökarnas välbefinnande. Strategiskt område: Kunskap Övergripande mål: Genom kultur, idrott och föreningsliv ges möjligheter till nya kunskaper och färdigheter, som bidrar till utveckling, folkbildning, glädje och gemenskap. Förvaltningsmål: Minst 50% av alla aktiviteter och arrangemang genomförs i samarbete med andra aktörer. Fler barn och ungdomar deltar i våra aktiviteter och arrangemang jämfört med föregående mätning. Strategiskt område: Livskvalitet Övergripande mål: Skapa och utveckla möteplastser med kultur och idrott som berikas med gemenskap och bidrar till allas hälsa och välbefinnande. Vi stöttar särskilt aktiviteter och arrangemang som har barn och unga i fokus. Förvaltningsmål: Vi förbättrar Nöjd-Medborgar-Index när det gäller kultur jämfört med föregående mätning. Vi förbättrar Nöjd-Medborgar-Index när det gäller idrottsoch motionsanläggningar jämfört med föregående mätning. 3. Årets verksamhet Vårt uppdrag är att bidra till kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande, samt ge god information om sevärdheter och upplevelser till besökare/turister i Ljungby kommun. Vi vet att en aktiv fritid i kombination med avkoppling leder till ett friskare och hälsosammare liv. Det är viktigt att röra på sig och motionera. Det är också viktigt att berika själen med kulturens olika uttrycksformer, som stimulerar kreativt tänkande och hjälper oss att i en stressig tid kunna slappna av. Tillsammans med andra upplever vi gemenskap och minskar upplevelsen av ensamhet. Kultur- och fritidsnämnden stöttar och uppmuntrar särskilt idrott, kultur och annan föreningsverksamhet som riktar sig till barn, ungdomar och unga vuxna. Förvaltningen omfattar folkbiblioteken, musikskolan, kulturarrangemang, bidragsfördelning till föreningar och studieförbund, sportanläggningar och fritidsområden, fritidsgårdar, turistbyrån, idrottsfrågor, friluftsliv, kulturområdet Ljungby Gamla Torg samt kultur- och fritidsaktiviteter. Under 2016 kommer vi att lyfta integration, mångfald och tolerans i våra verksamheter. Med de nya integrationsmedel vi fått del av, kan vi erbjuda aktiviteter och bidrag för ett kraftfullare integrationsarbete i vår kommun. Förvaltningens egna och nya lönekriterier betonar jämställt och professionellt bemötande till våra kunder, samt uppmuntrar arbetet med leanarbete. 3.1 Allas barn Varje år börjar ca 300 sexåringar grundskolan i Ljungby kommun. Enligt statistiken hamnar 38 av dem utanför samhället senare i livet. Med tidiga insatser kan vi förebygga och motverka utanförskapet. Allas barn är ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, socialförvaltningen, studieförbund och föreningar. Övergripande mål: Ett bra liv för allas barn Delmål: Färre placeringar av barn och unga. Fler unga går ur skolan med fullständiga betyg. Fler barn och unga som har en aktiv och meningsfull fritid. 3.2 Allmän Kultur Ljungby kommuns mål är att medborgare och besökare ska kunna ta del av ett varierat kulturutbud. Samarbeten sker med föreningar och andra aktörer för att sprida kulturutbudet över kommunen. Samarbeten görs också med länsorganisationer för att öka utbudet. 2015 började verksamhetsplanen för kultur i Ljungby kommun att gälla. I planen görs kopplingar till Ljungby kommuns visionsarbete samt även till region Kronobergs kulturplan. Det är viktigt att Ljungby kommun är en del i Kronobergs kulturliv, vad gäller satsningar, samarbeten och utbud. Ljungby kommun är sedan 2012 en del av Musikriket, länsmusiken Musik i Syds stora konsertsatsning i Kronobergs län. Ljungby får varje år 6 konserter med musik ur många olika genrer samt internationella gästspel. Målet med konsertserien är att bredda musikutbudet i kommunerna genom att erbjuda musikupplevelser på hemmaplan. Konserterna är mycket uppskattade och konsertserien kommer att fortsätta under 2016. En förstudie och programfas för utvecklingen av Grand i Ljungby har gjorts och medel har beviljats till genomförande 2017 och 2018. Kultur på landsbygden, arbetsnamnet för kultursamarbeten mellan kommunen och bygdegårdsföreningarna, har pågått sedan 2009 och innehållit såväl utomhusfilm som musiksatsningar på många orter. Bygdegårdsföreningarna är en aktiv part i val av kommande års kulturinriktning. 2014 genomfördes Sommar i parken för första gången i samarbete med Ljungby hembygdsparks nya arrendatorer som gav serien en allsångsinriktning. 2016 kommer att bjuda på ett fortsatt samarbete. Offentliga teater-, musik- och dansföreställningar för barn och deras familjer, arrangeras i kommunen. Ljungby kommun stöttar särskilt aktiviteter som har barn och unga i fokus. 53
Kultur- och fritidsnämnden I samband med ombyggnationen av Lagavallen kommer ett nytt konstverk att vara på plats år 2016. Ljungby kommun ska arbeta för att hålla en hög beställarkompetens genom att ytterligare utveckla användandet av enprocentregeln vid ny och ombyggnationer. Ljungby kommun ska verka för att öka tillämpningen av medverkans- och utställningsavtal i regionen. MU avtal är samlingsnamnet för det nya statliga ramavtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställning. I Ljungby Arena 2016 kommer det att finnas en ny utställningsmöjlighet som tillämpar MU avtal för konstnärer För att lyfta fram och uppmuntra aktörer inom kultur och idrott har kultur- och fritids förvaltningen instiftat kulturstipendium, pris för kulturprestation, idrottstipendium, pris för idrottsprestation samt ett pris till föreningsledare för barn och ungdom där prissumman delas lika mellan ledaren och föreningen i vilken ledaren är verksam. För att rikta fokus på pristagarna kommer priserna och stipendierna att delas ut i samband med Ljungbydagarna och musikskolans konsert. 3.3 Folkbiblioteket Folkbiblioteket är en viktig mötesplats, med låga trösklar och som erbjuder långt mer än bara böcker, vi vill vara ett kulturhus med kreativa samarbeten och en självklar demokratisk arena. Folkbiblioteket i Ljungby kommun består av huvudbiblioteket i Ljungby, filialerna i Lagan, Lidhult och Ryssby samt bokbussen. Biblioteken i Ljungby kommun ska under 2016 fortsätta utvecklas inom ett antal viktiga utvecklingsområden Mångspråkighet, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. Barn- och ungdomsverksamheten-läsfrämjande Digital delaktighet och den tekniska utvecklingendigitala strategier Under 2016 förväntas även en ny reviderad biblioteksplan tas i bruk. En biblioteksplan ska syfta till att ta tillvara de biblioteksresurser som finns i kommunen samt skapa beredskap för framtida behov och stimulera till utveckling. I en biblioteksplan skall de kommunala bibliotekens roller, betydelser och åtaganden identifieras. Den skall ange inriktning för kommande år och visa på prioriterade områden för biblioteksutveckling. Enligt förvaltningens målarbete prioriterar vi arbetet med att ytterligare etablera nya samarbeten med interna och externa aktörer i vår verksamhet. Under 2016 startar vårt stora RFID projekt på folkbiblioteken i Ljungby. RFID betyder Radio frequency identification och är ett nytt sätt att märka och hålla reda på vår media. Det systemet vi använder idag med streckkodsetiketter börjar bli gammalt och håller på att fasas ut. 3.4 Fritidsgårdarna Fritidsgårdsverksamheten är en viktig mötesplats för ungdomar, och vi vill ge möjligheter till nya upplevelser och spännande möten. Målgruppen är ungdomar från årskurs 6 till 9. Fritidsgårdsverksamhet i Lagan och Ljungby erbjuder en öppen verksamhet. Det är ett alternativ för ungdomar som söker en obunden fritidsstil. Verksamheten ger möjlighet till spontana eller planerade veckoaktiviteter som biljard-, bordtennis-, fotbolls-, turneringar, film, temöten. Lovverksamheten är en viktig del i vår verksamhet. Sommarlovsaktiviteten Sunnerboskoj som arrangerades tillsammans med Smålands idrottsförbund och Ljungby gymnastikförening under 2015, är mycket lyckat och vi kunde erbjuda barn, från 6 år till årskurs 9, till gemenskap och aktiviteter under 2 veckor. Föreningar kommer erbjudas tidigare att delta i arrangemanget 2016. Föreningar kallas till möte, redan i november 2015. Integrationsarbetet är en viktig del, som görs i det dagliga arbetet. Att kommunicera så att alla förstår är viktigt. Aktivitetsgrupperna anpassas efter ungdomarnas behov. Samarbetet mellan föreningar, socialtjänst och barn- och utbildningsförvaltningen är mycket viktigt. Fritidsledarna besöker kommunens högstadieskolor varje vecka för att marknadsföra ungdomsgården och möta ungdomar i deras skolmiljö. Verksamheten bedrivs aktivt ur ett jämställdhetsperspektiv. Aktiviteter som tilltalar både tjejer och killar erbjuds. Vi ger också möjlighet till riktad gruppverksamhet för tjejer och killar i årskurs 7 9. Fritidsgårdarna arbetar för en trygg och drogfri miljö. Samverkansgruppen med socialtjänst, skola, polis och Navet är en viktig grupp i det drogförebyggande arbetet. Under året kommer fritidsgården att ansvara för ungdomsrådets möten. Tidigare har dessa ca 10 möten ansvarats av kommunledningsförvaltningen. Budgetöverflyttning sker vid årsskiftet. 3.5 Föreningar Genom att kultur- och fritidsnämnden ger stöd till föreningar skapar det bättre förutsättningar för dem att bedriva verksamhet, som ger möjlighet för medborgare och besökare till upplevelser, fysisk aktivitet, folkhälsa, bildning och kreativt skapande. I Ljungby kommun finns ett mycket rikt och aktivt föreningsliv. 240 föreningar finns att söka i vårt föreningsregister. Här finns bygdegårds-, hembygds-, idrotts-, kultur-, nykterhets-, religiösa och handikappföreningar. Kultur- och fritidsförvaltningen förmedlar 21 olika bidrag till föreningslivet. Vi ser en marginell ökning av antalet medlemmar, men den stora utmaningen är att antalet ungdomar minskar i föreningslivet. Under 2016 fortsätter vi bjuda in till föreningsträffar. Storträffarna som vi genomförde 2015 uppskattades och i utvärderingen önskade samtliga närvarande föreningar återkommande träffar som arrangeras av kultur- och fritidsförvaltningen. Vi fortsätter också med att träffa föreningarna var och en för sig. Under hösten 2015 startade vi upp en dialog med föreningarna om hur vi kan stödja dem till bättre integrationsarabete. Kultur- och fritidsförvaltningen kan stödja föreningarna genom ekonomiskt bidrag, konceptet Kompis Sverige, samt råd och stöd. 54
Kultur- och fritidsnämnden Vi kommer att fortsätta med Stark-Sund-Smart senior, en prova på verksamhet för personer som är + 65. Likaså fortsätter vi i samarbete med flera föreningar om Idrottsskolan. Verksamheten riktar sig till barn som går i årskurserna 1 och 2 och de får prova på olika idrotter en kväll i veckan. Vi ser dock med oro på att föreningarna har allt svårare att rekrytera ledare. Vi kommer även under 2016 lyfta denna fråga med Smålands idrottsförbund och vid föreningsträffarna. 3.6 Idrottshallar, arenor, fritidsområden och sjöbad 2013 presenterades en vision för hela kvarteret Fritiden och den sträcker sig 25-35 år framöver i tid. Visionen beskriver en ny ishockeyhall, ny bollhall, renovering av Sunner-bohallen, möjligheter till fler spontanidrotter, bättre bilparkering och en attraktiv vy över kvarteret Fritiden för inpasserande norrifrån in mot Ljungby stad. Ombyggnaden av fotbollsarenan Lagavallen startade hösten 2015. När fotbollssäsongen 2016 startar kommer anläggningen att vara klar. Lagavallen har då fått en ny läktare, fler toaletter, fler omklädningsrum och en A-plan med hybridgräs (hälften naturgräs och hälften plast). Genom ombyggnaden av Lagavallen kommer vi att ha möjlighet att erbjuda längre fotbollssäsong med hybridgräset. Fler och större lokaler ger ökade möjligheter, men också ökade kostnader för underhåll och lokalvård. Under 2016 kommer våra badplatser att få en förbättring av säkerhetsutrustningen och i samband med inventeringen kommer behovet av lekparksutrustningen att göras. I de fall det finns behov för lekplatsutrusning på badplatsen kommer vi att komplettera dessa som har störst efterfrågan av lekplatsutrusning. Målsättningen är att erbjuda fräscha och attraktiva badplatser för kommunens invånare och turister. Kultur- och fritidsförvaltningen kommer under 2016 att fortsätta arbetet med att ta fram en friluftsplan. Planen kan vi själva inte arbeta fram, utan samarbete krävs med andra förvaltningar. Syftet är att ge kommuninvånare och besökare möjligheter att ta sig ut i naturen och må bra. Vi fortsätter med simskoleundervisning för att minst 95 % av barnen i femte klass ska kunna simma. Simundervisning erbjuds även till vuxna och vi vänder oss speciellt till nykomna svenskar i alla åldrar. Utegym sättas under 2016 upp i Lagan och Lidhult och i Lidhult anläggs även ett belyst motionsspår. I samverkan med idrottsföreningar planeras och genomförs dessa. Under 2016 byggs det nya servicehuset på kvarteret Fritiden. Servicehuset innehåller omklädningsrum och duschar för badande i Kronoskogsbadet. Därutöver får också motionärerna i Kronoskogen en möjlighet att duscha och byta om under alla årets alla dagar och årstider. Ljungby Arena, med två isplaner, invigs under början av 2016. Redan under oktober 2015 öppnades det upp för ishockeyspel och allmänhetens skridskoåkning. Ljungby Arena har övergått till kommunalt ägande och kommunal drift. När internbudget för 2016 läggs, finns det oklarheter om hur stor den ökade kostnaden för driftteknik och städning kommer att uppgå till. Det är en större yta som ska skötas och vi hoppas på fler aktiviteter med fler utövare, som kräver skötsel och underhåll. 55 3.7 Ljungby Gamla Torg Under 2016 övergick verksamhet av Ljungby Gamla Torgs till kultur- och fritidsnämnden. Drift och underhåll av samtliga fastigheter ansvaras av tekniska nämnden. Ett intresseråd med representanter för Ljungby Gamla torgs entreprenörer, föreningar, kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning ansvarar för utvecklingen av verksamheten. Adjungerande är tekniska förvaltningen. Sommarloppmarknaden och Berättelser i sommarkväll fortsätter under 2016. 3.8 Musikskolan Under de senaste åren har musikskolans elevantal nästan varit detsamma. Närmare 700 elever deltar i musikskolans verksamhet, varav 62 % är flickor. Vi ser ingen minskning av elevantalet under 2016. Verksamheten arbetar ur ett jämställdhetsperspektiv och integrationen är en viktig del i vårt dagliga arbete, för att kunna möta elever med olika språk och kulturer. Undervisning sker i Ljungby och i samtliga landsbygdsskolor. V har kö på sång och flera instrument. Lärarna försöker att minska kön genom att ta in nya elever under terminens gång så fort som avanmälan sker. Musikskolan är medsökande till EU-projekt tillsammans med High school Balasa Doamna Trargoviste i Rumänien. Eftersom EU reglerna har ändrats till att gälla minst 3 partners, inväntar vi att göra ansökan när huvudpartnern Balasa Doamna hittat den tredje medsökande. Vi vill engagera elever och lärare under temat Lika men olika - kulturell skillnad och interkulturell dialog. Syftet är att nå och förstå elever från andra kulturer och tillsammans få en mångsidig inblick i musikens värld. Vi vill på ett konkret sätt medverka till Ljungby, där Småland möter världen. Samarbetet med Bollnäs kulturskola kommer att fortsätta, där musikskolans Lilla Blås och kören Cantarellerna ges möjlighet under våren att få åka till Bollnäs för fortsatt utbyte av kunskap och erfarenhet. Vår digitala studio har bidragit till att utveckla många elevers förmåga att komponera och arrangera egen musik. De skrivna verken ska under året framföras av elever och lärare. Samarbetet fortsätter med Region Kronobergs fritidskonsulent och med målsättningen att barn med funktionsnedsättning ska få en meningsfull fritid. Vi anpassar verksamheten efter de behov som krävs. Genom samarbete med skolan och de statliga medlen Skapande skola arbetar vi för att nå fler barn ute på skolorna. Samarbete sker med Åbyskolan, Agunnarydskolan och Hjortsbergsskolan. Tillsammans med studieförbundet ABF kommer vi under hösten att framföra en musikal i spökenas tecken. Till Ljungbydagarna önskar vi att ha en artist, som ger eleverna en verklighetsskildring om hur det är att vara artist till yrket. Vi planerar tillsammans med Familjecentralen ett samarbete som går under namnet El sistema, och kommer ursprungligen från Venezuela. El sistema har visat sig vara en metod för lyckat integrationsarbete. Vi fortsätter med de uppskattade traditionella konserterna och framträdandena.
Kultur- och fritidsnämnden 3.9 Turistbyrån Turistbyrån erbjuder medborgare och besökare ett personligt möte, digitalt och tryckt material för att ge information om kommunens besöksmål eller pågående evenemang. Tillsammans med näringslivsavdelningen och besöksnäringsutvecklaren tar vi fram en hållbar besöksnäringsstrategi. Vi vill satsa på en mer offensiv marknadsföring för att sätta Ljungby på kartan. Vi satsar bland annat på sociala medier och rörlig bild, trycksaker och välplacerade annonser i utländska magasin. Turistbroschyrens upplaga ökar vi från 16 000 till 21 000 exemplar. Vi gör själva text och bild, men låter en extern reklambyrå säkerställa en professionell produktion. Turistbyråns mål är att anpassa hemsidan visitljungby.se efter besökarnas behov som innebär att hemsidan görs mer användarvänlig och få en responsiv webbplats och/eller en mobilversion. Turistbyrån och näringslivsavdelningen kommer fortsätta medverka i olika projekt som exempelvis Riksettanrallyt, kanotleder Helge å och Lagaleden, utveckling av vår gemensamma besöksdestination Smålands Sjörike, pilgrimsvandra i Småland och samverkan med Destination Småland. Samarbetet i Smålands Sjörike fortsätter. Det har anställts en ny projektledare som arbetar med att ta fram en regional cykelled under 2016. För att göra regionen mer attraktiv för cyklister och vandrare vill vi arbeta för en förbättrad skyltning av våra naturområden och cykel- och vandringsleder samt kunna ge en förbättrad service kring cykelleden Banvallsleden, som vi tror är en viktig dragkraft för våra målgrupper. Vi vill stärka samarbetet mellan turistbyrån och företag samt föreningar som är aktiva inom turism, genom att förmedla kunskaper till deras anställda och inrätta InfoPoints. Info- Points ska finnas på olika platser i kommunen som är välbesökta. Här kan man bland annat få informationsmaterial och tips om besöksmål eller hur man får tillgång till Wifi. Ljungby Arena är för 2016 en ny plats som vi ger besöksinformation. Under sommarsäsongen planerar vi någon form av mobil turistbyrå för att möta upp besökare ute på fält 4. Investeringsbudget I budget för 2016 finns 5 400 tkr till att bygga ett servicehus vid Kronoskogsbadet. Servicehuset som ska innehålla omklädningsrum, duschar, toaletter och låsbara skåp ska vara öppet året runt. I och med denna investering blir det bättre service till våra medborgare och turister som besöker våra motionsspår och idrottsanläggningar. 1 000 tkr finns till installation av RFID-teknik på biblioteket. RFID är ett nytt sätt att märka och hålla reda på media. 56
Övriga nämnder 1. Ekonomisk rapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Total Kostnader 6 051 3 942 6 577 Intäkter -1 668-400 -1 290 Netto 4 383 3 542 5 287 91000 Valnämnd Kostnader 1 481 14 14 Intäkter -906 Netto 575 14 14 92000 Överförmyndarnämnd 93000 Revision Kostnader 2 570 2 106 4 422 Intäkter -761-400 -1 290 Netto 1 809 1 706 3 132 Kostnader 789 800 850 Netto 789 800 850 95000 Gemensamma nämnden Kostnader 1 210 1 022 1 291 Netto 1 210 1 022 1 291 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Överförmyndarverksamheten är en lagstadgad kommunal verksamhet som har som uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Av olika anledningar kan en person (en så kallad huvudman) behöva hjälp av någon som företräder huvudmannens intressen. Personen som företräder benämns ställföreträdare och är vanligtvis en god man eller en förvaltare. Verksamheten kan organiseras på olika sätt men i Ljungby kommun är det överförmyndarnämnden som är ansvariga. Överförmyndarnämndens uppgift är bland annat att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män och efter ansökan eller anmälan utreda behov av god man eller förvaltare. Inom överförmyndarverksamheten ökar antalet ärenden konstant i Ljungby kommun i likhet med resten av landet. Att antalet ärenden ökar är svårt att förklara men en del av förklaringen är bland annat att befolkningen blir äldre samt att allt fler diagnostiseras med olika psykiska funktionshinder och har svårt att klara vardagen. En stor del av ökningen beror också på att antalet ensamkommande flyktingbarn som ska tilldelas en god man har stigit mycket. När det gäller ensamkommande flyktingbarn kommer dessa ärenden att öka mycket under 2016 men överförmyndarnämnden räknar med att även antalet övriga ärenden stiger. Överförmyndarhandläggarna i Ljungby hanterar överförmyndarverksamheten i både Ljungby och Älmhults kommun. Från och med 2016 kommer dessutom hanteringen av Markaryds överförmyndarhandläggning att skötas från Ljungby. Övertagandet av Markaryds ärenden kommer att innebära ökade intäkter. Dessutom har överförmyndarnämndens budget förstärkts ytterligare i och med att pengar har skjutits till i budgetbeslutet för 2016. Även kostnaderna för verksamheten kommer att öka 2016 eftersom rekrytering krävs för att hantera den stora mängden nya ärenden som uppstår. 57
Finansieringsrapport Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Total Kostnader 110 301 141 540 152 630 Intäkter -1 454 845-1 505 615-1 550 736 Netto -1 344 545-1 364 075-1 398 106 10 Nämnds- och styrelseverks Kostnader -312 33 360 Intäkter -12 000 Netto -312 21 360 21 Bredband Kostnader 1 000 4 700 Netto 1 000 4 700 56 Familjecentral Kostnader 1 500 Netto 1 500 90 Personalförsäkr. o pension Kostnader 97 900 87 181 93 460 Intäkter -53 163-53 870-56 000 Netto 44 737 33 311 37 460 91 Intern ränta Intäkter -34 597-38 000-41 764 Netto -34 597-38 000-41 764 92 Allmän kommunalskatt Intäkter -1 081 351-1 100 611-1 142 734 Netto -1 081 351-1 100 611-1 142 734 93 Gen statsbidrag o utjämning Kostnader 1 292 789 Intäkter -270 515-285 177-293 038 Netto -270 515-283 885-292 249 94 Finansiella intäkter Kostnader 4 Intäkter -15 123-15 757-17 000 Netto -15 119-15 757-17 000 95 Finansiella kostnader Kostnader 12 118 17 207 14 815 Intäkter -97-200 -200 Netto 12 021 17 007 14 615 96 Övrigt finansiering Kostnader 591 38 866 Netto 591 38 866 58
Kommunala bolag Ljungby Energi AB Intäkter i tkr 2016 Huvudintäkter 161 593 Sidointäkter 6 555 Summa intäkter 168 148 Kostnader i tkr Produktionskostnader 40 385 Externa kostnader 5 966 Övrig försäljning 28 515 Personal 31 973 Resultat före avskrivning 61 309 Avskrivningar 25 215 Resultat efter avskrivning 36 094 Finansnetto -237 RESULTAT EFTER FINANSNETTO 35 857 Ljungbybostäder AB Intäkter i tkr 2016 Hyror 87 100 Övriga intäkter 1 500 Hyresbortfall -2 600 SUMMA INTÄKTER 86 000 Kostnader i tkr Underhåll 24 000 Drift (rep,skötsel,taxor,värme) 26 700 Administration 9 900 Övrigt (fastightesskatt,försäkringar kabel TV, fordon, förbrukn.inventarier) 4 500 Avskrivningar 10 500 SUMMA KOSTNADER -75 600 Rörelseresultat 10 400 Räntor fastighetslån -5 000 Övriga finansiella poster -1 500 RESULTAT EFTER FINANSNETTO 3 900 59
Målstyrning 2016 I Ljungby kommun formar vi framtiden tillsammans I Ljungby kommun betyder att den omfattar hela den geografiska yta som Ljungby kommun utgörs av. Med orden formar i framtiden vill vi säga att framtiden inte är något vi sitter och väntar på ska ske utan något vi skapar. Detta är en central del i vår vision och vårt sätt att se på världen och hur förändring sker! Ordet tillsammans betyder att vi samarbetar och hjälps åt. Att vi samarbetar med våra medborgare och kunder, mellan kommun och näringsliv, tjänstemän och politiker, olika nämnder och förvaltningar och även med andra kommuner och aktörer i vår närregion. I Ljungby har vi en närhet till varandra som gör att vi kan samarbeta över alla gränser. 1. Strategiskt område - Tillväxt Näringsliv och entreprenörskap Sysselsättning Infrastruktur 1.1 Övergripande mål Verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt hållbart sätt. Förvaltningsmål Årets resultat ska motsvara minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens egna kapital ska inflationsskyddas, dvs. resultatet ska vara minst beräknad inflation multiplicerat med eget kapital. Investeringar ska självfinansieras över en mandatperiod 1.2 Övergripande mål - Tekniska nämnden Med en väl utbyggd infrastruktur och en bra service formar vi ett attraktivt samhälle med en positiv utveckling. Förvaltningsmål Det ska alltid finnas attraktiv mark och god infrastruktur för nyetableringar och boende och näringsliv. Vatten- och avloppsförsörjningen samt renhållning ska upplevas hålla hög kvalitet och ha god leveranssäkerhet. 1.3 Övergripande mål - Socialnämnden God grundtrygghet skapar tillväxt för individen och verksamheten. Förvaltningsmål Förbättra personalkontinuiteten, antalet personer som en hemtjänsttagare möter ska minska. Avser hemtjänsttagare med minst 2 besök per dag. 1.4 Övergripande mål - Socialnämnden Vi tar tillvara individens resurser och förmågor. 60 Förvaltningsmål Varje chef ska ha minst en aktivitet som ökar det salutogena synsättet. För ökad tid hos brukare/omsorgstagare/klienter ska vi minska förvaltningens kringtider. Samtliga arbetsgrupper ska ta fram minst en aktivitet per chef. Alla personer inom hemtjänst, särskilt boende och stöd till personer med funktionsnedsättning (OF) ska ha aktuell genomförandeplan (ej äldre än tre månader). 1.5 Övergripande mål - Kommunstyrelsen Goda förutsättningar för nya och befintliga företag att växa och skapa sysselsättning Förvaltningsmål Andelen sysselsatta i åldern 19-64 år är i topp 5 av våra 20 referenskommuner Den sammanlagda ökningen av förädlingsvärdet för alla aktiebolag är i topp 5 av våra 20 referenskommuner. Andelen nystartade företag är i topp 5 av våra 20 referenskommuner. Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommuner i SKLs Insiktsmätning Syfte: Insiktsmätningen visar företagens attityder gentemot kommunen. Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommuner i Svenskt näringslivs ranking av näringslivsklimatet. 1.6 Övergripande mål - Kommunstyrelsen Utbyggd infrastruktur ger ökad rörlighet för idéer, människor, varor och tjänster. Förvaltningsmål Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Minst ett av kommunens prioriterade objekt ska tas med i nationell eller regional plan för infrastruktursatsningar när dessa upprättas eller revideras. Andelen medborgare som har tillgång till fiber för bredband och trådlösa nät ska öka med minst 10 % per år.
Målstyrning 2016 Andelen kommunala verksamhetsställen som har tillgång till fiber för bredband och trådlösa nät ska öka med minst 10 % per år. 1.7 Övergripande mål - Barn- och utbildningsnämnden Barns och elevers entreprenöriella förhållningssätt utvecklas genom att kreativitet, nyfikenhet och självförtroende stimuleras. Förvaltningsmål Andel elever i åk 5 och 8 i den kommunala grundskolan som anser att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer ska vara högre än föregående år. 1.8 Övergripande mål - Barn- och utbildningsnämnden Barn och elever har kontakt med arbetslivet utanför skolan Förvaltningsmål Andel åk 7 elever i den kommunala skolan som är knutna till ett fadderföretag ska vara 100 %. 1.9 Övergripande mål - Kultur- och fritidsnämnden Genom att stödja en tillgänglig mångfald av kultur, föreningsliv och idrott, bidrar vi till individens utveckling och samhällets attraktivitet. Förvaltningsmål Minst 50 % av alla aktiviteter och arrangemang genomförs i samarbete med andra aktörer. 1.10 Övergripande mål - Miljö- och byggnämnden Genom framsynt planering underlättar vi för dem som bor, vistas och verkar i kommunen. Förvaltningsmål 25 planlagda tomter för bostäder ska finnas i Ljungby stad. 25 planlagda tomter för bostäder ska finnas i kommunens övriga orter. 40 ha planlagd industrimark ska finnas i kommunen. Handläggningstiden för bygglov ska minst bibehållas jämfört med föregående år. Nöjd-medborgar-index (NKI) i SKLs servicemätning för kommunens myndighetsutövning Insikt ska minst bibehållas jämfört med år 2013. Resultatet på tillgänglighet och bemötande i kommunens kvalitet i korthet (kkik) ska minst bibehållas jämfört med föregående år. Resultatet i vår egen kundnöjdhetsenkät ska minst bibehållas jämfört med föregående år. 2. Strategiskt område - Kunskap Lärande Kompetensutveckling Förnyelse 2.1 Övergripande mål Genom hög kompetens skapas en professionell verksamhet och ett samhälle för framtiden. Förvaltningsmål Kommunledningsförvaltningen Minst en ny utbildning på högskolecentrum Ljungby HCLY vart annat år. Antal heltidsstudenter på HCLY ska öka varje år.antal uppdragsutbildningar på HCLY ska öka. Andelen anställda på kommunledningsförvaltningen med eftergymnasial utbildning ska öka. Förvaltningsmål Tekniska förvaltningen Medborgarna ska vara nöjda med service, tillgänglighet, information och bemötande. Kommunens fastighetsverksamhet ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och hålla god service och bemötande. Kommunens kostverksamhet ska hålla god service och bemötande. 2.2 Övergripande mål - Tekniska nämnden Genom lärande och kompetensutveckling får vi en stimulerande/attraktiv arbetsplats. Förvaltningsmål Medarbetarna ska uppleva att arbetsmiljön är god. Medarbetarna ska ha möjlighet till kompetensutveckling så att de ges goda förutsättningar att bidra till uppfyllande av kommunens och verksamhetens mål. 2.3 Övergripande mål - Socialnämnden Motiverad personal med relevant utbildning ger rättssäkerhet samt god och trygg omsorg och vård. Förvaltningsmål HME Index, hållbart medarbetarengagemang ska öka i förhållande till föregående mätning. Med en god ekonomi har vi en bra grund för hållbar tillväxt och trygghet. Varje chef ska ha minst en aktivitet som ökar det ekonomiska tänkandet i arbetsgruppen. 2.4 2 2.4 Övergripande mål - Socialnämnden Vi använder metoder och teknik som bidrar till utveckling som är av värde för individen och verksamheten. 61
Målstyrning 2016 Förvaltningsmål Under året ska innovativa metoder och/eller tekniska lösningar implementeras inom socialförvaltningen. 2.5 Övergripande mål - Barn- och utbildningsförvaltningen Barn och elever ska i sitt lärande utvecklas maximalt. Förvaltningsmål Andelen barn som avslutar den kommunala förskolan för att börja förskoleklass, ska ha bättre resultat på förskoleklassens inledande tester än föregående år. Andel elever i åk 3 i den kommunala grundskolan som klarar samtliga delprov på nationella prov i matematik, ska vara högre än föregående år. Andel elever i åk 3 i den kommunala grundskolan ska klarat samtliga delprov på nationella prov i svenska, ska vara högre än föregående år. Andel elever i åk 6 i den kommunala grundskolan som har nått minst betyget E i alla ämnen ska vara högre än föregående år. Meritvärdet i åk 6 i den kommunala grundskolan ska vara högre än föregående år. Andelen elever i åk 9 i den kommunala grundskolan som är behöriga till gymnasiet ska vara högre än föregående år. Meritvärdet i åk 9 i den kommunala grundskolan ska vara högre än föregående år. Genomsnittliga betygspoängen gällande avgångsklasser i den kommunala gymnasieskolan ska vara högre än föregående år. Andelen invånare som är 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska vara högre än föregående år. 2.6 Övergripande mål - Kultur- och fritidsnämnden Genom kultur, idrott och föreningsliv ges möjligheter till nya kunskaper och färdigheter, som bidrar till utveckling, folkbildning, glädje och gemenskap. Förvaltningsmål Vi förbättrar Nöjd-Medborgar-Index när det gäller kultur jämfört med föregående mätning. 2.7 Övergripande mål - Miljö och byggnämnden Människor som bor och verkar i kommunen ska vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Förvaltningsmål 20 utåtriktade aktiviteter ska genomföras. Resultatet inom information i vår egen kundnöjdhetsenkät ska minst bibehållas jämfört med föregående år. 3. Strategiskt område-livskvalitet Hälsa och omsorg Attraktiva miljöer Hållbarhet 3.1 Övergripande mål Verksamheten bedrivs på ett ekologiskt hållbart sätt. Förvaltningsmål Ljungby kommun ska vara bland de 20 bästa varuproducerande kommunerna i tidningen Miljöaktuellts ranking. 3.2 Övergripande mål Verksamheten bedrivs på ett socialt hållbart sätt. Förvaltningsmål Ljungby kommun ska vara bland de 20 bästa varuproducerande kommunerna i Koladas nyckeltal för social hållbarhet. 3.3 Övergripande mål - Tekniska nämnden Vi skapar förutsättningar för god hälsa, trygga och tilltalande miljöer där vi hushåller med våra resurser. Förvaltningsmål Måltider i skola och omsorg ska vara hållbara, kvalitetssäkrade och välsmakande. Alla som bor, vistas och verkar i kommunen ska känna säkerhet och trygghet. Gator, gång- och cykelvägar ska vara tillgängliga och trafiksäkra under alla årstider. Den offentliga miljön ska upplevas attraktiv, trygg och trivsam. 3.4 Övergripande mål - Socialnämnden De insatser socialnämnden erbjuder är förebyggande och leder till förbättrade livsvillkor samt ökad självständighet. Förvaltningsmål Vuxna biståndstagare med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska. Antalet invånare 0-20 år som placeras i institution eller familjehem ska minska. 3.5 Övergripande mål - Socialnämnden Alla som är i kontakt med socialnämnden i Ljungby kommun får god service och gott bemötande Förvaltningsmål Vi ska öka vår tillgänglighet vad gäller kontaktförsök, information samt intresse och engagemang. 62
Målstyrning 2016 Varje chef ska arbeta för att öka medarbetarnas välmående. 3.6 Övergripande mål - Kommunstyrelsen Attrahera och behålla medborgare genom god service och kreativa miljöer. Förvaltningsmål Huspriserna är i topp 5 av våra 20 referenskommuner. Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommuner i tidningen Fokus kommunranking Bäst att bo. Ljungby kommun är topp 5 av våra 20 referenskommuner i servicemätningen som redovisas i KKIK (mått 1-3). 3.7 Övergripande mål - Barn - och utbildningsnämnden Barn och elever trivs och mår bra i en god miljö. Förvaltningsmål Andelen föräldrar som anser att deras barn trivs på förskolan är högre än föregående år. Andelen föräldrar som anser att deras barn trivs på fritidshemmet är högre än föregående år. Andelen föräldrar som anser att deras barn trivs på grundsärskolan är högre än föregående år. Andelen föräldrar som anser att deras barn trivs på LSS verksamheten Planeten är högre än föregående år. Andelen elever som trivs i vuxenutbildningen/sfiverksamheten ska vara högre än föregående år. 3.8 Övergripande mål - Kultur - och fritidsnämnden Skapa och utveckla mötesplatser med kultur och idrott som berikar gemenskap och bidrar till alla människors hälsa och välbefinnande. Vi stöttar särskilt aktiviteter och arrangemang som har barn och unga i fokus. Förvaltningsmål Vi är bland de 50 bästa friluftskommunerna i landet för kommuninvånarnas och besökarnas välbefinnande. Vi förbättrar Nöjd-Medborgar-Index när det gäller idrotts- och motionsanläggningar jämfört med föregående mätning. Fler barn och ungdomar deltar i våra aktiviteter och arrangemang jämfört med föregående mätning. 3.9 Övergripande mål - Miljö - och byggnämnden Livsmiljön i Ljungby kommun ska präglas av rent vatten, frisk luft och attraktiva miljöer. Förvaltningsmål 100 % av planerade inspektioner och kontroller i tillsynsplanen inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel ska genomföras. 300 tillstånd för enskilda avloppsanläggningar ska beviljas. Nya detaljplanerade områden för bostäder och förskolor ska ha tillgång till park- och grönområden på ett avstånd på högst 300 meter. 50 % ska ha utfört åtgärder inom enkelt avhjälpta hinder så att tillgängligheten till offentliga lokaler och platser i Ljungby centrum förbättras utifrån inventering som gjordes 2010. 63
Ekonomistyrningsregler Syftet med detta dokument är att fastslå regler som verkar för en god ekonomisk hushållning i Ljungby kommun. FINANSIELLA MÅL Ljungby kommun har tre finansiella mål att uppnå i budget och bokslut: 1. Kommunens egna kapital ska inflationsskyddas, dvs. resultatet ska vara minst beräknad inflation multiplicerat med eget kapital. Inflationen definieras som (KPI dec år 1/KPI dec år 0)-1*100. 2. Resultatet ska vara motsvara minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 3. Investeringar ska självfinansieras över fyra år (en mandatperiod). Självfinansiering definieras som att resultat plus avskrivningar ska vara större än investeringarna. Om investeringarna är större innebär det försämrad likviditet eller krav på upplåning. 4. Soliditeten för kommunen inklusive pensionsåtaganden ska överstiga 30 procent. BUDGET Driftbudget, investeringsbudget och övergripande mål för Ljungby kommun beslutas av kommunfullmäktige i juni. Efter att budgeten är beslutad i kommunfullmäktige i juni kommer ärendet endast upp som ett informationsärende under hösten efter att nämnderna och styrelsen har fastställt detaljbudget, delmål och verksamhetsplan. Undantag till ovanstående process är år då allmänt val till kommunfullmäktige ägt rum. Kommunfullmäktige ska då i november månad ta upp ärendet om mål och budget och åter fastställa budgeten alternativt revidera tidigare budgetbeslut från juni. Driftbudget Respektive nämnd ansvarar inför kommunstyrelsen/ kommunfullmäktige att tilldelade budgetanslag ej överskrids samt att de budgeterade prestationerna utförs i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig ska nämnden i första hand undersöka förutsättningar att disponera om tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand hos kommunstyrelsen aktualisera behovet av att ändra mål för verksamheten. Tilläggsanslag under löpande budgetår medges inte. Kommunstyrelsen kan omdisponera driftmedel mellan nämnder. Nämnd kan hos kommunstyrelsen begära omvandling av driftmedel till investeringsmedel. Anslagsbindningen för driftbudgeten sker på förvaltningsnivå. Omdisponering mellan olika verksamheter beslutas av nämnd (2 pos verksamhet), exempelvis mellan förskola och grundskola eller mellan äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Övriga omdisponeringar kan delegeras av nämnd. Blir prisutvecklingen högre än vad som kalkylerats i planeringsförutsättningar måste respektive nämnd kompensera detta genom rationaliseringar. Blir den lägre får överskottet disponeras av nämnden. Samtliga beslut om utgifts- och kostnadsökningar ska vara finansierade. Det ska alltså finnas budgetmedel anslagna. Investeringsbudget Anslagsbindningen för investeringsbudgeten är på projektnivå. Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mellan projekt och nämnder. Omdisponering mellan olika investeringsprojekt upp till 5 miljoner kr görs av kommunstyrelsen, över detta belopp av kommunfullmäktige. Samtliga investeringar över 3 miljoner kronor kräver igångsättningstillstånd av kommunstyrelsens arbetsutskott. Det finns två typer av investeringsmedel. Det är dels enligt ordinarie regler där en investering beviljas och verksamheten själv får täcka investeringens kapitalkostnader inom tilldelad driftbudget. Dels är det särskilda investeringsobjekt där kapitalkostnadsanslag beviljas då kommunfullmäktige ansett att nämnden inte kan täcka kostnaden inom ram. Vid begäran om investeringsmedel ska en kalkyl göras av tillkommande driftkostnader, kapitalkostnader och intäkter. Beslut investeringsbudget för större projekt, 5 mkr, ska föregås av idéfas, förstudiefas och programfas. Kommunfullmäktige beslutar om över- och underskott inom investeringsbudgeten ska överföras till nästkommande år. Styrande är om projekten inte är avslutade eller om det avser årligen återkommande investeringsprojekt, t.ex. inventarieanslag. RESULTATBALANSERING Som huvudprincip gäller att alla över- och underskott inom driftbudgeten tas med till kommande år. Med resultatbalansering menas att över- och underskott överförs till nästkommande års budget. Fördelning av resultatet görs så att en tredjedel ska fördelas till resultatenheterna, en tredjedel fördelas till respektive nämnd och en tredjedel fördelas till kommunstyrelsen. Överskott och underskott som förs över läggs in i budgeten i sin helhet året efter bokslutet. Beslut om hur mycket som ska överföras tas av kommunstyrelsen senast under mars månad året efter bokslutet, efter begäran från nämnderna/ förvaltningsledningarna. Vid överföringen kan hänsyn tas till lagändringar eller större oförutsedda händelser som har påverkat nämndernas resultat. Vid beslut om överföring av överskott kan även justering göras om en förvaltning har fått extra medel för verksamhet som inte har startats upp. För att en nämnd ska få ta med sig ett överskott krävs att man i stort har uppnått budgeterat antal prestationer och antagna mål. En övergripande genomgång av bokslutet ska göras mellan respektive förvaltningsledning och kommunchef och ekonomichef. Syftet med genomgången är att få en samstämmighet mellan kommunledning och förvaltningsledning om undantagen från resultatbalanseringen DEMOGRAFISK MODELL Förvaltningar får minskad eller ökad budget beroende på hur befolkningen i olika åldersgrupper förändras. Modellen utgår från befintlig budget och räknas upp eller ner med befolkningsförändring i relevanta åldersgrupper. Exempelvis utgår 64
Ekonomistyrningsregler förskolans uppräkning från antalet barn i åldern 1-5 år och musikskolan från antalet barn i åldern 7-18 år. Budgeten ändras från och med 2013 med 75 procent efter den demografiska modellen. Ekonomichefen har delegation att genomföra justeringar av nämndernas och förvaltningarnas budgetar med utgångspunkt från uppdaterad befolkningsprognos och beslutad demografisk modell. Vid förändring av verksamhet med anledning av ökad befolkning i vissa åldersgrupper ska alla kostnadsökningar kompenseras genom den demografiska modellen, med undantag av ökade kostnader för internhyra och kapitalkostnad vid byggnation. Dessa kostnadsökningar hanteras separat. UPPFÖLJNING OCH DELÅRSBOKSLUT Respektive nämnd ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regelbundet. Nämnderna ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhetsuppföljningar genomförs. Uppföljning per nämnd ska göras efter mars, april, juni och september månad. Uppföljningarna sammanställs av ekonomiavdelningen och rapporteras till kommunstyrelsen. Uppföljningarna ska förutom nämndernas driftprognoser även innehålla prognos för investeringsverksamheten samt rapportering av kommunens likviditet och kapitalförvaltning. Väsentliga avvikelser ska kommenteras och analyseras. Delårsbokslut görs efter juni månads utfall. Delårsbokslutet ska fastställas av kommunfullmäktige. Det ska innehålla resultat- och balansräkning för aktuell period. Uppställning och redovisningsprinciper ska i stora drag vara desamma som i kommunens årsredovisning. När uppföljningen visar på underskott ska nämnden ta fram åtgärder för att hålla given budgetram. INVESTERINGSBELOPP Som investeringar bokförs större utgifter som medför ett varaktigt värde för kommunen. Som exempel kan nämnas större byggnationer som skolor, ombyggnader, bilar samt inventarier. Investeringar bokförs med projektnummer inom intervallet 20000-99999. Inkomster som hör till en investering ska bokföras som intäkt men periodiseras över avskrivningstiden. För att något ska bokföras som investering krävs: Att investeringen ägs av kommunen. Kommunen kan inte ta upp investeringen som tillgång i balansräkningen om den har en annan ägare. Att det är ett varaktigt värde. Investeringen måste ha en hållbarhet på minst tre år. Att det är ett betydande belopp. Riktpunkten är att anskaffning av tillgångar, med en livslängd på minst tre år, ska bokföras som investeringsutgift om värdet är över 20 000 kronor (exklusive moms). Om värdet är under 20 000 kronor ska anskaffningen konteras som driftkostnad. Vid samtidig anskaffning av flera inventarier ska som anskaffningsvärde räknas det samlade anskaffningsvärdet. Som exempel kan nämnas att om man köper skolmöbler till en hel skolklass ska det bokföras som en investering, däremot om man köper en stol som utbyte för ett ringa värde ska det bokföras som en driftskostnad. Varje enskild inventarie vid samtidig anskaffning måste ha en hållbarhet på minst tre år. Markinköp ska alltid bokföras som investering oavsett belopp. Utgifter som hör till en nybyggnad eller större ombyggnad av fastighet ska också alltid bokföras som investering oavsett belopp. Mark som köps in för exploateringsändamål bokförs som en omsättningstillgång. Även andra utgifter för exploateringen bokförs som omsättningstillgång förutom de utgifter som kommer att kvarstå i kommunens ägo, som gator och parker. Försäljning av exploateringsmark bokförs som en driftintäkt. Datorer: Inköp av datorer ska bokföras som investeringsutgift om det samlade värdet är över 20 000 kronor. Undantag är datorer som ska användas till projekt med stats- eller EUbidrag. Dataprogram: Införskaffande av nya dataprogram kan bokföras som investering om det uppfyller de tre kriterierna ovan. Det krävs dock inte att kommunen äger det nya dataprogrammet, utan det räcker med att kommunen får en nyttjanderätt. Det som får bokföras som investering är engångsavgiften för licensen, däremot inte den årliga licensavgiften. Dataprogrammet räknas som en immateriell tillgång i kommunens balansräkning. Utbildningskostnader för personalen i samband med ett nytt dataprogram är alltid en driftkostnad. Försäljning av inventarier: Om man vid inköp av inventarier, t ex bilar, lämnar en äldre bil i utbyte, ska man alltid bokföra inköpet och utbytet separat. Inköpet, brutto, bokförs som en investering och utbytesbilen bokförs som en investeringsinkomst om det finns ett bokfört värde på bilen. Om bilen inte har något bokfört värde bokförs den som en driftintäkt. Investering i annans fastighet: I undantagsfall kan utgifter bokföras som investeringar trots att fastigheten ägs av annan juridisk person. För att det ska kunna bokföras som investering krävs ett långt hyreskontrakt med den externa fastighetsägaren. Avskrivningstiden bör vara samma som kontraktsperioden. Investering/ underhåll: En svår avvägning är mellan underhåll och investering. Huvudregeln är att tillkommande utgifter för en fastighet ska bokföras som investering om utgiften leder till förbättrad prestanda eller service jämfört med prestandan och servicenivån för den ursprungliga investeringen. Förbättringar kan bestå i energibesparing, miljöförbättring och kapacitetsförbättring. Alla andra tillkommande utgifter ska bokföras som driftkostnad. Om man exempelvis byter från tvåglasfönster till treglasfönster är detta en förbättring som motiverar att bytet bokförs som investering. Om man däremot byter ett gammalt slitet tak till ett nytt tak som innebär att taket återställs till ursprunglig kvalitet är det en driftkostnad. Det finns även möjlighet till s.k. komponentavskrivning. Detta innebär att man vid investering i en fastighet delar upp projektet i olika delar, exempelvis hiss, ventilation och tak. Varje del i projektet tilldelas olika avskrivningstider beroende på varaktigheten. När sedan efter ett antal år t.ex. ventilationen ska bytas ut kan bytet bokföras som investering. Det eventuellt kvarvarande bokförda värdet för den ursprungliga investeringen ska då skrivas ned. 65
Ekonomistyrningsregler KAPITALKOSTNAD, INTERNRÄNTA Kapitalkostnaden är förvaltningarnas interna kostnad gentemot kommunens finans förvaltning för investeringarna. Kapitalkostnaden består av två delar; avskrivning och intern ränta. Med avskrivning menas investeringens värdeminskning, som är uppdelat på ett antal år beroende på investeringens art. Internräntan är en ränta gentemot kommunens egen finansförvaltning, en ersättning för att kommunens likvida medel minskar genom investeringen eller att man tvingas låna upp. Internräntan fastställs för nästkommande år i samband med ramtilldelning. För 2016 ligger den på 2,5 procent. Kommunens internränta bygger i regel på rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting. Förvaltningarna får ingen generell kompensation vid ökning av kapitalkostnad. När kapitalkostnaden minskar kan man följaktligen även använda utrymmet till andra kostnader. Endast i undantagsfall, exempelvis vid större ny- eller ombyggnationer, ska kapitalkostnaden kompenseras. Beslut om kompensation tas av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget. Internhyran som debiteras alla förvaltningar som hyr något av tekniska förvaltningen består till stor del av kapitalkostnad. Om internhyran förändras på grund av ökad/ minskad kapitalkostnad får förvaltningarna ingen kompensation, med ovan angivna undantag. INTERNHYRA Hyran regleras varje kalenderår utifrån ändrade kapita1kostnader samt ändrade drift- och underhållskostnader. Kapitalkostnaderna består av avskrivning och internränta. Om beräknad kapitalkostnad avviker mot verklig kostnad med mer än 25 000 kr på ett år för en anläggning sker en rättelse av den internhyran det året. Den del av internhyran som består av drift och underhåll räknas varje år upp med konsumentprisindex (KPI). Utgångsvärdet för internhyran är utfallet 2001. Uppräkning sker utifrån index i mars jämfört med mars året innan. Mediakostnader (värme, el, sopor och vatten) ingår inte i internhyran utan betalas direkt av hyresgästen. Extern administration omfattar framför allt försäkringar och fastighetsskatt och räknas upp med KPI. Vid nya avtal för försäkringar används faktiskt belopp. Vid större förändringar av fastighetsskatten används faktiskt belopp. Intern administration omfattar kostnad för fastighetsförvaltare samt del av tekniska förvaltningens kansli och kommunledningsförvaltningen. Uppräkning sker med lönekostnadsindex (Ljungby kommuns genomsnittliga löneökning med utgångspunkt från 2007 års lönenivå). FÖRDELAD LÖNEÖKNINGSBUDGET Huvudprincipen är att löneöversynsförhandlingar enligt centrala och lokala avtal kompenseras utifrån verkligt budgetutfall. Däremot kompenseras inte löneökningar till enskilda personer som får löneökning under avtalsperioden, så kallad löneglidning. Vid byte av befattningshavare kompenseras inte en ökad lönekostnad. En annan princip är att endast fasta tjänster kompenseras. För äldre- och handikappomsorgen och räddningstjänsten kompenseras dock även semestervikariers löneökningar enligt schablon. Semester och sjukfrånvaro kompenseras enligt schablonen semester 1,5% tillägg till lönen och sjukfrånvaro 1,3% tilllägg. Förändringar av de sociala avgifterna kompenseras till förvaltningarna. Verksamheter som helt finansieras av intäkter kompenseras ej. Det gäller tekniska förvaltningens VA- och renhållningsverksamhet och verksamheter som finansieras via interna och externa hyror. GS-löner kompenseras enligt formeln (löneökning inflationskompensation) / 2. Ersättningar Den centrala löneökningspotten ska även täcka vissa avtalsenliga ökningar av ersättningar. De ersättningar som kompenseras är: Arvode förmyndare Ers räddningstjänst deltidsbrandmän Timlön personliga assistenter, PAN Timlön beredskapsavtalet Arvode tolkar Arvode deltidsbrandmän Arvodesdel familjehem kontaktpersoner Ers anhörigvårdare PAN Befälstillägg deltidsanställda brandmän OB-ersättning Jour/beredskap Sammanträdesarvode Årsarvode förtroendevalda Omkostnadsersättn ex dagbarnvårdare Omkostnadsdel familjehem/ kontaktpersoner Ersättningar som inte kompenseras är framför allt traktamenten, bilersättningar, övertid, timlöner som inte är angivna ovan, studieledighet och uppdragstagare. Grunden för ersättningarna är de belopp som förvaltningarna har tagit upp i sin personalbudget. Övrigt Inför löneöversynsförhandlingar enligt gällande avtal ska personalutskottet ha samråd med ekonomichefen, om utrymmet för löneökningar. SOCIAL AVGIFT Vid debitering av sociala avgifter mot förvaltningarna ska rekommenderade procentsatser från Sveriges Kommuner och Landsting användas. SEMESTERLÖNESKULD Förändringar i semesterlöneskuld fördelas ut till förvaltningar i samband med bokslut. Det som ingår i semesterlöneskulden är både innestående semester och okompenserad övertid. 66
Sammanträdesprotokoll 2015-08-31 17(36) Kommunfullmäktige Kf 69 Ks2015/0167 041 Budget 2016 och plan 2017-2020 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta kommunstyrelsens förslag till budget 2016 och plan 2017-2020, förutom att arbetsutskottet i miljö- och byggnämnden ska vara kvar medan demokratiberedningen utreder arbetsutskottens vara eller icke vara. Reservationer Samtliga ledamöter i Sverigedemokraterna och Alternativet reserverar sig mot beslutet. Samtliga ledamöter i Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för deras egna yrkanden. Sammanfattning av ärendet Alliansen lämnar förslag till budget 2016 och plan 2017-2020. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag till budget 2016 och investeringsplan 2017-2020, med ett beräknat resultat på 11 889 tkr. Yrkanden 1. Magnus Gunnarsson (M), Carina Bengtson (C) och Lars Solling (FP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till budget. 2. Anne Karlsson (S) lämnar följande yrkanden: a. Skolan tillskjuts resurser. b. Återbruket införs på Bredemad. c. Tjänsten koppling till arbetsmarknadsfrågor blir kvar. d. 450 000 kronor ska gå till svenskt kött motionen om köttfri måndag kan realiseras. e. Matdistributionen blir kvar. f. Behåll arbetsutskottet i miljö- och byggnämnden. g. Studieförbunden får behålla 200 000 kronor. h. Investeringsbidragen behålls. i. Anställ en samhällsvägledare. j. Tjänsten som arbetar med brottsförebyggande rådet blir kvar. Justerandes sign 67
Sammanträdesprotokoll 2015-08-31 18(36) Kommunfullmäktige k. 500 000 kronor avsätts för att utreda boende för äldre bostadsförsörjningsplanen kvar. l. Utvärdera TESen. m. Tidigarelägg renoveringen av Grand till 2016. n. Utvärdera PAUs arvodesreglemente och sänk arvoden då dessa inte är finansierade idag. o. Ändra bemanningen i poolen genom höjd grundbemanning som ger bättre arbetsmiljö. 3. Jan Lorentzson (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och lämnar följande ändrings- och tilläggsyrkanden: a. Avslag på förslaget att ta bort arbetsutskottet i miljö- och byggnämnden. b. Avslag på förslaget att flytta fritidsgården till Kungshögsskolan. c. Höj taxan för att hyra sporthallar med 40 kronor, för att kompensera utebliven flytt av fritidsgården. d. Höj fritidstaxan med 48 kronor och förskoletaxan med 81 kronor. Det skulle kunna förverkliga mindre barngrupper och högre personaltäthet och en bättre arbetsmiljö. e. Gör en grundlig utredning angående överföringsledningen från Bolmsö till Ljungby för att se om det blir billigare med småskaliga lösningar på plats. f. Sätt stopp i mottagandet av asylsökande framöver. g. Se över hur man använder pengar till ensamkommande flyktingbarn. h. När det förstörs inredning och möbler med mera på asylboenden ska naturligtvis detta ersättas av de boende, inte skattebetalarna. i. Se över personaltätheten på boenden för ensamkommande barn då den är extremt hög. j. Se över lönenivån hos personal på boenden för ensamkommande barn, ingångslönen bör vara som en genomsnittlig undersköterska eller i relation till den anställdes utbildning. k. Starta upp utbildning i samhällsorientering för asylsökande / flyktingar på Sunnerbogymnasiet. l. Riv upp beslutet om nedläggning av avdelning 4 på Ljungberga. Det finansieras med neddragningar inom asylverksamheten. Lätta istället på kraven för möjligheten att komma in på särskilt boende. 3. Roland Johansson (ALT) yrkar att besparingen av Ljungberga på 8,5 miljoner kronor stryks. 4. Kerstin Wiréhn (V) lämnar följande yrkanden: a. Behåll samordnaren för arbetsmarknadsfrågor eftersom det på sikt ger ökade skatteintäkter och minskat ekonomiskt bistånd. Justerandes sign 68
Sammanträdesprotokoll 2015-08-31 19(36) Kommunfullmäktige b. Minskade kostnader genom att lägga ner arbetsutskottet i tekniska nämnden. c. Omfördelning inom kostavdelningen genom att minska budgeten för kött med 330 000 kronor som istället läggs på ekologiska livsmedel. d. Behåll avdelning 4 på Ljungberga under 2016 genom att återgå till de gamla arvodesreglerna, ta bort 0,5 kommunalråd och en vice ordförande i nämnderna. e. Ta bort arbetsutskottet i kultur- och fritidsnämnden. f. Minska inte anslagen för studieförbunden med 200 000 kronor. g. Ökad ram med 300 000 kronor för investeringsbidrag till föreningar och behåll nivån på lokalhyrorna till föreningar. h. Ökad ram med 2 miljoner kronor för minskade barngrupper inom förskolan. 5. Christer Henriksson (KD) yrkar att budgetärendet återremitteras för mer genomarbetat förslag till budget, bland annat när det gäller Ljungberga. 6. Kjell Jormfeldt (MP) yrkar bifall till Anne Karlssons (S) samtliga yrkanden samt bifall till Kerstin Wiréhns (V) yrkande om Ljungberga. 7. Pia Johansson (S) yrkar att demokratiberedningen får i uppdrag att utreda arbetsutskottens vara eller icke vara. Beslutsordning 1. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige beslutar att återremittera budgetärendet enligt Christer Henrikssons (KD) yrkande eller om ärendet ska avgöras idag. Ordföranden finner att ärendet ska avgöras idag. Votering Votering begärs och genomförs med följande omröstningsordning: Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag och Nej-röst för att ärendet ska återremitteras. Omröstningen resulterar i 39 ja-röster och 10 nej-röster. Se omröstningslista på sidorna 3 och 4. Kommunfullmäktige har därmed beslutat att ärendet ska avgöras idag. Justerandes sign 2. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Anne Karlssons (S) och Kerstin Wiréhns (V) yrkanden att tjänsten med koppling till arbetsmarknadsfrågor blir kvar. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 69
Sammanträdesprotokoll 2015-08-31 20(36) Kommunfullmäktige Votering Votering begärs och genomförs med följande omröstningsordning: Ja-röst för att avslå yrkandet och Nej-röst för att bifalla yrkandet. Omröstningen resulterar i 29 ja-röster och 20 nej-röster. Se omröstningslista på sidorna 3 och 4. Kommunfullmäktige har därmed beslutat att avslå yrkandet. 3. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Anne Karlssons (S) med flera yrkande att 450 000 kronor ska gå till svenskt kött motionen om köttfri måndag kan realiseras. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 4. Innan ordföranden frågar om kommunfullmäktige avslår eller bifaller Pia Johanssons (S) yrkande att demokratiberedningen får i uppdrag att utreda arbetsutskottens vara eller icke vara drar Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna tillbaka sina yrkanden om att arbetsutskottet i miljö- och byggnämnden ska vara kvar. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige avslår eller bifaller Pia Johanssons (S) yrkande att demokratiberedningen får i uppdrag att utreda arbetsutskottens vara eller icke vara och finner att kommunfullmäktige bifaller Pia Johanssons (S) yrkande. 5. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Anne Karlssons (S) och Kerstin Wiréhns (V) med flera yrkanden att studieförbunden får behålla 200 000 kronor. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 6. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Anne Karlssons (S) och Kerstin Wiréhns (V) med flera yrkanden att investeringsbidragen behålls. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Justerandes sign Votering 70
Sammanträdesprotokoll 2015-08-31 21(36) Kommunfullmäktige Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 7. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Anne Karlssons (S) med flera yrkande att anställa en samhällsvägledare. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 8. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Anne Karlssons (S) med flera yrkande att tjänsten som arbetar med brottsförebyggande rådet blir kvar. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 9. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Anne Karlssons (S) med flera yrkande om att tidigarelägga renoveringen av Grand till 2016. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 10. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Anne Karlssons (S) med flera yrkande om att utvärdera PAUs arvodesreglemente och sänk arvoden då dessa inte är finansierade idag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 11. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Anne Karlssons (S) med flera yrkande att ändra bemanningen i poolen genom höjd grundbemanning som ger bättre arbetsmiljö. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Justerandes sign 71
Sammanträdesprotokoll 2015-08-31 22(36) Kommunfullmäktige Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Ordföranden ställer ingen proposition på Anne Karlssons (C) med flera yrkanden nr 2 a, b, e, k, och l eftersom de redan finns med i kommunstyrelsens förslag till beslut. 12. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande om avslag på förslaget att flytta fritidsgården till Kungshögsskolan. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med följande beslutsordning: Ja-röst för att avslå yrkandet och Nej-röst för att bifalla yrkandet. Omröstningen resulterar i 25 ja-röster och 22 nej-röster. 2 ledamöter avstår från att rösta. Se omröstningslista på sidorna 3-4. Kommunfullmäktige har därmed beslutat att avslå yrkandet. 13. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande att höja taxan för att hyra sporthallar med 40 kronor. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 14. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande att höja fritidstaxan med 48 kronor och förskoletaxan med 81 kronor. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 15. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande om att göra en grundlig utredning angående överföringsledningen från Bolmsö till Ljungby. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 16. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande att stoppa mottagandet av asylsökande framöver. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Justerandes sign Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 72
Sammanträdesprotokoll 2015-08-31 23(36) Kommunfullmäktige 17. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande att se över hur man använder pengar till ensamkommande flyktingbarn. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Jäv Ann Arousell Sålebo (FP) deltar inte i denna omröstning på grund av jäv. 18. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande att när det förstörs inredning och möbler med mera på asylboenden ska det ersättas av de boende. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Jäv Ann Arousell Sålebo (FP) deltar inte i denna omröstning på grund av jäv. 19. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande att se över personaltätheten på boenden för ensamkommande barn. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Jäv Ann Arousell Sålebo (FP) och Conny Simonsson (S) deltar inte i denna omröstning på grund av jäv. 20. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande att se över lönenivån hos personal på boenden för ensamkommande barn. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Justerandes sign 73
Sammanträdesprotokoll 2015-08-31 24(36) Kommunfullmäktige Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Jäv Ann Arousell Sålebo (FP) och Conny Simonsson (S) deltar inte i denna omröstning på grund av jäv. 21. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande att starta upp utbildning i samhällsorientering för asylsökande / flyktingar på Sunnerbogymnasiet. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 22. Innan ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) yrkande att riva upp beslutet om nedläggning av avdelning 4 på Ljungberga meddelar Roland Johansson (ALT) att han ändrar sitt yrkande till ett bifall till Jan Lorentzsons (SD) yrkande om Ljungberga. Ordföranden frågar därefter om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Jan Lorentzsons (SD) med flera yrkande att riva upp beslutet om nedläggning av avdelning 4 på Ljungberga. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 23. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Kerstin Wiréhns (V) yrkande att lägga ner arbetsutskottet i tekniska nämnden. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 24. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Kerstin Wiréhns (V) yrkande om omfördelning inom kostavdelningen genom att minska budgeten för kött med 330 000 kronor som istället läggs på ekologiska livsmedel. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 25. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Kerstin Wiréhns (V) med flera yrkande att behålla avdelning 4 på Ljungberga under 2016 genom att återgå till de gamla arvodesreglerna, ta bort 0,5 Justerandes sign 74
Sammanträdesprotokoll 2015-08-31 25(36) Kommunfullmäktige kommunalråd och en vice ordförande i nämnderna. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Votering Votering begärs och genomförs med handuppräckning. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 26. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Kerstin Wiréhns (V) yrkande att lägga ner arbetsutskottet i kultur- och fritidsnämnden. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 27. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Kerstin Wiréhns (V) yrkande om ökad ram med 2 miljoner kronor för minskade barngrupper inom förskolan. Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. 28. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige beslutar att anta kommunstyrelsens förslag till 2016 års budget med plan för 2017 till 2020, i sin helhet och finner att de gör så. Justerandes sign 75
Olofsgatan 9, 341 83 Ljungby Telefon: 0372-78 90 00 vx Fax: 0372-78 91 42 Webbplats: www.ljungby.se Produktion Ljungby kommun Tryck JOMA Grafisk Produktion AB