Kommentardel till inriktning Historia (LHI110 och LHI220) Bilaga till kursplaner gällande fr.o.m. VT 2010 Inledning Inriktning Historia består av kurserna LHI110, Historia för lärare 1 (30 hp, varav 3 hp VFU), och LHI220, Historia för lärare 2 (30 hp, varav 12 hp VFU). Undervisningen inom kurserna genomförs i samarbete mellan Institutionen för historiska studier, Ekonomiskhistoriska institutionen och Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD). Institutionen för historiska studier är kursansvarig institution för båda kurserna och har därmed samordningsansvar för inriktningen. Förklaring av centrala begrepp Olika innebörder av ämnesbegreppet historia uppfattat som akademiskt ämne, skolämne och lärarutbildningsämne är av central betydelse för inriktningen och diskuteras därför under rubriken Professionsperspektiv nedan. Professionsperspektiv Inriktning Historia utgör en del av lärarprogrammet vid Göteborgs universitet och måste förstås i det sammanhanget. Det övergripande syftet med inriktningens kurser är att bidra till att uppfylla målbeskrivningarna i lärarprogrammets examensordning, dvs. att studenterna efter genomförd utbildning ska kunna visa sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att förverkliga olika skolformers i detta fall främst grundskolans, gymnasiets och vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet. Sammantaget handlar det om en lång rad olika kompetenser som den professionelle läraren förväntas besitta, och det är därför viktigt att påpeka att olika delar av lärarutbildningen är knutna till eller har relevans för olika kompetenser. Detta gäller även inriktning Historia, som måste ses i relation till hela utbildningen och utifrån sin plats i denna helhet. Kurserna inom inriktningen syftar till att utveckla sådana kunskaper och färdigheter som krävs för undervisning inom ämnet historia eller delar av andra ämnen som har historisk anknytning. I detta sammanhang är dock innebörden av ämnesbegreppet historia inte självklar, varför kursernas utformning måste förstås utifrån en diskussion om historia som akademiskt ämne, skolämne och lärarutbildningsämne. På lärarutbildningsämnet måste ställas de dubbla kraven att det dels ska vila på vetenskaplig grund, dels ska ha en tydlig Sidan 1 av 5
professionsrelevans och ge de studerande nödvändiga verktyg för att omsätta sina ämneskunskaper i praktisk yrkesutövning. Med professionsrelevans menas då inte minst att utbildningen har en sådan utformning att den knyter an till de formuleringar om skolämnet historia som finns i olika styrdokument för skolan. I någon mån ska alltså lärarutbildningsämnet historia genomsyras av hänsynstaganden som är specifika för lärarutbildningen, t.ex. rörande bearbetning av värdegrundsfrågor. Samtidigt framgår det också av styrdokumenten för såväl skolan och lärarutbildningen som för högskolan mer generellt, att de lärarstuderandes utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Bl.a. av det skälet att de blivande lärarna under en lång yrkeskarriär ska kunna följa med i kunskapsutvecklingen inom ämnet och förhålla sig självständigt till olika forskningsbidrag till denna, är det avgörande att de har en djup förståelse för det akademiska ämnet historia och dess inomvetenskapliga utveckling och villkor. Det är först med en sådan förståelse inifrån som de har den goda grundval för ämneskunskapen vilken är helt nödvändig för att de på ett fullödigt sätt ska kunna omsätta denna ämneskunskap i sin undervisningspraxis. Därför är det också en viktig uppgift för de utbildningsansvariga att skapa förståelse för den centrala betydelsen av dessa aspekter av studierna bland de lärarstuderande själva och i skolverksamheten. Studenterna behöver alltså dels förstå skolämnet historia, dels vara förtrogna med det akademiska ämnet och dels kunna förhålla sig till frågor om hur relationen mellan dessa ser ut i deras egen utbildning och i skolan. Av särskild betydelse för att utveckla sådan förståelse är ämnesdidaktiken, som syftar till att knyta ihop skolämnet och det akademiska ämnet och vara en brygga mellan högskoleförlagd utbildning (HFU) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Denna koppling mellan HFU och VFU vilar till stor del på de pedagogiska teorier som utvecklas inom främst AUO1 och AUO2, vilka operationaliseras i ämnesdidaktiken i förhållande till lokala förutsättningar genom kritiska övningar. Didaktikens uppgift är också att ge studenterna de praktiska, men teoretiskt grundade, redskap ifråga om betygssättning och bedömning, användning av lokalhistoria och exkursionsdidaktik i undervisning etc. som är nödvändiga för deras yrkesutövning samtidigt som de direkt knyter an till ämnesteoretiska kunskaper. Det måste betonas att den vetenskapliga grunden är central för en lärares professionella kompetens. De bedömningar av olika historiska framställningars vetenskapliga grund och förmågan att tillämpa kritiskt tänkande och källanalys som är så viktiga för den verksamme läraren måste utgå från gedigna akademiska kunskaper i ämnet. Därför kan lärarutbildningen inte bygga på en uttunnad eller nedbantad version av den ämnesteoretiska kunskap som ryms inom de fristående kurserna i historia. Tvärtom måste kurserna inom inriktning Historia utgå från en uppläggning som liknar fristående kurser i ämnet för att ge den inomvetenskapliga förståelsen för ämnets karaktär. Samtidigt måste kurserna på vissa mycket specifika sätt anpassas till de särskilda krav som lärarutbildningsämnet historia ställer enligt resonemanget ovan. Denna diskussion utvecklas vidare nedan under rubriken Progression. Sidan 2 av 5
Genus- och värdegrundsperspektiv Frågor om genus, klass och etnicitet är ett genomgående tema i både LHI110 och LHI220. Dels ägnas mycket utrymme åt dessa frågor i litteraturen, dels uppmärksammas de löpande i framför allt LHI110 som består av en kronologisk översiktskurs där fr.a. genushistoriska perspektiv är ständigt närvarande. Värdegrunden som begrepp behandlas inom ämnesdidaktiken och relateras då uttryckligen till de övriga delar av utbildningen där dessa aspekter särskilt lyfts fram och bearbetas. IKT i samhälle och undervisning I båda inriktningskurserna genomförs olika undervisningsinslag i viss utsträckning i sådana former och med stöd av sådana digitala redskap att frågor om digital kompetens, kritisk mediekompetens och pedagogik baserad på informations- och kommunikationsteknik (IKT) aktualiseras och problematiseras. Bland annat ges därmed tillfälle till reflektion över de didaktiska konsekvenserna av att utnyttja IKT i olika lärandesituationer, liksom de större samhälleliga följderna av IKT:s ökande betydelse för informationsspridning, opinionsbildning och lärande i dagens värld. Integration På grund av hur VFU:n är organiserad vid Göteborgs universitet har studenterna mycket varierande VFU-placeringar vilket har visat sig skapa problem när kursansvariga alltför hårt och specifikt kopplar VFU-uppgifter till HFU-innehållet, då ju detta innehåll är både ämnes- och kursspecifikt. För utbildningens legitimitet är det därför viktigt att utforma VFU-uppgifter på ett sådant sätt att de upplevs som meningsfulla av alla (eller åtminstone de allra flesta) studenter oavsett placering, vilket i sin tur innebär att dessa uppgifter inte alltid kan knytas så specifikt till ett visst HFU-innehåll som man skulle kunna önska. Av dessa skäl består vissa delar av ämnesdidaktiken i inriktningen av mer generella moment kopplade till lärarrollen vilka sedan kan prövas i praxis under VFU-perioder: arbetstider, planeringsarbete, bedömning och examination av elever osv. Dessa inslag varvas dock med mer uttalat ämnesdidaktiska moment som bryggar över från ämnesteori till praxis, t.ex. genom att ta upp och bearbeta centrala begrepp inom ämnet och hur de kan gestaltas i skolmiljön. Det kan exempelvis röra sig om hur periodiseringar används och har använts historiskt, hur de kan vara ett verktyg för historisk förståelse och användas i undervisningen osv. Andra inslag är lokalhistoria och kartmaterial i undervisningen, exkursionsdidaktik etc. Andra terminen handlar didaktiken bl.a. om hur man på ett för elever tillgängligt sätt kan träna källkritik och förhålla sig kritiskt till historiska (och andra) framställningar. Progression Inriktning Historia syftar främst till att förbereda studenterna för undervisning i grundskolans senare år och i gymnasiet, men även med denna inskränkning finns en stor spännvidd i de tänkta elev- och åldersgrupperna. Det betyder att undervisningen på inriktningens kurser inte alltför hårt får knyta an till vissa åldrar eller skolformer utan röra sig på en lite mer allmän nivå. Ändå är kurserna upplagda på ett sätt som innebär att det Sidan 3 av 5
finns en tydlig progression i utbildningen. Första terminen består sålunda av en kronologisk orientering kopplad till didaktisering av centrala begrepp som periodisering m.m., medan andra terminen i högre grad fokuserar på problematisering, kritiskt tänkande, källanalys och hur man förhåller sig till olika framställningar och bruk av historien samt historiemedvetande; innehållet är alltså då på en analytiskt högre, mer problematiserande nivå. Inom didaktiken knyts dessa resonemang till frågor om hur sådana abstrakta begrepp och metoder kan omsättas i en skolmiljö på ett sätt som gör att innehållet blir tillgängligt för barn och ungdomar. LHI110, Historia för lärare 1 I enlighet med skolans styrdokument ger grundkursen LHI110 grundläggande kronologisk orientering i viktigare historiska sammanhang med betoning på modern historia. Detta är något som studenterna själva känner ett stort behov av att behärska innan de går ut i verksamheten. VFU har också placerats relativt sent i kursen för att studenterna inför den ska ha genomfört så mycket som möjligt av den kronologiska orienteringen. I kursen ges dels en kunskapsorientering, dels en grundläggande träning av förmågan att kunna resonera om övergripande historiska sammanhang utifrån olika perspektiv kultur-, social- och ekonomisk-historiska för att bara nämna några och att problematisera historiska framställningar av olika slag. Kursen innehåller också mer uttalat didaktiserande moment som kopplar den vetenskapligt förankrade ämnesteoretiska kunskapen till den praktiska verksamhet i skolan som studenterna får delta i under sin VFU. I moment 1 ges en översiktlig orientering om historia i tid och rum från forntiden fram till ca 1500 med utgångspunkt i hur människors livsvillkor och försörjningsmöjligheter förändrats. Därtill behandlas frågor om periodisering och övergripande problem kring centrala historiska samhällsförändringar, från den neolitiska revolutionen till den senmedeltida agrarkrisen och Nordens integrering i det europeiska feodalsamhället. Moment 2 sträcker sig från ca 1500 till ca 1815 och fokuserar på bakgrunden till och uppkomsten av det moderna samhället, det europeiska statssystemets framväxt under samspelet mellan ekonomisk och militär konkurrens och konfrontationen mellan olika samhällens försörjningssystem samt deras politiska, religiösa och vetenskapliga föreställningar. I moment 3, som omfattar halva kursens poängtal, förs den kronologiska orienteringen från ca 1815 fram till nutid, från den industriella revolutionen i England till 2000-talets globalisering och informationssamhälle. Här behandlas hur människors livsvillkor förändras på alla plan genom industrialisering, sekularisering och demokratisering och hur förutsättningar men också nya hinder för politiskt deltagande uppstår, inte minst genom den ökande användningen av IKT i olika sammanhang. LHI220, Historia för lärare 2 Efter den kronologiskt ordnade grundkursen får studenterna under sin andra termin fördjupa sig i ett valbart kulturhistoriskt eller ekonomisk-historiskt ämnesområde. Detta gör det möjligt att ytterligare problematisera historiska tolkningar och framställningar och hur dessa kan påverka förståelsen av historiska händelser och fenomen, samt ger studenterna en beredskap för hur detta kan hanteras och användas i forskning och undervisning. Vidare behandlas mer utförligt frågor om det akademiska ämnet historia och hur vetenskaplig kunskap produceras kriterier och normer inom ämnet osv. vilket Sidan 4 av 5
är nödvändigt för att självständigt kunna förhålla sig till ämnesutvecklingen inom området och för att förstå vad som kännetecknar vetenskaplig kunskap i ämnet. Denna förmåga kräver slutligen att studenterna själva tränar sig i vetenskaplig kunskapsproduktion genom att skriva en uppsats där de får träna och reflektera över problemformulering, metoder och tillvägagångssätt. De ämnen som väljs kan dels vara materialcentrerade, dels teoricentrerade. Arbetet kan således ha formen av en traditionell uppsats med användandet av empiriskt källmaterial, men det kan också ha formen av exempelvis en historiografisk analys. Sidan 5 av 5