Systemiskt tänkande. Från Bateson till KASAM.

Systemiskt tänkande. Från Bateson till KASAM. Erik Lundström, socionom Teol.kand. i kyrkovetenskap Fil.master i pedagogiskt ledarskap Steg 1, systemisk familjepsykoterapi

DEL 1: Systemtänkandets grundläggande essens Systemtänkandet innebär att se på världen utifrån begrepp som helhet, sammanhang, relationer, funktioner och mönster, vilket gör systemteorin mer komplex i förhållande till tanken om orsak och verkan. De olika delarna i systemet går aldrig att frikoppla från varandra utan de påverkar varandra i en ständig process. SYSTEM THINKING Vad är ett system? Vad är ett system? Ett system består av ett antal delar som samspelar med och påverkar varandra på olika sätt. Ett system består av två slags storheter : komponenter, och sambandet mellan dessa. Systemet som helhet Komponenterna och sambandet i systemet bildar någon form av helhet. För att kunna beskriva och förstå hur en del av ett system fungerar behöver man ha kännedom om systemet som helhet (förkunskap).

Vad är ett system? Man behöver kunna urskilja systemet i förhållande till resten av världen: en systemgräns. (Endast i undantagsfall är systemet slutet att det inte har något med resten av världen att göra.) Den del av världen som inte hör till systemet men har betydelse för systemet är omgivningen. Förbindelserna med omgivningen kan vara av olika slag. Undersöka dem kan vara en lika central uppgift för systemanalysen som att studera systemets inre. Systemtyper och systemnivåer enligt Luhmann Bouldings systemnivåer med stigande komplexitet Subsystem och suprasystem Subsystem och suprasystem DEL 2: Systemtänkandets historia Varje system består av subsystem som på olika sätt interagerar med varandra. Det är viktigt för exempelvis en familjeterapeut att veta vilket system man arbetar med. Ett system tillhör också en större helhet, ett suprasystem. Andra delar i suprasystemet kan vara grannar, släkt eller en förening. Vi måste känna till något om i vilket sammanhang suprasystem som exempelvis en familj verkar för att förstå dem som system.

Systemtänkandet i Bibeln Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus Kroppen består inte av en enda del utan av många. Om foten säger: Jag är ingen hand, jag hör inte till kroppen, så hör den likafullt till kroppen. Och om örat säger: Jag är inget öga, jag hör inte till kroppen, så hör det likafullt till kroppen Nu är det emellertid många delar, men en enda kropp Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra. Aposteln Paulus i Första Korinthierbrevet Huvuddragen i systemforskningstraditionen kan sammanfattas i de rubrikerna: General System Theory Cybernetik Ludwig von Bertalanffy Lanserar från slutet av 1940-talet teorier under namnet General System Theory. Tanken på en allmänt giltig systemteori formuleras kring 1950. Principerna är generellt tillämpbara på system av helt skilda slag; biologiska, politiska och sociala. Gregory Bateson Bateson arbetade som antropolog med fältstudier i Nya Guinea och Bali. Arbetade på ett militärsjukhus i Palo Alto, Kalifornien forskade om delfiners språk och schizofrena patienters sätt att tänka och kommunicera. Bateson: Mönstret som förbinder allt levande Teoretisk utgångspunkt: all kunskap får sin mening och funktion från det sammanhang som den ingår i. Kunskapsekologi: Viktigt att utforska sambanden mellan olika uppfattningar, fakta och system av idéer. Utvecklade systemteorin till en analysmodell för samspel mellan och inom levande system, allt från minsta delarna till helheten i de största sammanhangen. Bateson: Mönstret som förbinder allt levande Dubbelbindningsteorin som innebar att motsägelsefull kommunikation från föräldrar gjorde att barn blev desorienterade i tänkandet. Bateson menar att den som försöker besegra sin omgivning slutligen förintar sig själv.

DEL 3: Systemtänkandets cybernetik Norbert Wiener Lanserades termen cybernetik år 1948 som en övergripande benämning på studier av kommunikation med och styrning av komplexa system. Avled hastigt i Stockholm 1964. Cybernetik - läran om självreglerande system Är vetenskapen om styrning och reglering av maskiner och levande varelser. En av grundidéerna med cybernetiken är förståelsen om att ett system och dess utdata återkopplas tillbaka som indata och skapar en feedback där systemet kan reagera på effekten av sin egen utdata. Cybernetik blir systemiskt teori Wiener myntade uttrycket cybernetik, styrmansvetenskap utifrån det grekiska ordet kubernetes, [κυβερνετεσ], rorsman, styrman eller pilot. Han behövde ett ord för ett helt idékomplex, en term för ett helt område. Kubernetes är samma ordstam som i guvernör och engelskans government. Ord som systemteori och systemanalys kom gradvis att tränga undan Wieners begrepp.

Cybernetik - att undersöka system Systemteori har sitt ursprung i cybernetiken, vilket innebar ett steg ifrån den klassiska fysiken med fokus på det mekaniska och linjära tänkandet, i form av orsak och verkan. Ett slutet system går under principen: Lika orsak leder till lika verkan. Ett öppet och levande system är motsatt: Olika vägar kan leda till ett slutresultat. Ross Ashby Cybernetiken kommer sannolikt avslöja intressanta och suggestiva parallellismer mellan maskin, hjärna och samhälle. Och cybernetiken kan förse oss med ett gemensamt språk genom vilket upptäckter inom ett område omedelbart kan användas inom ett annat. Cybernetikens grundantaganden Västvärldens vardagliga tänkande domineras av ett orsakverkan-sambandssökande vid problem. I självreglerande system befinner sig alla delar i ständig påverkan. Samma utfall kan ha en mängd olika orsaker och samma bakomliggande händelse kan ge många olika effekter. Det är meningslöst att söka enkla samband mellan input och output: förklaringen ligger i hela samspelsprocessen. (Lundsbye, 2010) Cybernetikens grundantaganden Cybernetiken [läran om självreglerande system] är den största tugga mänskligheten har tagit ur kunskapens frukt Gregory Bateson DEL 4: Systemtänkandets praktik Grundstenar i systemtänkandet Att ha systemiskt perspektiv i arbetet innebär att i mötet med människor försöka förstå sammanhanget, människan och situationen. Allt mänskligt handlande likväl som problem sker och uppstår i samspel mellan människor; kan inte förklaras av en enskild individs inneboende egenskaper. En viktig aspekt av det systemiska; när man ändrar sin egen position i ett system ändras också förståelsen.

Grundstenar i systemtänkandet Att gå från ett mekaniskt, linjärt fokus (orsak verkan) till ett perspektiv där vi förstår orsakssammanhang i form av samtidighet, ömsesidigt influerande och sammanhängande fenomen. Helheten är större än summan av delarna. Att ha fokusera, hitta och se sammanhang, samt förstå vilket sammanhang man befinner sig i, leta efter mönster och förändringar i dessa utifrån en helhetssyn. En individs beteende är både en reaktion på och en konsekvens av sammanhanget och situationen för individen. Vi har rätt utifrån den verklighet vi ser och den position vi tar: Alla kan ha rätt men bara delvis. Grundtanken är att man vid undersökning av vissa fenomen bör se dem som delar i en helhet. Det linjära: det vi förstår och som är enkelt. Så här är det! Det cirkulära: lärande, utveckling och det komplexa. Det handlar om en systemisk vandring mellan det linjära och cirkulära. Fågelflocken Forskning kring fågel flockens beteenden har visat på några regler som den verkar följa: Hela flocken följer samma riktning, mål och sticker en så följer resten med. Fåglarna håller avstånd till varandra och krockar inte med sin omgivning. Fåglarna håller ihop, håller sig till mitten. Tillsammans undviker fåglarna hot och letar föda. Fåglarna verkar ha hittat sina regler som hjälper dem att vara ett självorganiserande, levande system. DEL 5: Ekologisk systemteori

Ekologisk systemteori Ekologisk systemteori har sin grund i systemteorin. Ett viktigt synsätt i socialt arbete för att förstå människor utifrån deras sammanlänkade, flerdimensionerade och komplexa verklighet - med syftet att undvika att förenkla och reducera människors liv. Individer kan inte förstås utan att definiera deras sociala kontext som de befinner sig i, det så kallade person in environment -synsättet. Ekologisk förklaringsmodell; samspel mellan faktorer på olika nivåer över tid Det sociala nätverkets struktur och psykiska betydelse Ekologisk systemteori inkluderar hur samhället och dess instanser påverkar individens liv. Sociala nätverk kan vara en sorts buffert mot för stor stress som skapas av individens livssituation. Ett socialt nätverk kan också skapa betydelse och innehåll i en individs tankar om sig själv. System och delsystem Aaron Antonovsky Begreppet salutogenes myntades av Antonovsky och betyder kortfattat hälsans ursprung. Grunden i detta tänkande utgår från vad det är som gör att vi bibehåller hälsan eller till och med kan förbättra den.

Känsla av sammanhang: KASAM Antonovsky fann att människor med en god förmåga klarade påfrestningarna bättre än de som hade lägre förmåga: Begriplighet: förstod händelser på ett reflekterande sätt Hanterbarhet: kände att de hade resurser och strategier att möta olika situationer på ett konstruktivt sätt Meningsfullhet: kunde värdera frågan i ett större sammanhang; samt hur viktig den var personligen Antonovsky utförde en undersökning på en grupp israeliska kvinnor och hur dessa kvinnor upplevde klimakteriet. Han fann att judiska kvinnor som överlevt nazismens koncentrationsläger hade en förmåga att bevara sin hälsa trots alla de fasor som de hade genomlidit. En del kvinnor i studien upplevde sig vara vid god hälsa: trots att de överlevt fysisk och mental tortyr i koncentrationslägren och sedan tvingats leva som flyktingar i främmande länder - ofta utan familjs eller vänners stöd. Ett visst typ av samspel mellan en individ och faktorer i hennes omgivning frambringar kontroll över situationer, och att det i sin tur skapar hälsa. Människan måste lära sig hantera sin livssituation såväl i med- och motgångar och att göra det bästa av tillvaron. DEL 6: Systemisk familjeterapi Palo Alto-gruppen Forskarlag i Kalifornien: Gregory Bateson (-1980), Jay Haley (-2007), Don D. Jackson (-1968) och John Weakland (-1995). Gruppen upplöstes år 1967. Mental research institute, MRI Institut i Palo Alto, Kalifornien, för forskning, behandling och utbildning i fråga om olika former av korttidsterapi. Grundades 1959 av psykiatern Don D. Jackson som då var medlem i Palo Alto-gruppen under Gregory Bateson. Institution för forskare och praktiker sökte sig för att utveckla nya former av psykoterapi, i början främst systemisk familjeterapi (Paul Watzlawick), strukturalism (Salvador Minuchin) och existentialism (Ronald Laing och Irvin D. Yalom).

Att röra sig i det systemiska tänkandet terapeutiskt Vara i den utforskande, frågande positionen. Fokusera på att skapa nya perspektiv och möjligheter. Medvetenhet om att allt vi säger och gör, bidrar till medskapande av nya verkligheter tillsammans. Socialkonstruktivism: Med hjälp av språket skapar vår egen verklighet. Cybernetik av andra ordningen: vi är del i systemet I första ordningens cybernetik agerar professionella som om man kan stå utanför systemet vi arbetar med och inte påverkar sammanhanget. Utifrån andra ordningens cybernetik är det omöjligt att stå utanför och inte påverka. Vi blir del i de system vi arbetar med. Vi påverkar och påverkas. Systemtänkande & systemiskt tänkande: skillnader Observatörsrollen - en observatör påverkar det som observeras och är själv påverkad av det hen observerar och själva observerandet. Ett möte mellan två människor är ett möte mellan två observatörer som påverkar varandra och skapar olika verkligheter tillsammans. Betoningen på helhetssyn i stället för dualism [motståndpar] och reduktionism [komplexa begrepp kan beskrivas med enklare]. Skillnaden som gör skillnaden Bateson: Vi får all vår kunskap om den yttre världen via mekanismer som söker efter skillnader: The differens that makes the difference. Att ställa frågor som söker, visar och skapar skillnad. Frågor innefattar en serie ömsesidigt kausala feedbackkedjor som skapar en komplex och ickelinjär enhet. Expertrollen kan komma att utmanas Familjeterapeuten ses som en jämställd aktör med övriga medlemmar av det system som skall observeras och kan inte göra en objektiv observation. Terapeuten kan däremot erbjuda en ny syn på familjens konstruerade metaberättelser av sin verklighet, dock inte sagt att det var den riktiga.

Självreflexion i andra ordningens cybernetik Självreflexion handlar om att reflektera om hur jag påverkar och påverkas och varför. Relationell reflexivitet: i stället för att reflektera inne i våra egna huvuden, samtalar vi om samtalet med den andre, t.ex. Hur upplever du samtalet så här långt? Hur vill du gå vidare nu? Ett respektfullt och etiskt sätt att göra den andre till medaktör med makt att påverka sammanhanget. Fyra antaganden i systemiskt terapi: Det systemiska tänkandet vilar på antaganden om levande och sociala system, människor och förändringar. De viktigaste antagandena är huvudkategorierna: 1. Människan och hennes omgivning 2. Kunskap och språket 3. Förändring och förändringsarbete Antaganden om människan och hennes omgivning En människa är ett levande system, bestående av flera delsystem, som samspelar med och ingår i andra såväl levande som icke-levande system. Samspelet kännetecknas av cirkulära och mångfaldiga orsakssamband. En människa är ömsesidigt beroende av den biologiska och sociala omgivning hon lever i och är en del av. Antaganden om människan och hennes omgivning Människor strävar efter att överleva och ha det så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar. En människas beteende är alltid relevant utifrån den totala livssituationen. För att kunna överleva och skapa nödvändig stabilitet i sin tillvaro behöver människan vara anpassningsbar och flexibel. Antaganden om människan och hennes omgivning Människor gör inte alltid det som de säger att de gör. Människor gör inte alltid det de tror de gör. En människa är oförutsägbar för sig själv och för andra människor. Människor kan inte alltid berätta varför de handlar på ett visst sätt. Saker och ting är inte alltid som de ser ut att vara. Antaganden om kunskap och språket Det finns inte någon objektiv verklighet att hänvisa kunskap till. Sanning blir en fråga om social överenskommelse. En människa skapar det hon vet om sig själv, andra människor och sin omgivning genom att göra distinktioner i sitt språk.

Antaganden om förändring och förändringsarbete Människan förändras hela tiden, beroende på egen intern aktivitet och samspelet med omgivningen. Förändringsarbete äger alltid rum i en språklig domän och utgår ifrån ett någon önskar en förändring. Det syftar till att uppnå resultat. Antaganden om förändring och förändringsarbete Metoder och tekniker förändrar inte människor. Det är vad människor gör tillsammans i ett sammanhang som kan bidra till förändringar. Ju större flexibilitet en hjälpare har när det gäller metoder och tekniker, desto större chans är att han kan eller hon hjälpa olika klienter utifrån vilka de är. Vi är tränande att knyta problem till individer Mary Catherine Bateson Systemisk familjeterapi Att se ett socialt nätverk som ett system som bildas på nytt vid varje interaktionstillfälle har visat sig fruktbart. Varje möte är nytt, även om vi träffats förut. Genom att nyfiket utforskande till nya sammanhanget, skapas nya berättelser och vi formar ett gemensamt språk där vi alla kan göra våra röster hörda. Gamla berättelser utvecklas i nya berättelser som formar vår uppfattning om varandra, andra och annat i den sociala världen. Familjen som ett självreglerande system, där varje individ påverkar och påverkas av de andra. Ingen har ensam möjlighet att styra utvecklingen, utan styrningen sker i systemet som helhet. När man vill förstå vad som försiggår mellan människor blir ett cirkulärt förklaringssätt det naturliga. Språkets och ordens mening låter sig inte fångas i en enda sann objektiv berättelse. Någon absolut sanning eller kunskap finns alltså inte utan verklighetsuppfattningar och kunskap skapas i processer människor emellan. Bateson poängterade att vi måste skilja mellan karta och terräng dvs. mellan verkligheten och vår berättelse om den.

Varje system har sin egen perfektionism: se varför det är som det är, innan du försöker förändra det. Folk gör tokiga saker, men vi kan förstå varför de gör vad de gör om vi placerar det i ett sammanhang. Att med respektfull nyfikenhet försöka förstå logiken, skapa en mening i det som sker. Att utveckla hypoteser om varför klienter beter sig som de gör. Upptäcka kopplingar mellan klienternas handlingar och deras kommunikation och de sammanhang de lever i, deras specifika kultur. Vilka är de mönster som passar ihop så att vi förstår sammanhangen? Alla handlingar går att förstå men handlingen i sig behöver inte vara moraliskt eller etiskt försvarbar. En terapeut kan inte åstadkomma en specifik förändring av ett system. Möjligen åstadkomma en rubbning ge en knuff. Systemet kan och kommer sedan att reagera utifrån sin egen struktur. (Boscolo, Cecchin et al. 1990) Berättelsers betydelse är alltid i rörelse och låter sig inte fångas i bilder. Språket används inte bara beskrivande utan också för att skapa och göra. Samtalen är inte bara hjälpmedel för att förstå, utan samtalen och språket har så stor kraft att de skapar nya meningar, nya relationer mellan människor till och med (om)skapar människor till nya människor. Nätverksterapi gränsernas terapi Gränser mellan familjens delsystem och familjens gränser till omvärlden. Gränser som en regel, som definierar vem som har relationer till vem och vilka saker som tillhör vem inom systemets gränser. Gränsen innebär de regler med vilka man kan identifiera systemets medlemmar och komma överens om de uppgifter som var och en har. Systemiska terapier har av tradition ägnat mycket uppmärksamhet åt nuet. Många av de traditionella terapeutiska handgreppen syftar till att försöka förändra den rådande kontexten, den fysiska eller psykiska, så att patienter upptäcker att de är i ett förändrat nu. I denna förändrade kontext uppstår nya beteenden, tankar och känslor som används terapeutiskt.

DEL 7: Systemet observerar sig självt: autopoiesis Systemet observerar sig självt: autopoiesis Alla observatörer utgör en del av det system som de observerar. Varje socialt system är därför självbeskrivande: det kännetecknas av autopoiesis. Begreppet autopoiesis har biologerna Maturana & Varela hämtat från grekiska begreppet poiesis, produktion, och har lagt till auto för att synliggöra levande systems självproducerande och självgenererande förmåga. Luhmann Systemet observerar sig självt: autopoiesis Ett system måste hänvisa till sig självt när det beskriver något. Inte minst när det gäller kommunikationen inne i systemet och systemets förhållande mellan systemet och dess omgivning. I strikt mening kan systemet inte kommunicera med omgivningen - all kommunikation är intern. Däremot kan systemet ta in eller förstå omgivningens egenskaper med reducerad komplexitet. Luhmann Systemet observerar sig självt: autopoiesis Systemet kommunicerar internt och kommer utveckla kommunikationsmedier som passar systemet. Ett systems omgivning är alltid komplexare än systemet självt: det är själva motivet för att avgränsa det som system överhuvudtaget. Systemet måste reducera komplexiteten i omgivningen så att denna blir mer eller mindre meningsfull och hanterlig för systemet självt. Luhmann Systemet observerar sig självt: autopoiesis Systemen är självreglerande och självorganiserande. Utifrån systemets egen logik och inre kommunikation tolkar systemet resten av samhället som omgivning. Endast de drag som då stämmer = är i resonans med systemet självt känns igen och kan påverka systemet. Resonans är den väg på vilken ett socialt system påverkas av samhället i övrigt och av samhällsutvecklingen. Luhmann DEL 8: Systemisk förändring

Gianfranco Cecchins systemiska fördomar Kontroll av ett system är omöjligt. Det spelar ingen roll hur förskräckligt systemet verkar vara, det finns alltid något som fungerar. Förändringar av första ordningen Vi tenderar att åtgärda problem som om de vore isolerade från varandra. Förändringar görs enbart inom nuvarande ramar utan att systemet förändras: man tänker, identifierar sig och löser problem på samma sätt som alltid. Letar nya möjligheter med samma metoder som tidigare: betecknas ofta som mer av samma sorts åtgärder som redan använts. Förändringarna benämns som förnyelse eller förbättring. Förändringar av andra ordningen Verkliga lösningar på sammansatta problem kräver förändringar av systemen som leder till att hela systemet förändras: paradigmskifte. Personliga planet: ändra grundläggande tanke- och handlingsmönster. Att se verkligheten i ett nytt ljus - med en annorlunda förståelse, vilket ger ett nytt beslutsunderlag med möjlighet till nya handlingsmönster. Förändringar av andra ordningen Helt andra åtgärder: metoder och tankemönster som används vid förändring är mindre av samma sort som redan använts. Används mer av samma när det behövs förändringar av andra ordningen, blir problemen oftast bara värre. Andra ordningens förändring innebär kris När man ändrar sitt grundläggande tanke- och handlingsmönster går man ofta igenom en besvärlig kris. Gemensamma förändringar och större samhällsförändringar kan leda till kollektiva kriser.

Förändringar av andra ordningens krav: Att vi ifrågasätter oss själva och inte problemet. Att vi relaterar frågeställningen till vårt sätt att tänka. Att vi vågar gå utanför våra egna ramar, attityder och vår världsbild. Att vi hanterar det motstånd och den ångest som nya tankemönster kan skapa. Fråga: På vilka systemnivåer finns problemen och hur hänger de ihop? Antaganden om systemiska förändringar Vi som människor förändras genom hela livet. Förändringsarbete äger alltid rum, det är det naturliga tillståndet, för både människor och system. När vi utgår ifrån en önskan om att förändra i hopp om att nå ett nytt mål, nya resultat, är det oftast på ett annat sätt än vad som gjorts tidigare. Förändring syftar till att uppnå resultat på ett nytt sätt. Metoder och tekniker förändrar inte människor. Svenska Akademin som system Svenska Akademin som system