STOCKHOLMS STRÖM Nytt elnät i Stockholmregionen MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ombyggnation av befintlig luftledning till markförlagd kabel mellan Edsberg och Törnskogen i Sollentuna kommun Juni 2017
Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB Evenemangsgatan 13 169 56 Stockholm Projektledare projektering: Projektledare bygg: Ansvarig för tillstånd och MKB: Miljökonsekvensbeskrivning Sweco Energuide AB Box 34044 100 26 STOCKHOLM Uppdragsledare: Handläggare miljö: Teknisk projektör: Granskning: Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/04895 2
Presentation av Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 730 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 124 000 km, vilket motsvarar drygt 3 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 4 miljarder i verksamheten. Vattenfalls miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 3
Sammanfattning Inledning och bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att bygga om befintlig kraftledning från transformatorstationen i Edsberg till en punkt söder om kommungränsen mellan Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Planerad ombyggnad är en del av Stockholms Ström och innebär att befintlig 70 kv luftledning ersätts med ny markförlagd 130 kv ledning i ny sträckning. Ledningarna kommer inledningsvis att drivas med spänningsnivån 70 kv och det är oklart när en övergång till 130 kv kommer ske. Samråd Inför samrådet har Vattenfall genomfört inledande möten med Sollentuna och Upplands Väsby kommuner angående planerade åtgärder och alternativa sträckningsförslag. Inför upprättandet av MKB har samråd med berörda genomförts. Samråd avseende studerade alternativa sträckningar genomfördes huvudsakligen under februari till mars 2017. Information och synpunkter som framkommit under samrådet redovisas i en samrådsredogörelse som återfinns i bilaga 2 till MKB. Länsstyrelsen beslutade 2017-06-21 (dnr 407-22484-2017) att nybyggnation av kraftledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Alternativ Vattenfall har utrett ett flertal alternativa sträckningar inför ombyggnationen av ledningen. Alternativen har jämförts utifrån berörda intressen. Synpunkter från genomförda samråd har tillsammans med de berörda intressena legat till grund för val av sträckningsalternativ. Vald ledningssträckning Utifrån tidiga kontakter med Sollentuna kommun, genomfört samråd och genomförda utredningar har Vattenfall valt att gå vidare med sträckning G. Alternativet kan enligt framkomna synpunkter i samrådet innebära påverkan på natur- och kulturmiljön i det berörda området. Vattenfall anser dock att med gjorda sträckningsanpassningar och redovisade försiktighetsåtgärder utifrån genomförda inventeringar och undersökningar, så kan ledningen förläggas enligt valt alternativ med liten bestående påverkan på berörda intressen. Alternativ A-F anser Vattenfall inte vara möjliga att genomföra mot bakgrund av den information som framkommit under genomfört samråd. Planförhållanden I Sollentuna kommun berörs översiktsplan för Sollentuna kommun och detaljplan för Södersätra och Kastellgården. I Upplands Väsby berörs kommunens 4
översiktsplan. Ledningen är förenlig med samtliga ovan angivna kommunala planer. Teknik och byggskede Vid markförläggningen av ledningarna kommer ett kabelschakt tas upp. Bredden på kabeldiket vid markytan kommer vara ca 2,5 meter. Arbetsområdets bredd är normalt omkring 15 meter, men varierar beroende på aktuella förhållanden på platsen. Vid trånga eller särskilt känsliga passager kan bredden på arbetsområdet minskas. Arbetet kommer att utföras successivt så att sträckan med öppet kabelschakt minimeras. Passage av vägarna Danderydsvägen, Frestavägen och Påtåkersvägen öster om Södersättra kommer att utföras med schaktfri förläggningsmetod såsom tryckning eller borrning. Övriga vägar kommer att passeras genom schaktning. Konsekvensbedömning Ledningarnas påverkan på följande miljöaspekter har tagits upp i föreliggande MKB: boendemiljö, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, hushållning med naturresurser, infrastruktur och trafik samt utsläpp till mark och vatten. Ledningarnas omgivningspåverkan bedöms bli liten med undantag för påverkan på friluftsliv och hushållning med naturresurser bedöms bli obetydliga. 5
Innehållsförteckning 1 Inledning... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Planerad ombyggnation... 8 1.3 Omfattning och avgränsning... 10 1.4 Gällande tillstånd... 11 2 Planering och prövning... 12 2.1 Prövningsprocess och tillstånd... 12 2.2 Samråd och information... 12 3 Alternativutredning... 15 3.1 Nollalternativ... 15 3.2 Utredningsområde... 15 3.3 Alternativa sträckningar och berörda intressen... 17 4 Valt sträckningsalternativ... 28 4.1 Motivering valt alternativ... 29 5 Förutsättningar... 30 5.1 Planförhållanden... 30 5.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 32 6 Teknik och byggskede... 34 6.1 Kabeltyp... 34 6.2 Markkabelförläggning... 34 6.3 Schaktfria metoder... 36 6.4 Rasering av befintlig ledning... 37 7 Elektromagnetiska fält... 39 7.1 Allmänt om elektromagnetiska fält... 39 7.2 Magnetfält från aktuell ledning... 40 8 Konsekvensbedömning... 42 8.1 Boendemiljö... 42 8.2 Naturmiljö... 44 8.3 Kulturmiljö... 49 8.4 Hydrologi... 50 8.5 Friluftsliv... 51 8.6 Hushållning med naturresurser... 52 8.7 Infrastruktur och trafik... 53 8.8 Utsläpp till mark och vatten... 54 9 Samlad bedömning... 55 10 Referenser... 57 6
Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Översiktskarta Samrådsredogörelse Beslut om betydande miljöpåverkan Alternativa sträckningar Intressekarta natur Intressekarta kultur Naturvärdesinventering, rapport Hydrogeologi, rapport 7
1 Inledning 1.1 Bakgrund Projektet Stockholms Ström har initierats av regeringen och syftar till att långsiktigt säkra Stockholms-regionens elförsörjning. Stockholms Ström är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Kraftnät, Vattenfall och Ellevio (f.d. Fortum Distribution) och finansieras av dessa tre ledningsägare tillsammans med berörda kommuner samt några fastighetsbolag. Driftsäkerhetskrav, miljöaspekter och regionens förväntade utveckling har beaktats vid utformningen av nätet. Projektet Stockholms Ström innebär att det byggs en helt ny struktur för Stockholmsregionens elnät. Befintliga elförbindelser förstärks och många nya byggs. Den nya nätstrukturen medför att antalet luftledningar i regionen blir färre, men alla luftledningar i regionen kommer inte att rivas. Stockholms Ström består av ett 50-tal projekt. Som en del av projektet Stockholms Ström ska Vattenfalls 70 kv ledning mellan Edsberg och en punkt söder om kommungränsen mellan Sollentuna och Upplands Väsby kommuner ersättas med en markförlagd 130 kv ledning, se översiktskarta i bilaga 1. Mer information om Stockholms Ström finns på www.stockholmsstrom.net. 1.2 Planerad ombyggnation Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att bygga om befintlig kraftledning från transformatorstationen i Edsberg till en punkt söder om kommungränsen mellan Sollentuna och Upplands Väsby kommuner (se figur 1.1 nedan för anslutningspunkt mellan ny kabel och befintlig luftledning). För att kunna säkerställa en fortsatt god elförsörjning i regionen behöver denna förbindelse förstärkas med en ny ledning. Den gamla ledningen kommer således att raseras och ersättas av en nybyggd ledning. Den nya ledningen kommer att utgöras av markförlagd kabel och utförs för 130 kv spänning men kommer inledningsvis att drivas på samma spänningsnivå som nuvarande ledning, d.v.s. 70 kv. 1 Det är oklart när en övergång till 130 kv kommer att ske. 1 Vanligtvis benämns ledningar på de aktuella spänningsnivåerna 70 kv ledning eller 130 kv ledning. Ledningarnas driftspänning är egentligen något högre än dessa värden. Driftspänningen kan vara till exempel 77 kv respektive 137 kv. Ledningarnas konstruktionsspänning, dvs den högsta spänningen för vilken anläggningen är konstruerad är i dessa fall 84 kv respektive 145 kv. Planerad ledning kommer i denna miljökonsekvensbeskrivning att benämnas 130 kv ledning. 8
Befintlig luftledning utgår från transformatorstationen i Edsberg och går västerut, parallellt med Danderydsvägen fram till Tunberget. Därefter går ledningen norrut och parallellt med Svenska kraftnäts 220 kv ledning och vidare till transformatorstationen i Hagby i Upplands Väsby kommun. Från norr om Tunberget till sjön Snuggan är ledningen uppförd i samma stolpar som Svenska Kraftnäts 220 kv ledning för att därefter åter gå i egna stolpar. Den befintliga luftledningen måste vara i drift till dess att den nya ledningen är byggd. Efter driftsättning av den nya ledningen kan den befintliga luftledningen raseras, något som kommer att göras etappvis. Inledningsvis kommer ledningen mellan Edsberg och norr om Tunberget att raseras. Resterande ledningsavsnitt kommer att raseras i samband med raseringen av Svenska Kraftnäts 220 kv ledning, vilket är beräknat till år 2027. Den ombyggnation från luftledning till markförlagd kabel som nu är aktuell att söka koncession för omfattar endast delen inom Sollentuna kommun, då detta är den del för vilken överenskommelse om finansiering har träffats. Eventuell ombyggnation av ledningen inom Upplands Väsby kommun kan bli en fråga för ett framtida projekt, om en överenskommelse om finansieringen av detta träffas mellan berörda parter. Aktuell ledningssträcka som ska ersättas är ca 5 km och består av 4,9 km luftledning och 0,1 km markkabel. 9
Figur 1.1 Befintlig ledning som ska avvecklas 1.3 Omfattning och avgränsning För att anlägga en ny kraftledning med driftspänning 130 kv krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Denna miljökonsekvensbeskrivning 10
(MKB) utgör underlag till koncessionsansökan. Koncessionsansökan inges till Energimarknadsinspektionen, som är prövande myndighet för denna typ av ärenden. Syftet med MKB:n är att identifiera, beskriva och värdera de direkta och indirekta konsekvenser som vald ledningssträckning kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. MKB:n omfattar Vattenfalls planerade markförläggning av kraftledningen Edsberg-Törnskogen (driftspänning 130 kv). MKB:n är en bedömning av de miljökonsekvenser som kablifieringen medför i anläggningsskede och driftskede. MKB:n beskriver påverkan på följande intresseområden; boendemiljö, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, hushållning med naturresurser, infrastruktur och trafik samt utsläpp till mark och vatten. Anläggningsskedet omfattar perioden mellan byggstart och drifttagning av nya ledningar, vilket bedöms uppgå till totalt ca 12 månader. Varaktigheten i enskilda områden utmed sträckningen kommer dock vara kortare än så. Driftskedet omfattar tiden efter byggskedet, då ledningen tas i drift. 1.4 Gällande tillstånd Den befintliga luftledningen som ska raseras mellan Edsberg och Törnskogen har koncession med anläggningsnummer 731SAc. Koncessionen gäller tills vidare. 11
2 Planering och prövning 2.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga planerade kraftledningar med en spänning om 130 kv krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession kan beviljas eller inte. Nätkoncession för linje omfattar enbart ledningar och inte transformatorstationer. En meddelad nätkoncession gäller tills vidare. Under särskilda förutsättningar kan en nätkoncession omprövas när 40 år har förflutit. Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken, oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Vattenfall avser att i första hand säkerställa rätt till utrymme för ledningarna genom att ingå frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Dessa avtal kan sedan läggas till grund för ansökan om ledningsrätt. Om avtal inte kan träffas kan rätt till utrymme ändå säkerställas genom ledningsrätt. För fastighetsägaren innebär ledningsrätt att utrymme på fastigheten tas i anspråk men den underliggande marken förblir i fastighetsägarens ägo. Ersättning för markupplåtelse samt ledningsrätt utgår med ett engångsbelopp. Vidare kan tillstånd och dispenser komma att krävas enligt bland annat 7 kap. miljöbalken för verksamheter/åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (t.ex. strandskydd) och bestämmelserna i 2 kap. kulturmiljölagen om skydd av fornlämningar. 2.2 Samråd och information Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda enligt 6 kap 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Innan samrådet ska verksamhetsutövaren informera de berörda parterna om projektet. Informationen ska innehålla uppgifter om lokalisering, omfattning och utformning samt den miljöpåverkan som kan förutses. Information om projektet kan förmedlas på olika sätt, exempelvis brevledes eller genom annonsering i ortstidning. Formen för samrådet är inte reglerad i lag, men kan 12
utgöras av ett eller flera möten och/eller kommunikation på annat sätt, exempelvis skriftligt samråd där information om projektet ges skriftligt och de berörda ges möjlighet att inkomma med åsikter i brevform. I samband med samrådsprocessen tar Länsstyrelsen beslut, enligt 6 kap 5 miljöbalken, om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Om beslutet blir att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska sökanden även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. I föreliggande projekt har Vattenfall valt att redan från början samråda med dessa instanser. 2.2.1 Genomfört samråd Inför samrådet har Vattenfall genomfört inledande möten med Sollentuna och Upplands Väsby kommuner angående planerade åtgärder och alternativa sträckningsförslag. Mot bakgrund av den information som framkom under genomförda möten valde Vattenfall att i det fortsatta samrådet förorda alternativ G, se figur 3.2 nedan. Samråd för projektet genomfördes huvudsakligen under februari till mars 2017. I början av februari skickades skriftlig information om projektet och samtliga sträckningsalternativ till berörda fastighetsägare, närboende inom ca 50 meter från respektive sträckningsalternativ samt till myndigheter och andra intressenter (se tabell nedan). Berörda inbjöds att lämna synpunkter på projektet och sträckningsalternativen. Information om projektet och inbjudan att delta i samrådet skedde även genom annons i tidningarna SvD, DN, Mitt i Sollentuna, Mitt i Upplands Väsby, Vi i Sollentuna och Vi i Väsby. Ett samrådsmöte för berörda och intressenter genomfördes i slutet av februari. Mötet anordnades som öppet hus med en skärmutställning med information om projektet. Vid mötet närvarade representanter från Vattenfall för att ge information och svara på frågor. Länsstyrelsen i Stockholms län Friluftsfrämjandet Naturskyddsföreningen Skanova Sveriges Geologiska Undersökning Bergsstaten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Upplands Väsby kommun Försvarsmakten Högkvarteret Sollentuna kommun E.ON Elnät Stockholm AB Trafikverket Svenska Kraftnät Attunda orienteringsklubb Botaniska sällskapet i Stockholm JM Entreprenad AB JM AB Stockholms läns landsting 13
Skogsstyrelsen Sollentuna Energi AB Com Hem AB Tele 2 Sverige AB Turebergs orientering och skidor LRF IP-Only Networks AB Stokab AB Telenor Sverige AB Figur 2.1. Myndigheter och andra som erhållit information inför samrådet Inom ramen för samrådet har även möten genomförts med olika intressenter. En redovisning av samrådets genomförande och en sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga 2. 2.2.2 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen beslutade 2017-06-21 (dnr 407-22484-2017) att nybyggnation av kraftledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 3. 14
3 Alternativutredning 3.1 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av ett så kallat nollalternativ, d.v.s. om den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att få underlag för att värdera den planerade förändringen ur miljösynpunkt. Nollalternativet för detta projekt innebär att ombyggnationen och förstärkningen av regionnätet inte kan genomföras i planerad omfattning. Nollalternativet innebär att planerad avveckling av aktuell 70 kv luftledning inte kan genomföras och att berörd mark inte frigörs enligt planen för projektet Stockholm Ström. Vidare innebär nollalternativet att schaktning i mark och avverkning av träd till förmån för det nya kabelstråket uteblir. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna av ett nollalternativ som större än för utbyggnadsförslaget. 3.2 Utredningsområde Den befintliga ledningen och utredningsområdet är lokaliserade norr om Stockholm i Sollentuna kommun. Den valda avgränsningen av utredningsområdet bedöms ge ett tillräckligt utrymme för att identifiera lämpliga sträckningsalternativ för att lokalisera en ny kraftledning. Utredningsområdet redovisas i figur 3.1 nedan. Naturmarken i utredningsområdet består till övervägande del av skog men vissa öppna partier ängsmark finns i den östra delen. Topografin är tämligen flack med vissa höjdpartier i den västra delen, där även berget går i dagen, och vid Väsjöbacken. Inom utredningsområdet berörs Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat och ett flertal bostadsområden som t ex Edsberg, Södersättra, Norrsättra och Edsängen. 15
Figur 3.1. Befintlig ledning och utredningsområde för alternativa ledningssträckningar. 16
3.3 Alternativa sträckningar och berörda intressen Ett flertal alternativa sträckningar har utretts för den nya ledningen, se figur 3.2 nedan samt karta i bilaga 4. Samtliga alternativ har presenterats i det genomförda samrådet. I nedanstående avsnitt görs en beskrivning av de alternativa ledningssträckningarna samt en kortfattad beskrivning av de intressen som berörs. Konsekvenser för berörda intressen avseende det valda alternativet (alternativ G) redovisas i kapitel 8. Information har hämtats från digitala karttjänster från Länsstyrelsen (webbgis), Riksantikvarieämbetet (Fornsök) och Skogsstyrelsen (Skogsdataportalen). Lantmäteriets fastighetskarta har också använts som underlag. Vattenfall har genomfört invertering av naturmiljö och hydrologi för det valda alternativet. Inventeringarna har utgjort underlag för bedömning av påverkan samt till förslag på anpassningar och skadeförebyggande åtgärder. Under hösten 2017 kommer en arkeologisk undersökning, etapp 1, att genomföras för alternativ G. Utredningen är planerad för att i möjligaste mån undvika konflikt och negativ påverkan på kulturmiljön i området samt för att föreslå skadeförebyggande åtgärder. Inventeringsresultaten kommer att ligga till grund för fortsatt samråd med länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen. 17
Figur 3.2 Studerade sträckningsalternativ 3.3.1 Alternativ A Från Edsbergs station sträcker sig markkabeln i nordlig riktning i ca 50 meter för att därefter vika av mot väster. Kabeln följer Danderydsvägens norra sida i ca 1 350 meter för att sedan vinkla mot norr och följa Frestavägen och Solängsvägen 18
och sedan vidare till befintlig ledningsgata norr om vattentornet vid Tunberget. Därefter sträcker sig kabeln i den befintliga ledningsgatan fram till Gustavsbergsleden, som följs i ca 600 meter innan kabeln vinklar mot norr och in i Törnskogens naturreservat. Kabeln rundar sjön Snuggan på dess västra sida varefter den följer en grusväg öster om den befintliga luftledningen och parallellt med Norrortsleden till korsning med Grönanvägen. Därefter sträcker sig kabeln i nordvästlig riktning i skogs- och ängsmark till anslutningspunkten vid befintlig luftledning. Längd på markkabeln i alternativ A är ca 5 600 meter. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som alternativ A berör. Bebyggelse Naturmiljö Bostadshus passeras utefter Danderydsvägen, Frestavägen, Solängsvägen och längs med befintlig ledningsgata. Avstånd till närmaste bostadshus är ca 10 meter. Tangerar nyckelbiotop vid Snuggan. Naturvärde berörs vid norra anslutningspunkten till luftledning. Södra Törnskogens naturreservat berörs väster om Norrortsleden. Kulturmiljö En övrig kulturhistorisk lämning, Sollentuna 72:1 berörs vid Skyttevägen/Bäckvägen. Tre fornlämningar (Sollentuna 67:1, Sollentuna 67:3, Sollentuna 368:1) berörs söder om Snuggan. Tre övriga kulturhistoriska lämningar (Sollentuna 369:1, Sollentuna 67:4 ) berörs söder om Snuggan. Ett bevakningsobjekt (Sollentuna 67:2) berörs söder om Snuggan. Friluftsliv Infrastruktur Planer Södra Törnskogens naturreservat berörs väster om Norrortsleden. Korsning av Danderydsvägen. Går parallellt med Danderydsvägen. Berör Solängsvägen, Frestavägen och Gustavsbergsleden. Skanova har teleledningar vid Danderydsvägen. Norr om Danderydsvägen berörs ett planprojekt för bostäder. 19
Sträckningen är delvis belägen på områden där kommunen i gällande avtal med Stockholms ström har medfinansierat nedläggning av kraftledningen för frigörande av byggrätter. Alternativ B Detta alternativ följer samma sträckning som alternativ A fram till korsningen Solängsvägen/Frestavägen. Därefter sträcker sig kabeln längs med Frestavägen i ca 800 meter för att sedan vinkla in på Gustavsbergsleden och följa sträckningen för alternativ A till anslutningspunkten vid befintlig luftledning. Längd på markkabeln i alternativ B är ca 5 300 meter. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som alternativ B berör. Bebyggelse Naturmiljö Bostadshus passeras utefter Danderydsvägen och Frestavägen. Tangerar nyckelbiotop vid Snuggan. Naturvärde berörs vid norra anslutningspunkten till luftledning. Södra Törnskogens naturreservat berörs väster om Norrortsleden. Kulturmiljö En övrig kulturhistorisk lämning, Sollentuna 72:1 berörs vid Skyttevägen/Bäckvägen. Tre fornlämningar (Sollentuna 67:1, Sollentuna 67:3, Sollentuna 368:1) berörs söder om Snuggan. Två övriga kulturhistoriska lämningar (Sollentuna 369:1, Sollentuna 67:4) berörs söder om Snuggan. Ett bevakningsobjekt (Sollentuna 67:2) berörs söder om Snuggan. Friluftsliv Infrastruktur Södra Törnskogens naturreservat berörs väster om Norrortsleden. Korsning av Danderydsvägen. Går parallellt med Danderydsvägen. Berör Frestavägen och Gustavsbergsleden. Skanova har teleledningar vid Danderydsvägen. I Frestavägen finns fjärrvärme, opto, VA-ledningar m.m. 20
Planer Frestavägen kommer i framtiden att omvandlas till en stadsgata i samband med utvecklingen av den nya stadsdelen Väsjön. Norr om Danderydsvägen berörs ett planprojekt för bostäder. Gustavsbergsleden planeras att omförläggas då området i framtiden kommer att få en annan gatustruktur för att tillskapa effektiva byggrätter för bostäder. Sträckningen är delvis belägen på områden där kommunen i gällande avtal med Stockholms ström har medfinansierat nedläggning av kraftledningen för frigörande av byggrätter Alternativ C Kabeln sträcker sig från stationen i Edsberg i västlig riktning och söder om Danderydsvägen. Kabeln vinklar efter ca 400 meter av i nordlig riktning och följer Yxvägen och därefter Ribbings väg till Edsbergs sportfält. Därefter fortsätter kabeln till Frestavägen och följer denna västerut till Gustavsbergsleden där sträckningen sammanfaller med alternativ A och B fram till anslutningspunkten vid befintlig luftledning. Längd på markkabeln i alternativ C är ca 5 100 meter. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som alternativ C berör. Bebyggelse Naturmiljö Bostadshus passeras utefter Ribbings väg, Flintlåsvägen och Frestavägen. Tangerar nyckelbiotop vid Snuggan. Naturvärde berörs vid norra anslutningspunkten till luftledning. Södra Törnskogens naturreservat berörs väster om Norrortsleden. Kulturmiljö Tre fornlämningar (Sollentuna 67:1, Sollentuna 67:3, Sollentuna 368:1) berörs söder om Snuggan. Två övriga kulturhistoriska lämningar (Sollentuna 369:1, Sollentuna 67:4) berörs söder om Snuggan. Ett bevakningsobjekt (Sollentuna 67:2) berörs söder om Snuggan. 21
Friluftsliv Infrastruktur Planer Södra Törnskogens naturreservat berörs väster om Norrortsleden. Korsar Danderydsvägen och Frestavägen. Går parallellt med Ribbings väg, Flintlåsvägen, Frestavägen och Gustavsbergsleden. Vid Danderydsvägen kommer sträckningen i konflikt med möjliga framtida byggrätter som kommunen har medfinansierat i projekt Stockholms ström. Risk att sträckningen kommer i konflikt med framtida byggrätter och planerad vägförbindelse Edsbergs allé. Dessa planer är del av planområdet Södra Väsjön. Gustavsbergsleden planeras att omförläggas då området i framtiden kommer att få en annan gatustruktur för att tillskapa effektiva byggrätter för bostäder. Alternativ D Från stationen i Edsberg går kabeln i nordlig riktning i ca 50 meter för att sedan vika av i östlig riktning och följa Danderydsvägens norra sida i ca 175 meter. Därefter vinklar kabeln mot norr och går i skogspartiet öster om bostadshusen vid Kruthornsvägen och Ribbings väg för att sedan runda Rösjöskolan och gå i västlig riktning förbi Edsbergs sportfält. Sträckningen sammanfaller med alternativ C i höjd med Ribbings väg/flintlåsvägen och vidare till anslutningspunkten vid befintlig luftledning. Längd på markkabeln i alternativ D är ca 5 700 meter. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som alternativ D berör. Bebyggelse Naturmiljö Sträckningen går öster om bebyggelse vid Kruthornsvägen och Viltstigen. Bostäder berörs även vid Frestavägen. Tangerar Rösjöskogens naturreservat öster om Rösjöskolan. Tangerar nyckelbiotop vid Snuggan. Naturvärde berörs vid norra anslutningspunkten till luftledning. Södra Törnskogens naturreservat berörs väster om Norrortsleden. 22
Kulturmiljö Tre fornlämningar (Sollentuna 67:1, Sollentuna 67:3, Sollentuna 368:1) berörs söder om Snuggan. Två övriga kulturhistoriska lämningar (Sollentuna 369:1, Sollentuna 67:4) berörs söder om Snuggan. Ett bevakningsobjekt (Sollentuna 67:2) berörs söder om Snuggan. Friluftsliv Infrastruktur Planer Södra Törnskogens naturreservat berörs väster om Norrortsleden. Korsar Danderydsvägen och Frestavägen. Går parallellt med Frestavägen och Gustavsbergsleden. Planläggning av Edsbergs sportfält är inte klar (ingår i detaljplan Väsjöns södra del) och det är därför osäkert vad som kommer att anläggas här. Denna sträckning är i likhet med alternativ C förlagd i den framtida vägsträckningen för Edsbergs allé som inte är fastlagd. Alternativ E Från stationen i Edsberg går kabeln i nordlig riktning i ca 50 meter för att sedan vika av i östlig riktning och följa Danderydsvägens norra sida i ca 500 meter. Därefter viker kabeln av mot norr och följer motionsspår som går i kanten av Rösjöskogens naturreservat. Kabeln fortsätter utefter motionsspåret och går mellan Södersätra och Väsjöbacken innan den vinklar av mot öster och vidare in på Södersätravägen. Efter ca 100 meter viker ledningen av in i grönområde och antar en nordvästlig riktning mot Frestavägen. Efter korsning med Frestavägen fortsätter kabeln mot nordväst för att även korsa Norrortsleden innan den ansluter till sträckning enligt alternativ A och följer denna vidare till anslutningspunkten vid befintlig luftledning. Längd på markkabeln i alternativ E är ca 4 600 meter. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som alternativ E berör. Bebyggelse Naturmiljö Bebyggelse berörs vid Viltstigen, Södersättra, Kastellgården och Eriksberg. Tangerar en nyckelbiotop norr om Danderydsvägen. Berör naturvärden norr om Danderydsvägen, söder om Södersättra och vid anslutningen till befintlig luftledning. 23
Berör Rösjöskogens och Södra Törnskogens naturreservat. Sträckningen går igenom det så kallade blågröna stråket i detaljplan Södersätra och Kastellgården som består av natur- och parkmark samt Snuggabäcken. Det blågröna stråket knyter ihop Törnskogens naturreservat med Rösjöskogens naturreservat. Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Planer Vid Södersättra berörs Skålhamravägen som är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Nordost om Väsjön går alternativet i närheten av en fornlämning (Sollentuna 54:1) och ett bevakningsobjekt (Sollentuna 435). Berör Rösjöskogens och Södra Törnskogens naturreservat. Korsar Danderydsvägen, Frestavägen och Norrortsleden Berör Södersätravägen. Nordväst om Kastellgården berörs befintliga byggrätter för bostäder. Alternativ F Alternativ F följer samma sträckning som alternativ E mellan stationen Edsberg och en punkt strax söder om Södersätra, för att därefter vika av mot nordost. Från den sydligaste spetsen på Södersätra och vidare till Norrsätravägen finns två studerade delalternativ. I ett av delalternativen följer kabeln Hövdingevägen mot norr och vidare mot nordväst över ängsmarken väster om sjön Fjäturen till Norrsätravägen. I delalternativ två följer kabeln motionsspår till en punkt söder om kolonilotter vid Södersätra där kabeln viker av för att gå i nordlig riktning över ängsmarker öster om Södersätra och därefter i västlig riktning via Hemmings väg och vidare över ängsmarken väster om Fjäturen till Norrsätravägen. Vidare korsar kabeln Frestavägen och Norrortsleden och fortsätter norrut till Grönanvägen för att sedan vinkla mot nordväst och gå genom skogs- och ängsmark fram till anslutningspunkt med befintlig luftledning. Längd på markkabeln i alternativ F är ca 4 600-4 800 meter. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som alternativ F berör. 24
Bebyggelse Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Planer Bebyggelse berörs öster om Viltstigen, längs med Hövdingevägen och Hemmings väg. Tangerar en nyckelbiotop norr om Danderydsvägen. Berör naturvärden norr om Danderydsvägen, söder om Södersättra, väster om Frestavägen och vid anslutningen till befintlig luftledning. Berör Rösjöskogens och Södra Törnskogens naturreservat. Vid Södersättra berörs Skålhamravägen som är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Sydost om Södersättra berörs fornlämningarna Sollentuna 63:2, 65:2, 64:2 och 63:1 och bevakningsobjektet 64:1. I samma område och i sträckningens närhet finns ytterligare kulturhistoriska lämningar. Öster om Södersättra berörs fornlämningarna Sollentuna 425 och Sollentuna 58:3 samt Sollentuna 414 som är en övrig kulturhistorisk lämning. Vid Norrsättra berörs fornlämningarna Sollentuna 324:1, Sollentuna 333:3, Sollentuna 333:2, Sollentuna 387 samt bevakningsobjektet Sollentuna 333:1. Vid Norrsättra finns ytterligare kulturhistoriska lämningar i sträckningens närhet. Berör Rösjöskogens och Södra Törnskogens naturreservat. Korsar Danderydsvägen, Frestavägen och Norrortsleden Berör Hövdingevägen, Hemmings väg och Norrsätravägen. Denna sträckning löper till stor del igenom det gatunät som är i det närmaste färdigställt i pågående entreprenader inom detaljplanen för Södersätra och Kastellgården. I dessa gator finns inte utrymme för föreslagen markkabel på grund av övrig teknisk infrastruktur. Väster om Frestavägen skulle ledningen komma att gå igenom det framtida planområdet Norrsätra Västra i konflikt med planerade byggrätter för bostäder. 25
Alternativ G Från stationen i Edsberg går kabeln i nordlig riktning i ca 50 meter för att sedan vika av österut och följa Danderydsvägens norra sida ca 500 meter. Därefter viker kabeln av mot norr och följer motionsspår i kanten av Rösjöskogens naturreservat. Vidare följer kabeln motionsspår till en punkt söder om kolonilotter vid Södersätra där den viker av för att gå i nordlig riktning över ängsmarker till sjön Fjäturens södra strand. Kabeln fortsätter över ängsmarker väster om Fjäturen till Norrsätravägen och vidare till Frestavägen. Från Frestavägen delas alternativet i två delalternativ Ga och Gb. I alternativet Ga följer kabeln Frestavägen mot nordost för att sedan vika av mot nordväst och följa Grönanvägen i ca 300 meter. Därefter fortsätter kabeln mot nordväst i skogsoch ängsmark fram till anslutningen till befintlig ledning. I alternativ Gb följer kabeln Frestavägen i ca 250 meter mot nordost för att sedan vika av mot nordväst och följa kommungränsen till Grönanvägen i ca 300 meter. Därefter fortsätter ledningen i nordvästlig riktning längs med Grönanvägen och i skogs- och ängsmark fram till anslutningspunkten vid befintlig ledning. Längd på markkabeln i alternativ G är ca 4 900 meter. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som alternativ G berör. Bebyggelse Naturmiljö Kulturmiljö Bebyggelse berörs öster om Viltstigen och öster om Södersättra. Tangerar en nyckelbiotop norr om Danderydsvägen. Berör naturvärden norr om Danderydsvägen, söder och öster om Södersättra och vid anslutningen till befintlig luftledning. Berör Rösjöskogens och Södra Törnskogens naturreservat. Naturvärden identifierade i genomförd naturvärdesinventering. För redovisning av dessa, se kapitel 8 och bilaga 7 Vid Södersättra berörs Skålhamravägen som är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Sydost om Södersättra berörs fornlämningarna Sollentuna 63:2, Sollentuna 65:2, Sollentuna 64:2 och Sollentuna 63:1 och bevakningsobjektet Sollentuna 64:1. I samma område och i sträckningens närhet finns ytterligare kulturhistoriska lämningar. 26
Öster om Södersättra berörs fornlämningarna Sollentuna 425 och Sollentuna 58:3 samt Sollentuna 414 som är en övrig kulturhistorisk lämning. Vid Norrsättra berörs fornlämningarna Sollentuna 324:1, Sollentuna 387:1, Sollentuna 388:1, Sollentuna 333:4, Sollentuna 433 och bevakningsobjektet Sollentuna 415. I samma område och i sträckningens närhet finns ytterligare kulturhistoriska lämningar. Friluftsliv Infrastruktur Planer Rösjöskogens och Södra Törnskogens naturreservat Korsar Danderydsvägen, Frestavägen och Norrortsleden. Berör Frestavägen och Grönanvägen. Berör Norrsättra som i ett framtida skede kommer att detaljplaneras för bostäder och verksamheter. Alternativ Gb berör utkanten av Norrsätra verksamhetsområde. 27
4 Valt sträckningsalternativ Ett flertal alternativa sträckningar har utretts för projektet ny 130 kv ledning Edsberg-Törnskogen. Mot bakgrund av genomfört samråd och uppgifter om berörda intressen som framkommit under MKB-arbetet, se avsnitt 2.2.1 samt bilaga 2, har Vattenfall valt att gå vidare med sträckning G, se figur 4.1 nedan. Figur 4.1. Valt sträckningsalternativ. 28
4.1 Motivering valt alternativ Utifrån tidiga kontakter med Sollentuna kommun, genomfört samråd och genomförda utredningar har Vattenfall valt att gå vidare med förordad sträckning (alternativ Ga). Alternativet kan enligt framkomna synpunkter i samrådet innebära påverkan på natur- och kulturmiljön i det berörda området. Vattenfall anser dock att med gjorda sträckningsanpassningar och redovisade försiktighetsåtgärder (se avsnitt 8), utifrån genomförda inventeringar och undersökningar, så kan ledningen förläggas enligt valt alternativ med liten bestående påverkan på berörda intressen. Kommande arkeologisk undersökning kan innebära ytterligare försiktighetsåtgärder och mindre justeringar av ledningens sträckning. Det valda alternativets sträckning genom Norrsättra har i samråd med kommunen anpassats för att minimera påverkan på framtida bebyggelse och gatunät. Alternativ A-F anser Vattenfall inte vara möjliga att genomföra mot bakgrund av den information som framkommit under genomfört samråd. Alternativen står i konflikt med ingående detaljplaner i planprojektet för Väsjön, berör områden som ska frigöras från befintlig luftledning och exploateras för framtida byggrätter. Vidare berör alternativen områden med befintliga byggrätter, innebär stor påverkan på det blågröna stråket som knyter ihop Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat samt att det saknas utrymme för nedläggning av ledningen i berörda vägområden. 4.1.1 Sträckningsbeskrivning Från stationen i Edsberg går kabeln i nordlig riktning i ca 50 meter för att sedan vika av österut och följa Danderydsvägens norra sida ca 500 meter. Därefter viker kabeln av mot norr och följer motionsspår i kanten av Rösjöskogens naturreservat. Vidare följer kabeln motionsspår till en punkt söder om kolonilotter vid Södersätra där den viker av för att gå i nordlig riktning över ängsmarker till sjön Fjäturens södra strand. Kabeln fortsätter över ängsmarker väster om Fjäturen till Norrsätravägen och vidare till Frestavägen. Ledningen följer Frestavägen mot nordost för att sedan vika av mot nordväst och följa Grönanvägen i ca 300 meter. Därefter fortsätter kabeln mot nordväst i skogsoch ängsmark fram till anslutningen (se figur 4.1 ovan) till befintlig ledning. Längd på markkabeln i det valda alternativet är ca 4 900 meter. 29
5 Förutsättningar 5.1 Planförhållanden En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner och regionplaner är inte juridiskt bindande, bara vägledande. 5.1.1 Berörda översikt- och detaljplaner Följande kommunala översikts- och detaljplaner berörs av det valda alternativet: Sollentuna kommun Översiktsplan Sollentuna kommun, antagen av kommunfullmäktige 2012-12-12. Detaljplan för Södersätra och Kastellgården, dnr 2008/715 KS.203, antagen 2011-02-07. Ledningen är förenlig med samtliga ovan angivna kommunala planer. Inom utredningsområdet pågår ett detaljplanearbete i området runt Väsjön, se figur 5.1 nedan. Här planeras för sammanlagt 2 800 nya bostäder med blandad bebyggelse, skola, förskolor, lekplatser, äldreboende och annan service. Upplands Väsby kommun Översiktsplan för Upplands Väsby Den moderna småstaden antogs av kommunfullmäktige 2005-12-19 och aktualitetsförklarades den 13 september 2010. Ingen detaljplan berörs inom Upplands Väsby kommun. Ledningen är förenlig med samtliga ovan angivna kommunala planer. Förutom ovanstående planerad och befintlig bebyggelse finns annan infrastruktur, t ex vägar, som Vattenfall behöver ta hänsyn till vid planering av ledningssträckningar. Eftersom den aktuella ledningsåtgärden ingår i Stockholm Ström (se ovan) så gäller de förutsättningar som har avtalats inom projektet. Mot bakgrund av detta kommer den befintliga luftledningen att ersättas med markförlagd ledning. Samtliga studerade alternativ avser således markförlagd ledning. 30
Figur 5.1. Stadsbyggnadsprojektet Väsjön och utredningsområdet för alternativa ledningssträckningar. 31
5.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Som verksamhetsutövare är Vattenfall skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas för projektet. Tillämpning och bevisbörda Föreliggande MKB är det dokument där Vattenfall presenterar hur projektet kommer att genomföras och på vilket sätt företaget kommer att iaktta hänsynsreglerna. Kunskapskravet Vattenfall är ett etablerat nätbolag med gedigen erfarenhet av att bygga och driva kraftledningar. Företaget har i genomförda samråd inhämtat information om det aktuella området och de konsekvenser som projektet kan komma att medföra. Vattenfall anser sig således ha den kunskap som krävs för att bedriva verksamheten på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljön mot skada och olägenheter. Försiktighetsprincipen Vattenfall arbetar aktivt med att förebygga, hindra och motverka att företagets verksamheter medför skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. Vattenfall följer gängse normer och regler för skyddsåtgärder, skyddsavstånd och liknande. Avseende exponering för magnetiska fält bedöms den aktuella ledningens lokalisering vara förenlig med den försiktighetsprincip som formulerats av svenska myndigheter. Produktvalsprincipen Vattenfall strävar efter att minska mängden kemikalier och tillämpar produktvalsprincipen vid val av kemiska produkter och varor. Vattenfall för också en dialog med entreprenörer och underhållsleverantörer så att produktvalsprincipen gäller på eller intill Vattenfalls befintliga anläggningar samt i projekt. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hushållning med råvaror och energi samt hantering av avfall för återanvändning och återvinning, ingår som ett fokusområde i Vattenfalls miljöarbete. Vattenfalls rutiner inom området kommer att gälla även för det aktuella projektet. Lokaliseringsprincipen I arbetet med att ta fram föreliggande MKB och den ansökta sträckningen har studier genomförts för att hitta den mest lämpliga placeringen av ledningen. Slutgiltig placering av ledningen bedöms inte leda till någon större påverkan på miljön eller olägenhet för människors hälsa, något som även bekräftats av Länsstyrelsen som bedömt att projektet inte kan bedömas medföra en betydande 32
miljöpåverkan. Vattenfall anser att ansökt sträckning är lokaliserad så att de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. Skälighetsprincipen Byggnation av den nya ledningen är en förutsättning för att Vattenfall även framdeles ska kunna upprätthålla en fullgod leveranssäkerhet i regionen. De konsekvenser som projektet förorsakar på människors hälsa och miljön bedöms som skäliga i förhållande till den nytta för allmänheten som byggnation av ledningen medför. Vattenfall anser att man har föreslagit tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna. Skadeansvar I MKB:n och koncessionsansökan redovisas förslag för att avhjälpa och förebygga att skada och olägenhet uppkommer. I det fall oförutsedd skada skulle uppkomma i samband med projektets genomförande kommer Vattenfall att vidta de åtgärder som erfordras i enlighet med gällande lagstiftning. 33
Figur 6.2. Principskiss kabelschakt och arbetsområde. I kabelschaktet förläggs kablarna i skyddsrör. Kringfyllningen runt kabelrören i schaktet utgörs av kabelsand eller stenmjöl. Varselnät tillsammans med markeringsband kommer att placeras i återfyllningen för att undvika skador i samband med arbete i kabelns närhet. Arbetet med kabelschaktet genomförs normalt med grävmaskin för schaktning. Sprängning kan även bli aktuellt för att anlägga kabeln. Normalt läggs schaktmassorna upp vid sidan om kabelschaktet för att sedan användas som återfyllnadsmaterial ovanför kringfyllningen. Större stenar och block kan inte användas som återfyllnad. Arbetsområdets bredd är normalt omkring 15 meter, men varierar beroende på aktuella förhållanden på platsen. Vid trånga eller särskilt känsliga passager kan bredden på arbetsområdet minskas. Arbetet kommer att utföras successivt så att sträckan med öppet kabelschakt minimeras. Vid behov av sprängning avtäcks berget på ev. vegetationsskikt varefter sprängning sker. Sprängmassor kan inte användas till återfyllning och kommer att borttransporteras. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. I figur 6.3 nedan visas som exempel en bildserie med öppet kabelschakt, arbetsområdet efter återställning och samma område efter två växtsäsonger. Figur 6.3 Öppet kabelschakt Arbetsområdet efter återställning Efter två växtsäsonger 35
Passage av vägarna Danderydsvägen, Frestavägen och Påtåkersvägen öster om Södersättra kommer att utföras med schaktfri förläggningsmetod såsom tryckning eller borrning. Övriga vägar kommer att passeras genom schaktning. Vid passage av känsliga/värdefulla områden kan schaktfri förläggningsmetod vara aktuell. Schaktning kan också vara aktuellt vid passage under Norrortsleden via Grönanvägen. Vägar återställs så snart det är möjligt. Befintligt ytskikt kommer att återställas när kabelschaktet fyllts igen. Korsning av vattendrag genomförs med schaktning om det kan utföras under period utan vattenföring alternativ används schaktfri metod. Om ingen av dessa lösningar kan tillämpas söks tillstånd till vattenverksamhet för schaktning i vattenförande vattendrag. Ovanför kablarna och ca 5 meter ut från kablarna kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas i syfte att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Ett område närmast ovanför kablarna kommer dessutom att hållas trädfritt. Mindre buskar kan tillåtas direkt ovanför kablarna. Den nya ledningen utförs för 130 kv spänning men kommer inledningsvis att drivas på samma spänningsnivå som nuvarande ledning, d.v.s. 70 kv. 6.3 Schaktfria metoder Vid särskilda passager kommer schaktfria metoder användas. Metoderna innebär att man kan borra under marken på kortare avsnitt, utan att påverka markytan. De metoder som kan blir aktuella för föreliggande projekt är styrd borrning eller SBR-borrning, hammarborrning. Styrd borrning fodrar markförhållanden utan för mycket sten och hårt underlag, huvudsakligen lera och sand, medan hammarborrning kan användas även vid svårare markförhållanden. I Figur 6.4 visas en skiss över styrd borrning där en radiosändare skickar signaler till en mottagare ovanför markytan. På så vis kan man styra borren enligt önskemål. En variant på styrd borrning är så kallad SBRborrning, vid vilken en roterande borrkrona används. Denna metod används vid hård mark eller mark med inslag av större sten. I Figur 6. visas en skiss med hammarborrning. Metoden kräver att utgångspunkten är på en lägre marknivå än det man vill borra under, exempelvis en väg. Det resulterande borrhålet blir rakt och det är inte möjligt att styra det på samma sätt som man kan vid styrd borrning. 36
Figur 6.4. Principskiss över den schaktfria metoden styrd borrning (skiss från Styrud AB). Figur 6.5. Principskiss över den schaktfria metoden hammarborrning (skiss från Styrud AB). 6.4 Rasering av befintlig ledning Längden på det befintliga ledningsavsnittet som ersätts med markkablar är ca 5 km, bestående av 4,9 km luftledning och 0,1 km markkabel. Befintlig luftledning som ersätts är på en del av sträckan sambyggd med en 220 kv ledning tillhörande Svenska Kraftnät. På sikt planeras även 220 kv ledningen att avvecklas på den aktuella delsträckan. Rasering av den avvecklade ledningen kommer att ske 37
etappvis. Inledningsvis kommer ledningen från Edsberg och fram till sambyggnadssträckan norr om Tunberget att raseras. Resterande ledningsavsnitt kommer att raseras efter avveckling av Svenska Kraftnäts 220 kv ledning, vilket är beräknat att ske omkring år 2027. Vid rasering lossas linorna från stolparnas isolatorer, varefter linorna dras in och spolas upp på trummor. Detta görs släpfritt, d.v.s. utan att linorna släpas i marken. Stolparna demonteras och lyfts ned med hjälp av grävmaskin eller mobilkran. Betongfundament bilas ner till under markytan eller, där berget går i dagen, till berghäll. Eventuella stagförankringar kapas under markytan. Marken vid stolpplatser återställs normalt med befintliga massor och omgivande vegetation tillåts växa in över ytan. Allt material som rivs eller tas upp ur mark i samband med raseringen sorteras och skickas antingen som skrot eller för destruktion till behörig mottagare, med undantag för betong som efter krossning kan användas som fyllnadsmassor, till exempel vid återställning av stolpplatser. Material som hanteras vid raseringen utgörs av metaller (främst koppar, stål och aluminium), impregnerat trä, glas, porslin och betong samt små mängder plaster. 38
7 Elektromagnetiska fält 7.1 Allmänt om elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga 39
underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 7.2 Magnetfält från aktuell ledning Det magnetiska fältet kring en markkabel beror på kabelns geometri, det djup på vilket den förläggs i marken och strömmens storlek. För aktuell ledning har magnetfältsvärden beräknats för 70 kv och 130 kv utifrån en förväntad årsmedelström. Inledningsvis kommer ledningen att drivas med 70 kv. Storleken på magnetfältet från kablar förlagda tätt intill varandra i triangel är lågt på grund av att avståndet är litet mellan fasledarna. Magnetfältet är störst rakt ovanför kablarna och klingar sedan snabbt av med ökat avstånd från kabelstråket. Rakt ovanför kablarna är magnetfältet vid drift med 70 kv ca 0,55 μt och ca 10 meter från kabelschaktets centrum är magnetfältet från kabeln nära noll. Vid drift med 130 kv är magnetfältet rakt ovanför kablarna 0,3 μt och ca 10 meter från kabelstråkets centrum är magnetfältet från kabeln nära noll. En högre spänning ger alltså ett lägre magnetfält om överförd effekt är lika. Nedan visas de beräknade magnetfälten för den aktuella ledningen vid drift med 130 kv respektive 70 kv, se figur 7.1 och 8.1. Magnetfältet är angivet 1,5 meter ovan mark. 40
0,80 0,70 0,60 Microtesla 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00-9 -8-7 -6-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Avstånd från ledningens centrum (m) Figur 7.1. Beräknat magnetfält utifrån årsmedelström för aktuell ledning, vid drift med 130 kv. Nollpunkten på x-axeln visar magnetfältet rakt ovan kabeln. 0,80 0,70 0,60 Mikrotesla 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00-10 -9-8 -7-6 -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Avstånd från ledningens centrum (m) Figur 7.2. Beräknat magnetfält utifrån årsmedelström för aktuell ledning, vid drift med 70 kv. Nollpunkten på x-axeln visar magnetfältet rakt ovan kabeln. 41