LSN-HSF12-062 Nämndens årsredovisning 2011 Länssjukvårdsnämnden
Innehållsförteckning Inledning... 3 Väsentliga förhållanden och händelser... 3 Sammanfattande analys... 3 Perspektiv... 8 Medborgare (patient, kund)... 8 Personal... 16 Förnyelse... 20 Miljö... 24 Ekonomi... 25 Specifik avrapportering... 27 Samlad analys - personal och ekonomi... 29 Intern kontroll... 47 Patientperspektivet... 47 Personalperspektivet... 48 Miljöperspektivet... 49 Ekonomiperspektivet... 49 Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 2(50)
Inledning Sammanfattande analys 2011 års resultat slutade på -264 mnkr. Detta är en budgetavvikelse på -114 mnkr. Prognosen har under hösten bedömts till -246 mnkr vilket betyder att resultatet är 18 mnkr sämre än prognos. Det innebär att ryggsäcken inför 2012 ökar med motsvarande kostnadsnivå. Den underliggande kostnadsutvecklingen har pekat mot -270 mnkr under hösten. Den sedan länge pågående kostnadsökningen för personal har avtagit, men kostnaderna har inte avtagit i samma takt som antalet anställda har minskat. På de enheter som genomfört kapacitetsanpassning har dock personalkostnader också minskat. Antalet anställda i december 2011 har minskat jämfört med december 2010 som en konsekvens av besluten om åtgärdsplaner. De ekonomiska effekterna av att antalet anställda minskat har motverkats av att den arbetade tiden ökat. Vakanser finns på specialistläkare inom vissa specialiteter såsom anestesi, gynekologi, oftalmologi, psykiatri, radiologi och vissa internmedicinska specialiteter och också inom några grupper av vidareutbildade sjuksköterskor. Under våren 2011 genomfördes Nationell patientenkät med inriktning mot barn i öppen och sluten vård. Sörmlands resultat för slutenvården ligger över riksgenomsnittet. Resultatet för öppenvården och akutmottagningarna ligger däremot under riksgenomsnittet. Tillgängligheten till den somatiska vården har under de flesta av årets månader varit bättre än motsvarande period 2010, särskilt märkbar är förbättringen gällande tillgängligheten till behandlingar. När det gäller den prestationsbaserade ersättningen Kömiljarden har Hälso- och sjukvården enbart nått målet för nybesök under fyra månader. Hälso- och sjukvården arbetar för att minska vårdrelaterade infektioner. Höstens mätning visar att antalet infektioner fortsätter att minska och att 6,8 procent av de inlagda patienterna i Sörmland hade en vårdrelaterad infektion vid mättillfället. Resultatet är en bra bit bättre än riksgenomsnittet (9,3 %) och även bättre än för ett år sedan. Arbetet med att införa ett strukturerat sätt att erbjuda stöd för rökavvänjning i samband med operation är infört på samtliga tre sjukhus i länet. Förbättringsarbetet enligt modellen "Från Bra till Bäst", en standardiserad och systematisk metodik för att förbättra effektiviteten, har under året fortsatt med multisjuka äldre, bröstcancer, hjärtsvikt samt flöde inom vårdavdelningar. Nya områden som startade under 2011 var stroke och övervikt. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 3(50)
Den webbaserade arbetsmiljöutbildningen via ELLSA (e-learningprogram) har lanserats. Uppföljande seminarier för chefer och skyddsombud har hållits med fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete. I Landstinget Sörmland har under 2011 bedrivits ett övergripande arbete där samtliga förvaltningar deltagit för att ta fram ett gemensamt ledningssystem. Arbetet ska fortsätta under första halvåret 2012 både på övergripande nivå och i varje förvaltning för sig. Året har präglats av förändringar i tjänstemannaledningen för hälso- och sjukvården. I februari tillträdde en ny hälso- och sjukvårdschef. Under hösten slutade divisionschefen för Länssjukvård och även ersättaren slutade efter kort tid, varför divisionschefen för Medicinsk Service fick divisionschefsansvaret för bägge divisionerna året ut. Väsentliga förhållanden och händelser Extra kapacitetsanpassning På grund av de ekonomiska problemen inom hälso- och sjukvården och en fortsatt negativ kostnadsutveckling genomfördes åtgärder på både kort och lång sikt för att nå en ekonomi i balans. För att kunna minska nödvändiga personalkostnader genomfördes en kapacitetsanpassning i slutenvården fr o m 1 september fram till årsskiftet 2011/2012. Totalt 49 vårdplatser fördelade på Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset hölls stängda under hösten. Beläggningen på vårdavdelningarna har 2011 varit i nivå med 2010 och ingen förändring av medelvårdtiden har skett. Från mitten av november t o m mitten av december var det dock en mycket ansträngd vårdplatssituation på samtliga sjukhus. Antalet utförda slutenvårdsoperationer är färre 2011 än 2010, men detta observerades redan första halvåret. I konsekvensbedömningen inför kapacitetsanpassningen befarades ett ökat antal besök på akutmottagningarna i länet. Det finns inga tillgängliga underlag som bekräftar den hypotesen. Riskbedömningar vid överbeläggning Arbetsmiljöverket har ställt krav på att rutiner upprättas för att innan överbeläggning sker på en vårdavdelning ska en undersökning och bedömning ske av riskerna för att någon arbetstagare kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. En systematisk skriftlig rutin för att undersöka, riskbedöma och dokumentera en sådan bedömning har tagits fram. Riskbedömningarna ska omfatta både psykiska och fysiska arbetsmiljörisker t.ex. hög arbetsbelastning, tunga förflyttningar i tunga utrymmen, hot och våld, smitta och otillräckliga kunskaper. Berörda skyddsombud och arbetstagare bereds möjlighet att ta del av riskbedömningarna. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 4(50)
Sommaranalys för 2011 Sommarperioden är alltid skör och sårbar inom hälso- och sjukvården och de senaste åren har utvärderingarna visat på stora variationer hur verksamheterna upplevt sommaren, både mellan olika verksamheter och mellan olika år. För sommaren 2011 var dock rapporterna ovanligt samstämmiga i att verksamheterna fungerat bra. Givetvis fanns det undantag, som att akutmottagningen NLN hade haft problem med långa väntetider, men i stort upplevde nästan alla verksamheter att sommaren 2011 ur sjukvårdssynpunkt var bättre än föregående sommar. De flesta enheterna hade en bättre bemanningssituation 2011 jämfört med 2010. Ett fåtal verksamheter fick dock tillgripa övertid för att lösa bemanningen vissa perioder. Det var ett jämnare patientflöde än tidigare och trycket på vårdplatsenheterna var lägre. Intensivvården hade mycket vårdkrävande patienter under sommar. Beläggningen på vårdavdelningarna var som helhet bra med betydligt färre överbeläggningar än föregående år. Triage på akutmottagningarna Triage är infört på akutmottagningarna i länet och införandet övergår därför i en förvaltningsfas. Det innebär att lokala triagegrupper utses på respektive akutmottagning och gruppmedlemmarna med sin kunskap om verktyget utbildar nya medarbetare och ansvarar för att information och uppdateringar sprids till alla på arbetsplatsen. Förvaltningen på länsnivå ska säkerställa att metoden används på enhetligt sätt vid alla enheter och att inte lokala avvikelser görs. Ambulanssjukvården Ambulansverksamheten har under 2011 genomgått en teknisk revolution. Införande av Rakel - nytt kommunikationssystem, Ambulansdatajournal digital med fordonsdatorer i ambulanserna samt handdatorer som tas med till patienten. Det sista är ny larmcentral med Rakel kommunikation. Onkologi Ett nytt CancerCentrum, där en helt nybyggd huskropp sammanfogades med onkologklinikens gamla lokaler, togs i bruk till sommaren 2011. Entrén flyttades därmed upp till entréplanet i ljusa och rymliga lokaler efter att tidigare varit belägen i små mörka lokaler på källarplanet. Utvecklingen av Mobila närvårdsteamet NLN Den 1/9 startade verksamheten med det mobila närvårdsteamet med syftet att genom ett snabbt hembesök förhindra besök på akutmottagningen för främst multisjuka äldre. Teamet har fått många anslutna patienter som man regelbundet håller kontakt med under en period för att sedan slussa dem vidare till den kommunala hemsjukvården. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 5(50)
Psykiatri NLN/KSK Under 2011 har följande strukturförändringar planerats, beslutats och i vissa fall genomförts för psykiatriska kliniken NLN/KSK: 1. Den allmänpsykiatriska öppenvården i södra länsdelen koncentreras till Nyköpings lasarett 2013. 2. Beroende/öppenvård organiseras i en enhet med en gemensam chef och omfattar nu både beroende öppenvård i Nyköping och Katrineholm fr o m 2012-01-01. 3. Psykosvården organiseras i en enhet med en gemensam chef för öppenvården i Katrineholm och Nyköping samt slutenvården på Nyköpings lasarett 2012-01-01. 4. Mobila jourteamet och den allmänpsykiatriska mottagningen i Katrineholm bildar en enhet med en gemensam chef 2012-01-01. 5. Efter beslut i LSN i december 2011 kommer samarbete och samlokalisering med kommunala verksamheter i Flen och mottagningen i Flen att utredas och effektueras under 2012. 6. LSN beslöt i juni att reducera klinikens slutenvård med 6 vårdplatser. Vidare att kliniken har tillgång till 2 ätstörningsplatser på Mälarsjukhuset. Förändringen innebär att Mindre allvårdsenheten upphör samtidigt som klinikens vårdplatser för psykosvård utökas från 6 till 12 vårdplatser. Förändringen beräknas inträffa 2013-01-01. 7. ECT-behandlingar koncentreras till Nyköping. ECT-verksamheten i Katrineholm upphör när nya lokaler tas i bruk på Anestesikliniken i Nyköping vilket beräknas ske i februari 2012. Psykiatri MSE Psykiatriska kliniken Mälarsjukhuset har under 2011 verkställt en omfattande omorganisation såväl inom slutenvården och öppenvården. Effekten av detta blev att slutenvården idag består av fyra avdelningar i stället för fem. Detta innebar en minskning av antalet vårdplaster; från 58 till 45 vårdplatser. Slutenvårdsenheter är numera mer specialiserade utifrån sin vårdkedja; Beroende- Missbruk, Psykos samt Allmänpsykiatri. Samtliga slutenvårdsenheter finns nu samlade på Mälarsjukhusets område. Inom öppenvården har arbetet med omorganisation pågått parallellt. I Strängnäs stängdes behandlingsenheten Djäknen för att öppna i en uppfräschad form tillsammans med Strängnäs kommun; Socialpsykiatriskt centrum. Planeringen av samlokalisering av mottagning Nord och Syd har skett under 2011 och planeras ske under våren 2012. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 6(50)
Certifierad verksamhet Strax före jul 2010 blev Medicinsk fysik och teknik Sörmland (MFT) den första landstingsverksamheten att certifieras utifrån de krav som ställs av det internationella standardiseringsorganet ISO. Certifikatet, som gäller under en treårsperiod. Företagshälsovård Landstinget Sörmland har tecknat ett nytt avtal för företagshälsovård. Ny samarbetspartner är Feelgood Företagshälsovård AB. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2011. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 7(50)
Perspektiv Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Hälso- och sjukvården ska bedriva patientfokuserad verksamhet med god säkerhet och kvalitet dygnet runt samt systematiskt kontrollera, analysera och förbättra denna. Vården ska vara kunskapsbaserad Socialstyrelsen publicerade i juni en rapport Nationell utvärdering 2011 strokevård, Delrapport: Landstingets insatser. Rapporten är en uppföljning av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård som presenterades hösten 2009. Socialstyrelsen ger i rapporten rekommendationer om vilka områden inom strokevården som behöver förbättras. Varje år ger Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med SKL ta fram en särskild utgåva för cancersjukvården, som publicerades i slutet av augusti. Rapporten har två syften, dels att utgöra underlag för beslutsfattare på olika nivåer som vill förbättra cancersjukvården, dels att ge medborgarna insyn i vad den offentligt finansierade cancervården åstadkommer. Rapporten innehåller jämförelser mellan landstingen när det gäller medicinska resultat, patienterfarenheter, väntetider och i viss mån kostnader. En sammanfattande analys av rapporten är gjord. I slutet av november publicerades den sjätte upplagan av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Ett analysarbete av detta material har påbörjats. Hälso- och sjukvården har under de senaste åren arbetat fram övergripande rutiner för att på ett standardiserat sätt ta till vara nationellt etablerad kunskap inom vårdområdet. Resultatet av detta visas i årsredovisningen genom bl.a. förbättringsarbetet Från Bra till Bäst, införande av nationella riktlinjer och upprättande av länsgemensamma vårdrutiner. Vården ska vara säker Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft 2011, säger att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet. Målet är att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag. Vårdskadorna drar uppskattningsvis med sig 18 900 extra vårddagar bara i Sörmland, vilket motsvarar ca 50 vårdplatser på ett år. Patientsäkerhetsronder har genomförts med samtliga verksamheter under året med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna, divisionscheferna. Målet har varit att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Vid ronderna har bl a patientsäkerhetskulturenkätens resultat, arbetet Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 8(50)
med avvikelser, Lex Maria-, patientnämnds- och LÖF-ärenden, introduktionen av SBAR (se nedan), WHOs checklista vid operation gåtts igenom. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Under 2011 har inom hälso- och sjukvården rapporterats 6553 avvikelser alla kategorier (en ökning med 14%) varav 5339 (81 %) är avslutade, vilket är samma andel som 2010. Arbetet med Synergi under 2011 har fokuserats på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden och dessa genomförs i samarbete med chefsläkarna. Under året har 14 händelse- och 9 riskanalyser genomförts. Ofta intervjuas patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Hälso- och sjukvården arbetar för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI). Höstens punktprevalensmätning (PPM) visar att antalet VRI fortsätter att minska och 6,8 procent av de inlagda patienterna på Sörmlands fyra sjukhus hade en vårdrelaterad infektion vid mättillfället. Resultatet är bättre än för ett år sedan (8,2 procent) och en bra bit under riksgenomsnittet som är 9,3 procent. Trots de låga siffrorna är när det gäller VRI, så är fortfarande följsamheten dålig till basala hygienrutiner och klädregler på våra vårdavdelningar. Följsamheten har förbättrats under året efter informations- och utbildningsaktiviteter (den totala följsamheten i alla moment var 55 %, att jämföra med rikssnittet på 65% hösten 2011). PPM Trycksår visade relativt goda resultat. I Sörmland var 12 procent av sjukhuspatienterna drabbade av olika former av trycksår från lindriga rodnader till svårare sår (riksgenomsnittet var 14 %) vid mätningen hösten 2011. WHO s checklista vid operation används inför, under och efter operationer och tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. Checklistan är ett stöd för att saker inte ska missas vid operationen. SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Under 2011 genomfördes ett breddinförande av SBAR på alla tre sjukhusen. Vården ska vara patientfokuserad Nationell Patientenkät (NPE) är landstingens gemensamma sätt att mäta hur patienterna upplever vården. Första enkäten genomfördes under hösten 2009 på vårdcentralerna. Till och med 2014 görs enkäter inom ett antal verksamheter varje år. Under våren 2011 genomfördes NPE på barn- och ungdomsmottagningarna vid de tre sjukhusen, barnavdelningen på Mälarsjukhuset samt akutmottagningarna på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett med barn som målgrupp. Sörmlands resultat för slutenvården ligger över riksgenomsnittet. Det är endast ett landsting (av totalt 20 deltagande) som har bättre resultat. Sörmlands resultat för öppenvården och akutmottagningarna ligger däremot under riksgenomsnittet. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 9(50)
Under hösten 2011 genomfördes NPE på länets BUP-mottagningar. Dessa resultat kommer att redovisas i delårsrapport 1 2012. Vården ska ges i rimlig tid Vårdgarantin enligt 3 g hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska innehålla en försäkran om att landstingen uppfyller 1. besöksgarantin inom den specialiserade vården inom 90 dagar från det att remiss har utfärdats eller, om någon remiss inte är nödvändig, från det att den enskilde har sökt kontakt med den specialiserade vården 2. behandlingsgarantin inom 90 dagar från det att vårdgivaren har beslutat att den enskilde ska få den aktuella vården. Vårdgaranti inom den specialiserade vården Nybesök inom 90 dagar gäller för första besöket inom den specialiserade vården oavsett hos vilken yrkeskategori besöket sker. Uppföljningen görs dock enbart på besök hos läkare med undantag för vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatri där samtliga första besök följs upp. Uppföljningen inkluderar inte samtliga specialiteter, t.ex. rehabilitering och infektionssjukvård är exkluderade. Behandlingsgarantin inom 90 dagar gäller för all planerad vård. Uppföljningen görs inom alla kirurgiska åtgärder/diagnoser samt ett urval av verksamhetsområden på totalt 42 olika åtgärder/diagnoser. 38 av dessa åtgärder utförs i Sörmland. För att stimulera en förbättrad tillgänglighet har staten tagit beslut om ett landstingsbidrag den s.k. kömiljarden. Bidraget är en prestationsersättning som under 2011 stämdes av varje månad gentemot ett antal allmänna och särskilda villkor. För att få ta del av bidraget ska andelen väntade högst 60 dagar till första besök respektive behandling vara minst 70 % vid avstämningsperioden. Barn- och ungdomspsykiatri Vid den nationella avstämningen för september-oktober beaktades Landstinget Sörmlands hela resultat gällande utredning/behandling, vilket innebär förutom HSF Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 10(50)
även Habilitering och Hjälpmedel i Sörmland. Andelen första bedömningar avser enbart Hälso- och sjukvården. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Respektfullt bemötande av patienterna redovisas som patientupplevd kvalitet ska förbättras 92 94 Nationella Patientenkäten har under våren 2011 genomförts på barn- och ungdomsmottagningarna. I texten redovisas även resultatet för barn på akutmottagningar samt en barnavd. Andel höftfrakturpatienter som opereras inom ett dygn (24 timmar) I öppna jämförelser för 2010 var medelväntetiden till op av höftfraktur efter ankomst till sjukhus i Sörmland 22 timmar, vilket är något bättre än riksgenomsnittet på 24 timmar. Preliminär sammanställning för MSE visar att medelväntetiden till op under 2011 nu ligger under 20 timmar. För NLN är medeltid till operation 20 timmar. Aktiviteter för att förbättra ledtiderna i höftfrakturkedjan har genomförts inom vårdplatsenheterna på såväl NLN som MSE. Förutsättningarna förändrades till viss del genom höstens kapacitetsanpassning av vårdplatser. Rutinerna för snabb operation är dock etablerade och fokus i det fortsatta förbättringsarbetet ligger på att få en bra och korrekt rehabilitering. Samtliga avdelningar på vårdplatsenheten MSE har upprättat handlingsplaner för att minska antalet fall. Patienters väntetid till besök enligt lagstadgad vårdgaranti, ska minska Patienters väntetid till behandling, enligt lagstadgad vårdgaranti, ska minska Patienters väntetid till utredningar/behandling med barnoch ungdomspsykiatrin ska minska. Patienters väntetid till kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin ska minska 85 % 100 % Avser specialistkliniker på sjukhus. Enligt mätningarna utifrån kömiljarden är måluppfyllelsen 67 %. 80 % 100 % Avser specialistkliniker på sjukhus. Enligt mätningarna utifrån kömiljarden är måluppfyllelsen 59 %. 97 % 80 % Andelen startade fördjupade utredningar/behandlingar inom 30 dagar 90 % 90 % Andelen genomförda första bedömningar inom 30 dagar. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 11(50)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Ledtiderna inom lungcancerkedjan ska minska till vårdprogrammets mål 80 % 80 % Samarbetet med onkolog.klin har utvecklats med sikte på ett gemensamt lungcancercentrum. En av lungläkarna tjänstgör från början av hösten 2009 en eftermiddag per vecka på onkolog. Arbetet fortsätter med att minska ledtiderna. Det nya samarbetet inom nybildade RCC kommer säkerligen att underlätta detta arbete. Landstinget har nu nästan uppnått 80% och är näst bäst i regionen efter Örebro. Alla inlagda patienter ska ha en dokumenterad vårdplan. Andel dagkirurgi av totala antalet operationer ska bli högre Andel vårdrelaterade infektioner ska minska. Ingår i Bra till Bäst-projekt avseende "Flöde vårdavdelningar". Medicinsk vårdplan skrivs under första rond på avdelning. En ny och mer kortfattad version av vårdplan testas fr o m december 2011. Alla tre sjukhusens medicin-, kirurg- och ortopedavdelningar ingår i arbetet. 47 % Andel dagkirurgiska operationer utförda på de centrala operationsenheterna har minskat något (enligt Orbit) till 47 % av totala operationer. De specialiteter som avses är Kirurgi (29 %), Ortopedi (55 %), Kvinnosjukvård (40 %) och ÖNH (74 %). ÖNH-kliniken har ändrat vårdnivå på några operativa ingrepp och utför dem i större omfattning i öppenvård. 6,8 % <7 % Höstens PPM-mätning visade 6,8 % (en minskning från 8,2 % hösten 2010) och målet <7% nåddes för första gången. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget till konkret verksamhet kan hänföras till två huvudområden. Det ena är att bygga upp strukturer för att arbeta med levnadsvaneområden och det andra är att sörja för att utbildning tillhandahålls så att Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 12(50)
medarbetarna i landstinget har rätt kompetens och är rätt rustade för att utföra detta arbete. Samarbete pågår med andra aktörer inom hälsoområdet inom länet såsom Länsstyrelsen, kommuner, Sörmlandsidrotten och Korpen. Deltagande i nationella nätverk pågår kontinuerligt såsom HFS (Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer) och det nationella nätverket för fysisk aktivitet och FaR (Fysisk aktivitet på Recept), där olika aspekter av hälsofrågor behandlas. Vidare pågår samarbete med Västmanlands och Uppsala läns landsting för utvecklandet av arbetet med hälsofrågor. Under året har två Kollegiala granskningar inom HFS regi genomförts tillsammans med landstinget Västernorrland och Enköpings lasarett. Förutom jämförelse med primärvården har granskning gjorts mellan Kullbergska sjukhuset och Enköpings lasarett. Erfarenheter från granskningarna har tagits med i arbetet inför de kommande åren. I första prioritet för detta arbete ligger primärvården där hälsofrågorna lyfts på ett strukturerat sätt i mötet med patienten och arbete med att stötta patienten till förändring av levnadsvanor sker där detta är motiverat. Detta sker bl.a. genom användandet av Frågor om din hälsa, som finns tillgängligt på samtliga vårdcentraler och ett gemensamt sätt att förskriva och dokumentera FaR (Fysisk aktivitet på Recept) är också infört. Information Information och dialog om det hälsofrämjande arbetet till kliniker inom sjukhusen är påbörjad. Två processledare för det hälsofrämjande arbetet gentemot länets tre sjukhus är utsedda och insatser i samarbete med slutenvårdens kliniker sker. Rökfrihet i samband med operation Arbetet med att införa ett strukturerat sätt att erbjuda stöd för rökavvänjning i samband med operation är infört på samtliga tre sjukhus i länet. Detta bygger på ett samarbete mellan tobaksavvänjare på vårdcentralerna och nyinrättade funktioner för tobaksavvänjning som finns på respektive sjukhus i länet. Hälsomottagningar på länets tre sjukhus Arbete påbörjades med planering för start av hälsomottagningar på länets tre sjukhus, dit bl.a. tobaksavvänjarna på sjukhusen skulle vara tillhöriga och en arbetsgrupp la fram en struktur för detta. P.g.a. den ekonomiska situationen fick planerna skjutas på framtiden. En grund till hälsomottagning finns i den verksamhet som sker på Hälsotorget på Kullbergska sjukhuset. Hälsotorget är en utgångspunkt och förebild för hur motsvarande verksamheter skulle kunna byggas upp på Mälarsjukhuset och på Nyköpings lasarett. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 13(50)
Nationella riktlinjer Under året har Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder presenterats och implementeringen av dessa har påbörjats, men kommer att intensifieras under 2012. En arbetsgrupp för detta implementeringsarbete finns. Basfakta för respektive levnadsvana En arbetsgrupp har utarbetat kunskapsunderlag för respektive levnadsvana och dessa dokument finns nu tillgängliga på den interna webben. Likaså är en mindre omfattande kunskapsfolder Svar om din Hälsa utarbetad för respektive levnadsvana, som ett stöd till innehållet i Frågor om din hälsa. Samtliga dessa finns både på den interna och den externa webben. Webbsida Webbsidor som stöd till medarbetare i det hälsofrämjande arbetet finns på den interna webben och information om det hälsofrämjande arbetet för medborgare och patienter finns också på den externa webben. Samordning olika perspektiv inom policyn En arbetsgrupp finns med representanter för respektive perspektiv; patient, personal och medborgare som har till syfte att samordna insatser så att en förstärkning av effekten kommer till stånd gentemot de olika målgrupper som policyn omfattar. Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård, behandling och omsorg för olika sjukdomsgrupper baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården kompletterad med hälsoekonomiska bedömningar. De nationella riktlinjerna ligger sedan till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Nationella riktlinjer är förutom ett verktyg för att få en jämlik vård över hela landet också en höjning av ambitionsnivån i behandlingen av de aktuella diagnoserna, som kan ge patienterna ökade möjligheter att bli botade och få bättre livskvalitet. Det innebär på kort sikt behov av kompetensökning, fortbildning samt ökade insatser i tid mot patient och får till följd att kostnaderna för utredningar och behandling ökar. På lång sikt kan det däremot i många fall innebära kostnadsbesparingar. Under 2011 har komplettering av nationella riktlinjer för hjärt- och strokesjukvård genomförts. Implementering för hjärtriktlinjen är genomförd och riktlinjen används som underlag i den länsgemensam vårdöverenskommelse mellan primärvården och sjukhuset. En vägledning kost vid diabetes är framtagen som en komplettering av Nationella riktlinjer för diabetesvården. Slutversionen av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder publicerades i december. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 14(50)
Landstingsinterna vårdöverenskommelser Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Överenskommelserna gäller under två år och är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter. Pågående revideringar är kvinnosjukdomar, öronsjukdomar samt psykiatri. Sjukskrivningsprocessen Arbetet inom sjukskrivningsprocessen inkluderar främst överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess s k Sjukvårdsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin och ingår i uppdraget för styrgruppen för sjukskrivningsprocessen. Sjukvårdsmiljarden hanteras ekonomiskt inom finansförvaltningen och rehabiliteringsgarantin inom hälso- och sjukvården. Överenskommelser för Sjukvårdsmiljarden har funnits sedan 2006 och för Rehabiliteringsgarantin sedan 1 juli 2008. I bilaga om sjukskrivningsprocessen beskrivs området i sin helhet. Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal könsuppdelade statistikmått. I Öppna Jämförelser redovisas 173 indikatorer där alla är könsuppdelade Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Kompetenshöjande aktiviteter som främjar lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla Olika aktiviteter har genomförts på många enheter, som: - handlednings- och utbildningsinsatser - uppföljning, analys och åtgärder till följd av patientsäkerhetsenkäten - genomgång/information om klinikernas verksamhet - framtagande av standardvårdplaner för att säkerställa en likvärdig behandling - diskussion på temadagar, planeringsdagar och arbetsplatsträffar Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 15(50)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar - träffar med patientföreningar - föreläsning om islam i vårdsammanhang på NLN - föreläsning om kulturella skillnader i vården för infektionsklinikens personal Personal Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Personalsituationen i stort Antalet anställda omräknat till årsarbetare Antalet anställda i december 2011 (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har minskat motsvarande 58,6 årsarbetare jämfört med december 2010. Jämfört med i augusti 2011 har antalet anställda årsarbetare minskat med 193,5 år som en konsekvens av besluten om åtgärdsplaner, vilket bl.a. resulterade i en kapacitetsanpassning inom slutenvården. Planeringsarbetet inför kapacitetsanpassningen pågick under sommaren och direkt efter semesterperioden påbörjades arbetet med omdisponering av personal. All tillsättning har skett efter dispensprövning av divisionschef. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 16(50)
Vakanser finns på specialistläkare inom vissa specialiteter såsom anestesi, gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi och vissa internmedicinska specialiteter och också inom några grupper av vidareutbildade sjuksköterskor. Förutom sedvanliga rekryteringsinsatser genomfördes en rekryteringsinsats i Italien i samverkan med AF- Utland i början av året samt rekrytering av oftamolog inom ramen för våra ramavtal om rekrytering och språkutbildning av läkare från EU-land. I juni upphävde hälso- och sjukvårdschefen alla dispenser för inhyrd personal med giltighet efter 2011-07-01 för nytt ställningstagande av divisionschef. Delegationen för beslut om inhyrd personal flyttades från hälso- och sjukvårdschef till divisionschef. Vakanserna har medfört att inhyrd personal anlitats för att upprätthålla tillgänglighet och produktion, detta har medfört att målet om en halvering av inhyrd personal inte har uppnåtts. Arbetad tid omräknat till årsarbetare Den arbetade tiden januari december 2011 har ökat motsvarande ca 68 årsarbetare jämfört med 2010, det finns svårigheter i jämförelserna mellan åren bl a på grund av ny registrering i Heroma av frånvaro och att det varit en arbetsdag mer under 2011 (vilket i sig medför en ökning motsvarande 12,9 årsarbetare). Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 17(50)
Uppdragsutbildning för specialistutbildning inom psykiatri och radiologi har pågått under året. Därutöver påbörjade sex sjuksköterskor vidareutbildning med studieförmåner under vårterminen och ytterligare fem sjuksköterskor under höstterminen. Samtliga går specialistutbildning inom de områden som prioriterats utifrån hälso- och sjukvårdens behov av personalförsörjning inom områdena operation, anestesi, intensivvård, onkologi, gynekologi och obstetrik. Under sommaren erbjöd hälso- och sjukvården 77 gymnasieelever i årskurs 2 sommarpraktikplatser. Hälso- och sjukvården erbjöd också 7 läkarassistentplatser under 6 veckor till svenska läkarstudenter vid utländsk fakultet i syfte att ge inblick och erfarenhet av att arbeta i det svenska sjukvårdssystemet. En SPUR-inspektion av AT-programmet på Nyköpings lasarett har genomförts under senare delen av hösten. Handledarutbildningar för ST-läkare och handledande läkare har genomförts samt utbildningsdagar för AT- och ST-läkare enligt ordinarie plan. En särskild teamdag ägnades åt mångfald i vården. Den 2-åriga yrkeshögskoleutbildningen för Medicinska sekreterare, i samverkan med Eskilstuna och Nyköpings kommun, har startat med 18 deltagare från Eskilstuna och 23 från Nyköping. Arbetet med att utse praktikplatser för de studerande har genomförts. Utbildning för i arbetsrätt för arbetsledare har hållits under hösten, likaså verksamhetsanpassade seminarier om samrådsavtalet för basenhetsråd. Flera chefer deltog också i utbildningen i konflikthantering. En fördjupad rekryteringsrutin har utarbetats, beslutats och implementerats. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen verksamheter som har verksamhetsspecifika kompetensplaner. Flera verksamheter har tagit fram verksamhetsspecifika kompetensplaner. Behovet av kompetensutveckling kartläggs och diskuteras som regel i samband med det årliga Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 18(50)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen chefer som deltagit i av landstinget fastställt ledarutvecklingsprogram eller motsvarande. 58 % Andelen kvinnliga chefer 78 % medarbetarsamtalet. Andelen kvinnor av samtliga anställda 82 % Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. En ny jämställdhetsplan har antagits för perioden 2011-2013. Den webbaserade arbetsmiljöutbildningen via ELLSA (e-learningprogram) har lanserats. Uppföljande seminarier för chefer och skyddsombud har hållits med fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete. Utbildning i ergonomi har hållits för ergonomiombud och semestervikarier. Uppdragsbeskrivningar för ergonomiombud har arbetats fram. Nya guidelines för medarbetarsamtal, avgångssamtal och lönesamtal har utarbetats för att ge tips och råd till chefer och medarbetare inför viktiga samtal. Sjukfrånvaron fortsätter att minska från 15,1 dagar/anställd till 14,9 dagar/anställd, en minskning med 0,2 dagar/anställd. Division Länssjukvård: 14,7 dagar/anställd, Division Närvård 12,5 dagar/anställd och Division Medicinsk Service 16,3 dagar/anställd. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen verksamheter som under året haft hälsofrämjande aktiviteter utifrån "hälsofrämjande-policyn". Flera kliniker har haft riktade insatser med friskvård för specifika grupper, medan andra har haft mer generella insatser (t.ex. möjlighet till promenad 30 min/vecka, möjlighet till massage). Ergonomisk genomgång av administrativa arbetsstationer. Många utnyttjar fritidsföreningarnas utbud. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 19(50)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 4,5 % Max 4,1 % Fördelat per division har Division Länssjukvård 4,4%, Division Närvård 4,0 % och Division Medicinsk Service 4,8 %. Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Arbetet inom Bra till bäst har fortsatt, den metodik som används bygger på ett aktivt deltagande från medarbetare inom olika verksamheter och yrkesgrupper. Flera förslag till förbättringar har utarbetats av, testats i och utvärderats av olika arbetsgrupper för att sedan implementeras i verksamheterna. Flera verksamheter har under året startat upp förändringsarbete inom sina resp. verksamheter där klinikens medarbetare deltagit i såväl inventering av förbättringsområden och förbättringsarbetet. Vissa verksamheter har under året bildat arbetsgrupper med tvärprofessionell sammansättning och förbättringsgrupper som arbetar kontinuerligt med förbättringsarbeten. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Personalenkät är under upphandling inför kommande år. Under 2011 har därför ingen mätning kunnat göras. Förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat. Ledningssystem I Landstinget Sörmland har under 2011 bedrivits ett övergripande arbete där samtliga förvaltningar deltagit för att ta fram ett gemensamt ledningssystem. Under hösten Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 20(50)
genomfördes två användartester av ledningssystemet i samarbete med Mälardalens högskola och fler tester kommer att genomföras under året. I börja på januari 2012 presenteras en prototyp för ledningssystemet på Insidan. Denna prototyp gör inte anspråk på att vara fulländat utan arbetet ska fortsätta under första halvåret 2012 både på övergripande nivå och i varje förvaltning för sig. Vårddatasystem Vårddatasystemet SYSteam Cross genomgår under 2010 till 2014 ett genomgripande utvecklingsarbete. Arbetet ska utmynna i helt nya versioner, 5 resp. 6, vilka inte bara förbättrar funktionaliteten i stödsystemet utan är ett stöd till ett mer processinriktat arbete i hälso- och sjukvården. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser istället för befintlig version som utgår från klinikstrukturen. Förbättra effektiviteten Under hösten 2011 har förvaltningen utarbetat identifierat tio huvudvårdprocesser och upprättat ett ramverk för dessa. Rekrytering av processledare pågår. Syftet är att på ett kunskapsbaserat och systematiskt sätt skapa förutsättningar för ett helgjutet förbättringsarbete i samma anda och med samma metodik som projekten inom Bra till Bäst. Fokus ligger på att förbättra flöden och resultat och har ett länsövergripande angreppssätt som följer patientens väg genom hela vårdkedjan. Samtidigt har ett arbete påbörjats under hösten 2011 som syftar till att förbättra kapacitetsutnyttjande och öka effektiviteten genom produktions- och kapacitetsplanering. En första insats blir den gemensamma operationsplaneringslistan som kan sjösättas så snart IT stödet medger under våren 2012. Kommande steg är systematisk produktionsplanering inom den öppna vården och därefter den slutna vården. Särskilda produktionsplaneringsprojekt har startat inom psykiatrin. Förbättringsarbetet enligt modellen "Från Bra till Bäst" inleddes under 2010. Tekniken används för översyn inom prioriterade områden och innebär samtidigt att hälso- och sjukvården fortsättningsvis tillämpar en standardiserad och systematisk metodik för att förbättra effektiviteten. Nya prioriterade områden under 2011 var stroke och övervikt. Dessa två områden startades upp under hösten och arbete pågår. Multisjuka äldre Många åtgärder har vidtagits för att förbättra för de multisjuka äldre. Ett antal åtgärder, som var och en visat sig ha god effekt för den sjuke, har tagits upp i ett standardiserat åtgärdsprogram. Detta har testats på 10 patienter på samtliga sjukhus och är utvärderat. Utifrån resultatet i utvärderingen har nya tester startats och pågår. Nya test av den standardiserade vårdplanen pågår på Nävertorps vårdcentral tillsammans med Katrineholms kommun, Gnesta vårdcentral och Tunafors vårdcentral. Närvårdsteamet i norra länsdelen och vårdplaneringsteamet i södra länsdelen testar också det standardiserade vårdprogramet. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 21(50)
Utöver detta standardiserade åtgärdsprogram har samarbete mellan ambulans och närvårdsteamet utvecklats. Detta startade i norra länsdelen och innebär att ambulanspersonalen efter bedömning av den sjuke kan kalla på närvårdsteamet. Läkaren i teamet undersöker den sjuke i hemmet. Utifrån undersökningsfynd kan den multisjuke patienten läggas in direkt på vårdavdelning på sjukhuset eller stanna kvar i hemmet med insatser från närvårdsteam eller hemsjukvård. Ambulanssjukvården har kartlagt samtliga patienter under en tvåveckors period med avseende på geriatrisk riskprofil. Resultatet visar intressanta mönster som nu ska studeras vidare. På Kullbergska sjukhuset har man under två veckor kartlagt patienter som återinlagts inom 30 dagar. Resultatet visade ett flertal orsaker till återinläggning. Bröstcancer Det mätbara målet i budget 2011 är att samtliga ledtider ska kortas med 50 %. One-stop clinic för bröstcancerdiagnostik har införts - alla diagnostiska åtgärder genomförs vid samma besökstillfälle och patienten får besked om resultatet. För att effektivisera utskrivningen från vårdavdelningen efter operation har ny skriftlig information utarbetats. Vissa nyopererade bröstcancerpatienter vårdas på Althea istället för på vårdavdelning. Rutiner för hantering av första kontakt vid besvär från bröst ingår i vårdöverenskommelsen mellan kirurgklinikerna och primärvården. Uppföljning/träning av sjukgymnast detta fungerar mycket bra och omfattar nu samtliga patienter där körtlarna i armhålan tagits bort eller där hela bröstet är borttaget. Arbetssättet permanentades i januari. From april 2011 leds det fortsatta förbättringsarbetet med bröstcancer av de ingående verksamheterna i bröstcentrumsstyrelse. Hjärtsvikt Arbetsgruppen har tagit fram en modell för hur omhändertagandet ska gå till. Många vårdcentraler är på väg eller har redan startat egna sjuksköterskeledda mottagningar för omhändertagande och behandling av hjärtsviktspatienterna enligt modellen. Det är viktigt med en tidig diagnos av hjärtsvikt och på klin. fys. avdelningarna finns nu en förenklad undersökning som fastställer om patient har hjärtsvikt Äldrevårdteamet Eskilstuna/Strängnäs, gör hembesök till hjärtsviktspatienter och har genom det lyckats undvika flera besök på akutmottagningen och även inläggning E-learningprogram för metoden Teach-Back är klar. Programmet ska lära all vårdpersonal hur man ska ge korrekt information till patienter och anhöriga och på så sätt undvika återfall. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 22(50)
Flöde vårdavdelningar Testade åtgärder som var och en visat sig ha god effekt för en del i patientflödet, alla tillsammans ger effekt på helheten: Ordinationsanteckning, skrivs på akutmottagningen då inläggning är bestämd. Medicinsk vårdplan är fortsättningen på ordinationsanteckningen. Skrivs under första rond på avdelning. En ny, mer kortfattad version testas from december 2011. Alla enheter har framtagna rutiner för hur rond ska genomföra utifrån framtaget ramverk. Dessa rondrutiner har utvärderats under hösten 2011. Utvärderingen visar att rondrutiner finns men inte alltid följs. Ny utvärdering planeras till våren. Utskrivning före kl.12.00 jobbar alla enheter med, detta mäts och följs upp varje månad. Alla ovanstående åtgärder arbetas det med på de tre sjukhusens medicin-, kirurg- och ortopedavdelningar. Länsgemensam operationsplanering I beslutet 44 åtgärdsplan för en ekonomi i balans finns uppdraget att införa länsgemensamma planeringslistor. För att öka tillgängligheten till operationer, minska utomlänsremitteringen samt uppnå ett bättre kapacitetsnyttjande av tillgängliga operationsresurser ska gemensamma väntelistor för samtliga specialiteter införas. Uppdraget är att införa länsgemensam operationsplanering under 2012 och omfattar alla opererande verksamheter inom Hälso- och sjukvården exklusive ögonkliniken. Det innebär att varje opererande specialitet har en gemensam planeringslista och kommer att arbeta med länsgemensamma rutiner avseende hantering av behovet, operationsresurserna och produktionen. Uppdraget har påbörjats och innefattar att kartlägga dagens organisation för ledning och operativ planering av operationsverksamheten, samt lägga ett förslag till ny organisation och ledning som stödjer en länsgemensam operationsplanering Styrtal Utfall Måltal Kommentar Minska antalet återinskrivna multisjuka äldre. Återinskrivningskurvan har över året rört sig både nedåt och uppåt igen. På KSK har ett minskat antal vårdtillfällen (124st under 2011) noterats för åldersgruppen 85 år och äldre. Korta ledtiderna i bröstcancerkedjan 50 % One Stop Clinic är införd på MSE i februari med god effekt. Arbetet följer plan. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 23(50)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Öka täckningsgraden till RiksSvikt - hjärtsvikt 89 % 90 % I november var täckningsgraden 89 %. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal samverkansområden som Hälso- och sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland. Hälso- och sjukvården samverkar med omgivande landsting, framförallt i upphandlingsfrågor där landstinget har en gemensam upphandlingsenhet tillsammans med Västmanland. Några kliniker har etablerad samverkan med Västerås respektive Uppsala. Miljö Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Hälso- och sjukvården bedriver ett effektivt miljöarbete, detta genom att följa miljöledningsrutinerna och genom att utbilda personal i miljö Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel verksamheter som har implementerat de förvaltningsspecifika miljöledningsrutinerna. 100 % Styrtalet har varit att implementera de rutiner som beskriver sjukvårdens miljöpåverkan. Detta rapporterar verksamheterna själva. Andel verksamheter som sätter in punktinsatser och avropar/köper in ekologiskt kaffe, te frukt och mjölk. Andel verksamheter som sätter in punktinsatser och avropar/köper in rättvisemärkt kaffe och te. Andel av personalen som har genomgått webbutbildning i miljö som finns inom ELLSA kompetensplats. 100 % Punktinsatser för ekologiskt odlade och rättvisemärkta produkter har inneburit svårigheter att förhålla sig till. Endast ett fåtal enheter har rapporterar fullföljande. 100 % Punktinsatser för ekologiskt odlade och rättvisemärkta produkter har inneburit svårigheter att förhålla sig till. Endast ett fåtal enheter har rapporterar fullföljande. 47 % 100 % 1968 anställda har fullföljt utbildningen. 281 anställda har påbörjat Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 24(50)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar utbildningen Sammanlagt 2249 st. (HSF sammanlagt 2614 st) Webbutbildning i miljö för chefer tas fram och lanseras under 2011. Detta utbildningsmaterial har inte tagits fram. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar för minskad klimatpåverkan. Detta uppnås genom att minimera transporter, lustgasutsläpp och övriga klimatpåverkande gasutsläpp samt hushålla med energi Styrtal har varit att planera för sparsam körning. Detta har inte fullföljts. Utan att ha varit en beslutad aktivitet har däremot rapporterats om ökat antal konferenser och möten på distans. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Upprätta utbildningsplan för ecodriving (sparsam körning). Utbildningsplan för ecodriving har inte tagits fram. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel Styrtal Utfall Måltal Kommentar HSF följer utfasningsplan av kemikalier till 100% Länssjukvårdsdivisionerna följer planen för utfasning av kemikalier. Webbutbildning i läkemedel och miljö för förskrivare tas fram och lanseras under 2011. Utbildningsmaterialet är framtaget men inte publicerat. Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 25(50)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr -114 mnkr Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. -173 mnkr Den genomsnittliga förändringen av eget kapital beräknas utifrån underskottet gentemot 0. Budgetavvikelsen var 2009 +46 mnkr, 2010-66 mnkr och 2011-114 mnkr. Landstingets flerårsplan för ekonomi i balans innebar att resultatmålet var att styra mot ett minusresultat. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 26(50)
Specifik avrapportering Policy för funktionsnedsättning Hälso- och sjukvården arbetar kontinuerligt med att uppnå en vård på lika villkor för alla patienter. - Återkommande informations- och utbildningsinsatser som stärker personalens medvetande Information och diskussioner på regelbundet återkommande arbetsplatsträffar. Vård på lika villkor är ett vanligt förekommande ämne på sjukhusklinikernas planeringsdagar eller temadagar. - Säkerställa ett gott bemötande och en god kvalitet i vård och behandling Hälso- och sjukvården ingår i Nationella Patientenkäten som med jämna mellanrum följer upp patienternas uppfattning om bemötande och kvalitet på den enskilda enheten eller för en speciell patientgrupp (speciell fokus på barn i enkäter 2011) - Insatserna som erbjuds ska vara lika oberoende av bostadsort, kön, ålder och arbetsförmåga Likvärdig vård för alla patienter är en grundinställning för hälso- och sjukvården. Länsgemensamma vårdprogram upprättas kontinuerligt och även tecknandet av landstingsgemensamma vårdöverenskommelser mellan olika sjukhusspecialiteter och primärvården (offentlig och privat) är ett led i att uppnå likvärdig vård för alla medborgare i Sörmland. - Vårdprogram som utarbetas på riksnivå anpassas till lokal nivå och tillämpas inom Landstinget Sörmland Hälso- och sjukvården anpassar vården successivt till de nationella riktlinjer som beslutas. Sörmland deltar på regionnivå i utveckling av nationella vårdprogram och rutiner för införande av dessa. - Lokaler ska vara tillgängliga för alla I FM-enheten Fastighets regi pågår ett projekt för att snabbt åtgärda "enkelt avhjälpta hinder" i Hälso- och sjukvårdens lokaler. Åtgärderna baserar sig på inventeringar gjorda med utgångspunkt från policyn avseende funktionshindrade. En skyltgrupp har startat, också den i FM-enheten Fastighets regi, för att skapa en för hela länet enhetlig och tillgänglig skyltning till och i hälso- och sjukvårdens lokaler. - Handikapporganisationerna ska beredas tillfälle att delta i planering av ny- och ombyggnad Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 27(50)
Berörda handikapporganisationer bjuds rutinmässigt in att delta i planering av ny- och ombyggnad av hälso- och sjukvårdens lokaler. - Att kunna utöva sin tro är en mänsklig rättighet. Därför måste landstingets lokaler för religionsutövning tillgängliggöras. Hälso- och sjukvårdens lokaler är tillgängliga för såväl patienter som personal med olika religionsinriktningar, dels i sjukhusens allmänna kyrkolokaler men också vid behov på vårdavdelning i samband med dödsfall och det finns även särskilda lokaler för personal att utöva sin tro. HBT-policyn Hälso- och sjukvården arbetar med inriktningen att uppnå likvärdigt bemötande, vård och behandling för alla medborgare i Sörmland. Genom HBT-policyn tydliggörs behovet av att vara observant mot tidigare värderingar så att alla medborgare verkligen bemöts med samma respekt och hänsyn. Under de senaste åren har enheterna inom hälso- och sjukvården haft olika aktiviteter för att informera och diskutera hur olika människor ska bemötas för att var och en ska uppfatta att de bemöts på ett likvärdigt sätt som alla andra. För att uppnå ett korrekt och likvärdigt förhållningssätt mot alla medborgare i Sörmland och att också uppfattas så av såväl personal som medborgarna krävs en ständig dialog om detta på arbetsplatserna. Det är också viktigt att landstinget är representerad vid olika evenemang för ett mer likvärdigt samhälle. Under 2011 fanns Landstinget Sörmland representerad vid Pridefestivalerna i Stockholm och i Eskilstuna. Slutrapport från Kvinnokliniken MSE/KSK gällande uppdraget från 2008 att starta en gyn.mottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor ska slutföras under januari och skickas till Landstingsfullmäktige. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 28(50)
Samlad analys - personal och ekonomi PERSONAL 1. TIMMAR NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare 5 359 053 5 400 724 Vanlig tid visstid 592 852 669 872 Övertid 117 946 107 677 Jour/beredskap läkare 108 552 109 103 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Summa 6 178 403 6 287 376 212 839 203 157 25 591 42 452 6 416 833 6 532 985 FRÅNVARO Egen personal 2010 2011 Sjukfrånvaro 377 935 362 000 Semester 865 813 884 226 Föräldraledighet 411 929 433 196 Utbildning 154 687 129 673 Övrig frånvaro 623 128 613 131 Summa 2 433 492 2 422 226 2. ÅRSARBETARE 1700 TIM NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare 3 152 3 177 Vanlig tid visstid 349 394 Övertid 69 63 Jour/beredskap läkare 64 64 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Summa 3 634 3 698 125 120 15 25 3 775 3 843 FRÅNVARO Egen personal 2010 2011 Sjukfrånvaro 222 213 Semester 509 520 Föräldraledighet 242 255 Utbildning 91 76 Övrig frånvaro 367 361 Summa 1 431 1 425 3. % NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare 84 83 Vanlig tid visstid 9 10 Övertid 2 2 Jour/beredskap läkare 2 2 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Summa 96 96 3 3 0 1 100 100 FRÅNVARO Egen personal 2010 2011 Sjukfrånvaro 16 15 Semester 36 37 Föräldraledighet 17 18 Utbildning 6 5 Övrig frånvaro 26 25 Summa 100 100 Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 29(50)
Anställda Antalet anställda har minskat från 4 478 till 4 401, en minskning med 77 personer, eller 58,6 årsarbetare jämfört med föregående år. Minskningen var en aktiv åtgärd för att uppnå ekonomi i balans och möjliggjordes bl.a. av att en kapacitetsanpassning genomfördes efter sommaren. Samtidigt har satsningar gjorts inom Hälso- och sjukvården, exempelvis Patientsäkerhetsenheten, fortsatt uppbyggnad av Sesammottagningar. På Onkologkliniken har hemtagning av utomlänsvård skett. På Barn och ungdomskliniken har resurser tillförts för att förstärka patientsäkerheten. På Medicinkliniken MSE och Radiologiavdelningen MSE har resurser tillförts för PCI och FOU. Vårdplatsenheterna och psykiatrin har bemannat tidigare vakanta tjänster. I takt med att akutläkarprojektet har startat på MSE har antalet anställda ökat. Merparten av dessa ökningar avser läkare och sjuksköterskor vilket motsvarar ca 20 årsarbetare. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har ökat med 116 000 timmar eller 1,8 % motsvarande ca 68 årsarbetare. Det finns svårigheter i jämförelsen på grund av ny registrering av frånvaro i Heroma, en arbetsdag mer i år samt att frånvaron har ökat. Därtill kommer de satsningar som beskrivits i föregående stycke. Av den arbetade tiden har 96 % utförts av månadsavlönad personal, 3 % av timavlönade samt resterande 1 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 120 årsarbetare medan de inhyrda tiden motsvarar 25 årsarbetare. Frånvarotiden har ökat med 40 000 timmar med hänsyn tagen till den nya registreringen av frånvaro i Heroma. Det är främst föräldraledighet, utbildning utan lön samt semester som har ökat. I genomsnitt har varje anställd varit frånvarande 92,4 kalenderdagar under året en ökning med 2,8 dagar jämfört med 2010. Sjukfrånvaron fortsätter att minska från 15,1 dagar/anställd till 14,9 dagar/anställd, en minskning med 0,2 dagar/anställd. Antalet långtidssjuka > 90 dagar är 73 personer, motsvarande 1,7 % av samtliga anställda. En ökning med 9 personer jämfört med föregående år. Kostnaden för den arbetade tiden (Lönekostnadsanalysen) Den totala kostnaden för personalen uppgår 2011 till 2 254 mnkr. Personalkostnaden har ökat med 3,86 % jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 345 kronor. Den största inom personalkostnader är månadslön som ökat med 3,59 %. varav nya avtal 2,60 % Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 30(50)
Nya avtal varav individuell förändring utöver avtal 0,82% varav löneförändring pga personalomsättning -0,29 % varav volymförändring 0,46 % Hela kostnadsökningen beror på de avtal som tecknats under 2011. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändring utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Löneförändring pga. personalomsättning Löneförändring p g a personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal fått en något lägre lön än den avgående. Så ser utfallet ut även denna gång. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat något enligt lönekostnadsanalysen. Inhyrd personal På läkarsidan och i viss mån sjuksköterskesidan, är nyttjande av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. 2010 var kostnaden 37 mnkr. Under 2011 blev kostnaden 44 mnkr, en kostnadsökning med 20,57 %. Övertid Övertidskostnaden har minskat med 9,5 % motsvarande 3 mnkr. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader har ökat med 9,67 % motsvarande 4 mnkr. Det är främst kostnader för uppdragstagare på Radiologen och KlinFys t ex bildgranskning och specialistkompetens. EKONOMI 2011 års resultat slutade på -264 mnkr. Resultatmålet för 2011 var satt till -150 mnkr. Det innebär att resultatet avviker negativt från målet med 114 mnkr. Kostnadsutvecklingen mellan 2010 och 2011 är 3,9 % medan intäktsutvecklingen är 1,7 %. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 31(50)
Resultatet är 18 mnkr sämre än prognosen, som bygger på en bedömning av divisionsledningen i samband med delår 2. Sammanfattning av de ekonomiska förutsättningarna/händelseutvecklingen under 2011 Resultatkrav 2011 = -40 mnkr Ingångsvärde = kostnadsnivå ca -225 mnkr o Resultat 2010 = -151 mnkr o Extra engångsintäkt 2010 = 30 mnkr o Effektiviseringskrav 45 mnkr Budgeterat effektiviseringskrav på 85 mnkr o Totalt effektiviseringskrav innebar också ej genomförda åtgärder sedan tidigare år Prognos delår 1 = -256 mnkr I juni fastställer LS/LS nytt resultatkrav = -150 mnkr Handlingsplaner för ekonomi i balans tas fram o Åtgärdsplan 44/2011 o Stopplan 30/2011 o Kapacitetsanpassning fr o m 2011-09-01 Prognos delår 2 = -246 mnkr o Underliggande kostnadsutveckling pekar mot -280 mnkr efter augusti o Underliggande kostnadsutveckling förbättras till -270 mnkr under hösten Årsresultat = -264 mnkr Detta innebär att ryggsäcken in i 2012 är knappa 20 mnkr mer än bedömningen efter augusti (delår 2). Utvecklingen av underskottet åskådliggörs i diagrammet. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 32(50)
Utveckling underskott 2011 0-50 -100-150 -200-250 -300 Start Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Underskott mnkr -226-256 -256-271 -289-289 -289-280 -266-270 -270-264 Budget -40-40 -40-40 -40-40 -40-150 -150-150 -150-150 -150 Prognos -256-230 -230-230 -230-230 -246-246 -246-246 -246 Resultatutvecklingen under ett år påverkas både av hur kostnaderna varierar över perioderna, men också av hur uppdragsersättningen betalas ut från ägaren. Jämförelevis erhåller Hälso- och sjukvården högre andel intäkter inledningsvis jämfört med senare under året. Resultatutvecklingen följer i stort sett samma kurva mellan åren. De senaste fem åren har resultatkurvan sett ut så här. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 33(50)
Kommentarer till de stora intäkts- och kostnadsslagen Intäkter Intäkterna är 75 mnkr (1,7 %) högre jämfört med 2010. Det beror på att uppdragsersättningen ökade med 65 mnkr (1,6 %). Inom de nationella satsningarna på olika områden har Hälso- och sjukvården inom länssjukvårdsnämndens ansvarsområde uppnått målen och därmed blivit ersatta enligt följande: Nationella vårdgarantin (kömiljarden) Patientsäkerhet Rehabgaranti och sjukskrivningsmiljard 4 mnkr 8 mnkr 26 mnkr I och med förändringen inför 2011 med att föra över Primärvården i en egen resultatenhet, d v s helt separera primärvårdens ekonomi från Länssjukvårdsnämndens ansvarsområde, så blir all försäljning av medicinska tjänster att betrakta som extern försäljning och därmed blir intäkterna externa och påverkar resultatet. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 34(50)
Utomlänsvård Kostnaderna är 34 mnkr högre 2011 än 2010 (6,5 %). Budgetavvikelsen för 2011 är 5 mnkr (1 %). I bilagan för utomlänsvård beskrivs området i sin helhet. Inledningsvis under 2011 var remissvolymen fortsatt låg. Från halvårsskiftet och framåt har dock antalet remisser ökat. Totalt har antalet remisser ökat med 653 st (11 %). Fördelning mellan de olika områdena åskådliggörs i tabellen. Antal remisser 2009 2010 2011 Förändring (2010-2011) i faktiskt antal Förändring (2010-2011) i % Vård efter initiativ från hemlandstinget 4997 4825 5287 462 10% Fritt vårdval 936 940 981 41 4% Vårdgaranti 246 195 342 147 75% Övrigt 50 48 51 3 6% Alla Remisstyper 6229 6008 6661 653 11% Källa Skvader Jämfört med 2010 har även antalet dyra patienter (patienter som kostar mer än 1 mnkr) ökat och ligger på samma nivå som 2009. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 35(50)
Läkemedel Totalt sett har läkemedelskostnaderna ökat med 27,5 mnkr (3,7 %) varav receptläkemedel 8,5 mnkr (1,6 %) och övriga läkemedel, d v s läkemedel i slutenvård, 19 mnkr (9 %) inkl rabatter. Receptläkemedel Antalet recept har ökat med ca 3,0 % och antalet uthämtade dygnsdoser med 2,4 % vilket ger en kostnadsminskning per volymsenhet på ca 1-1,5 %. Kostnadsökningarna för receptläkemedel sker främst inom läkemedel för behandling av sjukdomar i nervsystemet, 8,6 Mkr (6,6 %) andningsorganens sjukdomar, 4,0 Mkr (6,2 %) av tumörer och immunsystemet, 3,1 Mkr (3,3 %) av blod och blodbildande organ, 2,5 Mkr (4,3 %) Kostnadsminskningar har också skett och det är främst antiinflammatoriska läkemedel och glukosamin. Övriga läkemedel De största kostnadsökningarna finns på Reumatologkliniken, Onkologkliniken, Infektion-lungkliniken, Ögonkliniken och Medicinklinik MSE. Kostnadsökningarna är en kombinerad effekt av pris- och volymökningar. Samtliga kostnader avser kostnad för läkemedel på rekvisition exkl rabatt. Kostnaderna ökar mest för läkemedel för behandling av Lab tumörer och rubbningar i immunsystemet, 13,5 Mkr (18 %) infektionssjukdomar 5 Mkr (28 %) blod- och blodbildande organ 2,1 Mkr (9,1 %) ögonsjukdomar 1,9 Mkr (27 %). Kostnaderna har ökat med knappt 10 mnkr mellan 2010 och 2011 (4,5 %). Budgetavvikelsen är -32 mnkr. Kostnaderna omfattar all sjukvårdsverksamhet i Sörmland, även privata vårdcentraler och privata vårdgivare. Försäljningen av dessa tjänster innebär en intäkt på 65 mnkr för helåret, som i sin tur betyder att Hälso- och sjukvårdens nettokostnad för lab är -167 mnkr. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 36(50)
Volymutvecklingen har sett ut enligt diagrammet. Det är främst s k kliniska kemianalyser som har ökat under 2011. Antalet för övriga kategorier relativt oförändrat. Personalkostnader De totala personalkostnaderna har ökat med 84 mnkr (3,9 %). Budgetavvikelsen är 79 mnkr varav 32 mnkr täcks av särskilda intäkter, exempelvis rehabiliteringsgaranti och sjukskrivning, stimulansmedel för multisjuka äldre. Dessa särskilda intäkter ställer krav på landstingen att genomföra aktiviteter vilket också betyder motsvarande kostnader. Den sedan länge pågående kostnadsökningen för personal har avtagit, men kostnaderna har inte avtagit i samma takt som antalet anställda har minskat. Det beror på att den arbetande tiden för kvarvarande personal är högre. På de enheter som genomfört kapacitetsanpassning har dock personalkostnader också minskat. Övriga kostnader inkl lokalhyror och medicinskt material Kostnadsökningarna inom rubricerade områden har ökat med 30 mnkr. Medicinskt material 8 mnkr (3,8 %) Lokaler 12 mnkr (5,6 %) Övriga kostnader 10 mnkr (2,0 %) Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 37(50)
Verksamhetsområden Utfall T kr 2011 Budget T kr Diff Diff i % Ack fg år 2010-12 Akutverksamhet -208 448-196 568-11 880 5,699-197 192-197 192 Barnverksamhet -300 810-267 462-33 349 11,086-267 193-267 193 Kvinnosjukvård -213 684-205 644-8 039 3,762-209 447-209 447 Medicinsk verksamhet -834 306-795 171-39 135 4,691-784 331-784 328 Onkologisk verksamhet -120 409-125 399 4 990-4,144-121 375-121 375 Opererande verksamhet -640 890-629 440-11 450 1,787-615 722-615 722 Vuxenpsykiatrisk verksamhet -372 780-368 574-4 205 1,128-377 171-377 171 Serviceverksamhet -1 201 034-1 159 467-41 567 3,461-1 253 020-1 166 166 Gemensamt och ledningsverksamhet 3 627 899 3 597 706 30 175 0,832 3 574 374 3 587 348 Totalt HSF -264 462-150 019-114 462 43,278-251 078-151 246 Av verksamhetsområdena är det endast Onkologisk verksamhet (1 klinik) som genererat en positiv budgetavvikelse. Även Gemensamt och ledningsverksamhet har en positiv budgetavvikelse, vilket i huvudsak beror på att det justerade resultatmålet från -40 till - 150 mnkr lades in på Hälso- och sjukvårdens gemensamma kostnadsställe. Divisionsresultat Basenhet Ack utfall Ack budget Diff Division Länssjukvård -1 683 109-1 603 237-79 872 Division Närvård -1 114 077-1 092 052-22 026 Division Medicinsk service -1 126 812-1 076 791-50 021 Gemensamt Hälso- och sjukvård 3 715 988 3 678 288 37 700 Hälso- och sjukvårdsledning inkl stab -56 453-56 225-228 Totalt resultat -264 463-150 016-114 446 Division Länssjukvård Länssjukvårdens resultat för 2011 visar en avvikelse mot budget på knappt -80 mnkr vilket motsvarar ca 5 %. Underskottet består huvudsakligen av höga kostnader inom läkemedel, utomlänsvård och personal. Två kliniker sticker ut, dels reumatologkliniken vars läkemedelskostnader, både receptförskrivna och läkemedel som ges inom slutenvården, hamnar på ca -15 mnkr, dels barnkliniken vars kostnader för utomlänsvård hamnar på ca -26 mnkr. Övriga kliniker inom divisionen har ett minusresultat av varierande storlek upp till 10 mnkr, bestående av för höga kostnader jämfört med budget inom främst personal, läkemedel och utomlänsvård. Tre kliniker har en budget i balans och det är onkologkliniken, ögonkliniken och ÖNH-kliniken. Budgetavvikelsen för personalkostnader inom divisionen är för 2011-16,1 mnkr, vilket motsvarar -2 %. Jämfört med vid utgången av 2010 är det vid utgången av 2011 ca 14 färre årsarbetare (tillsvidareanställda och visstidsanställda). Den arbetade tiden har däremot Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 38(50)
ökat med motsvarande 42 årsarbetare. Division länssjukvård har under 2011 minskat nyttjandet av inhyrd personal. Division Närvård Division Närvård uppvisar ett resultat år 2011 med en budgetavvikelse på 25 mnkr motsvarande 2,3 %. De stora kostnadsposterna är personal, läkemedel samt laboratorieundersökningar (LAB) samt övriga undersökningsmetoder som röntgen och klinisk fysiologi. Utomlänsvårdskostnaderna inom divisionen visar även för 2011 ett positivt resultat (19 mnkr). Även om en av divisionens största enskillda kostnader är personalkostnaderna, som visar ett bruttounderskott på -11,5 mnkr, så har divisionen ett ekonomiskt nettopersonalöverskott på 2,2 mnkr beroende på att klinikerna har ökade intäkter för utomlänspatienter, stimulansbidrag, projektmedel med mera. Inom detta nettopersonalöverskott balanseras kostnader för hyrpersonal, övervägande läkare inom vuxenpsykiatrin samt internmedicinska subspecialiteter, på 22,3 mnkr. Under 2011 har antalet årsarbetare i divisionen minskad med ca 16. Trots det positiva nettoutfallet är behovet av hyrpersonal och bristen på främst specialister inom vuxenpsykiatrin oroväckande och på sikt hämmande för en gynnsam personal-, kompetens- och verksamhetsutveckling, och får bl.a. ses som en effekt av en utsprid verksamhet med många utbudspunkter inom länet. Läkemedelskostnaderna i divisionen avviker från budget med -4,8 mnkr för receptläkemedel och -15,9 mnkr för läkemedel på rekvisition, totalt -20,7 mnkr, - 3,9 %. Kostnadsökningen har relativt sett skett mest för läkemedel på rekvisition (2010: 70 mnkr; 2011: 75 mnkr), vilket är ett medvetet agerande då läkemedel införskaffade och använda på detta sätt ger kostnadsbesparingar jämförd med receptförskrivning (2010: 447 mnkr; 2011: 454 mnkr). Läkemedel inom hematologi, neurologi samt till vissa delar även hjärt-lunga och mag-tarm är står för den största kostnadsökningen pga. ändrade behandlingsmetoder, nationella riktlinjer samt hemtagning av utomlänsvård. Resultatet för kostnaderna för LAB visar ett utfall på 10,7 mnkr vilket motsvarar en avvikelse på 16,7 % jämförd med budget. Kostnaden för LAB ska ses i relation till att antalet vårdtillfällen, läkarbesök samt övriga besök har ökad (se senare) samt hemtagningen av utomlänspatienter inom hematologin vilka för sin vård och behandling kräver en ökad användande av monitorerande provtagning. Kostnaderna för röntgen, klin-fys, IVA-vård, vårdplatsköp och likande har likande utveckling relaterad till ökat antal vårdtillfällen och besök. Division Medicinsk Service Resultatet för 2011 visar för division Medicinsk service på en budgetavvikelse -50 mnkr, vilket motsvarar ca 4,6 %. Inom divisionen genereras inte kostnader för utomlänsvård, läkemedel (förutom diagnostiska och näringspreparat) eller diagnostik i form av radiologi, klinisk fysiologi och lab. Den största posten är personalkostnader samt den externa kostnad landstinget har för lab i och med att denna faktureras på kliniken för Labmedicin. Det innebär även externa intäkter till divisionen för försäljning av labtjänster till privata och landstingsdrivna vårdcentraler. Ett antal åtgärder för att hejda kostnadsutvecklingen för lab har vidtagits och kostnadsökningstakten som i början av året var 18 % har avtagit och blev endast 4 % vilket motsvarar knappt 10 mnkr och en årskostnad på 229 mnkr efter årets slut. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 39(50)
Budgetavvikelsen för personalkostnader inom divisionen är för 2011-16,5 mnkr. Jämfört med vid utgången av 2010 är det vid utgången 2011 ca 33 färre årsarbetare, framför allt beroende på kapacitetsanpassningen under hösten. Brist på sjuksköterskor gjorde att man inför sommaren anställde så många sjuksköterskor som möjligt i god tid vilket ledde till en bättre situation under sommaren jämfört med 2010 men längre inskolningsperioder än normalt och därmed ökade kostnader. Bristen innebär också att vid sjukdom och extra bemanning vid brist på vårdplatser måste anställda gå in och arbeta på olika typer av mertid med höga kostnader som följd. Pga sjuksköterskebristen hyrdes sjuksköterskor in för ASIH-verksamheten på NLN under årets första åtta månader, men har därefter upphört. Sedan något år har man inom radiologin tvingats hyra in läkare både på MSE, KSK och NLN pga stor brist på radiologer. Tillgänglighet Målet för vårdgarantin är att 100 % av patienterna ska få vård så fort söm möjligt, dock senast inom 90 dagar. I Sörmland är det 85 % av patienterna som kommer till nybesök inom 90 dagar. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 40(50)
Vårdgarantin för behandlingar är också att 100 % av patienterna ska komma till behandling inom 90 dagar. I Sörmland får 80 % av patienerna behandling inom 90 dagar. För att stimulera landstingen att vidta åtgärder för att uppnå målen inom vårdgarantin har staten satt upp mål och kopplat ersättning till måluppfyllelse, den s k Kömiljarden. Mätkriterierna under 2011 var att minst 70% av patienterna skulle få vård (nybesök eller behandling) inom 60 dagar. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 41(50)