Nämndens delårsrapport

Transkript

1

2

3

4

5 Diarienr LSN-HSF Nämndens delårsrapport Länssjukvårdsnämnden

6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Perspektiv... 4 Medborgare (patient, kund)... 4 Personal... 9 Förnyelse Miljö Ekonomi Samlad analys - personal och ekonomi Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

7 Inledning Prognosen för 2012 pekar i nuläget mot ett 0-resultat. Den underliggande kostnadsutvecklingen pekar efter tre månader mot -40 mnkr, men vår bedömning är att divisionernas effektiviseringsplaner kommer medföra att förvaltningen klarar 0-resultat har Hälso- och sjukvårdsförvaltning fått 245 mnkr i förstärkt intäktsram från ägaren. Det innebär att uppdragsersättningen är 62 mnkr högre per mars 2012 jämfört med samma period föregående år. Kostnadsutvecklingen mellan mars 2011 och mars 2012 är 2,3 %. Intäktsutvecklingen är 6,8 %. Prognosen pekar på helår mot ett 0- resultat. Arbetet med att se över och förbättra vårdprocesserna inom hälso- och sjukvården samt att skapa en organisation kring förbättringsprocesserna pågår för fullt. Förutom de ursprungliga Bra till Bäst- processerna har dessa kompletterats med översyn av vårdprocesserna för stroke och övervikt. Ett projekt för att skapa en länsgemensam operationsplanering pågår också sedan i höstas. Tillgängligheten till den somatiska sjukvården fortsätter att visa förbättringstendenser om än svaga. Väntetiden för nybesök uppfyller i mars kravet för att få del av det statliga bidraget som ges för att landstingen ska förbättra tillgängligheten. Arbetet med att genomföra händelseanalyser och riskanalyser fortsätter och fastställt mål för 2012 är att en riskanalys ska genomföras på varje basenhet. Mätning av trycksår har genomförts under perioden. Till hösten planeras utbildningar för att förebygga trycksår. Arbetet med att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet fortsätter. I första skedet prioriterades primärvården, men nu har också processledare för det hälsofrämjande arbetet vid länets sjukhus utsetts. Antalet anställda i mars 2012 har minskat med 139 årsarbetare jämfört med mars 2011 och med 39 årsarbetare sedan december Vakanser finns på specialistläkare inom vissa specialiteter, men också inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. Detta har lett till att något färre vårdplatser kunnat hållas öppna under våren. För att upprätthålla tillgängligheten och produktion har inhyrd personal anlitats. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

8 Perspektiv Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Hälso- och sjukvården ska bedriva en patientfokuserad verksamhet. Patientfokus Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Resultaten från NPE på länets BUP-mottagningar hösten 2011 kommer att rapporteras i delårsrapport 2. Vård i rimlig tid Vårdgaranti inom den specialiserade vården Nybesök inom 90 dagar gäller för första besöket inom den specialiserade vården oavsett hos vilken yrkeskategori besöket sker. Uppföljningen görs dock enbart på besök hos läkare med undantag för vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatri där samtliga första besök följs upp. Uppföljningen inkluderar inte samtliga specialiteter, t.ex. rehabilitering och infektionssjukvård är exkluderade. Behandlingsgarantin inom 90 dagar gäller för all planerad vård. Uppföljningen görs inom alla kirurgiska åtgärder/diagnoser samt ett urval av verksamhetsområden på totalt 42 olika åtgärder/diagnoser. 38 av dessa åtgärder utförs i Sörmland. För att stimulera en förbättrad tillgänglighet har staten tagit beslut om ett landstingsbidrag den s.k. kömiljarden. Bidraget är en prestationsersättning som under 2011 stämdes av varje månad gentemot ett antal allmänna och särskilda villkor. För att få ta del av bidraget ska andelen väntade högst 60 dagar till första besök respektive behandling vara minst 70 % vid avstämningsperioden. Resultat Vårdgaranti Väntetid nybesök 86 % (85 % ) Väntetid behandling 76 % (80 % ) Kömiljard Väntetid nybesök 70 % (67 % ) Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

9 Väntetid behandling 58 % (59 % ) Kommentar: Väntetiden för nybesök ligger fn inom bidragsgränsen. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Vårdgarantin ska följas Tillgängligheten följs kontinuerligt både utifrån vårdgarantin och den sk kömiljarden Genomloppstiden på akuten ska förbättras Den patientupplevda kvaliteten av respektfullt bemötande ska förbättras 69% 80% Både akutmottagningarna och berörda kliniker rapporterar aktiviteter för att effektivisera patientflödet på akuten. För att säkerställa att resultaten av Nationell Patientenkät tas till vara i det interna förbättringsarbetet ska verksamheterna omgående efter att resultaten återförts till respektive enhet starta arbete med att - analysera resultaten både på enhetsoch kliniknivån - identifiera problemområden både de som är specifika för enskilda enheter och de som är gemensamma för hela kliniken - prioritera de problemområden som ska åtgärdas - planera/genomföra aktiviteter för att åtgärda problemen - fr.o.m. budgetåret 2012 dokumentera detta i enhetsbudgeten/målbilagan i PLUSS. Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Under första kvartalet 2012 har årets patientsäkerhetsronder förberetts. Dessa kommer att genomföras under andra och tredje kvartalen med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna, divisionscheferna och verksamheterna. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet har även införts på de privata vårdcentralerna. Arbetet med Synergi under 2012 kommer att i större utsträckning fokusera på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Under första kvartalet i år gjordes en analyserande sammanställning av avvikelser i Hälso- och sjukvården för Klinikerna inom Länssjukvårdsnämnden har haft rapporter mellan , av dem är 895 avslutade (57 %). Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

10 Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelseanalys respektive riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden och dessa har genomförts i samarbete med chefsläkarna. Under första kvartalet har 16 händelse- och riskanalyser genomförts. Att ta del av patientens och/eller närståendes synpunkter och klagomål är viktigt för att förhindra vårdskador. Patienten är den som varit med i och har kunskap om hela vårdkedjan. Idag intervjuas oftast patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. Ett arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan Det består dels av punktprevalensmätningar (PPM) av VRI två gånger per år, dels av utbildningar kring identifierade problemområden (urinvägsinfektioner, infektioner relaterade till centrala venkatetrar och postoperativa infektioner). För att ytterligare stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts och handlingsplan för BHK kommer att upprättas. Detta arbete sker i nära samarbete med Smittskydd/Vårdhygien. Vårens PPM-VRI och BHK genomfördes v 12. Resultaten rapporteras v 21. Ett införandeprojekt för Infektionsverktyget (för att kontinuerligt följa vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning) har påbörjats med målet att införandet skall var klart tredje kvartalet Under 2012 genomfördes den första PPM-mätningen av trycksår v 10 och resultaten kommer att rapporteras under andra kvartalet. Till hösten är det planerat att genomföra utbildningar i förebyggande av trycksår och att skapa en ELLSA-kurs om trycksår. Ett utökat samarbete med Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag kommer att eftersträvas framförallt när det gäller analyser av inträffade skador och hur dessa kan förebyggas. Patientsäkerhetsenheten och Patientnämnden har planerat ett fortsatt regelbundet samarbete. Samarbetet med Läkemedelskommittén kommer att utvecklas under SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. SBAR har introducerats i landstinget genom information till verksamhets- och 1:a linjechefer. Under 2011 har ett breddinförande av SBAR genomförts med möten på alla tre sjukhusen, läkarmöten och utbildningar på enskilda kliniker. Under 2012 kommer i första hand introduktion av SBAR att rikta sig mot nya sköterskor och ATläkare. Som ett stöd i det fortsatta införandet har Hälso- och sjukvårdschefen i mars 2012 beslutat att, där så är tillämpligt, all kommunikation inom vården i Landstiget Sörmland skall ske enligt SBAR. Under 2012 skall väsentliga steg mot ett brett användande av Nationella patientöversikten (NPÖ) tas. Redan kan några kommuner i Sörmland läsa uppgifter som landstinget lägger ut. En plan har tagits fram för att landstinget skall bli såväl givare som mottagare av information. I ett första steg är målet att Ögonkliniken i Sörmland skall kunna kommunicera med sin motsvarighet i Örebro. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

11 Strukturerad journalgranskning enligt Global Trigger Tools (GTT) för att spåra vårdskador kommer att genomföras på samtliga sjukhus under andra och tredje kvartalet. En pilotgranskning genomfördes under hösten-vintern på länets bägge kirurgkliniker. I mars genomfördes en utbildning i samverkan med SKL i strukturerad journalgranskning. Samarbetet med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) för att minska antibiotikaanvändningen i öppenvård med 10 % och öka följsamheten till antibiotikarekommendationer kommer att fördjupas under året. Ett arbete för att systematiskt följa överbeläggningar enligt Socialstyrelsens definition på alla avdelningar har påbörjats. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner ska minska. <7% Uppdaterat resultat redovisas i delårsrapport 2 Antalet avslutade avvikelser inom 2 månader ska öka En riskanalys ska genomföras på varje basenhet Följsamheten till basala hygien- och klädregler ska förbättras 989 av avvikelser (=57 %) är avslutade 13% 100% Arbetet har påbörjats. 7 enheter av 55 har genomfört riskanalys. Mätning av följsamheten redovisas i delårsrapport 2. Hälso- och sjukvården ska bedrivas med hög kvalitet dygnet runt som systematiskt kontrolleras, analyseras och förbättras. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Dokumenterad medicinsk vårdplan för inskrivna patienter enligt rutin. Arbetetet med att införa rutinen att alla inskrivna patienter ska ha en medicinsk vårdplan fortsätter enligt plan. Följsamheten till införda rutiner ska rutinmässigt kontrolleras. Andel höftfraktur-patienter som opereras inom ett dygn (24 timma) ska bli högre 95% Ambulansen ansvarar för att patienten förs direkt in på röntgen och därefter till vårdavdelning, vilket effektiviserat processen med ca 4,5 timmar. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

12 Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet till konkret verksamhet inom hälso- och sjukvården fortsätter. Deltagande i nationella nätverk pågår kontinuerligt såsom HFS (Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer) och FaR (Fysisk aktivitet på Recept), där olika aspekter av hälsofrågor behandlas. Processledare för det hälsofrämjande arbetet gentemot länets tre sjukhus är utsedda och insatser i samarbete med slutenvårdens kliniker har startat, bl.a. att införa Frågor om din hälsa på Samlad mottagning KSK, stötta i processen att införa FaR som rutin på psykkliniken på MSE och stötta barnkliniken i uppbyggnad av en föräldrarutbildning för barn med extrem fetma. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är klara och arbetet pågår med implementeringen av dessa i samarbete med Socialstyrelsen. Sörmland ingår också i en pilotverksamhet, som leds av Socialstyrelsen kring KVÅ-koder (åtgärdskoder) avseende hälsofrämjande insatser tillsammans med fyra andra landsting. Registrering inom detta område med KVÅ-koder infördes från årsskiftet. Ett strukturerat sätt att erbjuda stöd för rökavvänjning i samband med operation är nu infört på samtliga tre sjukhus och i rutinerna för detta arbete ingår ett samarbete med primärvården. Landstinget verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal könsuppdelade statistikmått. I öppna jämförelser redovisas 173 indikatorer där alla är könsuppdelade. Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal genomförda jämställdhetsanalyser baserade på könsuppdelad statistik Antal webbsidor som är anpassade för lättläst Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

13 Personal Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Personalsituationen i stort Antalet anställda omräknat till årsarbetare Antalet anställda i mars 2012 (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har minskat motsvarande 139 årsarbetare jämfört med mars 2011 och 39 årsarbetare jämfört med december Vakanser finns på specialistläkare inom vissa specialiteter såsom anestesi, gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi och vissa internmedicinska specialiteter och också inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. Detta har lett till att vi under våren haft något färre vårdplatser öppna. För att upprätthålla en tillgänglighet och produktion har inhyrd personal anlitats. Arbetad tid omräknat till årsarbetare Den arbetade tiden januari mars 2012 har minskat motsvarande ca 128 årsarbetare jämfört med Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

14 Fortsatt vidareutbildning av sjuksköterskor med studieförmån har genomförts. Förberedelse för mottagning av gymnasieelever i årskurs 2 på sommarpraktikplatser pågår. Handledarutbildning för ST-läkare och handledande läkare har genomförts under våren. En koncerngemensam ledarskapsutbildning har startat under mars, där förvaltningen har flera deltagare. De webbaserade utbildningarna i tystnadsplikt och sekretess samt dataintrång har införts och information om dessa har getts på chefsmöte och först linjechefsmöten. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andelen chefer som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs- /ledarrollen. Andelen kvinnliga chefer 79% Redovisas senare enligt plan. Redovisas senare enligt plan. Andelen kvinnor av samtliga anställda 83% Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

15 Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Den webbaserade arbetsmiljöutbildningen via ELLSA (e-learning) lanserades Fortsatta uppföljande seminarier för chefer och skyddsombud planeras och genomförs under våren 2012 med fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete. Nätverksträffar har hållits för de ergonomiombud som utbildades Nätverksträffarna fortsätter att planeras en gång per termin och sjukhus. Utbildning i ergonomi för semestervikarier har planerats och genomförs i juni En utbildning om bemanningsfrågor utifrån ett hälso- och verksamhetsperspektiv har planerats och genomförs under april-juni Målgruppen är chefer och målet med utbildningen är tydliggöra kopplingar mellan planering av verksamhet, bemanning, arbetsmiljö och hälsa samt ekonomi. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som under året erbjudits att delta i hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden som är definierade i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Redovisas senare enligt plan. Utfall delår = 4,7 % Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Hälso- och sjukvården arbetar med systematiskt förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Redovisas senare enligt plan. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

16 Förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. De nationella riktlinjerna ligger till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Det är angeläget att Hälso- och sjukvården snarast möjligt följer de rekommendationer som finns i riktlinjerna. I januari 2011 inrättades Rådet för kunskapsstyrning i Landstinget Sörmland. Rådet är bl.a. mottagare och förmedlare av de nationella riktlinjernas intentioner till berörda vårdenheter. Samverkan med berörda verksamhetsföreträdare, tjänstemän och politiker är av central betydelse för att de nationella riktlinjerna ska få acceptans och följsamhet på alla nivåer. Nationella riktlinjer på gång under första tertialen 2012: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är klara och arbetet pågår med implementeringen. Nationella riktlinjer för palliativ vård är under produktion. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. De nationella riktlinjerna kommer att vara en del av ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. Preliminär version nationella riktlinjer för vård av rörelseorganens sjukdomar finns klara. Rekommendationer ges inom områdena reumatoid artrit, ankyloserande spondylit, psoriasisartrit, artros i höft och knä, osteoporos samt långvarig smärta i nacke, skuldror och rygg. Landstingsinterna vårdöverenskommelser Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på resp. vårdnivå. Överenskommelsen gäller under två år och är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter. Hittills under 2012 har vårdöverenskommelse gällande reumatologi samt barn- och ungdom fastställts. Länsgemensam operationsplanering Arbete pågår i projektform med att införa länsgemensam operatonsplanering för att öka tillgängligheten till operationer, minska utomlänsremitteringen samt uppnå ett bättre Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

17 kapacitetsutnyttjande av tillgängliga operationsresurser. Uppdraget omfattar alla opererande verksamheter exklusive ögonkliniken. I uppdraget ingår att ta fram ett nytt förslag för ledning och styrning av verksamheten som stödjer en gemensam operationsplanering, Ledningssystem Från den 1 januari 2012 gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nyheter i föreskriften är att den fokuserar på hur ett systematiskt förbättringsarbete ska bedrivas lägger hela ansvaret för att det finns ett ledningssystem för verksamheten på vårdgivaren ställer krav på att utveckliga och säkra kvaliteten så att samtliga krav och mål enligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) uppfylls ställer krav på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet är gemensam för all hälso- och sjukvård och omsorg I Landstinget Sörmland har sedan 2011 bedrivits övergripande arbete där samtliga förvaltningar deltagit för att ta fram ett gemensamt ledningssystem. Den 9 januari 2012 presenterades en prototyp för ledningssystemet på Insidan. Denna prototyp gör inte anspråk på att vara fulländat utan arbetet ska fortsätta under 2012 både på övergripande nivå och i varje förvaltning för sig. I Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortsätter arbetet enligt den handlingsplan som fastställdes av förvaltningsledningen den 23 januari I handlingsplanen läggs stor vikt på att samordna ledningssystemsarbete med förvaltningens arbete med de identifierade 10 huvudvårdprocesserna, ledningssystemarbetet på landstingsnivån, införandet av SYSteam C4ross version 5 med PMA (ProcesstödMedAnteckning) samt utvecklingen av Insidan och dokumenthanteringssystemet. Från Bra till Bäst-processer Bröstcancer I uppdraget ingick att halvera samtliga ledtider. Den totala tiden var initialt 140 dagar från remiss till mammografi till adjuvant behandling. Samtliga ledtider, utom den f rån nybesök hos kirurgen till operation har nått sina mål och ledtiderna hålls. Baslinjemätningen från nybesök till operation var 27 dagar men varierar mellan 44 och 19. Målet är 14 dagar. Bristen på bröstkirurger och operationssjuksköterskor påverkar och den logistikgrupp som operation och kirurgen har tillsammans har arbetat/arbetar med problemet. I dag varierar tiden från nybesök Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

18 från 14 dagar till 4 veckor. De flesta kvinnor får operationstiden inom 3-4 veckor. Operationstiden ges vid nybesökstillfället och kvinnorna får kontakt med den bröstsjuksköterska som de kontaktar vid frågor eller problem. Följande åtgärder är genomförda: Struktur för ledning/styrning av Bröstcentrum är etablerat Vårdöverenskommelse avseende första kontakt vid besvär från brösten utarbetad och ingår i vårdöverenskommelsen kirurgi/primärvård. Patientbroschyr om hela bröstcancerprocessen utarbetad och används. One-stop-clinic införd för kvinnor som hittar en knöl i bröstet Datum för operation sätts i samband med multidisciplinär rond och kvinnorna får den vid nybesöket Uppföljning/träning av sjukgymnast vid återbesöket på BC Ny information om träning efter operation utarbetad. Utskrivning från vårdavdelning sker av sjuksköterska Vissa patienter vårdas på Althea istället för vårdavdelning och skrivs då ut av sjuksköterskorna på Althea. Arbetet med ständiga förbättringar fortsätter gemensamt med medarbetare från radiologen, kirurgkliniken och onkologen. Vårdenhetschefen för mammografiverksamheten leder gruppen. Arbetet styrs av bröstcentrums ledningsgrupp, berörda verksamhetschefer samt tre vårdenhetschefer. Patientföreningen Aurora har deltagit i arbetet via ledningsgruppen och klinikerna träffar dem regelbundet för att få deras syn på verksamheten. Hjärtsvikt Målet med arbetet är att patienterna ska ha en säkrad kvalitet på sin vård oavsett var de vårdas. Resurserna ska användas optimalt i sammanhållna vårdkedjor och sårbarheten hos enskilda enheter ska minska och förbättra rekryterings- och utvecklingsmöjligheter. Mätbara mål är: Antalet hjärtsviktsbesök på akutmottagningarna ska minska med 75 % Antalet slutenvårdstillfällen ska minska med 70 % 90 % av patienterna ska ha adekvat behandling Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

19 90 % av verksamheterna som behandlar hjärtsviktspatienter ska vara anslutna till Riks Svikt. Endast målet som avser anslutningsgrad till Riks Svikt är uppnått. Övriga rör sig för närvarande strax under baslinjemätningarna. Vidtagna åtgärder är: Säkra diagnostiken genom att rätt prover tas Förenklad hjärtekoundersökning införd Standardiserad vårdplan för primärvård och slutenvård Teach-back, metod för undervisning av patienter. Finns tillgänglig på intranätet. Utbildning av hjärtsviktssjuksköterskor i regi av Mälardalens Högskola. Dessa ska arbeta som hjärtsviktssjuksköterskor inom primärvården där sviktmottagningar etableras. Teamutbildningar av läkare, sjuksköterskor, paramedicinare genomfört Nätverk för hjärtsviktsteamen finns etablerat Ny patientbroschyr utarbetad och används Flöde vårdavdelningar Målet med flöde på vårdavdelningar är: Väl strukturerade processer som gör att patienterna snabbt kommer till rätt vårdnivå, får rätt information och rätt vårdinsatser. Detta skall leda till säker vård och nöjdare patienter och optimal användning av tillgängliga resurser. Mätbara mål är: Andelen utlokaliserade patienter ska minska med 90 %. Återinläggningar inom 30 dagar ska minska med 75 %. Minska ledtiden från beslut om inläggning till dess patienten är på vårdavdelning med 80 %. 90 % av patienterna ska ha en planerad utskrivningstid ett dygn efter inskrivning. >50% av de patienter som planerats skrivas ut under dagen ska vara utskrivna före lunch = klockan Inget av målen är uppnådda i hela hälso- och sjukvårdsförvaltningen men det finns en tydlig positiv trend i utskrivningar före klockan Uppföljning på kliniknivå Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

20 (medicin, kirurg och ortoped) har en spännvidd mellan utgångsläge och en genomsnittlig andel utskrivna före klockan 12 på ca 40 % (ortopedkliniken MSE/KSK). Ortopedkliniken NLN samt medicinklinikerna på MSE och KSK delar andra platsen där andelen är ca 30 % utskrivna före klockan På vårdavdelningsnivå finns avdelningar som ständigt rör sig runt mållinjen medan andra inte har rört sig jämfört med baslinjemätningen. Beslutade åtgärder: Ordinationsanteckning med tydlig struktur skrivs på akutmottagning när beslut om inläggning tas. Ordinationerna gäller till första rond. All rapportering sker enligt SBAR. Alla enheter skall ha rutiner för HUR ronder genomförs och vem som gör vad. Dessa skall finnas anslagna i det rum som används för ronder. Ramverk för rondrutiner finns. Varje avdelning har sedan anpassade rondrutiner utifrån sina förutsättningar och behov. En medicinsk vårdplan skall göras vid första rond och den skall dokumenteras så att alla inblandade i vården har tillgång till den. Hemgång samt vårdplanering börjar planeras vid ankomstsamtal (inkluderar att berätta att hemgång alltid planeras till förmiddag) Förenklad inläggning av vissa äldre, Lila spåret. Utifrån ett antal kriterier identifieras dessa patienter på akutmottagningen. Pågående test: Länsgemensam vårdplatskoordinering helger mellan kl , detta test pågår i 12 veckor med start v. 3 Flöde ortopediska vårdavdelningar MSE/KSK Mål: Patienter som kommer för planerade ingrepp och de som kommer akut till sjukhuset ska vårdas på separata vårdplatser eller särskild vårdavdelning. Vården ska utformas så att standardiserade vårdplaner finns för stora patientgrupper. Det säkerställer att patienterna får de insatser de behöver utifrån genomfört ingrepp från samtliga yrkesgrupper och att tillgängliga resurser används optimalt. Patienter och anhöriga ska redan vid ankomsten till avdelningen veta hur lång den beräknade vårdtiden är och vara nöjda med den vård som ges. Samarbetet med KSK och kommunerna ska fungera smidigt. Det initiala arbetet koncentreras på de patienter som inkommer akut. Detta arbete är styrt på samma sätt som övriga områden inom Bra till Bäst. Vårdspår för höftfrakturer enligt Susanna Löfgrens avhandling infört på MSE och KSK. Målen/vårdspår satta enligt tidsramarna i avhandlingen. Vid senaste uppföljningen Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

21 uppnåddes målen på MSE medan man på KSK har längre vårdtider. Arbetet med justeringar i arbetssätt fortsätter och kommer att ta tid. Multisjuka äldre Definition 75+, 3 diagnoser inom olika organsystem satta av slutenvården och 3 slutenvårdstillfällen under senaste året. Målet är att skapa en koordinerad, sammanhållen vård som ser till patientens helhet och utgår från patientens behov och önskemål. Patienter med stora behov ska ha lätt att hitta rätt inom vården dvs. veta vart de vänder sig för att få hjälp med sina besvär. Patienten med ska inte i onödan behöva förflyttas, utan vården ska i möjligaste mån komma till patienten. Med utgångspunkt i tidigare erfarenheter ska vården kunna planera även för det som kan komma att hända, inte bara för det som redan hänt. Med ovanstående definition som grund är de flesta mätningar svåra och är därför långsiktiga. Åtgärder som testats för att nå målet är en standardiserad åtgärdsplan/vårdplan. Stroke Mål: Vården av patienten med stroke ska vara effektiv, tydlig och följa Nationella riktlinjer för strokevård. Processen ska för patienten upplevas som smidig och stödja honom/henne så att de kan känna trygghet och vara väl förberedd vare sig det gäller hemgång från sjukhus till hemmet eller särskilt boende. Mätbara mål 15 % av alla patienter med ischemisk stroke ska behandlas med trombolys Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolys ska vara max 40 min 95 % ska behandlas på strokeenhet (Stroke/TIA) 95 % av alla patienter ska uppge att de är nöjda med vården 95 % av alla patienter med diagnostiserade carotisstenos ska opereras inom 2 veckor 95 % av alla patienter diagnostiserade med stroke ska gå på återbesök inom 3 månader Pågående tester: Snabbspår testas på samtliga sjukhus, finjustering pågår. Hittills goda resultat med förkortad tid från dörr till trombolys. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

22 Obesitas Det pågår många tester, se nedan, både inom primärvården och på NLN. Ett grundproblem är dock bristen på obesitaskirurger. Målet är att patienter ska vara väl utredda av primärvården och genomgått behandling för att ändra sin livsstil. Kriterier för remittering till kirurgi ska vara tydliga och väl kända på vårdcentralerna och följa Vårdprogram fetma inklusive de patienter där bukplastik blir aktuellt. NLN följer nationella riktlinjer för den patientgruppen och remitetrar enligt gällande avtal. Vården av den obesa patienten ska vara effektiv, tydlig och följa Nationella medicinska indikatorer för primär fetmakirurgi och kvalitetskrav på producenter av fetmakirurgi. Processen ska för patienten upplevas som smidig och stödja honom/henne så att de kan känna trygghet och vara väl förberedda för operationen. Det ska finnas tydligt standardiserat arbetssätt för primärvården och sjukhuset preoperativt samt för postoperativt vård, inklusive uppföljning. Landstinget Sörmland ska vara självförsörjande på obesitaskirurgi enligt beslut i Länssjukvårdsnämnden Mätbara mål: Struktur och process ska överensstämma med nationella kvalitetsindikatorer Tiden från registrerad remiss till gruppinfo ska inte överstiga 60 dagar Tiden från beslut om operation till genomförd operation ska inte överstiga 90 dagar Antal patienter som opereras utanför länet ska vara noll. Det ska vara ett jämnt flöde i antalet ingrepp per vecka och operationsverksamheten planeras under 40 veckor för att täcka behovet i Sörmland. Inget av de mätbara målen nås ännu men tiden från registrerad remiss till nybesök (informationsmötet) var i december 23 dagar och i januari 67 dagar. Kliniken har lagt in fler informationstillfällen. Processkartläggning Administrativa processer för planering, uppföljning och utveckling har kartlagts under perioden. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal pågående vårdprocesser som omfattar kartläggning, utredning och Flera vårdprocesser pågår eller planeras på verksamhetsnivå. Bra till Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

23 Styrtal Utfall Måltal Kommentar förbättring ska öka Bäst-processerna pågår och spänner över flera kliniker. 10 huvudvårdprocesser har identifierats och startar successivt under året: Förlossning, cancer, diabetes, hjärtsjukdom, ledskador, multisjuka äldre, njursjukdom, psykisk ohälsa, stroke samt övervikt. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal samverkansområden som Hälso- och sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland. Landstingsledningen har inlett ett samarbete via DU-nämnden, men samverkansområden har inte identifierats ännu. Miljö Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Hälso- och sjukvården bedriver ett effektivt miljöarbete, detta genom att följa miljöledningsrutinerna och genom att utbilda personal i miljö Styrtal Utfall Måltal Kommentar Förvaltningsspecifika miljörutiner inarbetas 100% Endast en enhet har lämnat rapport till detta styrtal. Det kan vara så att arbetet påbörjats men ej ännu fullt ut blivit färdigt. Det går därmed inte att dra någon slutsats om aktuellt införandeläge. Till nästa rapport kommer därför styrtalsdefinitionen och anvisningen för rapportering att förtydligas. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

24 Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar för minskad klimatpåverkan. Detta uppnås genom att minimera transporter, lustgasutsläpp och övriga klimatpåverkande gasutsläpp samt hushålla med energi Styrtal Utfall Måltal Kommentar Drivmedelsförbrukningen ska minska - ecodriving (sparsam körning) Har ej fullföljts. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel Styrtal Utfall Måltal Kommentar HSF följer utfasningsplan av kemikalier till 100% HSF följer den plan som framtagits för utfasning av särskilt klassificerade kemiska produkter. Arbetet fortsätter under Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. 0 Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

25 Samlad analys - personal och ekonomi PERSONAL TABELLER TILL SAMLAD ANALYS - PERSONAL OCH EKONOMI Kvartal TIMMAR LSV NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid Övertid Jour/beredskap läkare Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa ÅRSARBETARE 425 TIM NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid Övertid Jour/beredskap läkare Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa % NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid 9 8 Övertid 2 2 Jour/beredskap läkare 2 2 Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning 7 8 Övrig frånvaro Summa Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

26 Anställda Antalet anställda har minskat från till en minskning med 198 personer, eller 173,0 årsarbetare jämfört med föregående år. Minskningen är en effekt av den genomförda kapacitetsanpassningen efter sommaren. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har minskat med timmar eller 3,1 % motsvarande ca 127 årsarbetare. Till detta kommer att det har varit en mer arbetsdag i år. Av den arbetade tiden har 96 % utförts av månadsavlönad personal, 3 % av timavlönade samt resterande 1 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 122 årsarbetare medan de inhyrda tiden motsvarar 16 årsarbetare. Frånvarotiden har minskat med timmar. Det är främst övrig ledighet utan lön, kompensationsledighet samt övrig ledighet med lön som har minskat. I genomsnitt har varje anställd varit frånvarande 96,9 kalenderdagar under året en ökning med 4,7 dagar jämfört med Sjukfrånvaron har ökat från 15,5 dagar/anställd till 15,8 dagar/anställd, en ökning med 0,3 dagar/anställd. Antalet långtidssjuka > 90 dagar är 77 personer, motsvarande 1,8 % av samtliga anställda. En ökning med 9 personer jämfört med föregående år. Kostnaden för den arbetade tiden (Lönekostnadsanalysen) Den totala kostnaden för personalen uppgår 2012 till 577 mnkr. Personalkostnaden har ökat med 1,75 % jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 336 kronor. Inom personalkostnader har månadslön minskat med 0,58 %. Nya avtal varav nya avtal 2,31 % varav individuell förändring utöver avtal 0,59 % varav löneförändring pga personalomsättning -0,25 % varav volymförändring -3,23 % Hela kostnadsökningen beror på de avtal som tecknats under Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändring utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

27 Löneförändring pga. personalomsättning Löneförändring pga personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal fått en något lägre lön än den avgående. Så ser utfallet ut även denna gång. Volymförändring Kostnadsvolymen har minskat enligt lönekostnadsanalysen. Detta beror till stor del på kapacitetsneddragningen. Inhyrd personal På läkarsidan och i viss mån sjuksköterskesidan, är nyttjande av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu var kostnaden 10 mnkr. Under 2012 blev kostnaden 9 mnkr, en kostnadsminskning med 7,11 %. Övertid Övertidskostnaden har ökat med 14,6 % motsvarande 912 tkr. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader har ökat med 2,05 % motsvarande 3 mnkr. Det är främst kostnader för uppdragstagare på Radiologen och KlinFys t ex bildgranskning och specialistkompetens. EKONOMI Mars månads resultat 2012 är + 11mnkr. Föregående år samma period var resultatet -38 mnkr har Hälso- och sjukvårdsförvaltning fått 245 mnkr i förstärkt intäktsram från ägaren. Det innebär att uppdragsersättningen är 62 mnkr högre per mars 2012 jämfört med samma period föregående år. Kostnadsutvecklingen mellan mars 2011 och mars 2012 är 2,3 %. Intäktsutvecklingen är 6,8 %. Prognosen pekar på helår mot ett 0- resultat. När beslutet om förstärkt uppdragsersättning 2012 fattades i Landstingsfullmäktige var prognosen för Länssjukvårdsnämnden -245 mnkr (okt 2011). Eftersom 2011 års resultat slutade på -264 mnkr ökade effektiviseringskravet med 19 mnkr för verksamheten. Förstärkningen på 245 mnkr finansierar det senaste decenniets underfinansiering. Samma period har kostnadsutvecklingen för Hälso- och sjukvården legat ca 1,8 % över LPI (landstingsprisindex). Om den utvecklingskurvan fortsätter samt att ägaren fortsätter räkna upp uppdragsersättningen med LPI betyder det att verksamheten årligen har ett effektiviseringskrav på minst 1,8 %. I nuvarande nivå betyder det ca 90 mnkr. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

28 Prognosen för 2012 pekar i nuläget mot ett 0-resultat. Den underliggande kostnadsutvecklingen pekar efter tre månader mot -40 mnkr, men vår bedömning är att divisionernas effektiviseringsplaner kommer medföra att förvaltningen klarar 0-resultat Åtgärdsplaner är identifierade per division och basenhet. Efter mars månad utvecklas resultatet enligt plan och på helårsbasis är vår bedömning att 0-resultat för 2012 kommer att uppnås. Utveckling av underskott och resultat Utveckling resultat Star t Underskott mnkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Budget Prognos 0 0 Diagrammet visar dels den underliggande kostnadsutvecklingen uppräknat till helår, dels prognosen och till sist budgetmålet. Resultatutvecklingen i hälso- och sjukvården har tidigare år haft likartad trend visar kurvan ett trendbrott. Den förstärkta intäkten gör att periodresultaten de första månaderna är positiv. Under de första månaderna har resultatet årligen varit mer positivt än under senare delen av året. Årets positiva resultat är bra, men den historiska trenden för resultatutveckling måste brytas för att säkra ett 0-resultat. Tidigare år har resultatet varit förhållandevis positivt inledningsvis också, med en utveckling som tydligt pekat mot underskott bedöms åtgärdsplanerna få avsedd effekt för 0-resultat. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

29 Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Uppdragsersättningens utbetalning per månad är periodiserad enligt en nyckel som beslutas i Landstingsbudgeten. Känslighetsanalys 0-resultat för 2012 är ett ambitiöst mål och en stor utmaning. Detta förutsätter att effektiviseringsplanerna får avsedd ekonomisk effekt tillgänglighetsmålen uppnås utan nämnvärda kostnadsökningar, d v s genom effektivare produktions- och kapacitetsplanering situationen inför sommaren är bekymmersam, en förutsättning för 0-resultat är att åtgärder som vidtas inte påverkar årsresultatet negativt. Ersättningsmodell för specialistsjukvård I LS 2011/226 beslutades om att införa en ersättningsmodell för specialistvården. I beslutet är inriktningen att införa modellen i skarp drift från januari Under 2012 är tanken att skugga förvaltningen, d v s följa upp nyckeltalen för att rigga en struktur för uppföljning i den skarpa driften. Modellen innehåller nyckeltal som både mäter produktion och kvalitet. De mål som är identifierade utifrån ett kvalitetsperspektiv har hämtats ur Öppna Jämförelser. Det är X antal mått där Hälso- och sjukvården har sämre resultat än riket. Mätfrekvensen är idag en gång per år i samband med Öppna Jämförelser. Uppgifterna hämtas ur kvalitetsregister. Idag är det inte möjligt att mäta månatligen då få kvalitetsregister medger det. I presentationen av Öppna Jämförelser, som kommer i oktober månad, redovisas data för föregående år. Nu i oktober 2012 redovisas 2011 års siffror. I några fall t o m 2010 års siffror. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

30 Antalet anmälningar till LÖF är ett mått på reklamationer. För närvarande pågår en dialog med LÖF för att hitta en struktur för statistiköverföring som ger en adekvat information. Denna rapport innehåller resultat för de nyckeltal som idag kan tas fram och tas fram. I slutet av rapporten framgår av en sammanställning över nyckeltalen. Tillgänglighet Vårdgaranti I mars månad har 86 % av andelen patienter fått tid till nybesök inom 90 dagar eller kortare. I mars månad har 76 % av andelen patienter fått behandling besök inom 90 dagar eller kortare. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

31 Kömiljard När det gäller mätningarna inom kömiljarden så har 70 % av patienterna fåt tid till nybesök inom 60 dagar. Målet är 70 % och innebär att HSF får 1 mnkr i statligt bidrag för att verksamheterna klarat måluppfyllelsen. När det gäller mätningarna inom kömiljarden för behandling så har 58 % fått tid till behandling in om 60 dagar. Det påbörjade arbetet med produktions- och kapacitetsplanering är en del i utvecklingsarbetet som förväntas skapa möjligheter till att fler patienter får vård inom 90 dagar samt ger förutsättningar att nå måluppfyllelsen inom kömiljarden. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

32 Produktion Besöksvolymen låg under januari och februari på en högre nivå 2012 jämfört med de två föregående åren har det varit 2 arbetsdagar mer, vilket också påverkar antalet besök. I mars ligger produktionen däremot lägre jämfört med 2010 och Detta förhållande gäller för såväl läkarbesök som besök hos övriga kategorier. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

33 Antal Avslutat vårdtillfälle Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Även när det gäller avslutade vårdtillfällen har produktionen varit lägre under mars jämfört med 2010 och Antal vårdtillfällen per 1000 invånare är 13. Målet för medelvårdtiden är satt till 4,9 dagar. Hälso- och sjukvården ligger mellan 0,5 och 0,9 dagar över den nivån samtliga månader Jämfört med tidigare har dock medelvårdtiden sjunkit. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

34 DRG (DiagnosRelaterade Grupper) DRG betyder DiagnosRelaterade Grupper och är ett sätt att sammanställa och vikta diagnoser. Det omfattar både huvuddiagnos och bidiagnos. Medelvikten per månad var den senaste 12 månadersperioden (mars 2011 till februari 2012) 5549 poäng. Medelvikten mätt per månad under perioden januari till mars 2012 är Resultatet är beroende av att diagnoserna är färdigregistrerade och signerade av respektive läkare. Eftersom den processen medför en månads eftersläpning så redovisas siffror i mars t o m februari månad, för att ge en rättvisande bild. DRG-vikten som är det samman som antalet DRG-poäng som producerats är ett mått på hur mycket som producerats. Det är det enda nationella (även internationella) mått som finns och som är möjligt att jämföra. Relaterar man dessutom DRG-vikten till kostnaderna så ger det ett mått på produktiviteten. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

35 De senaste åren har ett intensivt utbildningsarbete genomförts för att öka kunskapen runt DRG-registrering. Varje klinik har en kodansvarig läkarsekreterare och förvaltningen har en arbetsgrupp som samordnar arbetet runt diagnos- och åtgärdskodning. Arbetsgruppen kalls Kod-gruppen. Beläggning Beläggningssiffrorna är hämtade ur IT-systemet Beakta. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Beakta är bland annat ett vårdtyngdsystem men ger också möjlighet till uppföjlning av beläggning. Siffrorna bygger på att platser och beläggning läggs in manuellt. Beläggningen har varierat mellan 86% - 97% i länet under Snittbeläggningen har under våren varit lägre på MSE och KSK och oförändrad på NLN jämfört med Säsongsrelaterade infektioner har påverkat beläggningen negativt på ett antal avdelningar. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

36 Divisionsresultat Division Ack utfall Ack budget Budgetavvikelse Division Länssjukvård Division Närvård Division Medicinsk Service Gemensamt Hälso- och Sjukvård Hälso- och Sjukvårdsledning Resultat Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)

37 Division Länssjukvård Helhetsbild Årets tre första månader visar en budgetavvikelse för resultat A på tkr och för resultat A+B på tkr. Överskottet är fördelat på personal tkr, utomlänskostnader tkr, läkemedel tkr och medicinskt material +431 tkr. Övriga kostnader uppvisar ett underskott på tkr. Årets resultat prognosticeras till +-0. Antalet anställda i divisionen i mars 2012 jämfört med i mars 2011 är 57,5 och jämfört med december ,7. Den arbetade tiden har i mars 2012 jämfört med i mars 2011 minskat med timmar, vilket motsvarar -203 tjänst. Divisionens tillgänglighet varierar och är god när det gäller nybesök till de icke opererande klinikerna där alla kliniker har mellan 91 och 100 % av patienterna, som väntat kortare än 90 dagar. Tillgängligheten till nybesök till de opererande klinikerna är något sämre och ligger på 80 % eller högre för alla kliniker utom två. När det gäller divisionens tillgänglighet till behandling så är spridningen mellan klinikerna stor och varierar mellan 52 % och 98 %. I mars månad nådde förvaltningens kliniker ett medelvärde på 70 % när det gäller andelen patienter som väntat kortare än 60 dagar till nybesök, vilket alltså innebär att gränsen för kömiljarden uppnåddes. Risker, problem och avvikelser Flera kliniker har stora bemanningsproblem och i många fall är det svårt att rekrytera, både när det gäller läkare (specialister) och sjuksköterskor. Rekryteringsarbete pågår kontinuerligt, men vissa vakansproblem måste tillfälligt lösas med hjälp av hyrpersonal. Kostnaden för hyrpersonal har dock minskat med 539 tkr (= 39,2 %) jämfört med mars Vårdplatstillgången på MSE har försämrats drastiskt inom kirurgin p.g.a. uttalad sjuksköterskebrist på klinikens avdelning. Ovanstående brister inom vissa personalgrupper leder till dålig tillgänglighet inom flera områden. På kort sikt försöker man att lösa detta med ett intensivt rekryteringsarbete. På lite längre sikt så förväntas goda effekter av projekt Gemensam operationsplanering med kapacitets- och produktionsplanering som resultat. I projektet pågår informationsinsatser och bildandet av arbetsgrupper. Första mars genomfördes byte från operationsplaneringsprogrammet Orbit version 4 till version 5, vilket innebar att möjligheten att följa upp operationsproduktionen tillfälligt försvann. Uppföljningen kommer att ske senare under våren när problemen rättats till. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport (38)