Förlängning av nätkoncession för befintlig 130 kv kraftledning mellan Ljungby södra och Angelstad i Ljungby kommun

Miljökonsekvensbeskrivning Förlängning av nätkoncession för befintlig 130 kv kraftledning mellan Ljungby södra och Angelstad i Ljungby kommun Augusti 2017 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 E.ON Elnät Sverige AB 7 2 Tillstånd och tillåtlighet 7 2.1 Nätkoncession för linje 7 2.2 Samråd 7 2.3 Rättigheter och övriga tillstånd 8 2.4 De allmänna hänsynsreglerna 8 2.5 Miljökvalitetsnormer 9 2.6 Fysisk planering 10 3 Alternativutredning 10 3.1 Metod 10 3.2 Studerat utredningsområde 11 3.3 Studerade sträckningsalternativ 11 3.4 Nollalternativ 14 3.5 Förordat huvudalternativ 14 4 Utförande, drift och underhåll 14 4.1 Alternativa tekniska utföranden 14 4.2 Drift och Underhåll 18 5 Förordat alternativ - beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 20 5.1 Landskapsbild 20 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 22 5.3 Natur- och vattenmiljö 22 5.4 Kulturmiljö 26 5.5 Friluftsliv 28 5.6 Infrastruktur 28 sid 3/43

5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 28 5.8 Kumulativa effekter 31 6 Alternativ sträckning beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 32 6.1 Landskapsbild 32 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 33 6.3 Natur- och vattenmiljö 33 6.4 Kulturmiljö 37 6.5 Friluftsliv 39 6.6 Infrastruktur 39 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 40 6.8 Kumulativa effekter 40 7 Samlad bedömning 41 8 Referenser 43 Bilagor 1. Samrådsredogörelse 2. Beslut avseende betydande miljöpåverkan 3. Översiktskarta 4. Kartor med naturmiljöintressen 5. Kartor med kulturmiljöintressen sid 4/43

Sammanfattning Bakgrund och syfte E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) äger och driver en 130 kv kraftledning mellan Ljungby södra och Angelstad i Ljungby kommun i Kronobergs län. Ledningen är cirka 14 km lång och utformad som luftledning i träportalstolpar. E.ON Elnät ansökte om förlängning av tillstånd (nätkoncession för linje) för ledningen under 2013. Energimarknadsinspektionen (Ei), som handlägger ansökan, begärde i maj 2016 kompletteringar till ansökan i form av ny teknisk beskrivning, en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken, samt uppgifter om magnetfält. Denna MKB ingår i den komplettering som sänds till Ei. Samråd Samråd enligt 6 kap miljöbalken (MB) har genomförts för den aktuella ledningen under vintern 2017 genom direktutskick till berörda parter och kungjordes via annons i tidningen Smålänningen. Samrådsunderlaget har även funnits tillgängligt via E.ON Elnäts hemsida under hela samrådstiden. Efter genomfört samråd har synpunkterna sammanställts i en samrådsredogörelse och en förfrågan om betydande miljöpåverkan har skickats till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen har 2017-05-09 beslutat att en förlängning av befintligt tillstånd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Därutöver har inkomna synpunkter från samrådet tagits i beaktande när MKBn upprättats. Alternativ Både alternativa lokaliseringar och alternativa tekniska utföranden har studerats till den befintliga luftledningen. I samrådet presenterades ett nytt luftledningsalternativ norr om befintlig sträckning samt ett markkabelalternativ i en ny sträckning. Markkabel har avfärdats då det inte är ett samhällsekonomiskt försvarbart alternativ samt för att det ger nackdelar gällande driftsäkerheten. Att uppföra en alternativ luftledningssträckning innebär ett helt nytt intrång, samt att befintlig (förordad) luftledning behöver raseras. Detta ger inga samhällsekonomiska eller miljömässiga vinster. Konsekvensbedömning En bedömning av de konsekvenser som den förordade, befintliga ledningssträckningen väntas medföra har gjorts för den förordade sträckningen, samt för alternativ B (ny luftledning). Det som blir tydligt i konsekvensbedömningen är fördelarna med att behålla ledningen i samma sträckning. Att bygga en ny luftledning kommer först och främst innebära att flera hektar skog kommer fråntas skogsbruket, samt att ett flertal natur- och kulturmiljöintressen som hittills varit opåverkade från mänsklig verksamhet kommer påverkas. Dessutom skulle den befintliga kraftledningen behöva avvecklas, vilket innebär en dålig hushållning av resurser. Sammantaget bedöms den förordade befintliga sträckningen som det mest lämpliga alternativet. sid 5/43

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) äger och driver en 130 kv kraftledning mellan Ljungby södra (nedan Ljungby S) och Angelstad i Ljungby kommun, Kronobergs län. Ledningen är av stor betydelse för att säkerställa strömförsörjningen i området. Ledningen är cirka 14 km lång och uppförd som luftledning i träportalstolpar. E.ON Elnät ansökte om förlängning av tillstånd (nätkoncession för linje) för ledningen under 2013. Energimarknadsinspektionen (Ei) begärde 2016 kompletteringar till ansökan i form av ny teknisk beskrivning, en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken samt uppgifter om magnetfält. Denna MKB utgör bilaga till E.ON Elnäts ansökan om nätkoncession för befintlig 130 kv ledning mellan Ljungby S och Angelstad. Sweco Energuide AB (Sweco) har på uppdrag av E.ON Elnät hanterat samråd och framtagandet av koncessionsansökning för ledningen. Figur 1.1. Befintlig ledningssträckning för 130 kv kraftledning mellan Ljungby södra och Angelstad. sid 6/43

1.2 E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät är dotterbolag till E.ON i Norden och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt 130 000 km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Elnät utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. 2 Tillstånd och tillåtlighet 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808, MB). 2.2 Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Ett skriftligt samråd avseende den aktuella ledningen genomfördes i januari och februari 2017 genom direktutskick till berörda parter. Samrådsunderlag skickades ut till berörda organisationer, föreningar och myndigheter den 24 januari 2017. Ett samrådsbrev med information om projektet och en karta med framtagna sträckningsalternativ skickades till berörda fastighetsägare samma dag. Fastighetsägare har under samrådstiden haft möjlighet att beställa det kompletta samrådsunderlaget via kontaktperson på Sweco. Samrådsunderlaget har även funnits tillgängligt via E.ON Elnäts hemsida under hela samrådstiden. Samrådet kungjordes genom annons i tidningen Smålänningen. Svarstiden för samrådet sattes till den 24 februari. I samrådsredogörelsen i bilaga 1 redovisas hur samrådsprocessen genomförts samt vad som framkommit i denna. 2.2.1 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Kronobergs län har 2017-05-09 beslutat att en förlängning av befintligt tillstånd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se bilaga 2. sid 7/43

2.3 Rättigheter och övriga tillstånd 2.3.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten. När befintlig ledning byggdes ingicks avtal mellan berörda fastighetsägare och avtalen har sedan legat till grund för ledningsrätt. Ledningsrätten reglerar rättigheter och skyldigheter mellan parterna så länge ledningen finns kvar. Som ersättning för intrånget på fastigheten betalades en engångsersättning ut när ledningen byggdes. Ledningsrätten kvarstår och berörs därmed inte av att koncessionen förlängs. 2.3.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Vid förlängd koncession för befintlig ledning bedöms inga övriga tillstånd, dispenser eller anmälningar bli aktuella. Vid regelbundet återkommande underhållsåtgärder för en befintlig luftledning kan det bli aktuellt att samråda enligt 12 kap 6 miljöbalken samt ansöka exempelvis om strandskyddsdispens eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. 2.4 De allmänna hänsynsreglerna Miljöbalkens (MB) andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet. 2.4.1 Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Elnät har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. E.ON Elnät anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet. Kunskap om det specifika projektet har inhämtats via datainsamling, utredningar och samråd, och de konsekvenser projektet kan medföra redovisas i denna MKB. sid 8/43

2.4.2 Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Utförda utredningar och föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är sammantaget ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik. 2.4.3 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Elnät är certifierat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras. 2.4.4 Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vid eventuella framtida reparationer av luftledningen och dess tillbehör såsom stolpar och stag kommer de uttjänta eller trasiga delarna att tas upp för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen. 2.4.5 Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) Med bakgrund i genomförd alternativutredning anser E.ON Elnät att den befintliga tillika föreslagna lokaliseringen och utformningen är den bästa med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. 2.4.6 Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON Elnät anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan för åtgärderna. 2.5 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel i miljölagstiftningen med syfte att fastställa högsta tillåtna nivåer som människa eller miljö tål gällande föroreningar och störningar. Fastställda miljökvalitetsnormer finns idag för upprätthållande av vattenkvalitet, luftkvalitet och omgivningsbuller (från väg, järnväg, flygplats etc.) Projektet är inte av sådan art att det kommer att medföra någon påverkan på de normer som finns uppsatta avseende buller och luft. Befintlig och alternativ ledningssträckning berör två vattendrag (Kåtån och Lagan) samt ett grundvattenområde (Ljungbyåsen) som omfattas av åtgärdsprogram med miljökvalitetsnormer. Projektet bedöms inte innebära någon sid 9/43

påverkan på vattendragens eller grundvattenområdets miljökvalitetsnormer, vare sig gällande ekologisk status eller kemisk status, se även beskrivning i avsnitt 5.3 och 6.3. 2.6 Fysisk planering Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan (ÖP). Planen täcker hela kommunen och anger bl.a. den långsiktiga visionen för mark- och vattenanvändning inom kommunen. ÖP är vägledande och innehåller inga rättsligt bindande bestämmelser, men är ändå ett mycket viktigt dokument som ligger till grund för kommunens detaljerade planarbete som detaljplaner och områdesbestämmelser med rättslig status. En kraftledning får inte komma till stånd om den strider mot bindande planbestämmelser eller meddelade bygglov. Förordad och alternativ sträckning berörs inte av några detaljplanelagda områden. Den förordade och den alternativa sträckningen står heller inte i strid med bestämmelserna i nu gällande översiktsplan (antagen 2006). 3 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Alternativen ska redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet kan behandlas och prövas i huvudsak jämställt med sökandens huvudförslag, dvs. där det är praktiskt möjligt. För att denna jämförelse mellan olika alternativ ska vara möjlig krävs således i normalfallet att sökanden i sin miljökonsekvensbeskrivning redovisar möjliga alternativa platser för verksamheten tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna innebär. 3.1 Metod E.ON Elnät har utvecklat en särskild utredningsmetodik som tillämpas för alla större kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde, stort nog att rymma flera möjliga lokaliseringar av ledningen. Då detta projekt avser en befintlig ledning har E.ON Elnät efter genomgång av allmänna intressen som till exempel natur- och kulturmiljö, landskapets geografi och topografi, möjlighet att samordna infrastruktur samt markintrång tagit fram möjliga alternativa sträckningar inom utredningsområdet. Sträckningssamråd genomförs sedan för förordad och alternativa sträckningar. Efter avslutat sträckningssamråd upprättas en MKB för förordad sträckning och en alternativ sträckning, som sedan utgör en del av den ansökan om förnyad nätkoncession för linje som lämnas in till Ei. sid 10/43

3.2 Studerat utredningsområde Utredningsområdet för den aktuella ledningen har avgränsats i väster vid kopplingspunkten vid Angelstad, i öster vid ställverket Ljungby södra, i norr vid sjöarna Rotasjö och Näsasjön samt i söder av sjön Kösen och samhället Kånna, se Figur 3.1. Avgränsningen för utredningsområdet bedöms ge ett tillräckligt geografiskt handlingsutrymme för att identifiera lämpliga sträckningsalternativ till befintlig ledningssträckning. Figur 3.1. Utredningsområde för alternativa sträckningar mellan Ljungby södra och Angelstad. 3.3 Studerade sträckningsalternativ 3.3.1 Förordad sträckning En sammanvägd bedömning utifrån flera aspekter så som leveranssäkerhet, miljömässiga intressen samt tekniska och ekonomiska faktorer ligger till grund för val av förordat alternativ. I det aktuella fallet är det en befintlig ledning som föreslås bibehållas, jämfört med att rasera denna och bygga en ny ledning i ny sträckning och eventuellt nytt utförande. E.ON Elnät har utifrån tillgänglig information samt genomfört samråd gjort bedömningen att det mest lämpliga alternativet är att bibehålla befintlig ledning. Den befintliga sid 11/43

ledningen finns på platsen idag och förordat alternativ att behålla befintlig ledning bedöms medföra minst påverkan på miljön. Dessutom innebär förordat alternativ den samhällsekonomiskt mest kostnadseffektiva lösningen eftersom det innebär att befintlig ledning kvarstår i stället för att behöva raseras och byggas i ny sträckning. Det har inte inkommit något under genomfört samråd som talar emot ett bibehållande av befintlig ledning. Förordad ledningssträckning innebär att befintlig luftledning i träportalstolpar kvarstår i hela sin sträckning mellan Ljungby södra och Angelstad, längs en sträcka om ca 14,3 km, se sträckning i Figur 3.2 nedan. Förordad ledningssträckning utgår från transformatorstationen Ljungby södra, ca 1 km söder om Ljungby tätort. Därifrån går ledningen åt sydväst genom skogsmark innan den svänger av västerut för att korsa det öppna landskapet vid Lagan och väg 582, för att därefter vinkla åt nordväst och korsar E4:an. Ledningen passerar över en torvtäkt (Brånamosse) och vidare över väg 25. Ledningen går genom skog vidare åt nordväst, passerar väg 552 och korsar Kåtån, norr om byn Kärringe. Ledningen korsar väg 553, nära byn Stavsjö och passerar i utkanten av byn inom öppet jordbrukslandskap. Sen fortsätter ledningen åt nordväst genom skog och passerar i södra delen av naturreservat Klockesjö. Ledningen går genom skog fram till anslutningspunkten ca 2 km norr om Angelstad. 3.3.2 Alternativa sträckningar I genomförd alternativutredning har E.ON Elnät identifierat en alternativ sträckning som luftledning samt en alternativ sträckning som markkabel, se studerade alternativa sträckningar i Figur 3.2 nedan. Dock erbjuder alternativa sträckningar ingen fördel ur perspektivet hushållning med resurser och nyttjande av befintlig infrastruktur eftersom byggnation av kraftledningen i alternativ sträckning innebär att befintlig luftledning behöver raseras och en ny kraftledning anläggas enligt en alternativ sträckning, vilket innebär materialåtgång för ny ledning samt ett nytt markintrång. 3.3.2.1 Alternativ B luftledning i ny sträckning Alternativ B är en luftledning i ny sträckning som utgår från transformatorstationen i Ljungby södra, ca 1 km från Ljungby tätort. Sträckningen utgår i sydvästlig riktning en kort sträcka innan den viker av åt nordväst i samband med passage över Lagan. Sträckningen korsar därefter väg 582 samt väg E4 och passerar genom skog innan korsning med väg 25. Sträckningen passerar söder om torvtäkten Berghemsmossen och norr om en grustäkt. Söder om Kåtån övergår skogslandskapet i öppet odlingslandskap och den alternativa sträckningen korsar Kåtån och passerar odlingslandskap tills den når norra delen av Stavsjö mosse. Efter mossen korsar sträckningen väg 553, passerar åter genom skogslandskap och korsar södra viken av Rotasjö samt norra delen av naturreservatet Klockesjömyren. Den alternativa sträckningen fortsätter åt nordväst och viker sedan av i västlig riktning söder om Ronamossens naturreservat. Flertalet skogsbilvägar korsas innan sid 12/43

sträckningen når en befintlig ledning och viker av åt sydväst i parallellgång med denna i cirka 800 m till anslutningspunkten vid Angelstad. 3.3.2.2 Alternativ C markförlagd kabel i ny sträckning Studerad sträckning för markkabel utgår i nordlig riktning från transformatorstationen Ljungby S. Alternativet följer en lokalnätsledning i nordvästlig riktning in mot tätorten Ljungby. Sträckningen passerar genom skogsmark och viker av västerut vid väg 25. Den alternativa markkabelsträckningen följer väg 25 i korsning med väg E4 och vidare mot sydväst. Cirka 2 km efter korsningen av E4 viker den alternativ markkabelsträckningen in på väg 552 och följer vägen förbi Kärringe, där sträckningen korsar Kåtån och följer vägen vidare åt nordväst fram till väg 553. Alternativ markkabelsträckning korsar väg 553 och når väg 561 (Banvallsvägen). Alternativet följer vägen västerut mot Angelstad och viker vid Angelstad kyrka av i nordlig riktning längs väg 547 som den följer fram till befintlig ledning, där alternativ markkabelsträckning viker av västerut i befintlig ledningsgata och fortsätter i utkanten av densamma tills den når anslutningspunkten. Alternativ med markförlagd kabel i ny sträckning har samråtts men sedan avförts från vidare utredning. Figur 3.2. Studerade alternativa sträckningar mellan Ljungby södra och Angelstad. sid 13/43

3.4 Nollalternativ Nollalternativet definieras här som att ledningen mellan Ljungby S och Angelstad inte får förlängt tillstånd och därför måste avvecklas. Detta skulle medföra allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i Ljungby kommun. E.ON Elnät skulle ha svårigheter att uppfylla den leveransskyldighet som bolaget har i egenskap av ansvarig nätägare i det aktuella området. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ett bibehållande av ledningen medför kommer att utebli. Samtidigt kommer rasering och avveckling av ledningen att medföra markarbeten och liknande som innebär tillfällig påverkan på miljön. 3.5 Förordat huvudalternativ En sammanvägd bedömning utifrån genomförda utredningar samt samråd har legat till grund för E.ON Elnäts beslut att förorda att befintlig luftledning kvarstår. Grunden för detta är bland annat leveranssäkerhet, miljömässiga intressen samt tekniska och ekonomiska faktorer. I det aktuella fallet är det en befintlig ledning som föreslås bibehållas, jämfört med att rasera denna och bygga en ny ledning i ny sträckning och eventuellt nytt utförande. Ledningen finns på platsen idag och detta alternativ bedöms medföra minst påverkan på miljön. Dessutom innebär förordat alternativ den mest kostnadseffektiva lösningen, då en alternativ ledningssträckning även skulle medföra kostnader både för att rasera befintlig ledning och bygga en ny ledning vilket inte bedöms samhällsekonomiskt försvarbart. 3.5.1 Alternativ för jämförelse Av de två presenterade alternativa sträckningarna har en alternativ sträckning med luftledning enligt alternativ B bedömts vara det alternativ som är mest relevant att jämföra det förordade huvudalternativet emot i föreliggande MKB. Att en alternativ sträckning som luftledning studerats som alternativ till förordad sträckning beror på att anläggande av markkabel inte bedöms samhällsekonomiskt försvarbart i enlighet med vad som redovisats i föreliggande MKB. Dock erbjuder alternativ sträckning för jämförelse ingen samordning med befintlig ledning, vilket innebär ett helt nytt intrång, samt att befintlig (förordad) luftledning behöver raseras. 4 Utförande, drift och underhåll 4.1 Alternativa tekniska utföranden En MKB ska utöver en redovisning av alternativa platser även innehålla beskrivning av alternativa utformningar. I detta avsnitt redovisas de alternativa tekniska utföranden för ledningen som E.ON Elnät har utrett, liksom de motiv som ligger bakom E.ON Elnäts val av förordat utförande. sid 14/43

Regionnätsledningar kan byggas som trädsäkra luftledningar med olika typer av stolpar alternativt som kablar förlagda i mark eller vatten. Dessa tekniska utföranden har olika föroch nackdelar. För att ge en mer omfattande bild av de avvägningar som gjorts, beskrivs nedan kortfattat de för- och nackdelar som de studerade tekniska utförandena har. 4.1.1 Avfärdad utformning Ett utförande med markförlagd kabel mellan Ljungby S och Angelstad skulle innebära att två kabelförband innehållande tre enledarkablar (2x1x3x1000 mm2) förläggs. Kabelschaktet skulle bli ca 1,2 meter djupt, ca 1 meter brett i botten på schaktet och ca 1,5-2 meter brett i dagöppningen (se Figur 4.1 nedan). Under byggskedet skulle ett arbetsområde på ca 10 15 meter krävas kring schaktet för transporter och upplag av material och massor. Under driftskedet skulle en ca 7 10 m bred skogsgata behöva bibehållas kring ledningen. Figur 4.1. Schaktskiss för ett utförande med markförlagd kabel. Kabel skulle vara att föredra framför luftledning med avseende på eventuell olycksrisk för fåglar. Luftledningar medför generellt en risk att fåglar förolyckas dels genom strömgenomgång (främst aktuellt för ledningar på lägre spänningsnivåer) och dels genom kollision. För markkabel är olycksrisken för fåglar helt eliminerad under driftfas. Markkabelförläggning medför generellt mer omfattande markskador jämfört med luftledning då markarbeten erfordras på hela sträckan. För en luftledning blir det endast aktuellt med schaktarbeten, samt i enstaka fall sprängning, vid stolpplaceringar, och för bibehållande av en befintlig luftledning inga markarbeten mer än vid eventuellt underhållsarbete. Ur kulturmiljösynpunkt kan markkabel vara problematiskt eftersom markpåverkan blir mer omfattande. Vid sträckor med ytligt liggande berg innebär sprängning för kabelschaktet irreversibla markingrepp. Vid schaktarbeten i blöta marker, som är särskilt känsliga för ingrepp, kan påverkan bli allvarlig genom att de hydrologiska förhållandena förändras. sid 15/43

Eftersom studerat kabelalternativ huvudsakligen följer befintliga vägar bedöms det dock inte som ett stort problem i det aktuella fallet. Vid passage av vattendrag kan markförläggning påverka naturmiljön vid schaktarbeten medan en luftlednings stolpplaceringar kan anpassas för att undvika närhet till vattendrag. Genom utförande med schaktfria metoder som tryckning och borrning kan påverkan undvikas även för markkablar, dock innebär det stora merkostnader. Vad gäller närboende är det generellt mer fördelaktigt med kabel, främst för att ledningen inte är synlig för boende. Under byggskedet ger både kabel- och luftledning upphov till störningar för närboende, dels i form av buller och avgaser från arbetsmaskiner och dels i form av trafikstörningar. Störningarna kan bli något mer omfattande för markkabel eftersom markarbeten erfordras på hela sträckan. Driftsäkerheten är ett tungt vägande motiv till varför kablar förlagda i mark om möjligt undviks i regionnätet. Det är svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa fel på kablar. Det kan ta flera veckor att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. Särskilt under vintertid när marken är tjälad är det svårt och tidskrävande att komma åt de nedgrävda kablarna. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningar i regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Generellt är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning, dels på grund av högre materialkostnad och dels på grund av högre byggkostnad. Vid behov av särskilda åtgärder, som omfattande sprängningsarbeten, blir byggkostnaderna snabbt höga. I det aktuella fallet förordas att befintlig luftledning bibehålls, vilket bedöms vara den samhällsekonomiskt mest fördelaktiga lösningen. 4.1.2 Förordad utformning E.ON Elnät förordar att bibehålla den befintliga ledningen i nuvarande sträckning och utförande. Befintlig luftledning är uppförd i portalstolpar i trä enligt Figur 4.2 och Figur 4.3. Förordad utformning att befintlig luftledning kvarstår innebär att inga anläggningsarbeten behöver äga rum för kraftledningen. sid 16/43

4.2 Drift och Underhåll E.ON Elnät är en av Sveriges största nätägare och ansvarar för drift och underhåll av en stor del av det svenska regionnätet. För att säkerställa ellagens krav på säkra, tillförlitliga och effektiva elleveranser (3 kap. 1 ellagen) måste E.ON Elnäts underhåll i regionnätet kunna bedrivas på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. För att fullgöra denna skyldighet krävs att E.ON Elnät utför ett ständigt pågående underhållsarbete inom förutbestämda och förutsägbara tidsintervaller, för regionnätsledningar i tioårsintervaller. Utöver detta måste det även finnas förutsättningar för E.ON Elnät att vid behov utföra akuta åtgärder på de aktuella ledningarna. För att planerade underhållsåtgärder såväl som akuta insatser ska kunna utföras på ett effektivt och miljömässigt acceptabelt sätt, är ledningens tillgänglighet och skick avgörande. Tillgängligheten och skicket beror i sin tur på att det löpande underhållsarbetet (omfattande både röjningsunderhåll och ledningsunderhåll) har kunnat ske enligt plan. 4.2.1 Underhållsåtgärder E.ON Elnät delar upp underhållet av elnätet i vad som kan kallas röjningsunderhåll och ledningsunderhåll. 4.2.1.1 Röjningsunderhåll Röjningsunderhåll sker regelbundet vart åttonde till tionde år och innefattar både s.k. bottenröjning och toppning eller fällning av träd. Bottenröjning innebär att all högväxande vegetation i skogsgatan som bedöms kunna nå ledningen inom åtta år, och därigenom störa den, tas bort, medan lågväxande vegetation som inte hindrar sikt eller framkomlighet lämnas kvar. Lågväxande vegetation kan i praktiken ofta lämnas kvar eftersom ledningens stolpar är så höga att vegetation som växer långsamt och har en begränsad högsta höjd inte utgör någon risk. Bottenröjning sker företrädesvis under den tiden på året då det är barmark. E.ON Elnät undviker om möjligt att röja på våren då marken är känsligare med avseende på t.ex. risken för körskador. Bottenröjning utförs i princip alltid motormanuellt, vilket normalt innebär till fots med hjälp av röjsåg och motorsåg. Utöver bottenröjning av skogsgatan måste normalt även kantträd i sidoområdena toppas eller avverkas. Dessa träd bukar kallas farliga träd, då de riskerar att innan nästa regelbundet återkommande underhållsåtgärd kunna falla ned på ledningen eller på stolpar och stag. Dessa träd fälls eller toppas. Träden mäts in och stämplas innan avverkning. Vanligen används en skördare för avverkningen, som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare samlar sedan ihop virke och kör ut det till närmaste väg som korsas av ledningen. Toppning av träd kan vid vissa passager numera också genomföras med hjälp av helikopter. sid 18/43

I ungefär mitten av intervallet för röjningsunderhållet, d.v.s. 4 5 år efter senaste röjning, genomförs en röjningsbesiktning. Röjningsbesiktningen innebär att ledningssträckan inventeras, vanligen med hjälp av laserscanning och därefter vid behov manuellt, med avseende på snabbväxande vegetation såsom al, ask och asp. Om det finns risk att snabbväxande vegetation kan komma i närheten av ledningen innan det är dags för nästa ordinarie röjning, fälls eller toppas vegetationen. Röjningsbesiktningen omfattar bara de kritiska delarna av ledningsgatan och åtgärderna har karaktär av punktinsatser. Arbetet sker i princip uteslutande motormanuellt. 4.2.1.2 Ledningsunderhåll Ledningsunderhåll genomförs efter behov på varje ledningssträckning och omfattar allt underhåll på själva ledningen inklusive stolpar och andra anordningar, t.ex. byte av gamla eller skadade stolpar, stag och faslinor. Besiktning av ledningarna genomförs med fasta intervall, ungefär vart tionde år. De behov som noteras åtgärdas vanligen inom två år från besiktningen. 4.2.2 Miljöhänsyn vid drift och underhåll E.ON Elnät har stor erfarenhet och höga ambitioner vad gäller hänsyn till naturmiljön i samband med planerade och akuta åtgärder på elnätet. E.ON Elnät har lång erfarenhet av arbeten i alla typer av naturmiljöer, inklusive våtmarker. E.ON Elnät strävar alltid efter att minimera negativ påverkan på miljön genom exempelvis val av metod och utrustning. Även vid akuta insatser som är nödvändiga för att säkerhetsställa elförsörjningen väljer E.ON Elnät metod efter de förhållanden som för tillfället råder på platsen. De entreprenörer som bolaget anlitar för underhåll och underhållsröjning är väl bekanta med den generella naturhänsyn som tas i skogsbruket. Vid vattendrag undviks om möjligt borttagande av sly och i stället toppas vegetationen så att skuggzoner bevaras. I våtmarker kan, i tillägg till andra hänsynstaganden, mindre bandmaskiner med särskild våtmarksbeläggning användas. En annan skyddsåtgärd kan vara att lägga ut mattor som fördelar trycket från maskinen. Om möjligt utförs arbetet alltid när våtmarken är uttorkad eller tjälad, dels av hänsyn till naturmiljön, dels för att det minskar risken för fastkörning. Att marken är tjälad behöver dock inte innebära det bästa skyddet för våtmarken, och heller inte att manuella metoder används (vissa åtgärder, såsom byte av stolpar, kan heller inte utföras utan maskin). Arbetet anpassas för varje specifik situation. E.ON Elnät har under de senaste åren har genomfört lyckade försök med toppning av träd med hjälp av helikopter. Med denna metod kan markskador helt undvikas och det är E.ON Elnäts förhoppning och bedömning att bolaget ska kunna utöka användningen av metoden i takt med att den blir mer beprövad. Inför planerat regelbundet återkommande röjningsunderhåll av en hel ledningssträcka samråder E.ON Elnät med länsstyrelsen avseende åtgärderna i enlighet med 12 kap. 6 sid 19/43

Figur 5.1. Befintlig kraftledning i jordbrukslandskapet i Lagans dalgång. Figur 5.2. Befintlig kraftledning i skogslandskapet söder om väg 25. 5.1.1 Skadeförebyggande åtgärder Förordad ledningssträckning innebär att ingen ändring i påverkan på landskapsbilden sker, och inga skadeförebyggande åtgärder bedöms behöva genomföras. 5.1.2 Konsekvensbedömning Förordad ledningssträckning innebär att befintlig luftledning kvarstår i befintlig sträckning och utförande, vilket medför att påverkan på landskapsbilden förblir oförändrad. En luftledning kommer alltid att vara synlig i landskapet. Den befintliga kraftledningen är synlig i landskapet i bland annat odlingslandskap och våtmarker, samt vid passager där ingen trädridå finns längs ledningen. Ledningens lokalisering i skogsmark medför en lokal påverkan på landskapsbilden, men bedöms inte vara synlig på längre avstånd. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden som liten då de öppna landskapsrummen är relativt begränsade med kortare öppna utblickar, men att merparten av ledningssträckningen går genom tätare skogsmarker. sid 21/43

5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen utmed ledningssträckningen, även om det finns inslag av jordbruksmark. Ledningssträckningen passerar bebyggelse i Kvänjarp, söder om transformatorstationen vid Ljungby södra. Därefter korsar ledningssträckningen en grundvattentillgång kallad Ljungbyåsen, Kånna (Gv). Den utgörs av en sand- och grusförekomst och är en s.k. porakvifer med goda uttagsmöjligheter och har en god kemisk grundvattenstatus enligt VISS. Förordad sträckning med kraftledning i befintligt utförande berör en torvtäkt (VMI1, Brånamosse) på en sträcka om 600 meter. Ledningen är delvis synlig från byn Stavsjö, där några bostadshus finns. Byn är belägen inom odlingslandskap. Därefter korsar ledningssträckningen endast myr- och skogsmark fram till anslutningspunkten nära Angelstad. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Sträckningen berörs inte av några gällande detaljplaner och står inte heller i strid med gällande översiktsplan för Ljungby kommun (antagen 2006). 5.2.1 Konsekvensbedömning Att den nuvarande kraftledningen får förlängt tillstånd medför inga tillkommande konsekvenser på markanvändningen och bebyggelsen. Däremot har den befintliga kraftledningen idag en liten påverkan på torvtäkten Brånamosse, eftersom sträckningen påverkar möjligheten att köra maskiner obehindrat på täkten. Grundvattentäkten Ljungbyåsen, Kånna bedöms påverkas obetydligt av ledningssträckningen idag. Sträckningen är i överensstämmelse med gällande planer. Sammantaget bedöms påverkan på markanvändning, bebyggelse och planer som liten. 5.2.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. 5.3 Natur- och vattenmiljö Ledningen är belägen i en region som omnämns Sydsvenska höglandets och smålandsterrängens myrrika västsida. Berggrunden i detta område består främst av gnejser och kännetecknas av morändominerade jordavlagringar med riklig förekomst av isälvsavlagringar. Regionen har stor nederbörd (>800 mm/år) och hög humiditet. Vegetationen utgörs till största del av barrskogar med lövinblandning. Myrar täcker stora arealer i regionen. sid 22/43

Sump1 Sumpskog Objectid: 49752. Bråna mosse. Mosseskog, tall dominerar. Sump2 Sumpskog Objectid: 49749. Sumpsk S Dragaryd. Översilningsskog, tall och glasbjörk dominerar. Sump3 Sumpskog ObjectID 49750. Sumpsk Ö om Kärringe Tall och glasbjörk Sump4 Sumpskog Objectid 49710 och 49711. dominerar. Sumpsk Ö om Kärringe. Fuktskog, tall och glasbjörk dominerar. VMI2 Våtmarksinventeringen Objectid 10259 Våtmark 1 km O Kärringe 4.9 km NNV Kånna k:a. Sump5 Sumpskog ObjectID 40709. Sumpsk Ö om Kärringe. Blandskog av löv och barr. Sump6 Sumpskog ObjectID: 55234. Sumpsk Ö om Kärringe. Fuktskog, blandskog av löv och barr. Sump7 Sumpskog ObjectID: 55233. Sumpskog S Äspet. Fuktskog, tall dominerar. Kåtån Vattendrag ID: SE630691-138436 120 0 40 270 520 200 150 VISS-vattendrag 20 NvPr3 Naturvårdsprogram Omrbet 81-19 Stavsjö 0 NV2 Naturvärde, SKS N 8315 1994 Aspar 400 m SSV Aspelund Sump8 Sumpskog Objectid: 55228. Mosse V Sandberget. Mosseskog, tall dominerar. NvPr4 Naturvårdsprogram Omrbet 81 20 Området kring Klockesjö och Skinnesjö VMI3 Våtmarksinventeringen objectid, 10138. Våtmarker vid Klockesjö 8 km V Ljungby. Sump9 Sumpskog Objectid: 55221. Mosse runt Varebacken. Mosseskog, tall dominerar. NR Naturreservat Naturreservat Ronamossen/ Klockesjömyren. Det är del Klockesjömyren som berörs. Natura2000 Natura 2000 SE0320144 Natura2000 Ronamossen/ Sump10 Sumpskog ObjectID 55219. blandskog av löv och barr. Sump11 Sumpskog ObjectID: 55215. Kärrskog, tall dominerar. Klockesjömyren Sumpskog 1 km N Dragaberg. Kärrskog, Sumpskog 1 km N Dragaberg 0 0 0 580 600 210 620 620 110 150 sid 24/43

Sump12 Sumpskog ObjectID: 55206. Kärrskog, glasbjörk dominerar. Sumpskog S Södratorp 110 Befintlig ledningssträckning berörenligt VISS två vattendrag, Kåtån (SE630691-138436) och Lagan (SE629512-138308) samt ett grundvattenområde, Ljungbyåsen (SE629527-138303) med beslutade miljökvalitetsnormer. Kåtån bedöms idag uppnå måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Lagan bedöms idag ha måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Ljungbyåsens grundvattentäkt uppnår god kemisk och kvantitativ status. En inventering av rödlistade arter inom 500 m från befintlig ledningssträckning har gjorts genom ett utdrag från ArtDatabanken (SLU). En genomgång av observationer från 2007 och framåt visar på fem skyddade arter i den befintliga ledningsgatans närhet. En observation av kornknarr har gjorts på den östra sidan av Lagan. Övriga fyra fågelarter har observerats söder om transformatorstationen vid Ljungby södra. Kornknarren är enligt rödlistan nära hotad (NT) och upptagen i artskyddsförordningen med markering (B). Staren är enligt rödlistan sårbar (VU) och upptagen i artskyddsförordningen med markering (x), vilket innebär att den får jagas i vissa medlemsstater (EU) men inte i Sverige. Tranan är enligt rödlistan livskraftig (LC) och upptagen i artskyddsförordningen med markering (B). Gröngölingen är enligt rödlistan livskraftig (LC) och upptagen i artskyddsförordningen med markering (B). Därutöver har cypresslummer, klassad som sårbar (VU) enligt rödlistan, inventerats ca 50 m från ledningen i Klockesjömyrens naturreservat. 5.3.1 Konsekvensbedömning Befintlig kraftledning bedöms inte medföra någon påverkan på vattendrag eller utpekat grundvattenområde. Kraftledningen passerar längs en sträcka om 600 meter genom ett naturreservat, närmiljön bedöms dock vara anpassad till kraftledningens förekomst i området. Sumpskogsområden och våtmarker samt övriga utpekade naturmiljöintressen bedöms inte påverkas med nedan föreslagna skadeförebyggande åtgärder. Påverkan på skyddade och fridlysta arter bedöms som obetydlig, eftersom det handlar om en befintlig ledning. Arternas fortlevnad i området störs ej av ledningens existens. Inga förändringar avseende lokalisering eller teknik planeras varför ett förlängt tillstånd för kraftledningen inte medför några tillkommande konsekvenser på natur- och vattenmiljöintressena. Sammantaget bedöms påverkan på natur- och vattenmiljö som liten. sid 25/43

5.3.2 Skadeförebyggande åtgärder E.ON Elnät kommer att följa fastställda rutiner för underhålls- och röjningsarbeten i ledningsgatan, se avsnitt 4.2. Inga ytterligare skadeförebyggande åtgärder bedöms behövas vidtas. 5.4 Kulturmiljö Samtliga kulturmiljöintressen inom 50 m från befintlig ledning och alternativ sträckning har noterats och presenteras på karta i bilaga 5. Ljungby kommun är en kulturbygd som har lång historia och området är därför rikt på kulturlämningar. Det finns bebyggelselämningar kontinuerligt bakåt i tiden till bronsåldern (för ca 7000 år sedan). Ljungby kommun ingick tidigare i Sunnerbo härad som i sin tur ingick i det gamla folklandet Finnveden och dess centralbygder. En viktig förutsättning för den tidiga bosättningen i området var de goda odlingsförhållandena i Lagans ådal. Ett område inom Kronobergs kulturmiljöprogram korsas av ledningen. Området kallas Berghem (KmP1) och består av fornlämningsmiljö och odlingslandskap. Berghem har historiskt sett varit en stor by som redan på 1600-talet bestod av 8 hemman. I norra delen av Berghem ligger Kånna högar, ett av länets största gravfält med närmare 300 gravar. Sex kulturmiljöer korsas eller tangeras av befintlig ledning. Samtliga kända kulturmiljöer återfinns i Tabell 5.2 nedan och i kartbilaga 5. Observera att den antikvariska bedömningen av kända kulturhistoriska lämningar är föremål för översyn efter en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2014. Redovisningen nedan bygger på den antikvariska bedömning som finns tillgänglig i fornminnesregistret FMIS idag. sid 26/43

5.5 Friluftsliv Ledningen berör inga utpekade riksintressen för friluftslivet, några kända vandringsleder eller andra utpekade turistmål. Det är sannolikt att jakt förekommer i skogarna väster om Ljungby där ledningen är belägen. I övrigt nyttjas rimligtvis stora delar av området för fiske, kanotpaddling, samt bär- och svampplockning m.m. 5.5.1 Konsekvensbedömning Den befintliga ledningssträckningen har ingen påverkan på friluftslivet annat än visuellt samt vid det återkommande underhållsarbetet och röjning av ledningsgatan. Den befintliga ledningsgatan kan till och med utgöra ett positivt inslag vid exempelvis älgjakt. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet som obetydlig. 5.5.2 Skadeförebyggande åtgärder E.ON Elnät kommer att tillse att krav ställs på de entreprenörer som ansvarar för arbeten i samband med drift och skogligt underhåll. Avverkningsrester ska flyttas från stigar och småvägar och eventuella djupa spår efter arbetsmaskiner ska fyllas igen. 5.6 Infrastruktur Den befintliga ledningen berör ett antal skogsbilvägar/mindre vägar samt väg 25 och väg E4 som utgör statliga vägar. Ledningen ansluter till den kraftledning som går mellan Värnamo och Knäred, norr om Angelstad. Trafikverket har meddelat att väg E4 ska breddas på en längre sträcka i Ljungby kommun. Det kan innebära ombyggnation på en delsträcka av befintlig ledning. Eventuellt arbete som kan komma att påverka kraftledningen vid breddning av väg E4 hanteras i separat process som initieras av Trafikverket i samband med att vägplanen tas fram. 5.6.1 Konsekvensbedömning Den förordade sträckningen medför inga arbeten vid eller nya korsningar med annan infrastruktur. Påverkan på infrastruktur bedöms som obetydlig. 5.6.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 5.7.1 Beskrivning Befintlig ledning passerar bebyggelse i byn Kvänjarp, söder om transformatorstationen vid Ljungby södra. Ledningen är synlig från ett antal gårdar söder om Berghem i anslutning till passage med Lagan. Vidare är ledningen delvis synlig från byn Stavsjö som består av jordbruksmark. sid 28/43

5.7.2 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. 5.7.2.1 Magnetfält och hälsoeffekter De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas sid 29/43

undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan läsas eller laddas ned på t.ex. www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information. 5.7.2.2 E.ON Elnäts magnetfältspolicy E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar. E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra anläggningar. 5.7.2.3 Magnetfält från aktuell ledning De magnetiska fälten från aktuell ledning har beräknats utifrån årsmedelströmlasten för ledningen och ger således ett genomsnittligt värde på magnetfälten från ledningen över året. Magnetfälten har beräknats för en nivå om 1 m över markytan. Eventuella andra parallellgående ledningar har inte inkluderats i beräkningen. Beräkningen påvisar att magnetfälten från aktuell ledning uppgår till 0,2 μt på ett avstånd av 22 meter från aktuell ledning, se Figur 5.4. sid 30/43

Figur 5.4. Beräknat magnetfält befintlig luftledning Ljungby södra-angelstad. 5.7.3 Konsekvensbedömning Ledningen medför ett visuellt inslag för boende som visats i området. Genomförda beräkningar påvisar att magnetfälten uppgår till 0,4 μt på ett avstånd av 15 meter från aktuell ledning. Detta ska ställas i relation till att avståndet till närmaste bostad är 45 meter. Med bakgrund av ovanstående bedöms de magnetiska fälten från aktuell ledningen sammantaget ge upphov till ringa konsekvenser för människors hälsa och miljö. 5.7.4 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. 5.8 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i samma kraftledningsgata, där det sammantagna intrycket blir starkare. sid 31/43

5.8.1 Konsekvensbedömning Bibehållande av befintlig luftledning mellan Ljungby södra och Angelstad, innebär att inga förändringar i ledningsnätets utformning genomförs. De kumulativa effekter som befintlig kraftledning ger, tillsammans med torvtäktsverksamheterna och de vägar samt övrig infrastruktur belägna väster om Ljungby, bedöms som små. Infrastrukturen i området är av samma skala som kan förväntas på landsbygden i Småland. 5.8.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. 6 Alternativ sträckning beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Detta avsnitt behandlar den alternativa lokalisering och utförande av ledningen som redovisas i avsnitt 3.3.2.1 och 3.5.1. I avsnittet redovisas berörda intressen längs alternativ luftledningssträckning (alternativ B) för ledning mellan Ljungby södra och Angelstad. Beteckningar på identifierade intressen i kursiv stil inom parentes hänvisar till tabeller i detta avsnitt samt till intressekartor i bilaga 4 och 5. Här redovisas även den miljöpåverkan som föreslagen ombyggnation av aktuella ledningar kan förutses kunna ge upphov till. Bedömningsgrunderna är desamma som för förordade alternativ, se avsnitt 5. 6.1 Landskapsbild Området mellan Ljungby södra och Angelstad är huvudsakligen belägen inom skogsmark. Den består av glest bebyggd lantbruksmiljö där endast kortare avsnitt med öppna landskap återfinns. Området är svagt kuperat med höjder mellan 135 175 meter över havet. De öppna landskapsavsnitten utgörs av jordbruksmark och våtmarker, t.ex. torvtäkter. En luftledning synliggörs för människor främst där vägar korsas samt i anslutning till vattendrag, våtmarker eller mindre områden med jordbruksmark, för den alternativa sträckningen blir detta aktuellt till exempel vid Berghemsmossen, Stavsjö mosse samt Rotasjö. Det finns inga utpekade landskapsintressen i eller i närhet av den alternativa sträckningen. 6.1.1 Konsekvensbedömning En ny luftledningssträcka (alternativ B) medför att en skogsgata behöver tas upp genom skogslandskapet, i tidigare obruten terräng, vilket medför ett nytt inslag i landskapsbilden och därmed ett nytt påverkansområde. Givet förutsättningarna och den omgivande terrängen bedömer E.ON Elnät att påverkan på landskapsbilden blir liten till måttlig för alternativ sträckning B. 6.1.2 Skadeförebyggande åtgärder Sträckningarna är huvudsakligen belägna i skogsmark vilket minimerar den visuella landskapsbildspåverkan. sid 32/43

6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Den huvudsakliga markanvändningen utmed den alternativa sträckningen är skogsbruk, men även en del jordbruksmark passeras. En ny ledning i luftledningsutförande i enlighet med alternativ B skulle innebära att ca 36 ha skogsmark behöver avverkas och undantas från skogsbruk. Dock kan ledningsgata för befintlig luftledning återgå till skogsbruk. Väster om transformatorstationen korsar alternativ ledningssträckning en grundvattentillgång kallad Ljungbyåsen, Kånna (Gv). Den utgörs av en sand- och grusförekomst och är en s.k. porakvifer med goda uttagsmöjligheter och har en god kemisk grundvattenstatus enligt VISS. Den alternativa sträckningen passerar i utkanten av byn Berghem nära Lagans dalgång. Väster om Lagan passerar ledningen även nära ett modellflygfält. Nordväst om väg 25 passerar alternativ sträckning precis söder om Berghemsmossen där torvbrytning sker, samt norr om en grustäkt. Söder om väg 553 korsar alternativ norra sträckningen av Stavsjö mosse. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Sträckningen berörs inte av några gällande detaljplaner och står inte heller i strid med gällande översiktsplan för Ljungby kommun (antagen 2006). 6.2.1 Konsekvensbedömning Den alternativa sträckningen kan medföra negativ påverkan på verksamheten vid modellflygfältet, samt medföra begränsningar för verksamheterna vid Berghemsmossen och grustäkten. Ledningen medför ett nytt intrång i skogsmark och jordbruksmark. Sträckningen är i överensstämmelse med gällande planer. En helt ny luftledning enligt alternativ B bedöms ge måttlig påverkan på markanvändningen. 6.2.2 Skadeförebyggande åtgärder Den alternativa ledningssträckningen är så långt möjligt anpassad till pågående markanvändning i området. Vid byggnation kan hänsyn tas genom att stolpplacering där möjligt anpassas pågående verksamheter. 6.3 Natur- och vattenmiljö För en allmän introduktion av naturtyper och geologi i Ljungby kommun och dess omgivning se inledande beskrivning i avsnitt 5.3 ovan. Det är huvudsakligen skogsmark som berörs av alternativ B. Även jordbruksmark och en torvtäktsverksamhet (Berghemsmosse) berörs. sid 33/43

Sump16 Sumpskog ObjectID 49743 Berghemsmosse (Fuktskog, tall dominerar) Sump17 Sumpskog ObjectID 55243 Berghemsmosse (Mosseskog, tall dominerar) Sump18 Sumpskog ObjectID: 55241 Berghemsmosse (Fuktskog, tall dominerar) VMI4 Våtmarksinventeringen FID 825 Stavsjö Mosse 2 km SV Kvänslöv. Låga naturvärden. Sump19 Sumpskog ObjectID 55222 Sumpsk v Stjärneryd (Fuktskog, blandskog av löv och barr) Sump20 Sumpskog ObjectID 55224 Sumpsk v Stjärneryd (Mosseskog, tall dominerar) Sump21 Sumpskog ObjectID 7888 Sumpsk s Rotasjö (Fuktskog, blandskog av löv och barr) NvPr4 Naturvårdsprogram Omrbet 81-20 Området kring Klockesjö och Skinnesjö VMI15 Våtmarksinventeringen Rotasjö 7 km vnv Ljungby. Mycket högt naturvärde. 150 0 250 200 200 0 120 170 740 NvPr5 Naturvårdsprogram Omr bet 81 23 Rotasjö 550 NR Naturreservat Det är del Klockesjömyren som ledningen berör. Ronamossen/Klockesjömyren 260 Natura2000 Natura 2000 SE0320144 Ronamossen/Klockesjömyren (Enligt SCI) Sump22 Sumpskog ObjectID 55209 Sumpskog S Södremosse (Mosseskog, tall och glasbjörk dominerar) Sump23 Sumpskog ObjectID 55204 Sumpsk V Holmatorp (Fuktskog, tall dominerar) 260 110 30 RI Friluft Riksintresse för friluftslivet Bolmen-området 1300 sid 35/43

Sump24 Sumpskog ObjectID 55201 Sumpsk sv Hopamosse (Fuktskog, tall och glasbjörk dominerar) NyBi1 Nyckelbiotop N 929 1994 Furulund (hassellund) 0 NV6 Naturvärde, SKS ObjectID 67071 Sumpskog vid S Hopamosse 0 Sump25 Sumpskog ObjectID 55501 Sumpsk SV Hopamosse (Översilningsskog, blandskog av löv och barr) Alternativ ledningssträckning berör två vattendrag, Kåtån (SE630691-138436) och Lagan (SE629512-138308) samt ett grundvattenområde, Ljungbyåsen (SE629527-138303) med beslutade miljökvalitetsnormer. Kåtån bedöms idag uppnå måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Lagan bedöms idag ha måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Ljungbyåsens grundvattentäkt uppnår god kemisk och kvantitativ status. (VISS). 0 0 En inventering av skyddade/fridlysta arter inom 500 m från alternativ ledningssträckning har gjorts genom ett utdrag från ArtDatabanken (SLU). En genomgång av observationer från 2007 och framåt visar på fem skyddade arter i den befintliga ledningsgatans närhet (maximalt 50 m från sträckningen). I närheten av transformatorstationen har fynd av tre rödlistade växtarter gjorts. Åkerrättikan är noterad som sårbar (VU) i rödlistan och åkerkål är noterad som nära hotad (NT) i rödlistan. Vid en gårdsuppfart i Kvänjarp växer en gammal ask, trädet är noterat som hotad (EN) i rödlistan. I Kåtån har utter noterats cirka 350 meter uppströms i Kåtån från den alternativa sträckningen. Utter är klassad nära hotad (NT) i rödlistan och upptagen i artskyddsförordningen med beteckningen (B-N). Det innebär att det är en art som har sådant skyddsintresse att särskilda skyddsområden måste upprättas enligt art- och habitatdirektivet. I Klockesjömyrens naturreservat har fyra fågelarter observerats nära alternativ sträckning. Orre, klassas som livskraftig (LC) i rödlistan och har noterats i artskyddsförordningen med beteckningen (B J). Pärluggla har noterats, den är livskraftig (LC) enligt rödlistan och har noterats i artskyddsförordningen med beteckningen (B). Ängspiplärka är en art som är nära hotad (NT) enligt rödlistan. Buskskvättan är klassad nära hotad (NT) i rödlistan, ingen beteckning i artskyddsförordningen. 6.3.1 Konsekvensbedömning En ny luftledning i alternativ sträckning kan medföra en lokal påverkan på vattendrag genom att kantzonsvegetation längs vattendragen behöver avverkas. Utpekat sid 36/43

Fossil åker Fornlämning 0 m (belägen på 40 m avstånd) Fossil åker Fornlämning 110 m Fossil åker Fornlämning 0 m (belägen på 30 m avstånd) Röse Fornlämning Punktobjekt i ledningsgatan Fossil åker Fornlämning 45 m Fossil åker Fornlämning 60 m Fossil åker Fornlämning 370 m (tangerar ledningsgatan) Ristning Övrig kulturhistorisk lämning Punktobjekt i ledningsgatan 6.4.1 Konsekvensbedömning Den alternativa ledningssträckningen har projekterats för att där möjligt undvika kulturmiljöområden. Kända fornlämningar i form av fossila åkrar kommer att påverkas genom stolpplacering inom utpekade kulturmiljöområden. Den alternativa ledningssträckningen kommer innebära ett nytt inslag inom eller i närhet av utpekade kulturmiljöer. Sammantaget bedöms påverkan som måttlig. 6.4.2 Skadeförebyggande åtgärder E.ON Elnät tillser att stolpplacering så långt möjligt undviks vid eller invid kända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Det kan bli aktuellt att utföra arkeologiska undersökningar på utvalda ställen inför stolpplacering om länsstyrelsen bedömer det nödvändigt för att undvika att kulturlämningar skadas. Om det blir aktuellt att placera stolpar i närheten av kända kulturmiljöobjekt kommer E.ON Elnät att samråda med länsstyrelsen kring detta i god tid innan byggnation påbörjas. Kända kulturlämningar som riskerar att skadas i samband med arbete kommer att markeras på kartor som tillhandahålls entreprenörer inför byggnation och planerat underhåll. E.ON Elnät kommer vidare att uppmana entreprenör att vidta åtgärder för att undvika tillkommande påverkan på berörda lämningar i enlighet med den miljöåtgärdsplan för ledningen som bolaget avser upprätta. Lämpliga åtgärder kan vara att markera ut lämningarna i fält inför byggnation, samt att vid röjningsarbeten tillse att röjningsavfall avlägsnas från lämningen. Entreprenören ska tillse att eventuellt ris och andra avverkningsrester avlägsnas från utpekade kulturhistoriska lämningar efter avverkning. Om en ny kulturmiljölämning skulle sid 38/43

upptäckas i samband med underhållsarbete eller röjning av ledningsgatan kommer den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen 2 kap. 10. 6.5 Friluftsliv Den alternativa ledningssträckningen berör inte några kända vandringsleder eller andra utpekade turistmål, däremot berörs utkanten av riksintresse för friluftslivet Bolmenområdet längst västerut på sträckningen. Det är sannolikt att jakt förekommer i skogarna väster om Ljungby. I övrigt nyttjas rimligtvis stora delar av området för fiske, kanotpaddling, samt bär- och svampplockning m.m. Mellan Lagan och väg E4 finns ett område som Ljungby RC använder till modellflygning. 6.5.1 Konsekvensbedömning Påverkan på friluftslivet består dels i den förändring av landskapsbilden som den planerade ledningen innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningen. Byggnation av ledningen kommer medföra tillfälliga störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik i området. Störningarna kan bli omfattande under vissa perioder av byggnationen men är av övergående karaktär. Ljungby RC skulle bli tvungna att flytta sin verksamhet om alternativ B realiseras. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet till följd av en ledning enligt alternativ B bli liten, dock med en stor lokal påverkan för modellflygsverksamheten. 6.5.2 Skadeförebyggande åtgärder E.ON Elnät kommer att tillse att krav ställs på de entreprenörer som ansvarar för arbeten i samband med anläggning, drift och skogligt underhåll, så att markerna återställs efter avslutat arbete. Eventuella överskottsmassor vid stolpplatser ska jämnas ut, ris och avverkningsrester ska flyttas från stigar och småvägar och eventuella djupa spår efter arbetsmaskiner ska fyllas igen. 6.6 Infrastruktur Den alternativa sträckningen berör ett antal skogsbilvägar/mindre vägar samt väg 25 och väg E4 som utgör statliga vägar. Alternativ följer delvis en lokalnätsledning och ansluter till den kraftledning som går mellan Värnamo och Knäred norr om Angelstad. Trafikverket har meddelat att väg E4 ska breddas på en längre sträcka i Ljungby kommun. Det kan innebära ombyggnation på en delsträcka av befintlig ledning. Eventuellt arbete som kan komma att påverka kraftledningen vid breddning av väg E4 hanteras i separat process som initieras av Trafikverket i samband med att vägplanen tas fram. sid 39/43

6.6.1 Konsekvensbedömning Alternativ B skulle medföra måttlig påverkan på vägar i samband med anläggning av ledningen, i driftskedet skulle de inte innebära någon påverkan på infrastrukturintressen. 6.6.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet För information om elektromagnetiska fält hänvisas till avsnitt 5.7 ovan. Längs den alternativa sträckningen finns ett bostadshus ca 50 m från den tänkta centrumlinjen. Ledningen passerar strax norr om byn Berghem på Lagans västra strand och nordost om byn Dragaryd. Då konstruktionen för alternativ ledningssträckning skulle vara densamma som för befintlig ledning får magnetfältet samma utbredning som redovisas i Figur 5.4 på sida 31. 6.7.1 Konsekvensbedömning Ledningen medför ett visuellt inslag för boende som visats i området. Genomförda beräkningar påvisar att magnetfälten uppgår till 0,4 μt på ett avstånd av 15 meter från aktuell ledning. Detta ska ställas i relation till att avståndet till närmaste bostad är cirka 50 meter. Med bakgrund av ovanstående bedöms de magnetiska fälten från aktuell ledningen sammantaget ge upphov till ringa konsekvenser för människors hälsa och miljö. 6.7.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. 6.8 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i samma kraftledningsgata, där det sammantagna intrycket blir starkare. 6.8.1 Konsekvensbedömning Att uppföra en ny luftledning i de småländska skogarna skulle inte innebära en stor förändring i den övergripande infrastrukturen av; ledningar, transportleder och annan industriell verksamhet, som återfinns i Ljungby kommun. De kumulativa effekter som en kraftledning ger, tillsammans med torvtäktsverksamheterna och de vägar samt övrig infrastruktur belägna väster om Ljungby, bedöms som små. Infrastrukturen i området är av samma skala som kan förväntas på landsbygden i Småland. sid 40/43