Förlängning av tillstånd för befintlig 130 kv kraftledning mellan Ljungby södra och Angelstad, Ljungby kommun, Kronobergs län

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för befintlig 130 kv kraftledning mellan Ljungby södra och Angelstad, Ljungby kommun, Kronobergs län Januari 2017 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se SWECO Energuide AB Box Stockholm Rapporten har upprättats av Viktoria Losvans För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/25

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Tillstånd Genomförande av samråd Tidplan 7 2 Lokalisering, omfattning och utformning Fysisk planering 8 3 Studerade alternativ Nollalternativ Alternativa sträckningar Alternativ A befintlig sträckning luftledning Alternativ B ny sträckning luftledning Alternativ C ny sträckning markförlagd kabel Tekniska utföranden Trädsäker luftledning Markförlagd kabel För- och nackdelar avseende teknisk utformning Motiv till bibehållande av befintlig ledning 13 4 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Markanvändning och naturresurser Naturmiljö Alternativ A Befintlig sträckning luftledning Alternativ B ny sträckning luftledning Alternativ C markkabel Kulturmiljö Alternativ A Befintlig sträckning luftledning Alternativ B ny sträckning luftledning Alternativ C- markkabel 17 sid 3/25

4 4.5 Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Magnetfält och hälsoeffekter E.ON Elnäts magnetfältspolicy Magnetfält från aktuell ledning 20 5 Konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning och naturresurser Naturmiljö Alternativ A - Befintlig sträckning luftledning Alternativ B - ny sträckning luftledning Alternativ C-markkabel Kulturmiljö Alternativ A Befintlig sträckning luftledning Alternativ B- ny sträckning luftledning Alternativ C-markkabel Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder 24 6 Kumulativa effekter 24 7 Preliminär innehållsförteckning MKB 25 Bilagor 1. Översiktskarta (skala 1:50 000) 2. Karta Alternativ A med intressen för kultur- och naturmiljö (skala 1:30 000) 3. Karta Alternativ B och C med intressen för kultur- och naturmiljö (sid 1-2, skala 1:22 000) 4. Förteckning över identifierade intressen inom aktuella ledningssträckningar sid 4/25

5 -Malmö Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) äger och driver en 130 kv ledning mellan Ljungby södra (nedan Ljungby S) och Angelstad. Ledningen behövs för att säkerställa strömförsörjningen i Ljungby kommun. E.ON Elnät ansökte om förlängning av tillståndet (nätkoncession för linje) för ledningen under I samband med Energimarknadsinspektionens (Ei) prövning av ärendet begärde myndigheten kompletteringar till ansökan under De handlingar som ansökan ska kompletteras med är ny teknisk beskrivning, en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken och uppgifter om magnetfält. Kompletteringen ska lämnas in till Ei senast Med anledning av detta har E.ON Elnät under hösten 2016 inlett arbetet med att ta fram de handlingar som kompletteringen avser. E.ON Elnät har anlitat Sweco Energuide AB för att hantera samråd- och tillståndsfrågorna för att ta fram efterfrågad komplettering. Detta samrådsmaterial är avsett att utgöra underlag för samråd avseende förlängning av tillståndet för ledningen. Då det är fråga om en befintlig ledning förordar E.ON Elnät att ledningen bibehålls i samma sträckning och utförande (se figur 1 nedan). Två ytterligare alternativ för ledningen dock studerats och presenteras i detta underlag, ett alternativ med luftledning och ett med markförlagd kabel. Utifrån de synpunkter och den information som framkommer i samrådet kan det bli aktuellt med ändringar och justeringar, inget är ännu beslutat. Efter avslutad samrådsprocess upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna MKB kommer sedan att utgöra en del av den ansökan om nätkoncession för linje som prövas av Energimarknadsinspektionen. 1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en 130 kv kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Miljöbalken ställer sid 5/25

6 Figur 1. Översikt över aktuell 130 kv luftledning i Ljungby kommun. krav på utredning av alternativa lokaliseringar och utformningar. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tills vidare med möjlighet till omprövning tidigast 40 år efter beslutsdatum. När tillstånd beviljades för aktuell ledning erhölls ett tidsbegränsat tillstånd. Efter att ändringar i Ellaget trädde i kraft 2013 kom det tidigare tillståndet att omfattas av övergångsregler som innebar att E.ON Elnät var tvungna att ansöka om förlängt tillstånd för ledningen. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter som E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal och/eller ledningsrätt. Om ytterligare tillstånd krävs, exempelvis strandskyddsdispens, kommer tillstånd att sökas hos ansvarig myndighet Genomförande av samråd Inför komplettering av ansökan om tillstånd för att få driva den befintliga kraftledningen genomförs samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken. Samråd ska enligt miljöbalken i första hand genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda särskilt berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning (6 kap 5 miljöbalken) ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för sid 6/25

7 berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet avser E.ON Elnät att redan från början samråda brett med samtliga instanser. E.ON Elnät vill härmed informera och samråda med berörda parter om den aktuella ledningen. Föreliggande samrådsmaterial är avsett att utgöra underlag för samråd avseende befintlig ledningssträckning och utformning. Två ytterligare alternativ har utformats, ett för luftledning och ett för markförlagd kabel. Samrådet genomförs skriftligen med berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare, närboende och enskilda särskilt berörda. Allmänheten kommer att informeras om projektet och samrådet via annonsering i lokaltidningar. Information om projektet och samrådsunderlag finns även tillgängligt på E.ON Elnäts webbsida (eon.se/regionnat). När samrådet är avslutat sammanfattas alla inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse som inlämnas till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Underlaget ligger till grund för Länsstyrelsens bedömning om verksamheten kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller inte. E.ON Elnät vill betona att redovisat sträckningsförslag i detta skede inte är beslutat. Sträckningen kan komma att justeras efter information och synpunkter som framkommer i samrådet. Eventuella större ändringar kan komma att behöva samrådas på nytt med berörda parter. Utfallet av samrådet kommer att ligga till grund för den MKB som avses bifogas kompletteringen till ansökan om nätkoncession för linje. 1.3 Tidplan Samråd inför upprättande av MKB till komplettering av ansökan om tillstånd för befintlig ledning genomförs under januari och februari Komplettering av ansökan avses skickas in till Energimarknadsinspektionen i början av sommaren Lokalisering, omfattning och utformning Samrådet avser en befintlig luftledning i Ljungby kommun, Kronobergs län. Ledningen är uppförd i portalstolpar av trä. E.ON Elnät har för avsikt att ansöka om tillstånd att fortsatt driva luftledningen i befintlig sträckning. I samband med att en tillståndsansökan tas fram måste alternativa sträckningar studeras i enlighet med miljöbalken. Ett utredningsområde har avgränsats och utöver befintlig sträckning har två ytterligare alternativ har tagits fram, ett för luftledning och ett för markkabel. Alternativen har tagits fram med hänsyn till motsående intressen i området, exempelvis natur- och kulturmiljöintressen. I Figur 2 nedan visas en översikt av de studerade sträckningsalternativen. sid 7/25

8 Figur 2. Översikt studerade alternativ. 2.1 Fysisk planering Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Ljungby kommun antogs i juni Den befintliga 130 kv ledningen är förenlig med gällande översiktsplan och berör inte några områden med gällande detaljplaner. Alternativ C markkabel, berör några detaljplaner vid Ljungby södra industriområde, sträckningen bedöms dock som förenlig med gällande planer. sid 8/25

9 3 Studerade alternativ 3.1 Nollalternativ Nollalternativet definieras här som att ledningen mellan Ljungby S och Angelstad inte får förlängt tillstånd och därför måste avvecklas. Detta skulle medföra allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i Ljungby kommun. E.ON Elnät skulle ha svårigheter att uppfylla den leveransskyldighet som bolaget har i egenskap av ansvarig nätägare i det aktuella området. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ett bibehållande av ledningen medför kommer att utebli. Samtidigt kommer rasering och avveckling av ledningen att medföra markarbeten och liknande som innebär tillfällig påverkan på miljön. 3.2 Alternativa sträckningar Alternativ A befintlig sträckning luftledning Ledningen utgår från transformatorstationen i Ljungby södra, ca 1 km från Ljungby tätort. Därifrån går ledningen åt sydväst innan den svänger av västerut för att korsa Lagan och väg 582. Därefter viker ledningen av åt nordväst och korsar E4:an. Ledningen passerar över en torvtäkt (Brånamosse) och vidare över väg 25. Ledningen går genom skog vidare åt nordväst, passerar väg 552 och korsar Kåtån, norr om byn Kärringe. Ledningen korsar väg 553, nära byn Stavsjö och passerar i utkanten av byn inom öppet jordbrukslandskap. Sen fortsätter ledningen åt nordväst genom skog och passerar i södra delen av naturreservat Klockesjö. Ledningen går genom skog fram till anslutningspunkten ca 2 km norr om Angelstad. Ledningen är uppförd i portalstolpar av trä Alternativ B ny sträckning luftledning Sträckningen utgår från transformatorstationen i Ljungby södra, ca 1 km från Ljungby tätort. Sträckningen utgår i sydvästlig riktning en kort sträcka innan den viker av åt nordväst i samband med passage över Lagan. Sträckningen korsar därefter väg 582 samt väg E4 och passerar genom skog innan korsning med väg 25. Sträckningen passerar söder om torvtäkten Berghemsmossen och norr om en grustäkt. Söder om Kåtån övergår skogslandskapet i öppet odlingslandskap och sträckningen korsar Kåtån och passerar odlingslandskap tills den når norra delen av Stavsjö mosse. Efter mossen korsar sträckningen väg 553, passerar åter genom skogslandskap och korsar naturreservatet Klockesjömyren i den norra delen av reservatet. Sträckningen fortsätter åt nordväst och viker av i västlig riktning i närheten av Ronamossens naturreservat. Flertalet skogsbilvägar korsas innan sträckningen når en befintlig ledning och viker av åt sydväst i parallellgång sid 9/25

10 med denna. Sträckningen följer parallellt med befintlig ledning i ca 800 m till anslutningspunkten vid Angelstad Alternativ C ny sträckning markförlagd kabel Studerad sträckning för markkabel utgår i nordlig riktning från transformatorstationen Ljungby S. Alternativet följer en lokalnätsledning i nordvästlig riktning in mot tätorten Ljungby. Sträckningen passerar genom skogsmark och viker av västerut vid väg 25. Sträckningen följer väg 25 västerut och korsar väg E4 varefter alternativet viker av åt sydväst. Efter en kort sträcka viker sträckningen in på en mindre väg till Dragaryd och fortsätter västerut längs med vägen till Kärringe. I Kärringe korsar sträckningen Kåtån och följer vägen vidare åt nordväst tills den når väg 553. Alternativet viker av åt norr en kort sträcka innan det når en mindre väg (Banvallsvägen). Alternativet följer västerut mot Angelstad och viker av i nordlig riktning vid Angelstad kyrka. Sträckningen följer en mindre väg fram till befintlig ledning. När sträckningen ansluter till ledningsgatan viker den av västerut och fortsätter i utkanten av densamma tills den når anslutningspunkten. 3.3 Tekniska utföranden I detta avsnitt beskrivs möjliga tekniska utföranden för ledningen, dels trädsäker luftledning, dels markförlagd kabel Trädsäker luftledning Ett utförande med trädsäker luftledning innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden, se figur 3. sid 10/25

11 Figur 3. Principskiss över 130 kv portalstolpsledning med omgivande skogsgata och sidoområden med farliga träd som behöver avverkas. Figur 4. Foto med befintlig ledning samt skiss med portalstolpe för 130 kv ledning. Befintlig luftledning är uppförd i portalstolpar i trä enligt Figur 4 ovan. Den omgivande ledningsgatan är ca 40 meter i skogsmark. Beroende på de synpunkter och den information som framkommer i samrådet kan det blir aktuellt med ändringar och inget är ännu beslutat, E.ON Elnät förordar dock att bibehålla den befintliga ledningen i nuvarande sträckning och utförande. sid 11/25

12 3.3.2 Markförlagd kabel Ett utförande med markförlagd kabel mellan Ljungby S och Angelstad skulle innebära att två kabelförband innehållande tre enledarkablar (2x1x3x1000 mm2) förläggs. Kabelschaktet skulle bli ca 1,2 meter djupt, ca 1 meter brett i botten på schaktet och ca 1,5-2 meter brett i dagöppningen (se figur 5 nedan). Figur 5. Schaktskiss för ett utförande med markförlagd kabel. Under byggskedet skulle ett arbetsområde på ca meter krävas kring schaktet för transporter och upplag av material och massor. Under driftskedet skulle en ca 7-10 m bred skogsgata behöva bibehållas kring ledningen För- och nackdelar avseende teknisk utformning Eventuella fel på en markkabel är svåra och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningar i regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Avseende miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen med en luftledning den visuella påverkan på det omgivande landskapet. En luftledning innebär dessutom normalt ett större markintrång än en markförlagd kabel. Risken för irreversibla skador på våtmarker, fornlämningar och liknande är dock generellt större vid markkabelförläggning eftersom omfattningen av de schaktarbeten som krävs är större än vid byggnation av en luftledning. I det aktuella området består marken huvudsakligen av morän. Stenrösen och murar är ett vanligt förekommande inslag i miljön. Vid markförläggning krävs schaktarbete på i princip sid 12/25

13 hela sträckan medan en luftledning kräver punktvis schaktning vid stolpplaceringar. För markkabel är det därför svårt att göra anpassningar och helt undvika kulturlämningar och generella biotopskydd. Troligtvis skulle det även bli aktuellt med sprängning på vissa delsträckor. Generellt är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning, dels på grund av högre materialkostnad och dels på grund av högre byggkostnad. Vid behov av särskilda åtgärder, som omfattande sprängningsarbeten, blir byggkostnaderna snabbt höga. I det aktuella fallet förordas att befintlig luftledning bibehålls då kostnadsskillnaden mellan förordat alternativ och markkabel antas bli stor Motiv till bibehållande av befintlig ledning En alternativutredning har genomförts inför detta samråd i enlighet med miljöbalken. En sammanvägd bedömning utifrån flera aspekter ligger till grund för val av förordat alternativ. Det som tas i beaktande är leveranssäkerhet, miljömässiga intressen samt tekniska och ekonomiska faktorer. I det aktuella fallet är det en befintlig ledning som föreslås bibehållas, jämfört med att rasera denna och bygga en ny ledning i ny sträckning och eventuellt nytt utförande. E.ON Elnät har utifrån tillgänglig information gjort bedömningen att det mest lämpliga alternativet är att bibehålla befintlig ledning. Ledningen finns på platsen idag och detta alternativ bedöms medföra minst påverkan på miljön. Dessutom innebär förordat alternativ den mest kostnadseffektiva lösningen, kostnaden för att rasera befintlig ledning och bygga en ny ledning bedöms inte som rimlig. 4 Beskrivning av berörda intressen I detta avsnitt redovisas kortfattat berörda intressen inom 100 m från studerade luftledningsalternativ (alternativ A befintlig sträckning luftledning och alternativ B ny sträckning luftledning) samt 50 m från studerat markkabelalternativ (alternativ C). Genomgående i kapitel 4 gäller, om inte annat anges, att benämningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till redovisningen av utpekade intressen i tabell i bilaga 4 samt i karta i bilaga 2 och Landskapsbild Ljungby kommun är beläget nära väg E4 i Kronobergs län. Området mellan Ljungby S och Angelstad utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av våtmarker och torvtäkter samt lite jordbruksmark. Den befintliga kraftledningen korsar Lagan och dess dalgång. Det finns flertalet fossila åkrar med stenrösen och stenmurar (se exempel på stenmur i figur 6 nedan). Samtliga alternativ är belägna inom ett område som är lätt kuperat, höjden över havet varierar mellan meter. Studerade sträckningar är belägna utanför Ljungby tätort och några enstaka bostäder finns inom 50 meter från ledningsalternativen. Alternativ A passerar utanför byarna Kvänjarp och Berghem. Alternativ B passerar utanför Kvänjarp sid 13/25

14 och Berghem. Alternativ C passerar utanför byarna Kvänjarp, Dragaryd, Kärringe, Stavsjö och Angelstad. Figur 6. Stenmur i skogskant. 4.2 Markanvändning och naturresurser Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området, även om det finns inslag av jordbruksmark. På två mossar i området bedrivs torvtäktverksamhet. Befintlig sträckning (alternativ A) berör en torvtäkt (VMI1-Brånamosse) på en sträcka om 600 meter. Alternativ B berör utkanten av Berghemsmossen (Sump 13-18) där det också bedrivs torvtäktsverksamhet. Samtliga alternativ korsar en grundvattentillgång kallad Ljungbyåsen, Kånna (Gv). Den utgörs av en sand- och grusförekomst och är en s.k porakvifer med goda uttagsmöjligheter och har en god kemisk grundvattenstatus enligt VISS. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av de aktuella alternativen enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. En grustäkt passeras av alternativ B. sid 14/25

15 4.3 Naturmiljö Samtliga kända naturmiljöintressen som finns inom 100 meter från befintlig sträckning (alternativ A) och alternativ B har noterats. För alternativ C har naturmiljöintressen inom 50 meter noterats. Samtliga intressen redovisas på karta i bilaga 2 och 3 samt i tabell i bilaga 4. En översikt visandes naturmiljöintressen utmed alternativen och befintlig sträckning ses nedan i figur 7. Figur 7. Översikt naturmiljöintressen Alternativ A Befintlig sträckning luftledning Ett Natura 2000-område (tillika naturreservat), kallat Ronamossen/Klockesjömyren, berörs av befintlig luftledning. Ledningen korsar den västra delen av Klockesjömyren. Tolv sumpskogsområden av olika typ tangeras eller korsas av ledningen. Vidare korsas tre våtmarker och fyra områden upptagna i Kronobergs naturvårdsprogram. Två olika typer av lövskogar som Skogsstyrelsen klassat som naturvärden tangeras i utkant och ett område i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering korsas av ledningen. Samtliga objekt redovisas och listas på karta i bilaga 2 och tabell i bilaga 4. sid 15/25

16 4.3.2 Alternativ B ny sträckning luftledning Alternativ B berör, liksom alternativ A, Klockesjömyren Natura 2000-område och naturreservat. Alternativet berör 13 utpekade sumpskogar av olika typ och två våtmarker. Vidare berörs fyra områden upptagna i Kronobergs naturvårdsprogram. Två naturvärden tangeras i utkant och ett område i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering berörs. Dessutom tangeras en nyckelbiotop. Samtliga objekt redovisas och listas på karta i bilaga 3 och tabell i bilaga Alternativ C markkabel Inget naturreservat, Natura 2000-område eller våtmarksområde berörs av alternativ C. Alternativet berör åtta sumpskogar av olika typ och tre naturvärden bestående av olika lövskogsområden. Fyra områden upptagna i Kronobergs naturvårdsprogram berörs, samt en nyckelbiotop. Tre områden i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering tangeras. Samtliga objekt redovisas och listas på karta i bilaga 3 och tabell i bilaga Kulturmiljö Ljungby kommun är en kulturbygd som har lång historia och området är därför rikt på kulturlämningar. Det finns bebyggelselämningar kontinuerligt bakåt i tiden till bronsåldern (för ca 7000 år sedan). Ljungby kommun ingick tidigare i Sunnerbo härad som i sin tur ingick i det gamla folklandet Finnveden och dess centralbygder. En viktig förutsättning för den tidiga bosättningen i området var de goda odlingsförhållandena i Lagans ådal. Samtliga kulturmiljöintressen inom 50 m från studerade sträckningar har noterats och presenteras på karta i bilaga 2 och 3, i tabeller nedan samt i bilaga Alternativ A Befintlig sträckning luftledning Ett område inom Kronobergs kulturmiljöprogram korsas av ledningen. Området kallas Berghem (KmP1) och består av fornlämningsmiljö och odlingslandskap. Berghem (KmP1) har historiskt sett varit en stor by som redan på 1600-talet bestod den av 8 hemman. I norra delen av Berghem ligger Kånna högar, ett av länets största gravfält med närmare 300 gravar. Ett flertal fornlämningar korsas eller tangeras av befintlig ledning. Samtliga fornlämningar återfinns i tabell 1 nedan och i kartbilaga 2. sid 16/25

17 Tabell 1 Fornlämningar inom 50 m från alternativ A - befintlig luftledning. RAÄ nr/id Fornlämningstyp Antikvarisk bedömning/övrigt Kånna 56:3 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Kånna 76:1 Fossil åker Fornlämning Kånna 49:1 Fossil åker Fornlämning Kånna 25:1 Gravfält Fornlämning Angelstad 183:1 Fossil åker Fornlämning Angelstad 182:1 Fossil åker Fornlämning Alternativ B ny sträckning luftledning Alternativ B passerar genom ett område för kulturmiljöprogram kallat Berghem (KmP1) som består av fornlämningsmiljö och odlingslandskap. Berghem beskrivs mer ingående under Alternativ A. Inventerade fornlämningar återfinns i Tabell 2 nedan samt i kartbilaga 3. Tabell 2 Fornlämningar inom 50 m från alternativ B RAÄ nr/id Fornlämningstyp Antikvarisk bedömning/övrigt Kånna 56:2 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Kånna 75:1 Fossil åker Fornlämning Kånna 74:1 Fossil åker Fornlämning Kånna 24:1 Gravfält Fornlämning Angelstad 243:1 Fossil åker Fornlämning Angelstad 192:1 Fossil åker Fornlämning Angelstad 230:1 Fossil åker Fornlämning Angelstad 81:1 Röse Fornlämning Angelstad 215:1 Fossil åker Fornlämning Angelstad 186:1 Fossil åker Fornlämning Angelstad 187:1 Fossil åker Fornlämning Angelstad 4:1 Ristning Övrig kulturhistorisk lämning Alternativ C- markkabel Alternativ C berör kulturmiljöprogrammet Angelstad (KmP2), som är ett gammalt sockencentrum med kulturhistoriska värden. Lämningar i Angelstad finns ända från förhistorisk tid och platsen blev förmodligen ett sockencentrum redan under Vikingatiden. Äldsta delen av dagens kyrka i Angelstad härstammar från 1200-talet. Alternativ C berör flertalet fornlämningar då sträckningen huvudsakligen följer vägar som även utgjort sid 17/25

18 historiska färdvägar, i stor utsträckning i närheten av bebyggelse. Inventerade fornlämningar återfinns i Tabell 3 nedan samt i kartbilaga 3. Tabell 3 Fornlämningar inom 50 m från alternativ C RAÄ nr/id Fornlämningstyp Antikvarisk bedömning/övrigt Kånna 29:1 Stenkammargrav Fornlämning Kånna 42:1 Fossil åker Fornlämning Kånna 28:1 Gravfält Fornlämning Kånna 60:2 Bytomt/gårdstomt Fornlämning Kånna 98:1 Vägmärke Fornlämning Angelstad 35:1 Gravfält Fornlämning Angelstad 34:1 Gravfält Fornlämning Angelstad 32:1 Bro Övrig kulturhistorisk lämning Angelstad 308:5 Bytomt/gårdstomt Fornlämning Angelstad 31:1 Grav markerad av sten/block Fornlämning Angelstad 254:1 Hällristning Fornlämning Angelstad 16:1 Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning Angelstad 18:1 Gravfält Fornlämning Angelstad 15:1 Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning Angelstad 241:1 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning Angelstad 240:1 Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning Angelstad 240:2 Vägmärke Fornlämning Angelstad 237:1 Fossil åker Fornlämning Angelstad 247:3 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Angelstad 179:1 Minnesmärke Övrig kulturhistorisk lämning Angelstad 21:1 Plats med tradition Övrig kulturhistorisk lämning Angelstad 11:1 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Angelstad 14:1 Gravfält Fornlämning Angelstad 12:1 Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning 4.5 Friluftsliv Alternativ B berör utkanten av ett område av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap miljöbalken. Lagadalen kan antas vara av intresse för friluftslivet då aktiviteter i form av kanotpaddling, fiske och bad förekommer. I övrigt berörs inga områden utpekade för friluftslivet av de olika alternativen. I området finns dock sjöar och natur där det sannolikt utövas friluftsaktiviteter i form av jakt, fiske samt bär- och svampplockning m.m. sid 18/25

19 4.6 Infrastruktur De studerade sträckningarna berör ett antal skogsbilvägar/mindre vägar samt väg 25 och väg E4 som utgör statliga vägar. Alternativ B och C följer delvis en lokalnätsledning och samtliga sträckningar ansluter till den kraftledning som går mellan Värnamo och Knäred norr om Angelstad. 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Befintlig ledningssträckning passerar bebyggelse i Kvänjarp, söder om transformatorstationen vid Ljungby södra. Ledningen är delvis synlig från byn Stavsjö som består av jordbruksmark Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Magnetfält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i en kraftledning och varierar med storleken på strömmen, samt även spänningsnivån och faslinornas konfigurering. Magnetfält avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Till skillnad mot elektriska fält så avskrämas inte magnetfält av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa Magnetfält och hälsoeffekter Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader E.ON Elnäts magnetfältspolicy E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar. E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra anläggningar. sid 19/25

20 4.7.4 Magnetfält från aktuell ledning De magnetiska fälten från aktuell ledning har beräknats utifrån årsmedelströmlasten för ledningen och ger således ett genomsnittligt värde på magnetfälten från ledningen över året. Magnetfälten har beräknats för en nivå om 1 m över markytan. Eventuella andra parallellgående ledningar har inte inkluderats i beräkningen, då de går parallellt med alternativ A en förhållandevis kort sträcka. Beräkningen påvisar att magnetfälten från aktuell ledning uppgår till 0,2 μt på ett avstånd av 22 meter från aktuell ledning, se figur 10. Figur 10. Beräknat magnetfält för alternativ A - befintlig luftledning. 5 Konsekvensbedömning I detta avsnitt presenteras en preliminär och översiktlig bedömning av de konsekvenser som studerade alternativ förväntas medföra, dels befintlig ledning (alternativ A) samt övriga studerade alternativ (B och C). Miljökonsekvenserna kommer sedan att beskrivas närmare i kommande MKB. sid 20/25

21 5.1 Landskapsbild De studerade luftledningsalternativen är huvudsakligen belägna inom skogsmark. Den består av glest bebyggd lantbruksmiljö där endast kortare avsnitt med öppna landskap återfinns. De öppna landskapsavsnitten utgörs av jordbruksmark och våtmarker, tex torvtäkter. En luftledning synliggörs för människor främst där vägar korsas samt i anslutning till vattendrag, våtmarker eller mindre områden med jordbruksmark. Den befintliga ledningen har funnits på platsen under lång tid och utgör inget nytt intrång och ingen tillkommande påverkan på landskapsbilden. En ny luftledningssträcka (alternativ B) medför att en skogsgata behöver tas upp genom skogslandskapet, i tidigare obruten terräng. Givet förutsättningarna och den omgivande terrängen bedömer E.ON Elnät att påverkan på landskapsbilden skulle bli liten med befintlig ledningssträckning (alternativ A) och måttlig för alternativ B. En markförlagd ledning (alternativ C) medför en tillfällig påverkan på landskapsbilden under byggnation då maskiner, upplag av material och massor samt öppna schakt förekommer i aktuellt område. På delsträckor skulle det bli aktuellt med sprängning vilket skulle kunna medföra en viss beständig visuell påverkan på landskapsbilden lokalt. Omfattningen bedöms dock bli begränsad. Under driftskedet skulle en ca 7-10 m bred skogsgata att behöva upprätthållas kring ledningen. Påverkan på landskapsbilden bedöms som liten. 5.2 Markanvändning och naturresurser En ny ledning i luftledningsutförande skulle innebära att ca 36 ha skogsmark behöver avverkas och undantas från skogsbruk (för alternativ B). En markförlagd ledning enligt alternativ C skulle medföra en marginell påverkan på skogsbruket då alternativet huvudsakligen följer intill befintliga vägar samt i utkanten av befintlig avverkad ledningsgata. Sammantaget bedöms påverkan på markanvändningen för befintlig ledning (alternativ A) bli liten. En helt ny luftledning enligt alternativ B bedöms ge måttlig påverkan på markanvändningen. Alternativ C, markkabeln, skulle medföra en liten påverkan på markanvändningen. 5.3 Naturmiljö Den befintliga luftledningen (alternativ A) innebär att pågående påverkan på naturmiljön fortgår, med en 40 m bred ledningsgata som kontinuerligt underhållsröjs. Detta har bland annat resulterat i att arter som trivs på hävdad mark kan etableras och förökas inom denna naturtyp. Andra arter som kräver mörka och mer fuktiga miljöer har missgynnats. sid 21/25

22 Alternativ B kommer att medföra påverkan vid avverkning av skog för att ge plats för ledningen, något som medför att livsbetingelserna för flora och fauna kommer förändras lokalt. En luftledningsgata som röjs återkommande får med åren liknande karaktär som en slåtteräng. Det är ett sorts habitat som minskat i och med rationaliseringen av jordbruket i Sverige. Alternativ C, markkabel, medför en tillfällig påverkan på naturmiljön i samband med att markkabeln anläggs. När kabelschaktet återfyllts och marken ovanför återställts kommer viss växtlighet att kunna återetableras och den bestående påverkan bedöms bli begränsad Alternativ A - Befintlig sträckning luftledning Ett bibehållande av befintlig ledning bedöms inte medföra några ytterligare konsekveser för naturmiljön jämfört med idag. Naturmiljön har under ledningens existens anpassat sig till rådande livsbetingelser. Den påverkan som ledningsgatan har idag på Klockesjömyren, naturreservat och Natura 2000-område (NR och Natura2000) är främst att högväxande vegetation inte tillåts växa upp i ledningsgatan. Denna påverkan bedöms dock inte medföra några konsekvenser för området i stort. Vid framtida röjningar och underhållsarbeten kommer hänsyn tas till de identifierade naturmiljövärdena. Samråd enligt miljöbalken kommer ske inför arbetena och nödvändiga tillstånd kommer att införskaffas så att erforderlig försiktighet kan vidtas Alternativ B - ny sträckning luftledning Alternativ B innebär att orörd skogsmark måste tas i anspråk för en ny luftledningsgata. Sträckningen berör både våtmarker och sumpskogar som kan hysa naturvärden som kommer att påverkas negativt av en ny ledning. Alternativet berör också en ny del, norra utkanten, av Klockesjömyrens naturreservat och Natura 2000-område (NR och Natura2000). Liksom alternativ A berörs bara utkanten av området men då det innebär en helt ny påverkan kan det ändå leda till konsekvenser för området. Sammantaget bedöms alternativ B medföra måttliga konsekvenser för naturmiljön Alternativ C-markkabel Alternativ C innebär små konsekvenser för naturmiljön utmed sträckningen. Markkabeln följer mestadels intill bilväg eller i utkanten av en befintlig ledningsgata. E.ON Elnät bedömer att alternativ C innebär liten påverkan på naturmiljön. 5.4 Kulturmiljö Alternativ A Befintlig sträckning luftledning Den befintliga luftledningen innebär inga konsekvenser för berört kulturmiljöprogram (KmP1) eller för de sex kulturmiljöobjekt (listade i Tabell 1) som finns inom eller i närheten av ledningsgatan idag. Det beror på att inga gräv- eller anläggningsarbeten sid 22/25

23 planeras. Vid eventuellt underhåll på ledningen kommer hänsyn tas till kulturmiljöobjekten, i enlighet med den hänsyn som vidtagits vid tidigare genomförda undehållsarbeten. E.ON Elnät gör bedömningen att befintlig luftledning inte påverkar några kända kulturlämningar Alternativ B- ny sträckning luftledning Alternativ B innebär en begränsad påverkan på kända kulturmiljölämningar. Genom anpassning av stolpplaceringar och utmärkning av kända lämningar kan påverkan i hög grad undvikas. Om nya fornlämningar påträffas vid byggnation av ny ledning avbryts arbetena som berör fornlämingen och kontakt upprättas med Länsstyrelsen, enligt kulturmiljölagen. E.ON Elnät bedömer att alternativ B medför en liten påverkan på kulturmiljön Alternativ C-markkabel Alternativ C skulle kunna medföra en stor påverkan på kända kulturmiljöintressen. Sträckningen passerar i näheten av ett stort antal kulturlämningar. Då alternativet är beläget i anslutning till bilvägar, innebär det att kabeln kommer följa längs med de platser där människor bosatt sig historiskt i Ljungbytrakten. Vid detaljprojekteringen kan sträckningen anpassas så att färre objekt berörs men då grävarbeten erfordras på hela sträckan är det sannolikt svårt att helt undvika påverkan på berörda lämningar. För Alternativ C bedömer E.ON Elnät att en måttlig påverkan kan uppstå. 5.5 Friluftsliv Påverkan på friluftslivet består dels i den förändring av landskapsbilden som en ledning innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningen. Befintlig luftledning medför inga kända konsekvenser för friluftslivet i området. Den befintliga ledningsgatan kan till och med utgöra ett positivt inslag vid exempelvis älgjakt. Alternativ B kan medföra påverkan på de friluftsintressen som berörs av att ny skogsmark tas i anspråk för en ny ledningsgata. E.ON Elnät bedömer sammantaget att påverkan blir liten. Alternativ C innebär en tillfällig störning för friluftslivet under anläggningstiden. När markkabeln är på plats och i drift medför den ingen påverkan på friluftslivet enligt E.ON Elnäts bedömning. 5.6 Infrastruktur Alternativ A, den befintliga ledningen påverkar inga vägar eller andra ledningar idag. sid 23/25

24 Alternativ B och C skulle medföra måttlig påverkan på vägar i samband med anläggning av ledningen, i driftskedet skulle de inte innebära någon påverkan på infrastrukturintressen. 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning Det finns fem hus inom 100 m från befintlig luftledning (alternativ A) och tre hus inom 100 m från alternativ B. Inom 50 m från markkabelalternativet (alternativ C) finns det 23 hus Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Genomförda beräkningar påvisar att magnetfälten uppgår till 0,2 μt på ett avstånd av 22 meter från aktuell ledning. Detta ska ställas i relation till att avståndet från ledningen till närmaste bostad är 45 meter. Med bakgrund av ovanstående bedöms de magnetiska fälten från aktuell ledningen sammantaget ge upphov till ringa konsekvenser för människors hälsa och miljö. 6 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i samma kraftledningsgata, där det sammantagna intrycket blir starkare. Föreslagen åtgärd, att befintlig luftledning mellan Ljungby södra och Angelstad bibehålls, innebär att inga förändringar i ledningsnätets utformning genomförs. De kumulativa effekter som befintlig kraftledning ger, tillsammans med torvtäktsverksamheterna och de vägar samt övrig infrastruktur belägna väster om Ljungby, bedöms som små. Infrastrukturen i området är av samma skala som kan förväntas på landsbygden i Småland. sid 24/25

25 7 Preliminär innehållsförteckning MKB Nedan presenteras förslag till disposition för den MKB som kommer tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Bakgrund och syfte 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Huvudalternativ 6. Andra studerade alternativ 7. Utförande, drift och underhåll 8. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 9. Samlad bedömning 10. Referenser sid 25/25