Beslut efter kvalitetsgranskning

Skol inspektionen BesluiL Huvudman trolletiurochskur@telia.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans värdegrundsarbete vid förskolan Föräldrakooperativet Trollet I Ur och Skur belägen i Karlstads kommun med Föräldrakooperativet Trollet I Ur och Skur ekonomisk förening som huvudman Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se

Beslut 1 (2) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors värdegrundsarbete. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 15 förskolor med såväl enskilda som kommunala huvudmän. Förskolan Föräldrakooperativet Trollet I Ur och Skur med Föräldrakooperativet Trollet I Ur och Skur ekonomisk förening som huvudman ingår i urvalet för denna granskning. De övergripande frågeställningar som ska besvaras inom granskningen är: 1. Hur görs barnen delaktiga och ges inflytande i förskolans dagliga verksamhet och undervisning? 2. På vilka sätt genomsyrar värdegrundsarbetet förskolans dagliga verksamhet och undervisning? 3. Hur leder förskolechefen arbetet med värdegrundsuppdraget? Skolinspektionen besökte förskolan Föräldrakooperativet Trollet I Ur och Skur den 25 och 26 april 2017. Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Magnus Jonasson och Mirzet Tursunovic. Under besöket genomförde inspektörerna observationer i förskolans verksamhet. Vid besöket intervjuades förskolechefen enskilt, en förskollärare enskilt, delar av arbetslaget på avdelningen i grupp. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn-- granskning/kvalitetsgransknirtg/

Beslut 2 (2) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen vid förskolan Föräldrakooperativet Trollet I Ur och Skur har god kunskap om förskolans uppdrag avseende värdegrundsarbetet. Förskolechefen tar ansvar för och ser till att all personal är väl insatta i värdegrundsuppdraget och hur det omsätts i praktiken. Skolinspektionen bedömer att ett demokratiskt arbetssätt tillämpas i förskolans arbete med värdegrunden. Alla barn har möjlighet att vara delaktiga och påverka i frågor som har betydelse för dem. Det bedrivs ett medvetet arbete för att synliggöra och ge barnen kunskap om sina rättigheter och skyldigheter, såväl utifrån det enskilda barnets som barngruppens perspektiv. Alla barn har ett reellt inflytande över verksamhetens innehåll såväl som utformande av miljön. Alla barn ges utrymme och möjlighet att uttrycka sig och göra sin röst hörd. Skolinspektionen bedömer att verksamheten präglas av det etiska förhållningssätt som läroplanen anger. Genom att personalen arbetar medvetet med att vara förebilder för barnen finns det goda förutsättningar för barnen att utveckla förståelse för gemensamma normer och värden. Barnen ges stora möjligheter till konkreta upplevelser då de får tillämpa normer och värden i situationer som är av betydelse för såväl det enskilda barnet som barngruppen. Detta ger barnen möjlighet till en fördjupad förståelse för innehållet i de normer och värden som tillämpas. Värdegrundsabetet följs gemensamt upp av förskolechef och personal. Det förs återkommande diskussioner och det finns möjlighet till reflektion såväl i det dagliga arbetet som i mer organiserade former såsom arbetsplatsträffar (APT). Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlqvist Enhetschef Magnus Jonasson Utredare/Föredragande

1 (7) Bakgrundsuppgifter om förskolan Föräldrakooperativet Trollet I Ur och Skur Förskolan Föräldrakooperativet Trollet I Ur och Skur är belägen i Skåre i Karlstads kommun. I Ur och Skur är en pedagogik som förespråkas av Friluftsfrämjandet och som framhåller värdet att barnen bör ha aktiviteter och lekar utomhus oavsett väder. Förskolan har en avdelning med sammanlagt 22 barn inskrivna i åldrarna 1-6 år. I förskolan tjänstgör sammanlagt fem personer varav fyra är legitimerade förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också tjänstgör som förskollärare i förskolan. Resultat från granskningen i Föräldrakooperativet Trollet I Ur och Skur förskola I intervjuer med förskolechef och personal kommer en samstämmig bild till uttryck av hur förskolans värdegrundsuppdrag kommer till uttryck. Begrepp som återkommande omnämns som viktiga är respekt, gemensamt förhållningssätt, bli sedd, lyssnad på, allas lika värde, demokrati, samarbete och att vara delaktig. Förskolechefen och personalen uppger att de regelbundet diskuterar värdegrunden och att de vågar utmana varandras föreställningar och funderingar kring såväl normer och värden som rättigheter och skyldigheter. Vuxna som förebilder i förskolan i kombination med ett fungerande värdegrundsarbete uppger samtliga intervjuade vara viktiga förutsättningar till en fungerande verksamhet på alla områden i förskolan. Om jag lyssnar på dig, ska du lyssna på mig, det är flera dimensioner i det. Förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är Enligt förskolechefen och personalen handlar demokrati bland annat om att alla barn har rätt att få vara med och påverka. Under en samling observeras hur barnen respekterar varandras talutrymme och lyssnar på varandra. Barnen leker en rimlek där de får ge förslag på olika saker som rimmar på varandra. Barnen tillåts ge förslag på ord som inte rimmar på varandra utan att de korrigeras. Några andra barn tröttnar på att lyssna på sin kompis och börjar prata om annat. Den vuxna går då in och bryter barnens prat, nu pratar [barnets namn] och då ska vi lyssna på vad [barnets namn] vill berätta för oss. Barnen slutar prata och återfår fokus på sin kompis. Personalen betonar dock att det inte alltid är som barnen får sin vilja igenom men att det oavsett är viktigt att bli sedd och lyssnad på. Det kan då handla om att kompromissa eller enas om turtagning

2 (7) istället. Som exempel nämns att personalen anpassar och bestämmer i vilken ordning barnen ska stå vid det så kallade vandringsrepet då de ska gå ut i skogen. För de minsta barnen kan det, enligt personalen vara frustrerade när de inte alltid blir förstådda eftersom de ännu inte har det verbala språket. Här använder personalen tecken och försöker på annat sätt förstå de yngre. Vid observerade matsituationer visar personalen stor tilltro till barnens förmåga samtidigt som barnen får stöd i att skapa turordning och att samarbeta. Maten skickas runt och barnen får tala om vad, hur mycket och vad de inte vill ha att äta. Barnen får servera sig själva och avgöra hur lite eller mycket de vill plocka till sig av en viss sak på matbordet. Vid ett tillfälle uppstår en situation där ett barn inte vill ha broccoli och uppmanas att ta en bit morot istället. Efter att ha smakat kommer barnet fram till att hen gillar morot men inte broccoli. Därefter följer ett samtal om att alla är olika och gillar olika saker men för att veta det måste man ibland prova saker. Vid en aktivitet ute i skogen där barnen ska klättra längs med ett rep uppför en skogsbrant observeras flera exempel på hur personalen, genom att vara förebilder, visar hur man kan samarbeta i olika situationer och påvisa alla likas värde. Aktiviteten inleds med att två vuxna visar barnen hur de kan hjälpas åt att klättra uppför skogsbranten med hjälp av repet. En vuxen klättrar längs med repet medan den andra står och håller i repet och uppmuntrar den som klättrar genom att ropa du klarar detta, vad duktig du är, bara några steg till så är du framme! Barnen följer intresserat de vuxna som klättrar uppför repet och kommer också med muntra tillrop för att stötta de vuxna i klättrandet. När det sedan är barnens tur klättrar barnen i tur och ordning uppför repet samtidigt som de hjälps åt och samarbetar kring hur de på bästa sätt ska ta sig uppför skogsbranten. Ett barn väljer, trots uppmuntrande ord från andra barn och från vuxna, att kliva åt sidan och inte fullfölja klättringen. Efter en stund bestämmer sig barnet att försöka på nytt och möts då av ett unisont stöd från barngruppen och de vuxna där alla hjälps åt för att gemensamt lösa uppgiften och klara klättringen. Denna gången fullföljer barnet klättringen och når toppen av skogsbranten. Under observationer noteras att det på väggarna finns uppsatt material som tillkommit som ett resultat av förskolans arbete med demokrati och delaktighet. Det finns exempelvis fotografier som visar på resultatet av en samarbetsaktivitet kring hur man kan göra en cirkel och en kvadrat av kottar och en teckning där barnen tillsammans har fått rita hur man är en bra kompis.

3 (7) Samtliga intervjuade uppger att det är viktigt att barnen känner att de har både rättigheter och skyldigheter, vilka ses som nära sammankopplade. De har rätt att ha en åsikt men också skyldigheter i att förstå att andra människor också har känslor och viljor. Personalen uppger att det finns en naturlig koppling till att lära barnen skyldigheter, exemeplvis att visa ansvar för miljön, då det är en I Ur och Skur förskola. Till rättigheterna räknas enligt personalen, bland annat rätten att säga nej. Under den observerade uteaktiviteten säger ett barn nej till att klättra med någon annan och säger att hen vill pröva om hen kan klättra uppför repet längs med skogsbranten utan hjälp. Barnets vilja respekteras av både vuxna och barn. Efter en viss ansträngning klarar barnet att ta sig upp på egen hand. Ibland vill man inte ha hjälp för man vill se om man kan klara det på egen hand. Då måste man få göra det. Personalen uppger att barnens reella inflytande är något de arbetar med dagligen. De försöker alltid lyssna in barnen och vara lyhörda. När det gäller de yngsta barnen uppges det handla om att tolka signaler då barn snabbt kopplar samman tecken med olika behov de har. Förskolechefen och personalen uppger att man i verksamheten arbetar utifrån begreppen Medupptäckare, Medagerande, Medundersökande och Medupplevande, de fyra M:en. För att väcka lust och nyfikenhet hos barnen uppges det vara viktigt hur personalen förhåller sig för att skapa en bra lärandemiljö för barnen. Vi arbetar medvetet utifrån ett frågebaserat lärandesätt, där inte svaren alltid serveras färdiga. Barnen får på så vis mer inflytande i sitt lärande och lusten ökar. I intervjuer ger personalen exempel på hur barnen getts inflytande som när de började visa intresse för bussar. Det fångades upp av personalen och barnen fick komma med förslag på hur man kunde utforma miljön för att den skulle passa till lekar där man åkte buss. Som en följd av detta inreddes ett så kallat bussrum i förskolan. Personalen uppger att barnen väljer vad de vill göra ute, hittar de exempelvis en skalbagge får vi fånga upp det intresset och prata om det. Enligt personalen kan barnen få vara med och bestämma vilken maträtt de ska laga ute vid de tillfällen då de äter i skogen eller den fria leken på förskolans gård som är värdefullt för det handlar om demokrati och social utveckling. Av insänd dokumentation till Skolinspektionen framkommer att barnens inflytande, delaktighet, skyldigheter och rättigheter samt att förstå och handla efter demokratiska principer är delar som förskolan valt att sätta extra fokus på i sitt värdegrundsarbete under våren 2017.

4 (7) Förskolans verksamhet ska präglas av ett etiskt förhållningssätt Förskolechefen uppger i intervjun att den pedagogiska tanken med I Ur och Skur är att händelser används för lärande. Som exempel nämns att om barnen är kalla om händerna kan man prata om varför man fryser eller om ett barn är argt eller ledset, kan man prata om de känslorna. I intervjuer framkommer att förskolan arbetar med "En liten kompisbok", en serie böcker, som bygger på Barnkonventionen. Förskolechefen och personalen uppger att personalen ibland dramatiserar påhittade händelser för att barnen ska kunna få vara med och lösa dessa. Ett exempel på detta observeras när barnen i samband med en samling får välja varsin färg på mattan att sitta på under samlingen. I slutet återstår det en vuxen som ska välja färg. Hen väljer då grönt som den andra vuxna redan sitter på. Det uppstår en kort diskussion mellan de vuxna som barnen lyssnar uppmärksammat på. Till slut föreslår den vuxne som först satt på grönt att de kan samsas och båda sitta på grönt tillsammans. Ett förslag som barnen tycker är bra. Att hjälpas åt återkommer och betonas som viktigt i intervjuerna. Genom att hjälpa en kompis synliggörs också enligt de intervjuade att vi är olika och har olika behov och förutsättningar. Det är vinst för båda att hjälpa och bli hjälpt. Under en observerad tambursituation framkommer flera exempel på hur barnen lyssnar in varandras behov av hjälp, hur de hjälps åt och hur de visar tillit till varandras förmågor. De yngsta barnen försöker ta på sig mössa eller vantar. De uppmuntras av de äldre barnen att försöka själva först innan de får hjälp av ett litet äldre barn eller en vuxen. Såväl de yngre som de äldre barnen visas av personalen stor tilltro till sin förmåga att lösa uppgiften. De yngre genom att de ges förtroende att försöka och de äldre barnen genom att dela med sig av sin kunskap och förmåga. Samtliga intervjuade uppger att det finns vissa normer som det aldrig går att ge avkall på som exempelvis när det finns en risk för att barnen skadar sig om de inte upprätthålls. Åka pulka på gården får man bara göra om man har hjälm på sig och grenar får bara användas till kojbyggande. Andra handlar om att som barn få bli bemött utifrån sina grundläggande behov och rättigheter såsom att lyssna och bli lyssnad på, bli sedd och bekräftad, att vara en bra kompis, att bli behandlad på ett respektfullt sätt. Andra normer som inte heller uppges vara förhandlingsbara är allas lika värde och att känna ett eget värde. Förskolechefen och arbetslaget uppger vikten av att de fortlöpande diskuterar bemötande och ett gemensamt förhållningssätt. Personalen uppger att de är väldigt olika

5 (7) som personer men att de vågar utmana och vara kritiska mot varandra i sina sätt att tänka och förhålla sig. Vi vågar fråga varandra om saker som man gjort, hur och varför. Det är positivt att det är på det viset. Personalen uppger också att det ibland är nödvändigt att kunna bryta mot normer men att det då gäller att fundera över varför och i vilket syfte man bryter mot en på förskolan etablerad norm. Som exempel ges att man kan uppmärksamma att det finns barn som inte klarar av att sitta still under en samling utan har behov av att röra på sig istället. Barn är förståndiga och ser, förstår och har en acceptans inför varandras olikheter och behov. Personalen betonar samtidigt vikten av att de då måste vara tydliga och motivera för barnen varför de bryter mot en norm. Förskolechefens och förskollärarens ansvar för värdegrundsarbetet Såväl förskolechef som personal uppger samstämmigt att det finns förutsättningar till att bedriva ett aktivt värdegrundsarbete. Det finns tid avsatt för reflektion, uppföljning och utvärdering av värdegrun.dsarbetet. Arbetet dokumenteras på olika sätt, exempelvis genom foton, blogg och olika former av anteckningar. Förskolechefen uppger att då hon även arbetar som förskollärare i verksamheten får hon en bra bild av hur det ser ut. Det ger ett underlag som ligger till grund för att lyfta frågor kopplade till värdegrunden i olika forum såsom APT och gemensam planeringstid men även när det ges möjligheter till reflektion i det dagliga arbetet. Förskolan ingår i ett nätverk där andra I Ur och Skur förskolor ingår. Nätverket träffas en gång per termin och det finns en stor frihet att lyfta upp frågor att diskutera som är av betydelse för den egna verksamheten. Samtliga intervjuade uppger att de är nöjda med nätverksträffarna och den fortbildning de får därigenom. Det finns enligt personalen oftast med en punkt på dagordningen när nätverket träffas som rör förskolans värdegrundsarbete. Förskolechefen uppger att de utöver nätverksträffarna också har tillgång till olika former av fortbildningsinsatser genom Friluftsfrämjandet. Av intervjuer och insänd dokumentation framkommer att förskolechefen följer upp och utvärderar arbetet i verksamheten kontinuerligt i samband med APT. Förskolechefen följer då upp var personalen befinner sig i arbetet i förhållande till de mål man tidigare satt upp att arbeta mot inom värdegrundsuppdraget, barnens inflytande, delaktighet, skyldigheter och rättigheter samt att förstå och handla efter demokratiska principer. Personalen uppger att förskolechefen tar

6 (7) ansvar för värdegrundsarbetet utifrån sitt uppdrag som förskolechef genom att hon bland annat lyfter och problematiserar kring värdegrundsfrågor på olika forum som till exempel APT. Personalen uppger att förskolechefens förf örståelse för verksamheten, utifrån sitt arbete som förskollärare i densamma, är värdefull. Någon uttrycker det som att jag känner att vi därför kan gå djupare in på vissa ämnen på våra möten. Förskolechefen uppger att hon har legitimitet hos personalen i sitt uppdrag som förskolechef. Ett uppdrag som personalen i intervju uttrycker att hon tar stort ansvar för. Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsområde som använts i granskningen. Bedömningsområde Förskolan lägger grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är Inom detta område granskas om förskolläraren tar ansvar för att arbetslaget har ett demokratiskt arbetssätt och att det skapas ett demokratiskt klimat i verksamheten. Vidare granskas om barnen ges förutsättningar att förstå sina rättigheter och skyldigheter och att alla barn ges möjlighet att aktivt delta i verksamheten. Inom området granskas också hur barnen får ett reellt inflytande i verksamheten, hur deras behov och intressen utgör utgångspunkt för planering av innehåll och miljö samt hur förskolläraren tar ansvar för detta. (Lpfö-98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, 2.1 Normer och värden, 2.3 barns inflytande) Bedömningsområde Förskolans verksamhet präglas av ett etiskt förhållningssätt Inom detta område granskas hur barnen ges förutsättningar att utveckla solidaritet och förståelse för andra människor och att alla har lika värde. Vidare granskas hur personalen genom sitt förhållningssätt och att vara förebilder förmedlar normer och värden som barnen ges möjlighet att tillägna sig. (Lpfö-98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden)

7 (7) Bedömningsområde Förskolechefens ansvar för värdegrundsarbetet Inom detta område granskas hur förskolechefen tar ansvar för hur värdegrundsarbetet bedrivs. Att verksamheten utformas demokratiskt där barnen deltar aktivt och har inflytande granskas liksom att personalen har kunskap om uppdraget och följer de normer och värden som läroplanen anger. I detta ingår också att förskolechefen ska se till att det finns förutsättningar för att dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla värdegrundsarbete. (Skollagen (2010:800) 2 kap. 9 Ledningen av utbildningen och 34 Kompetensutveckling, Lpfö-98 2.7 Förskolechefens ansvar)