1 Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt kandidatprogram i musik, inriktning världsmusik Ansvarig programledare/studierektor: Lars Ohlsson Omfattning: 180 hp Nivå): Grundläggande nivå Examensbenämning: Konstnärlig kandidatexamen i musik med inriktning världsmusik Startår i sin nuvarande form: 2007 Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för scen och musik Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 6 hp Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Delvis Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Varje höst Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: 26/26 Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: 142 tkr/hst Eventuell samordning med andra program: Konstnärliga kandidat- och masterprogram vid Högskolan för scen och musik
2 Webblänk till utbildningsplan mmhttp://www.hsm.gu.se/digitalassets/882/882584_utbildningsplan_kand_musik.pdf, http://130.241.61.20/ny_utbstruktur/utb_struktur_oversikt.htm Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Vid antagningsproven 2010 sökte 58 personer till utbildningens 8 platser i årskurs 1. År 2011 sökte 69 personer till 10 platser i årskurs 1. Söktrycket är stabilt men vi önskar fler sökande inom genrer och traditioner utöver den nordiska folkmusiktraditionen. Utbildningens utformning och innehåll gör den unik inte bara i Sverige utan även internationellt så dimensioneringen i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad känns bra.. Den kärva arbetsmarknad som möter våra examinerade studenter ställer höga krav på att utbildningen även ger en god grund för att hantera frilansmarknadens villkor. Vissa av våra studenter kombinerar även sitt musikerskap med att undervisa. I dagsläget finns möjlighet att komplettera musikerutbildningen med det korta lärarprogrammet 90 hp som ger lärarexamen. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange Lå 2010 9 sökande och 4 antagna Lå 2011 6 sökande och 2 antagna Utbildningen marknadsförs via hemsidan och separata annonser i fackpress. Turnéprojekt där studenter och lärare besöker förutbildningar. Informell marknadsföring är central i form av exempelvis tidigare studenter. Internationellt nätverksbyggande inom europa samt genom aktivt deltagande inom Nordtrad. Breddad rekrytering sker genom samarbete med College Hammarkullen. 26 hst och i genomsnitt ligger prestationsgraden runt 90 %.
3 och 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). Mycket få studenter avbryter sina studier. Under perioden 2007-2011 har två studenter avbrutit sina studier och en student har bytt studieort. Studieuppehåll är dock vanligt och grundar sig ofta i att studenterna erbjuds arbete som musiker eller tar ett avbrott i musikstudierna för att läsa ett annat ämne. De få alumnundersökningar som gjorts vid HSM och Konstnärliga fakulteten härrör sig från år 2000 och 2009. I konstnärliga fakultetens uppföljning av tidigare studenter 2009 var svarsfrekvensen för musikområdet mycket låg i kombination med att rapporten ej beskriver alumners uppfattningar på programnivå. 2010 och 2011 har inneburit ett trendbrott vad gäller studenternas ambition att slutföra sin utbildning och inte minst slutföra sitt examensarbete. Dock väljer ett antal studenter att inte slutföra sin utbildning på grund av att de redan erbjudits arbete. Denna problematik gäller inte specifikt kandidatutbildning inriktning världsmusik utan är en generell problematik för många konstnärliga utbildningar där examen i praktiken har ett litet värde i förhållande till yrkeslivets krav. Däremot är kunskaperna och färdigheterna som utbildningen ger viktiga men de prövas på helt annat sätt än med uppvisande av en examen. 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Under hela utbildningen finns ett aktivt fungerande studentstöd, där mentorer, lärarlaget och kursledaren och utbildningsledaren följer studenternas utveckling på nära håll. Arbetsformerna inom många kurser medför ett nära samarbete mellan lärare och student. Grupperna är ofta små och det är lätt att se den enskilde studenten. Varje student har under utbildningen tillgång till en personlig mentor. Mentorn är en av lärarna på utbildningen som följer studentens arbete och process under studietiden. Erfarenheten är att detta fungerar mycket bra samt att GU i sin tur har väl fungerande funktioner/stöd då behov finns (Studenthälsan, språkstöd etc.).
4 II. Innehåll och utformning A. Innehåll. 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. År 2007 gjordes en grundlig revidering av utbildningsplan och kursplanerna i anslutning till införandet av Bologna. HSM har sedan 2010 en kursplanegrupp bestående av 6 personer som har till uppgift att regelbundet se över och säkerställa att kursplanerevideringar görs och att kursplanerna håller en god kvalité. 2011/ 2012 sker en revidering av kursplanerna samt hela utbildningens struktur och innehåll. Innehållet i utbildningsplanen är formulerad inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. Kursplanerna i sin tur är formulerade utifrån mål och innehåll i utbildningsplanen. Kursvärderingarna samt terminsredovisningar i form av solokonsert, duokonsert och ensemblekonsert används som metod att säkra att innehållet i programmet svarar mot lärandemålen i kursplanerna. 2011/2012 kommer programmets utbildningsplan och samtliga kursplaner att revideras. Detta inte minst i ljuset av att säkerställa relationen examensmål, utbildningsplan och kursplaner. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt under utbildningens gång. Inom arbetet under repetitioner och offentliga konserter framgår tydligt varje students individuella utveckling och studieresultat. I konsertprogrammen sätts den kravnivå som erfordras i dagens konsertvärld. Lärare på respektive instrument stöder den enskilde studentens instudering. Här sker fortlöpande en individuell avläsning av de studerandes utveckling. Under hela utbildningstiden möter studenterna representanter från yrkeslivet och andra institutioner som speglar nivån på utbildningen och den individuella nivån på studenterna. Examensarbetets kvalitet säkerställs genom granskning av annan handledare än den handledare studenten arbetat tillsammans med. Ämnesområdet är nytt inom akademivärlden och någon relevant forskning vid institutionen finns i nuläget inte. HSM har dock mycket goda förutsättningar för att strategiskt satsa på en forskningsmiljö inkluderande forskarstuderande som intresserar sig för exempelvis folk och världsmusikområdets specifika frågeställningar och utmaningar.
5 Forskning inom detta område är mycket eftersatt även i ett internationellt perspektiv. Flera av de undervisande lärarna på programmet har varit eller är involverade i konstnärliga utvecklingsprojekt. En ambition är dock att betydligt fler ska involveras i denna typ av projekt. C. Utformning. Beskriv/ange och 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. Undervisning sker i skilda former, alltifrån individuell undervisning, handledning, ensemblespel i mindre och större ensembler, seminarier, föreläsningar och masterclass samt workshops. Fördelningsmässigt (observera vad gäller undervisning) utgör ensemblespel och de instrumentala studierna (individuell undervisning, seminarier, föreläsningar och workshops) cirka 80 % av undervisningen. I övrigt i form av mer traditionella akademiska studier (seminarier, föreläsningar och handledning). I stort utgör gestaltande examinationsformer grunden för bedömning av den enskilde studenten. Detta både som individ men också som individ i ett kollektiv (exempelvis ensemblespel). Skriftliga redovisningar i form av salstenta, inlämningsuppgifter i form av t.ex. reflektionsuppgift eller uppgifter inom musikteoriämnet används även i ett stort antal kurser. Det sista året i programmet är andelen skriftliga redovisningar mindre. Examensarbetet innehåller både en konstnärlig gestaltande del och en skriftlig reflekterande del. Antalet utlagda undervisningstimmar delat på 40 veckor blir 10,1 timmars lärarledd undervisning i veckan vilket inte motsvarar verkligheten. Vissa veckor är studenterna exempelvis ute på turnéprojekt eller liknande som inte är lärarledda under det praktiska genomförandet. Det med för att den normala undervisningsveckan motsvarar ca 15 timmars lärarledd undervisning. Mest lärarledd undervisning ligger i åk 1 och 2. I åk 3 är schemat glesare för att ge studenterna tid för att arbeta med examensarbetet inkl. examenskonserten.
6 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Ämnesgrupp Undervisande lärarna på utbildningen har en ämnesgrupp vars huvudsakliga uppgift är att ventilera pedagogiska och didaktiska frågor. Ämnesgruppen fungerar som en tankesmedja där utbildningens innehåll och mål diskuteras och där nya tankar och idéer föds. Gruppen leds av Sten Källman. Högskolepedagogisk kurs Med hjälp av extra medel från UFL och universitets enhet för kompetensförstärkning har HSM under läsåren 2008-2010 gjort särskilda satsningar på kompetensförstärkning för både lärare och övrig personal. I nuläget har endast en av fem tillsvidareanställda genomgått högskolepedagogisk grundkurs. För lärare som jobbar deltid är det svårt att få tid till kompetensutveckling i samma utsträckning som en heltidsanställd. Planen är att samtliga lärare ska genomgå högskolepedagogisk grundkurs. Musik och genus Musik och genus är ett treårigt projekt för pedagogisk och konstnärlig utveckling av utbildningarna för operasångare, musikalartister, musiker, kompositörer och lärare i musik vid Högskolan för scen och musik. Projektet startade hösten 2009 för att avslutas våren 2012. På världsmusikutbildningen har vi under läsåret 10/11 studerat vad som händer i rummet i en ensemblesituation. Aktiviteten har granskat ensemblespel ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. Studenter och lärare har under året skrivit loggböcker för att dokumentera händelser och upplevelser. Projektmålet är att all personal ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin yrkesutövning, ur ett såväl genus - och jämställdhetsperspektiv, som andra normkritiska perspektiv. Coaching Flera av de tillsvidareanställda lärarna samt utbildningsledare och kursledare har under 2009 eller 2010 genomgått coachingutbildningen. Vi har nu på olika sätt utifrån olika behov, börjat föra in coachingen som ett pedagogiskt verktyg i arbete och undervisningen. Målet är att resterande tillsvidareanställda lärare går kursen under läsåret 2011/12.
7 D. Kvalitet på studentprestationer. 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Bedömning av de studerande sker kontinuerligt under utbildningens gång. Inom arbete med repetitioner och offentliga konserter ser man tydligt varje students individuella utveckling och studieresultat. Vid termins-examination av huvudämnet består juryn av tre lärare inom ämnesområdet. Studenten får feedback och personlig rådgivning inför de fortsatta studierna. Studenternas resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål, och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. Bedömningar av examenskonserten i kombination med examensarbetet utgör grunden för att mer övergripande bedöma den studerandes resultat i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen. Här prövas de konstnärliga aspekterna men också förmågan till reflektion. Examenskonserten (offentlig konsert) prövar den konstnärliga nivån hos de studerande. E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. Världsmusikutbildningen har en självklart starkt internationell inriktning med studenter och även lärare från olika länder och med olika kulturella bakgrunder. Studenterna arbetar dagligen med folkmusik från olika kulturer och med icke västerländsk konstmusik. Programmet på kandidatnivå ges inte på engelska men det internationella utbytet är en mycket central aspekt för utbildnings innehåll och kvalitet. Många internationella gästlärare inom t.ex forumkursen. Andelen engelsk litteratur inom utbildningen är begränsad men vissa kurser ges på engelska för att tillmötesgå våra utbytesstudenter.
8 III. Lärarkompetens 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4 inresande utbytesstudenter och ingen utresande. Inga lärarutbyten under 2010 (vilket är en ovanlighet). Se E.1 En medveten satsning på att alltid ha inresande utbytesstudenter inom programmet gör att de ordinarie studenterna skapar viktiga nätverk i ett internationellt perspektiv. Samtliga lärare på utbildningen är eftertraktade frilansmusiker och majoriteten av dem har internationell erfarenhet som frilansmusiker och undervisande gästlärare. Lärarna inom utbildningen är alla högt kvalificerade pedagoger med lång erfarenhet inom yrket. Samtliga lärare har även en omfattande verksamhet som frilansmusiker, nationellt och internationellt. Med dessa erfarenheter tillför de ovärderlig specialistkompetens till utbildningen. Kompetensen inom lärarkåren motsvarar tyvärr inte tjänstegrad. Idag har vi fem tillsvidareanställda adjunkter på deltid. Bland regelbundet anlitade timlärare är de flesta adjunkter. Ingen. En av fem i den fasta lärarkåren har gått steg 1 och flera står på kö för att starta men platsbrist på framförallt distanskursen (som passar frilansmusiker bra) har gjort att hela processen har blivit försenad. Först nu ht 2011 har vi från PIL-enheten fått information om att det går att validera steg 1. Flera av dem som inte har gått kursen har en musiklärarlärarutbildning så ett antal valideringar kommer att bättra på statistiken. Ingen
9 IV. Studentinflytande 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. lärare har hittills gjort 15 hp. Grunden för all anställning vid HSM är att tjänsten ska utannonseras. Det normala förfarandet vid anställning till adjunkt är att behovet diskuteras i HSM:s ledningsråd, föredras i HSM:s högskoleråd och att därefter genomför en rekryteringsgrupp intervjuer med ett urval av de sökande och sedan föreslår högskolerektor vem rekryteringsgruppen förordar. Vid anställning till lektor och professor tillämpas sakkunnigprövning i kombination med ovan. Vid rekrytering av lärare i musikaliskt utövande ämnen anställer vi personer som är yrkesverksamma musiker med dokumenterad pedagogisk skicklighet. Tjänsterna motsvarar inte heltid för att möjliggöra ett fortsatt musikerskap parallellt med undervisandet. Det är inte möjligt att dra några direkta slutsatser av GU:s Studentbaromenter 2010 då statistiken bygger på svar från studenter vid hela Konstnärliga fakulteten. De få alumnundersökningar som gjorts vid HSM och Konstnärliga fakulteten härrör sig från år 2000 och 2009. I konstnärliga fakultetens uppföljning av tidigare studenter 2009 var svarsfrekvensen för musikområdet mycket låg i kombination med att rapporten ej beskriver alumners uppfattningar på programnivå. HSM startade 2010 en egen alumnverksamhet som nu är under uppbyggnad och som möjliggör programrelaterad information. Programutvecklingen utgår från kursvärderingarna samt kontakt mellan studenter, lärare kursledare och utbildningsledare. En kvalitetsanalys sker kontinuerligt inom ämnesgruppen (se C 4). Studentkårerna vid HSM har slagits samman till en kår och har under uppbyggnadsskedet 2010 fungerat dåligt vilket har medfört att vi inte haft studentmedverkan i alla beredande och beslutande organ som önskat. Förhoppningsvis får kåren en fastare struktur och organisation under detta läsår. Utbildningens pedagoger arbetar nära studenterna, som på
10 V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. de flesta konstnärliga utbildningar. Kritik eller problem på utbildningen som angår studenternas arbete eller arbetsmiljö fångas i regel snabbt upp av lärarna, kursledare eller utbildningsledaren, som också har regelbundna träffar med studentgruppen. Utbildningen är unik inom Göteborgs Universitet. Världsmusikutbildningen på HSM var den första i sitt slag i Norden. Den erbjuder studenter en utbildningsmöjlighet i genrer som tidigare inte varit möjliga att studera på högskolenivå. Världsmusikutbildningen förbereder för den kommande yrkesrollen som musiker med specialisering på folkmusik, icke västerländsk konstmusik och mötena mellan olika musikstilar. Den ger plats både för fördjupade kunskaper och breda perspektiv, och för reflektion och diskussion kring musiken och samtiden. Ett genomgripande mål för kandidatutbildningen är att stärka studenten i sitt egna, självständiga konstnärskap och i det skapande arbetet tillsammans med andra. Detta sker genom kritisk reflektion kring det egna arbetet, och i relation till samhälle, klass, genus och etnicitet. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så Se IV.1
11 är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). VI. Framtid 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Se IV.1 Vår egen analys är de flesta studenterna etablerar sig väl inom sitt yrkesområde. Under hela utbildningstiden möter studenterna representanter från yrkeslivet i form av institutioner eller redan verksamma musiker och skapar på så sett ett värdefullt nätverk. De flesta studenterna är redan under utbildningstiden aktiva frilansmusiker Alumnverksamhet inom utbildningen är under uppbyggnad. Revidering av utbildningsplan och kursplaner. Fortsatt arbete med att hitta nya samarbetsformer mellan kandidat, master och forskning. Målet är en kreativ komplett miljö till gagn för samtliga parter. Framtidsutsikterna är goda och om 10 år är förhoppningsvis utbildningen på engelska och hälften av studenterna från andra länder än Sverige. Flera befordrade lärare och en relevant tjänstestruktur med en gästprofessor som självklart inslag. Forskning inom ämnesområdet på institutionen. Högre söktryck och en högre ingångsnivå på de antagna studenterna. Ett stort internationellt nätverk är uppbyggt där utbildningen har en tydlig internationell plats.
12 VII. Övrigt av vikt om programmet 1. Organisation och ledning av programmet. Utbildningen leds av utbildningsledaren som har det innehållsliga ansvaret för utbildningen (konstnärligt och pedagogiskt) samt ekonomiskt och personellt ansvar, på delegation av Högskolerektor. En kursledare organiserar studierna på kursnivå och ämnesgruppen för världsmusik fokuserar sitt arbete på de pedagogiska och didaktiska frågorna. VIII. Sammanfattande bedömning 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. 2. Programmets största svaghet. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: HSM har varje år välkomst och introduktionsdagar för samtliga nya studenter där hela HSM presenteras. Även utbildningsspecifika samlingar av informationskaraktär och identitetsskapande träffar av ren social karaktär förekommer under introduktionsdagarna. Varje ensemble och praktikprojekt är i sig identitetsskapande. Examenshelgerna är varje år en festlig föreställning där lärare och studenter lyssnar på avgångsstudenternas konserter och umgås socialt. Varje termin avslutas med en gemensam konsert av alla världsmusikstudenter, med efterföljande fest. Utbytesstudenter vittnar varje år om den öppna och sociala stämning som råder i huset Artisten där studenterna tar hand om varandra och kontakten med lärare och personal är otvungen. Kursen Frilansens värld del 1, 2, 3 tar upp de flesta aspekter av vad frilansmarknaden kräver. Varje läsår innehåller olika typer av turné/praktikprojekt där studenterna antingen själva får hantera det praktiska arbetet kring bokning och marknadsföring eller i samarbete med t.ex Kultur i Väst eller annan arrangör. Alla lärare i musikalisk utövande ämnen är verksamma musiker i den verklighet de utbildar för.
13