Datum: 211 4 27 BEFOLKNINGSPROGNOS 211 215 Med fokus på stadsdelsnämnden CENTRUM 59 981 57 65 21 215 5 661 2 Här kan du hitta: Kort om stadsdelsnämnden Centrum Sammanfattning av befolkningsprognos 211 215 Hur beräknas prognoserna? Svårigheter med att beräkna befolkningsprognoser Att tänka på vid användandet av befolkningsprognoser Använd gärna uppgifterna men uppge källa: Samhällsanalys och Statistik, s Stads stadskansli
Bakgrund Kort om stadsdelen Centrum Centrum är en av två stadsdelsnämnder som inte förändrats geografiskt i den stadsdelsnämndsöversyn som genomfördes till 211. Sett till befolkningens storlek är Centrum den näst största stadsdelsnämnden efter Majorna Linné. Som centrum för och därmed hela sregionen är Centrum mycket mer än bara ett bostadsområde bland andra inom. Centrum består till en mycket hög andel av flerbostadshus. Inom stadsdelsnämnden finns flera stora studentområden vilket leder till i att stadsdelen har stora in och utflyttningsströmmar. Det senaste årtiondet har bostadsbyggandet varit relativt stort och bidragit till en kraftig befolkningsökning. Bristen på småhus och att Centrum historiskt uppfattats som en miljö som inte attraherat barnfamiljer medför att Centrum har en större utflyttning av barnfamiljer än någon annan stadsdelsnämnd inom. Hur stora utflyttningsströmmarna av barn från stadsdelsnämnden är blir tydligt när man ser att vart tionde barn som föds i föds i Centrum, men bara vart tjugonde barn i skolåldrarna bor i Centrum. Inom hela har fruktsamheten stigit kraftigt under 2 talet. Den snabba ökningen av fruktsamheten och sedermera antalet födda barn började i Centrum där den procentuella ökningen av antalet födda barn varit störst av alla stadsdelsnämnder. Befolkningsprognos 211 215 Centrum förväntas i befolkningsprognosen öka med knappt 3 personer fram till 215, vilket är en något mindre ökning än den senaste femårsperioden. Den största delen av den förväntade befolkningsökningen ligger i åldrarna 2 74 år vilket innebär att Centrum är en av stadsdelsnämnderna som får en mindre dramatisk befolkningsutveckling i de åldersgrupper som har störst betydelse för stadsdelsnämndernas serviceproduktion. Fram till år 215 sker en liten ökning av barnen i skolåldrarna vilket också gäller antalet förskolebarn. Ökningen är dock liten jämfört med vad som väntar en del andra stadsdelsnämnder inom. Antalet äldre personer över 75 år minskar med 3 personer fram till år 215.
Historisk utveckling Födda och avlidna Årligt födelsenetto, födda och avlidna 21 21 1 8 6 4 2 Centrum är den av dagens 1 stadsdelsnämnder som historiskt sett haft den lägsta fruktsamheten i. Den stora fruktsamhetsökning som nått hela startade i Centrum där fruktsamheten redan i början av 2 talet steg kraftigt. Fram till och med år 26 ökade antalet födda år för år. Därefter sjönk antalet födda barn under 27 och 28 för att sedan öka med 118 barn till en ny rekordnivå 29. 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Födelsenetto (födda avlidna) Födda Avlidna De två senaste åren är de år med flest antal födda, 897 respektive 868 barn. 5 4 3 2 1 1 2,75 2,5 2,25 2, 1,75 1,5 1,25 1, Födelsenetto (födda minus avlidna) 21 21 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Summerad fruktsamhet 21 21 Centrum totalt 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Not. Det summerade fruktsamhetstalet är ett demografiskt mått som mäter kvinnornas benägenhet att skaffa barn det aktuella året. Måttet anger det antal barn som varje kvinna i genomsnitt skulle föda under sitt liv om de födde barn i den utsträckning som skett inom varje ettårsklass det aktuella året. Antal födda barn/kvinna räknas ut för varje ettårsklass och summan av dessa åldersspecifika tal är lika med det summerade fruktsamhetstalet. Antalet äldre har minskat under 2 talet och medfört att det årliga antalet avlidna personer sjunkit mycket. Det minskade antalet avlidna och de höga födelsetalen har tillsammans inneburit att födelseöverskottet (skillnaden mellan födda och avlidna) gått ifrån att ha varit negativt till att årligen bidra med 3 4 personer till befolkningstillväxten. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, vilket är en svårighet vid beräkning av prognoser. Antalet födda beror dock inte enbart på fruktsamheten utan även på hur åldersstrukturen i området ser ut. Ett tydligt exempel är där man haft den största fruktsamhetsökningen under det senaste decenniet. Samtidigt har ökningen av antalet födda barn inte alls växt lika snabbt som i övriga på grund av att det finns relativt få personer i de mest barnafödande åldrarna.
Flyttningar Antal flyttningar med koppling till stadsdelarna i förhållande till befolkningens storlek. Stadsdelsnämnden Centrum har de största flyttrörelserna. 3 25 2 15 1 5 Centrum Östra Angered Majorna Linné Örgryte Härlanda Lundby Askim Frölunda Högsbo Norra Bakgrund: Flyttningar till och från ett område Bostadsbyggande är en viktig faktor för utvecklingen av flyttmönstren till och från ett område. Men det finns andra flyttströmmar som inte direkt förklaras av bostadsbyggande. Den befintliga bostadsstrukturen i ett område är ofta en viktig förklaringsfaktor till flyttmönstren till och från områden. Vilken typ av bostäder och när bostäderna byggts säger en hel del om vilka åldergrupper som bor i området, samt vilka grupper som söker sig dit. Flyttintensiteten kopplat till ett område beror bl.a. på andelen lägenheter i flerbostadshus och på områdets geografiska läge inom. som domineras av småhus har den lägsta flyttintensiteten medan de centrala stadsdelarna och nordöstra har en betydligt högre andel flerbostadshus och därmed en högre flyttintensitet (se diagram). Vissa områden har en naturlig utglesning av befolkningen, exempelvis småhusområden som är byggda för 2 3 år sedan där föräldrar till vuxna barn bor kvar samtidigt som barnen flyttar ifrån området för eget boende. Här blir det inget ledigt boende trots en stor utflyttning av unga vuxna. Även områden med mycket flerbostadshus kan ha tidsepoker med befolkningsmässig utglesning eller förtätning. Sådana förändringar är ofta kopplat till s.k. generationsskiften, där ensamstående äldre lämnar lägenheter och in flyttar exempelvis unga sambopar. I områden som genomgår denna typ av generationsskiften ökar ofta antalet barn snabbt. Det är dock viktigt att tänka på att skiftningar av det här slaget inte sker över några enstaka år utan oftast är ett resultat av en förändring som pågått över en längre tid, ibland i kombination med nyproduktion av bostäder. Effekterna av sådana förändringar kan dock bli stora då områden som tidigare varit i stort behov av äldreomsorg istället får en kraftigt ökad efterfrågan på barnomsorg. Inom de delar av staden som tar emot den största delen av kommunens flyktingmottagning sker ibland förtätningar, dvs. större befolkningsökningar, utan att det byggts nya bostäder eller att området genomgått ett s.k. generationsskifte. Exempel på områden som befolkningsmässigt förtätats på detta sätt är Bergsjön, Hjällbo och Hammarkullen.
In och utflyttning till/från Centrum 21 21 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Netto IN UT Nettoflyttning (in minus utflyttning) 21 21 1 Centrum är den stadsdelsnämnd som har den största rörligheten mätt i antal flyttningar i förhållande till antal invånare. Den senaste femårsperioden har det byggts nästan 1 7 lägenheter i Centrum, vilket är 6 fler än föregående femårsperiod. Samtidigt har Centrums befolkning vuxit med ca 2 personer den senaste femårsperioden som ett resultat av positiva flyttnetton. Likt de övriga centrala stadsdelsnämnderna så har Centrum en tydlig ström av barnfamiljer som flyttar ut till s förortskommuner eller till övriga. 8 6 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Vilka åldersgrupper flyttar till och från Centrum? Utflyttningen av barn i förskoleåldrarna är mycket stor. Storleken på årskullarna som föds i Centrum reduceras med ca 6 procent fram tills att dessa kullar fyller fem år. De senaste fem åren har Centrum tappat nästan 2 5 barn i förskoleåldrarna som ett resultat av flyttningar in till och ut ur området. 2 15 1 5 5 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 Stadsdelsnämnden växer genom flyttningar i åldrarna 19 24 år. Jämfört med de övriga centrala stadsdelsnämnderna så är inflyttarna något yngre och mer koncentrerade till de yngre studentåldrarna 19 24 år. Centrum har en stor inflyttning från utlandet och övriga riket. Nettoflyttning efter ålder (de senaste fem åren)
Sammanfattande kommentarer till befolkningsprognos 211 215 I kommunprognosen, som ligger till grund för samtliga befolkningsprognoser för alla delområden inom s Stad, räknar vi nu med en högre fruktsamhet i årets prognos jämfört med prognosen som gjordes för ett år sedan. Det betyder att antalet födda ligger kvar på en hög nivå, och i de flesta kommundelar förväntas att öka de kommande åren. Fruktsamheten förväntas för de flesta stadsdelar att sakta börja avta om 2 3 år. De antaganden som görs om in och utflyttning till och från ser ungefär ut som i tidigare prognoser. Det betyder att väntas få en nettoinflyttning till kommunen på 3 personer under år 211, vilket sedan väntas minska nedåt 2 personer mot prognosperiodens slut. Vissa ändringar har gjorts i antagandena kring färdigställande av nya bostäder. Det får framförallt effekter på den förväntade befolkningsutvecklingen i de berörda stadsdelarna. Stadsdelsnämnden Centrum förväntas att få en fortsatt stark befolkningstillväxt med i genomsnitt 6 personer/år. Fram till år 215 kommer invånarantalet att ha ökat med drygt 2 9 personer och s näst största stadsdelsnämnd har då en total befolkning på nästan 6 personer. Befolkningstillväxt fram till år 215 1 8 totalt: + 29 (förändring mellan 21 215) 6 4 2 Norra Majorna Linné Angered Örgryte Härlanda Östra Centrum Askim Frölunda Högsbo Lundby Ålder 21 215 +/- % år 782 773-9 -1,2 1-5 år 2 123 2 313 19 9, 6-15 år 2 239 2 546 37 13,7 16-18 år 947 1 9 62 6,5 19-24 år 7 68 7 845 165 2,1 25-44 år 23 71 23 635 564 2,4 45-64 år 12 152 12 74 588 4,8 65-74 år 4 87 5 422 1 335 32,7 75-84 år 2 277 2 292 15,7 85- år 1 77 1 46-31 -17,6 Totalt 57 65 59 981 2 916 5,1 Befolkningsutveckling inom stadsdelsnämnden Centrum fram till 215 enligt prognos beräknad i april 211.
Utveckling av barn och skolungdomar Eftersom även nyfödda barn flyttar till och från ett område under sitt första levnadsår så är egentligen antalet nollåringar (antalet födda under året som bodde i området vid årsskiftet) en mer användbar och intressant siffra ur planeringssynpunkt än antalet födda. Vissa områden, vanligtvis de mest småhustäta, har en naturlig inflyttning av nollåringar medan andra området oftast har en utflyttning av nollåringar. år Befolkning noll år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 696 695 812 782 89 84 793 778 773 Under 21 minskade antalet nollåringar inom Centrum med 3 barn jämfört med året innan. I prognosen förväntas antalet nollåringar ligga kvar på samma historiskt höga nivå som man haft de senaste åren. Fruktsamheten antas, likt flera andra stadsdelar, emellertid gå ner något efter ett par år men på grund av nyproduktion av bostäder får denna antagna fruktsamhetsminskning ingen effekt på antalet nollåringar. 1 5 år Befolkning 1 5 år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 1 96 1 98 2 51 2 123 2 185 2 254 2 287 2 32 2 313 6 4 totalt: + 3 6 (förändring mellan 21 215) 2 Centrum Norra Majorna Linné Örgryte Härlanda Angered Östra Lundby Askim Frölunda Högsbo Antalet barn i förskoleåldrarna (1 5 år) har ökat mycket under hela 2 talet i Centrum. Fram till 215 förväntas gruppen att ha ökat med ytterligare 2 barn jämfört med 21. Det kan nämnas att Centrum är den stadsdelsnämnd som förväntas få den minsta ökningen av barn i förskoleåldrarna de kommande fem åren. Jämfört med den befolkningsprognos som togs fram för ett år sedan innebär den nya prognosen en ökning med 5 barn i dessa åldrar.
6 15 år Befolkning 6 15 år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 2 13 2 128 2 21 2 239 2 37 2 388 2 434 2 476 2 546 1 25 1 75 5 25 totalt: + 5 4 (förändring mellan 21 215) Angered Centrum Örgryte- Härlanda Majorna- Linné Norra Östra Askim- Frölunda- Högsbo Lundby Inom Centrum börjar de höga födelsetalen under 2 talet att synas i antalet barn i skolåldrarna. Antalet skolbarn förväntas fram till år 215 att öka med 3 barn. Trots en ökning av antal barn i denna åldersgrupp så tillhör Centrum de stadsdelsnämnder som har lägst ökning att vänta de kommande fem åren. Den äldre befolkningen 75 84 år Befolkning 75 84 år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 2 558 2 455 2 342 2 277 2 217 2 182 2 27 2 233 2 292 4 2 totalt: 2 (förändring mellan 21 215) 2 4 Örgryte Hä rlanda Östra Askim Frölunda Högsbo Majorna Linné Centrum Norra Angered Lundby
Antalet 75 84 åringar är en åldersgrupp som minskat kraftigt under hela 2 talet inom stadsdelsnämnden Centrum. Denna långa rad av år med ett minskat antal personer i åldersgruppen bryts nu under den kommande femårsperioden. Fram till år 215 förväntas åldersgruppen att vara i princip oförändrad till antalet. Det innebär att antalet 75 84 åringar kommer att ligga relativt stabilt runt 2 3 personer. Utvecklingen av åldersgruppen skiljer sig mycket åt mellan stadsdelsnämnderna. Några har minskningar medan andra förväntas att öka i antal. 85 år 5 3 1 1 3 5 Befolkning 85 år Örgryte Härlanda Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 1 82 1 82 1 78 1 77 1 659 1 61 1 52 1 45 1 46 Centrum totalt: 9 (förändring mellan 21 215) Majorna Linné Askim Frölunda Högsbo Lundby Östra Angered Norra Efter Örgryte Härlanda är Centrum den stadsdelsnämnd där antalet personer 85 år eller äldre förväntas minska mest. Fram till år 215 minskar åldersgruppen med 3 personer till att totalt bli ca 1 4 personer. Åldersgruppen minskar totalt sett inom hela.
Hur beräknas prognoserna? Kortfattat så beräknas prognoserna så att folkmängdens storlek i slutet av varje år bestäms genom att invånarnas ålder ökas på med ett år, antalet födda och inflyttade läggs till och antalet avlidna och utflyttade dras ifrån. Prognoserna utgår ifrån den senaste befolkningsstatistiken och utnyttjar Statistiska Centralbyråns (SCB) demografiska experters antagande om förändringen av antalet döda och födda. Antal födda under året beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. Dessa fruktsamhetstal beräknas genom att utnyttja hur det historiska barnafödandet varit i varje åldersklass bland kvinnorna. Fruktsamheten antas förändras i enlighet med SCB:s antagna utveckling av fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder beräknas utifrån den historiska andel personer som avlidit i varje ettårsklass. Dödsriskerna antas minska marginellt på lång sikt. Antalet utflyttare beräknas genom att åldersspecifika utflyttningsrisker inom området tas fram. Dessa utflyttningsrisker räknas fram genom att andelen utflyttare av befolkningen i respektive ålder tas fram och divideras med befolkningens storlek i åldersklassen. Hur många personer som flyttar ut från ett område bestäms på det här sättet av åldersstrukturen i området. Om befolkningen i de mest flyttningsbenägna åldrarna (ofta 2 25 år) ökar kommer utflyttningen från området att öka. Antalet inflyttare bestäms utifrån historiska data och fördelas sen åldersmässigt utifrån hur det sett ut de senaste åren. Antaganden kring fruktsamhet, dödlighet och flyttningar anpassas till var och en av stadsdelarna utifrån dess historiska utveckling. Särskilda prognoser görs för befolkning som flyttar in i nybyggda bostäder och för boende i äldreboenden. Vid prognosen för befolkningen i nyproducerade bostäder utnyttjas Fastighetskontorets planer för bostadsbyggandet. Sedan bestäms en förväntad åldersfördelning hos inflyttarna i varje byggprojekt utifrån typ av bostäder och i vilket område de planeras byggas. För boende i servicehus utnyttjas verksamhetsstatistik från stadens administrativa register. Totalt beräknas förutom en kommunprognos, prognoser för de 1 stadsdelarna (SDN) samt en prognos för var och ett av s Stads 94 primärområden. Prognosmodellen fungerar som så att summan av ett SDN:s primärområden stämmer överens med SDN prognosen. På motsvarande sätt summerar de 1 SDN prognoserna upp till kommunprognosen. På nästa sida visas en bild över s Stads modell för befolkningsprognoser.
s Stads modell för beräkning av befolkningsprognoser Befolkningens förändringskomponenter Stads befolkningsprognoser beräknas i mars maj varje år och utgår ifrån den senaste årsstatistiken över befolkningens storlek och sammansättning samt de senaste årens befolkningsförändringar (födda, döda och flyttningar). Bostadsbyggnadsprognoserna som används kommer från Fastighetskontoret. De antaganden som görs kring den framtida fruktsamheten och dödligheten görs i enlighet med Statistiska centralbyråns demografiska experters meningar. Antaganden kring flyttströmmar kommer utifrån diskussioner med Stads ämnesexperter inom bl.a. bostadsbyggande, migrationsfrågor och ekonomifrågor.
Svårigheter med att beräkna befolkningsprognoser Vid arbete med befolkningsprognoser är det givetvis viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansätting. Även om vi utifrån kunskap om sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse dödlighet, fruktsamhet och flyttningar de närmaste åren, så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Eftersom faktorer som vi har begränsad kunskap om påverkar den demografiska utvecklingen så är befolkningsprognoser behäftade med en osäkerhet som växer med tiden. Ser man på ett områdes befolkning som ett antal individer som tar individuella beslut så är det förhoppningsvis mer naturligt att vara på det klara med att den framtida befolkningen inte kan förutspås med säkerhet. Antal födda barn Antalet födda barn är en komponent som är svår att uppskatta med hög säkerhet. Fruktsamheten (antal barn/kvinna) inom ett område kan variera kraftigt mellan enskilda år utan någon känd förklaring. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför djupgående studier kring utvecklingen av fruktsamheten i riket. Eftersom historiskt sett följt rikets mönster vad gäller förändringar i fruktsamheten så används SCB:s antagande om rikets framtida fruktsamhet även i s Stads prognoser. Nivån på fruktsamheten anpassas till en lokal nivå. I de senaste årens prognoser har antalet födda underskattats inom flera stadsdelsnämnder. Underskattningarna beror till en stor del på att SCB har underskattat de senaste årens ökning av fruktsamheten. I nedanstående diagram kan man se hur många barn som SCB har beräknat skulle födas i riket år 21 i sina prognoser som beräknats årligen 26 29. Frånsett år 28 så har prognosen över antalet födda år 21 höjts efterhand. I 28 års prognos så bedömde SCB att fruktsamheten skulle sjunka på grund av den ekonomiska krisen. Historiskt sett har mönstret varit att fruktsamheten sjunker när konjunkturen snabbt vänder nedåt. Det visade sig dock att den senaste krisen inte hade den väntade effekten på antalet födda och i prognosen som gjordes 29 höjde SCB därför upp sina antaganden kraftigt. Genom att s Stad följer SCB:s antagande om den framtida fruktsamheten så har det blivit fel även i s prognoser. 118 116 114 112 11 18 16 14 12 1 SCB prognoser som beräknats 26 21 över antal födda i riket år 21 samt faktisk befolkning 21 16 66 11 241 17 229 115 89 115 91 26 27 28 29 Faktiskt
Som nämnt ovan så har historiskt sett följt rikets fruktsamhetsutveckling på ett stabilt sätt, om än på en lägre nivå. I de senaste prognoserna har utvecklingen av fruktsamheten i beräknats som ett genomsnitt av rikets fruktsamhetsutveckling under de senaste åren. Det finns dock tecken på att fruktsamhetsnivån i närmat sig riket något vilket också bidragit till underskattningen av antalet födda. När befolkningsprognoser görs för mindre områden, vilket också gäller så stora områden som enskilda stadsdelsnämnder, så sker ibland stora, till synes slumpmässiga, förändringar mellan enskilda år. Dessa avvikelser kan normalt sett inte förutsägas i en befolkningsprognos. Det är ofta svårt att avgöra om en stor avvikelse ett enskilt år är början på en ny trend eller om det är just en slumpmässig avvikelse för ett enskilt år. Antal nollåringar 2 21 i vissa primärområden 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 + 25 + 33 3 + 36 + 26 25 13 + 25 + 18 + 41 Stigberget Södra Kortedala Bergsjön Grimmered Kungsladugård Vasastaden Skattegården Rannebergen Länsmansgården Södra Biskopsgården En felbedömning i antalet födda påverkar sedan antalet barn i förskoleåldrarna redan året efter och på några års sikt antalet barn i skolåldrarna. Det är därför viktigt att noga följa befolkningen och de justeringar som görs när nya befolkningsprognoser beräknas. Bostadsbyggande En annan faktor som kan påverka prognosernas tillförlitlighet är att förväntad nyproduktion av bostäder (antalet planerade bostäder) och faktiskt bostadsbyggande (antalet färdigställda bostäder) kan skilja sig åt. Dessutom är det ofta svårt att exakt bedöma inflyttningsdatum i nyproducerade bostäder. Det finns flera osäkerhetsfaktorer kring det framtida planerade bostadsbyggandet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera, överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden osv. Sammantaget så innebär detta att de
byggplaner som fastställs ett visst år nästan alltid överskattar det framtida faktiska byggandet som sker. Speciellt gäller detta byggprojekt som ligger några år fram i tiden. Som exempel kan nämnas att det 26 planerades att det skulle byggas 13 8 bostäder fram till år 21. Det faktiska byggandet för perioden 26 21 stannade dock vid 6 6 färdigbyggda bostäder. Effekterna av att bostadsprojekt inte blir genomförda är dels att det område där byggprojektet planerats i inte får det befolkningstillskott som beräknats. Dels så påverkas övriga staden eftersom en del av inflyttningen till det planerade byggprojektet skulle kommit från andra delar av staden. Planerat bostadsbyggande 25 för åren 26 21 och genomfört bostadsbyggande 4 3 2 1 Planerat Genomfört 26 27 28 29 21 Variationer i flyttmönstren Varje år sker mer än 1 flyttningar med koppling till (in, ut eller inom staden). När en familj av ett antal medlemmar i en viss ålder flyttar ifrån en lägenhet så flyttar det nödvändigtvis inte in lika många nya personer i lägenheten. Framförallt så är in och utflyttarna ofta av olika åldrar. Eftersom flyttningarna kraftigt domineras av personer i åldrarna 2 35 år är prognoserna som mest osäkra inom dessa åldersklasser. Till synes relativt små förändringar av inflyttnings eller utflyttningsströmmarna i en åldersklass kan leda till synbara prognosavvikelser. Ett tydligt exempel på detta är utflyttningen av barnfamiljer från framförallt de centrala delarna av som kan variera med ett par procentenheter fram och tillbaka mellan enskilda år. En förändring på en procentenhet av utflyttningsrisken hos barn i förskoleåldern inom Majorna eller Linnéstaden skulle 21 innebära en skillnad på ca 2 barn.
Andel (%) 1 5 åringar som flyttar ut 2 21 3 28 26 24 22 2 18 16 14 12 1 1% = 26 1% = 19 1% = 19 1% = 2 Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Även om det här exemplet gäller förskoleåldrarna inom Majorna Linné så uppstår variationer i flyttmönstren inom alla stadsdelsnämnder och i alla åldrar. Att arbeta med siffrorna från en befolkningsprognos Prognosernas huvudsakliga användningsområde s Stads befolkningsprognoser har två huvudsyften. För det första ska de fungera som underlag i kommunens resursfördelningsmodell för stadsdelsnämnderna (SDN). Enligt kommunfullmäktiges principer skall kommunbidraget fördelas utifrån befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden. Resursfördelningsmodellens ålderskriterier grundas på den framtida befolknings storlek utifrån befolkningsprognoserna samt medelbefolkningens storlek (faktiskt befolkning under det gångna året). Utan att här gå in i detalj på själva fördelningsmodellen så är de mest resurskrävande åldersgrupperna barn och skolungdomar samt pensionärer över 75 år. Dessa åldersgrupper prioriteras därför under själva prognosarbetet. Det andra huvudsakliga användningsområdet för befolkningsprognoserna är som underlag vid planering av olika verksamheter. Som exempel kan nämnas dimensionering av skolverksamhet och äldreomsorg samt projektering av lokaler. På s Stads hemsida kan du följa befolkningsprognoserna! På s stads hemsida (www.goteborg.se/statistik) finns all historisk befolkningsstatistik samlad. För att det ska vara lätt att följa befolkningsprognoserna och jämföra med den befolkningsutveckling som sker under året så finns en särskild tabell som uppdateras kvartalsvis. Följ länken ovan och klicka sedan i tur och ordning på Ämnesvis Folkmängd Folkmängd per delområde, kvartalsvis och välj det
kvartal du är intresserad av. Längs ned på den sida du sen kommer till finns en Excelfil med namnet kvartalsfolkm resursf åldrar 21.xls. Den kvartalsvisa statistiken som redovisas här kan vara till hjälp för att se tendenser i befolkningsutvecklingen och om prognosen i stora drag ser ut att stämma. Befolkningsförändringar (flyttningar, födda och döda) som sker under ett kalenderår varierar dock och mönstren är inte alltid stabila mellan åren. Exempelvis behöver det inte födas rekordmånga barn under ett år bara för att statistiken vid halvårsskiftet tyder på det. Ibland föds det flest barn det första halvåret medan det nästföljande år kan födas fler barn det andra halvåret vilket också är en variation som gäller för flyttningar och avlidna. När man tittar på kvartalsstatistiken och försöker dra slutsatser om hur befolkningens storlek och sammansättning ser ut att bli vid det kommande årsskiftet kan det vara bra att bli påmind om att den äldre befolkningen oftast minskar i antal jämfört med vad kvartalssiffrorna under året visar. Förklaringen till det är att personer i dessa åldrar avlider samtidigt som det sker få flyttningar bland den äldre befolkningen. Vilka datum avser prognosen? Vad menas med 211? Befolkningsprognoserna avser befolkningens storlek den 31/12 det aktuella året. Det innebär exempelvis att när det står befolkningsprognos för år 211 så är det befolkningen den 31/12 år 211 som avses. De barn som är nollåringar den 31/12 kan alltså i praktiken fylla ett år den 1/1 nästföljande kalenderår, vilket kan vara bra att tänka på vid planering av förskoleverksamhet etc. Uppföljningshjälp? Tycker du att prognosen ser ut att gå fel? Eller är du bara intresserad att få hjälp med att bedöma prognosen några månader innan året är slut? Kontakta oss gärna för synpunkter och tveka inte att be om hjälp. Lutz Ewert Henrik Gustafsson tel. 31 368 2 22 tel. 31 368 4 29 E-post: lutz.ewert@stadshuset.goteborg.se E-post: henrik.gustafsson@stadshuset.goteborg.se