Att leva med ett dolt funktionshinder



Relevanta dokument
FoU i Väst/GR och Vårdalinstitutet arrangerade tillsammans en heldag. Stroke vård, omsorg och rehabilitering

Dolda funktionshinder efter stroke.

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Boendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Information om förvärvad hjärnskada

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Min Förmåga Aktivitetsutförande - Strukturerat samtal och observation

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Innehållsförteckning

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

Introduktion Vem är Gill Asplin?

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitiv svikt efter stroke

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Självskattning av mental trötthet

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Habiliteringsprogram autism

Neuropsykiatriska funktionshinder

Utbildning Huntingtons sjukdom

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

ANHÖRIGA TILL ÄLDRE PERSONER EFTER STROKE. Gunilla Gosman-Hedström Docent, leg. arbetsterapeut, universitetslektor

AST projektet i Borås

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

Ledarskap Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Upplevd delaktighet i vardagslivet efter stroke en kvalitativ långtidsstudie

Vad är afasi? Swedish

Makar till personer med stroke. Stroke

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Psykiskt status

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Autism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, beslutsstöd vid remittering för utredning av vuxna, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom Jagfunktioner är dels medfödda psykologiska förmågor dels psykologiska förmågor som

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8)

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Fakta om stroke. Pressmaterial

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

43% upplever att sjukdomen påverkar dem i hög grad eller i mycket hög grad. Röster om RA. Röster om RA. Vardagsaktiviteter

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Vård av en dement person i hemförhållanden

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET

NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER

Transkript:

Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin samt Arbetsterapiverksamheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hjärntrötthetssyndrom Ökad mental uttröttbarhet Koncentrationssvårigheter Minnesproblem Irritabilitet Ökad känslosamhet Ökad stresskänslighet och oro Ökad känslighet för ljud, brus och ljus Förlångsammad tanke och informationsbearbetning

Övriga dolda funktionshinder Nedsatt förmåga att uppfatta och tolka sinnesintryck Nedsatt förmåga till rumsorientering Dyspraxi Minnesproblem Uppmärksamhetsstörningar Neglect Humör och personlighetsförändringar

Exekutiv förmåga Abstrakt tankeförmåga Initiativ Planering Strukturering Utvärdering

Rörelseproblem efter stroke Förlamning Känselnedsättning Störd kroppsuppfattning Dyspraxi Nedsatt samarbete mellan muskler Tonusproblem Perception-kognitionsproblem

Lätt stroke Barthel ADL Index: Personlig hygien, bad/dusch, klädsel, födointag, toalettbesök, kontroll av blåsa och tarm, förflyttningar i och ur säng samt till och från toalett, gång på plant underlag inomhus, samt i trappa. Maximal summascore: 100 Lätt stroke: Barthel ADL Index Summa: 50-100 första veckan efter insjuknandet.

Konsekvenser av en lätt stroke 1 år efter insjuknandet. N=75 <75 år 69 personer var helt självständiga i basal ADL. Summa 100 på Barthel ADL index. De 6 övriga behövde endast minimal hjälp vid bad/dusch. Övriga bedömningar av neurologisk funktionsnedsättning och enkel bedömning av kogntiv funktion, visade endast små funktionsnedsättningar

Upplevda dolda funktionshinder 1 år efter insjuknandet i en lätt stroke. N=75 Ålder: <75 år Ökad mental uttröttbarhet 72 % Koncentrationssvårigheter 48 % Minnesproblem 55 % Irritabilitet 42 % Ökad känslosamhet 38 % Ökad stresskänslighet 55 % Oro 25 % Brist på initiativ och motivation 41 %

Lätta depressionssymtom 39 % Av de med hjärntrötthetssyndrom hade även 51 % lätta depressionssymtom

Att leva med ett dolt funktionshinder kvalitativ studie Intervjustudie med 15 personer med hjärntrötthetssyndrom och så minimala övriga strokerelaterade symtom som möjligt. 13 personer arbetade innan insjuknandet. Sex hade återgått i arbete heltid eller i begränsad omfattning efter ett år 13 körde bil innan insjuknandet, 6 ett år efter insjuknandet. Medelålder: 52 år (30-69 år) 7 kvinnor, 8 män

Vad tillfrågades personerna om? Personerna ombads tänka och reflektera över hur dessa dolda funktionshinder påverkat deras vardagsliv, självständighet, ansvar för hem och familj, arbete, fritidsintressen, relationer och socialt liv. Upplevelse av vård och rehabilitering.

Funktionshindret: Dolt Uppenbart Syns inte utanpå personen Svårt sätta ord på Oförklarliga beteenden Gränsen mot normalt beteende oklar Symtomen tolkas som psykologiska Känner sig iakttagen och värderad Avsiktligt dölja funktionshindret Orealistiska förväntningar från omgivningen Jämför med fysiskt funktionshinder

Oberoende Beroende Behärskar inte sin livssituation längre Beroende av hjälp och tålamod från sin familj Kan ej leva upp till familjemedlemmarnas behov Ansvarsfördelning förändras Rollförändring Nivå på beroendet Konflikter

Förutsägbarhet Oförutsägbarhet Känner inte längre sin kapacitet Osäkerhet Trial and Error - Trial and Success Självkontroll Miljön påverkar vad man klarar Slutat göra saker spontant Symtomen är oförutsägbara

Aktivt liv Passivt liv Förlust av aktiviteter Begränsning i aktiviteter Känslor runt aktivitetsförändringarna Miljöns påverkan på aktivitetsförmåga Obalans mellan aktivitetsområden i livet Förändrat mönster av delaktighet Organisering av vardagslivet

Hotad/Skadad självbild

Coping efter lätt stroke Hantera att man haft en livshotande tillstånd Hantera att leva med riskfaktorer för en ny stroke Hantera de funktionshinder som uppstått efter strokeinsjuknandet

Striving to manage an everyday life of uncertainty Individual concerns Health promotion Self reliance Values/Goals Emotions Personality traits View of life and future Relational concerns Family relations Patient-Profession relations Work Relations Environment Complexity Intensity Disturbing factors

Livstillfredsställelse ett år efter en lätt stroke med hjärntrötthetssyndrom som vanligaste symtom Procent nöjda patienter Procent nöjda i svensk normgrupp Livet i stort ADL-förmåga Partnerrelation Familjeliv Sexliv Yrke/Sysselsättning Finanser Fritid Sociala kontakter 48 82 86 85 40 53 58 49 67 77 93 86 89 58 67 65 71 75

Medvetenhet om hjärnskadans konsekvenser i vardagslivet Framförhållande medvetenhet Handlingsmedvetenhet Intellektuell medvetenhet