FoU i Väst/GR och Vårdalinstitutet arrangerade tillsammans en heldag. Stroke vård, omsorg och rehabilitering

Transkript

1 Tematiskt Rum Stroke finns på Stroke vård, omsorg och rehabilitering FoU i Väst/GR och Vårdalinstitutet arrangerade tillsammans en heldag om stroke den 14 maj Detta i samband med att Vårdalinstitutet öppnade Tematiskt Rum Stroke på Strokevårdkedjan vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Sten Landahl är specialistansvarig vid geriatriken på SU och även biträdande koordinator på Vårdalinstitutet. Han skissade en bild av strokevården vid SU. Målsättningen är att kunna erbjuda jämförbar vård över hela SU oavsett tid på dygnet. Förra året hade SU 2065 strokepatienter, varav hälften var kvinnor och hälften män. En tredjedel var över 80 år. Antalet vårddagar för dessa patienter uppgick till cirka Vid utskrivning flyttade 58 procent av patienterna till eget boende och 24 procent till särskilt boende. - Vårdkedjan fungerar inte tillräckligt bra. Det är inte en tillräckligt stor andel som får den strokesjukvård de ska ha, det finns en stor förbättringspotential, sa Sten Landahl. Sten Landahl

2 Stroke i praktiken mot en gemensam kunskapsbas Bo Norrving är professor i neurologi i Lund och en av projektledarna för Tematiskt Rum Stroke. Han inledde med att slå fast att stroke är en vanlig sjukdom lika vanlig som hjärtinfarkt. Cirka personer i Sverige nyinsjuknar i stroke varje år, återinsjuknar och har tidigare haft stroke och lever nu, men är i behov av fortsatt uppföljning, vård, omsorg, rehabilitering e t c. Idag överlever alltfler stroke, främst hos äldre syns en ökad överlevnad och denna ökning fortsätter. - Det innebär att vi har alltfler personer i befolkningen som har drabbats av stroke och som behöver följas upp, konstaterade Bo Norrving. Om insjuknanderisken ligger kvar på dagens nivå så kommer befolkningens ålderssammansättning att ge stora effekter framöver. - Vi får då 55 procent fler strokefall inom år. Det ställer stora krav på sjukvården framöver, sa Bo Norrving. Han betonade att strokevård är ett samarbete mellan flera olika professioner. Det är viktigt att det finns en gemensam kunskapsbas, att alla involverade har en bild av helheten och hur sjukdomen ser ut i stort, vad patienten har fått och behöver från olika instanser e t c. Detta är en av anledningarna till varför det tematiska rummet har skapats. När det handlar om att förebygga stroke finns det en rad riskfaktorer att arbeta med. I det förebyggande arbetet väger följande faktorer tyngst, enligt Bo Norrving: hypertoni, diabetes, förmaksflimmer, rökning och fysisk inaktivitet. Dessa fem faktorer förklarar nästan två tredjedelar av alla strokeinsjuknanden. Bo Norrving Den enskilde kan vidta en rad åtgärder för att förebygga stroke: vara fysiskt aktiv, inte röka, undvika övervikt, inte salta maten för mycket, äta mycket frukt och grönt, vara måttlig med alkoholkonsumtionen, kontrollera blodtrycket om man är över 50 år samt söka läkare omedelbart om hjärtat börjar slå oregelbundet. Vanliga symptom på stroke är domning, förlamning i ansikte, armar och ben, att synen försämras på ena eller båda ögonen och att man får svårt att tala/förstå vad andra säger. Då är det viktigt att omedelbart ringa 112 och tillkalla ambulans. Idag är det känt att skadorna i hjärnan ökar successivt med tiden och tidig behandling kan minska skadan. Inom tre timmar efter insjuknandet kan trombolysbehandling sättas in, men uppskattningsvis nästan hälften av alla strokedrabbade kommer för sent för att få effektiv trombolysbehandling. Därför är också diagnostiken på akutmottagningarna viktig. - Fel diagnos kan leda till att man går miste om hela paketet av åtgärder och helt enkelt missar tåget, sa Bo Norrving. Trombolys intravenöst har visat sig vara en effektiv behandling i många fall, men tillgången till den här vården varierar över landet. Vid en mätning för två år sedan hade endast hälften av alla sjukhus fullt utbyggd vård av det här slaget. Också antalet strokevårdplatser per sjukhus varierar kraftigt. Följderna av stroke är kända sedan länge: kvarvarande neurologiska bortfall, sekundärkomplikationer, ny stroke och död. Men frågar man patienterna lägger de till följande: Personlighetsförändring, trötthet, depression, kognitiva symptom och demens. Följdeffekterna av stroke varierar också beroende på vad patienten har i ryggsäcken. Tematiskt Rum Stroke kunskap för vem och varför? Gunilla Gosman-Hedström är medicine doktor, legitimerad arbetsterapeut och en av projektledarna för Tematiskt Rum Stroke. Hon berättade att syftet med det tematiska rummet är att sprida evidensbaserad kunskap inom området av relevans för personal, närstående och andra intresserade som är involverade i vård, Gunilla Gosman-Hedström

3 omsorg och rehabilitering samt att förmedla aktuell kunskap på ett nytt sätt genom Internet. Det tematiska rummet finns på Ett antal skribenter har bidragit med texter inom sina respektive områden och ambitionen har varit att skriva lättbegripligt. Tanken är att vårdpersonal och allmänhet ska kunna hitta både medicinsk och rehabiliterande kunskap. Det är ett interaktivt forum där besökare kan lämna synpunkter och allteftersom bidrar fler skribenter med fler texter. Livet efter stroke hur kan glädjen och förhoppningen mobiliseras? Christian Blomstrand är professor i neurologi och ledare för strokeforskningsgruppen vid Sahlgrenska akademin. Han beskrev stroke i termer av en plötslig förändring, livshot, bildförvanskning av patientens upplevelse av sig själv och hur andra ser honom/henne, förödmjukelse och ambitionsförändring. Stroke ökar risken för kognitiv nedsättning (inklusive demens), isolering, depression, ångest och sänkt autonomi. Även närståendes situation påverkas. Anhöriga är en viktig resurs men det finns en risk för ohälsa bland dem, i den utsatta situation de befinner sig. I en undersökning visade det sig att patienten mellan 4 och 16 månader efter insjuknandet förbättrades både socioemotionellt och mentalt. På motsvarande områden och över samma tid försämrades de anhörigas situation. Depression är vanligt bland strokepatienter men det kan vara svårt att behandla. Samtidigt kan behandlingen öka patientens motivation för träning. Målinriktad rehabilitering bör vara integrerad i patientens egen verklighet och applicerbar i egenträning i naturliga situationer. Den som drabbats av stroke är mindre stresstålig. Stroke kan påverka utvecklingsmässigt äldre delar, som aptit, törst, lust, sexualitet, hormonell styrning, immunsystem, autonoma nervsystemet. Christian Blomstrand Nedsatt psykisk kondition efter stroke kan ha olika orsaker; ensamhet, sänkt autonomi, störd sömn, nedsatt fysisk kondition, läkemedelsbiverkningar, rökning, alkohol eller annan sjukdom. Emotionella förändringar är vanliga efter stroke: depression, hjärntrötthet, emotionalism (som kan ta sig uttryck i gråtattacker, irritabilitet e t c ej att förväxla med depression) eller ångest. Idag förstår vi mer om hjärnans läkning, om vikten av positiva miljöer och positivt tänkande, ett kognitivt respektive empatiskt förhållningssätt med mera. Hjärnan är inte ett statiskt organ utan har förmåga att förändras i en ofattbar omfattning. Den bygger om sig för att kunna möta omgivningen. Ska man titta patienterna i munnen? Konsekvenser av stroke på munhälsan Madeleine Wertsén är övertandläkare vid sjukhustandvården SU/Mölndal. Hon beskrev vilka konsekvenser stroke kan få för munhälsan. Det är vanligt att den som drabbas av stroke får svårare att själv rengöra tänderna, att matrester och läkemedel ligger kvar i munnen och att det leder till karies och beläggningar på tungan. Personen i fråga kan också få svårt att förflytta saliv, mat och dryck till magsäcken och drabbas av problem med dregling. Nedsatt rörlighet och sensibilitet i läppar, tunga och kinder kan leda till svårigheter att hålla fast hel- och delproteser och det finns risk för bett i tunga, kinder och läpp. Nedsatt motorik i händerna, nedsatt ork eller intellektuell försämring kan leda till svårigheter att utföra munvård och svårigheter med att ta ut lösa ersättningar. Ett stort problem för äldres munhälsa är alla mediciner, inte minst biverkningar i form av muntorrhet. - Många äldre släpper också kontakten med tandvården när de börjar bli skröpliga, sa Madeleine Wertsén. Hon hade med sig fotografier som visade vilka förödande konsekvenser det kan få när strokepatienter inte kan sköta sin munvård. Madeleine Wertsén

4 I Mölndal samarbetar sjukhustandvården med en logoped för att dessa patienter ska få oralmotorisk träning. Madeleine Wertsén efterlyste bättre samarbete mellan vård- och tandvårdspersonal. I Mölndal utbildas vårdpersonal till att bli munvårdsombud och tandvårdspersonal konsultar på vårdavdelningar. Det finns också ett nära samarbete mellan strokeenheten SU/Mölndal och sjukhustandvården. - Kanske borde vi också samarbeta med dietister? Täta måltider, nutritionsdrycker och förtjockningsmedel som ordineras leder alla till ökad risk för karies, sa Madeleine Wertsén. Dolda funktionshinder efter stroke Gunnel Carlsson, medicine doktor och legitimerad arbetsterapeut vid Sahlgrenska akademin, beskrev dolda funktionshinder som kan förekomma vid alla slags hjärnskador: Nedsatt förmåga att uppfatta och tolka sinnesintryck, nedsatt förmåga till rumsorientering, dyspraxi (oförmåga att utföra vissa rörelser), minnesproblem, uppmärksamhetsstörningar, neglect (halvsidig uppmärksamhetsstörning) samt humör- och personlighetsförändringar. Också vår exekutiva förmåga, som är en förutsättning för att göra saker, kan rubbas efter stroke. Därmed påverkas våra möjligheter till abstrakt tankeförmåga, initiativ, planering, strukturering och utvärdering. I sin avhandling har Gunnel Carlsson närmare studerat konsekvenserna av lätt stroke, som definieras med hjälp av aktivitetsförmåga enligt Barthel ADL index. I den grupp som Gunnel Carlsson studerade hade patienterna under den första veckan efter insjuknandet mellan 50 och 100 på den skalan. Konkret handlar det om förmåga att klara personlig hygien, bad/dusch, klädsel, födointag, toalettbesök, kontroll av blåsa och tarm, förflyttningar i och ur sängen och till och från toaletten, gång på plant underlag med mera. När den här gruppen följdes upp ett år efter insjuknandet var 69 av 75 helt självständiga i basal ADL. Gunnel Carlsson Samtidigt beskrev de många upplevelser av dolda funktionshinder ett år efter insjuknandet i lätt stroke : Ökad mental uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, irritabilitet, ökad känslosamhet, ökad stresskänslighet, oro, brist på initiativ och motivation samt lätta depressionssymptom. Gunnel Carlsson gick vidare med en intervjustudie av 15 personer med hjärntrötthetssyndrom men i övrigt minimala strokerelaterade symptom. Medelåldern i den gruppen var 52 år. Före insjuknandet arbetade 13 av dem och sex av dessa hade återgått till arbetet efter ett år. 13 körde bil innan insjuknandet och 6 gjorde det ett år efteråt. I intervjuerna fick de beskriva hur de dolda funktionshindren påverkat dem på olika sätt. Många beskrev att deras funktionshinder pendlade mellan att vara dolt och uppenbart. Det syns inte utanpå en person, det är svårt att sätta ord på det, gränsen mot normalt beteende är oklar, symptomen tolkas som psykologiska, personerna i fråga kände sig iakttagna och värderade, många försökte avsiktligt dölja funktionshindret, de upplevde orealistiska förväntningar från omgivningen och de gjorde jämförelser med fysiska funktionshinder som är synliga på ett helt annat sätt. De upplevde också att de pendlade mellan beroende och oberoende, att de inte behärskade sin livssituation längre, att de var beroende av hjälp och tålamod från sin familj, att de inte kunde leva upp till familjemedlemmarnas behov, att ansvarsfördelning och roller hemma förändrades, liksom att det uppstod konflikter. Har dagen väckt tankar? Finns det något du skulle vilja fördjupa dig i? Leena Odebo vid FoU i Väst/GR avslutade dagen med en uppmaning om att gärna ta kontakt om man har funderingar kring arbetet med stroke, om man skulle vilja fördjupa sig i ämnet och få stöd på olika sätt. Kontakt: Tel: E-post: leena.odebo@gr.to Ytterligare upplevelser handlade om förutsägbarhet kontra oförutsägbarhet. Upplevelser av att inte längre känna sin kapacitet, ökad osäkerhet, att miljön påverkar vad man klarar, att man slutat göra saker spontant med mera.

5 Livet pendlade mellan aktivitet och passivitet för dessa personer. Många upplevde förluster och begränsningar kring aktiviteter och detta gav upphov till många känslor, det blev en obalans mellan aktivitetsområden i livet, ett förändrat mönster av delaktighet och organisering av vardagslivet. För anteckningarna: Märit Malmberg Nord FoU i Väst/GR Elisabeth Nordquist-Brandt, överläkare, Stroke Forum, SU - Halva konferensen återstår ännu, men såhär långt har det varit fantastiskt att få höra Bo Norrving, en lysande föreläsning om all kunskap om stroke idag. Jag tycker att fler borde höra detta, alltifrån medicinsk expertis, självklart anhöriga och också kommunerna, en viktig länk där vi har sett ett behov och sug efter kunskap. Några deltagare som reflekterar över vad de hört på konferensen... Eleonor Ackeby, handläggare inom funktionshinderenheten i Göteborg - Det verkar kanonbra att kunna gå in och uppdatera sig enkel på nätet. Jag träffade nyligen en man som drabbats av stroke och hans fru hade många frågor som hon upplevde att hon inte fått svar på. Birgitta Nielsen, gruppboende för hjärnskadade i Malmö - Vi har en person hos oss som har stroke. Det är mycket man kan ta till sig. Jag kommer nog att gå in och titta på det tematiska rummet. Det är ju något att förmedla vidare också. Marie Larsson, undersköterska, Svaleboskogens äldreboende - Det är en väldigt bra konferens och mycket är nytt för mig. Jag kommer att gå in på det tematiska rummet, ämnet är aktuellt för oss nu eftersom vi har en person hos oss som har stroke. Karin Eriksson, rehabassistent på kommunrehab i Lilla Edet - Detta med maten i munnen och svamp är ju ett jätteproblem. Men man får inte alltid tillträde till en annan människas mun, det är att träda över en gräns, ett svårt område. Från Tjörn kom Märith Hermansson, sjuksköterska i hemsjukvården, Maria Samsson, sjuksköterska i hemsjukvården och Siv Engdahl, rehabavdelningen. - Alla kan gå in och få samma information i det här tematiska rummet. I och med att nätet är vardagsmat så kan alla få samma information, man går och letar där på ett annat sätt än med böcker.