(9) Förstudie. Samverkan mellan Luleå och Piteå kommuner för kylda maträtter inom särskilt och ordinärt boende

Relevanta dokument
Tekniska krav och anvisningar. Utrustningslista tillagningskök

Lathund för beställare av MAT i Mashie. Gå in på Klicka på Logga in.

Tekniska krav och anvisningar. Utrustningslista mottagningskök i skola

Tekniska krav och anvisningar. Storkök. Utrustningslista tillagningskök 1 (6) Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Äldreboende.

Fleximat - härlagad måltidsglädje

Senast uppdaterad Mer information: Måltider till hemmet. Instruktioner för hemleverans

Fleximat - härlagad måltidsglädje

Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

Miljökonsekvensrapport

Vimmerby Kommuns Kostenhet. Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3. Kostenheten

DISKRUTINER STATION 1

Fleximat - härlagad måltidsglädje

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostutredning / Kostutredning 2008 / Kommunledningsförvaltning / Teknisk service / Kostavdelning

Kostpolicy för Ånge kommun

Uppstart av NY KUND för Måltidsservice portionsmat

Resultat från matsvinnsmätning del 4, v

Manual för måltidsbeställningar till Jägarköket via

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Socialförvaltningen Hörby Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Kostpolicy för Ånge kommun

Lägesrapport omställning måltidsservice

8 Översyn av kostförsörjning RS160236

Om- och tillbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj. Beställning av produktion.

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Om jag fick önska skulle jag vilja äta

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Matpatrullen Sandviken

Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen

Åtgärder med anledning av minskad budgetram år 2012

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

Produktionssystem Beskrivning Fördelar Nackdelar Traditionell. nylagad mat (smak, doft osv.).

Kök för patientmat Akademiska sjukhuset

Härlagad måltidsglädje med patienten i fokus

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Svar på motion pilotprojekt rörande specialkost

Lägesrapport: Omställning av Måltidsservice

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Flervalsmodellen. 1 mars 2017

ARBETSBOK1: Kapitel 8

Kosten kort och gott

Butik med manuell hantering Butik med bara förpackade livsmedel

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

Dokumentansvarig: Solbritt Törnqvist Datum: POLICY. för Tjörns måltidsverksamhet Antagen av kommunfullmäktige , 56.

Monica Holm Verksamhetsutvecklare Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Enkätundersökning restaurang- och caféverksamhet våren 2017

Länsstyrelsen tillfördes utökade resurser 2003 för att bedriva en intensifierad tillsyn över äldreomsorgen och tre äldrekonsulenter anställdes.

Allergikost i skolor. Kontroll av allergikosthantering i Stockholms skolor. Maj stockholm.se

19 JANUARI Kostprocessen. Bakgrund- Kost en viktig del av vården

Till Dig som har matdistribution.

HT Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK

kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%)

Uppföljning av äldreomsorgens Kostenhet (Intraprenad)

Information till dig som har matdistribution i Kalmar kommun

Uppdrag att utreda möjliga förändringar i verksamheten vid Bergviks värdshus

Matdistribution Rutinhäfte

Slutrapport IT-stödet AIVO webbverktyg

Servicenämndens arbetsutskott Kristian Helgesson, t f avd chef kost och städ 3, 5. Sekreterare Elisabeth Eriksson Paragraf 1-6

Måltider Landstinget Kronoberg

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

PM - Kostnadsbedömning 1 (7)

De boendes upplevelse av maten och måltidssituationen.

Instruktion till omvårdnadspersonal gällande matdistribution

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer:

Tekniska krav och anvisningar. Dimensionering av lokalyta storkök

Investeringsplan bildningsnämnden

Behovsanalys för xxxx

Meny för Avesta kommuns för förskolor Vårterminen 2016

341 Svar på motion om pilotprojekt rörande specialkost (KSKF/2017:255)

Inriktning av måltidsverksamhet

Österåkers kommuns styrdokument

Matsedel våren för äldre- och handikappomsorgen. Välkommen till restauranger i Lessebo kommun

Information om olika koster på Stockholms Sjukhem

Livsmedelskontroll och kontrolltid

Befintlig byggnad. Förslag på utbyggnad mot norr. Mölndals Sjukhus

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Samarbetsavtal avseende måltidsleveranser för förskola gällande perioden

Information Dialog Den framtida kosten i Tingsryds kommun

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Utredning av möjlighet till ökad valfrihet för kost inom hemtjänst och särskilt boende i Ekerö kommun Dnr SN14/87-739

FÖRTÄRINGSKATEGORIER

AVTAL. Avtalsinnehåll. Avtalstid. Uppdraget. Kostens kvalitet och näringsvärde, matvolymer m.m. 1 ( 9 )


Leverans av varm lunch. Matdistribution via hemtjänsten

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

HT Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin

Kostpolicy - för förskola och skola

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Transkript:

2017-11-06 1(9) Förstudie Samverkan mellan Luleå och Piteå kommuner för kylda maträtter inom särskilt och ordinärt boende

2017-11-06 2(9) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Erbjuden meny...3 2.1. Maträttstyper...3 2.2. Måltiden...4 2.2.1. Särskilt boende (Vård- och omsorgsboende)...4 2.2.2. Ordinärt boende (Hemtjänsten)...5 2.3. Särskild meny vid högtider...5 2.4. Specialkost...5 2.5. Portionsstorlekar...5 3. Beställningsrutiner...5 3.1. Beställning via Mashie...5 3.2. Beräknade årsvolymer gemensam nämnd...5 3.3. Prognos för de närmaste 3 åren...6 3.4. Packning...6 3.5. Avhämtning...7 3.6. Transportutrustning...7 4. Bemanning...7 5. Investeringsbehov...7 6. Engångskostnad...8 7. Övrigt...9 7.1. Fördelar med produktion och avhämtning från Öjebyns Produktionskök...9 7.2. Uppföljning...9 7.3. Krisplan...9 7.4. Beslut...9

2017-11-06 3(9) 1. Inledning Socialförvaltningen i Luleå kommun har ett behov av att säkerställa produktion av kylda maträtter till särskilt och ordinärt boende då rådande förhållanden kommer att ändras från och med den 1 februari 2019. Piteå har ett av landets modernaste produktionskök, Öjebyns Produktionskök, med kapacitet att utöka produktionen under förutsättning att vissa investeringar sker. Produktionsköket har en effektiv och kvalitetssäkrad process för måltidsproduktion samt en väl fungerande kostorganisation. Denna förstudie har kartlagt förutsättningar för att Öjebyns Produktionskök ska producera kylda maträtter för en gemensam kostnämnd d v s om förutsättningar finns för utökad produktion samt avhämtning av kylda maträtter även till Luleå kommun. Piteå kommun har förberett projektering för nödvändiga om- och tillbyggnader av Öjebyns produktionskök och utreder vilka investeringsbehov som finns. Luleå kommun utreder förutsättningarna för transport och mottagande av matleveranser från Öjebyns produktionskök. Den gemensamma nämnden eftersträvar att följa den meny och i övrigt även samma koncept som Piteå kommun i syfte att effektivisera hanteringen samt begränsa produktionskostnader per portion. 2. Erbjuden meny Den gemensamma nämnden följer Piteå kommuns modell och erbjuder följande meny: Särskilt boende; Två eller fler maträtter (högst 4) per måltid, två måltider per dag. Ett alternativ är alltid vegetariskt. Ordinärt boende; Sju maträtter per beställningsdag, beställning sker vid tre tillfällen per vecka. Ett alternativ är alltid vegetariskt. 2.1. Maträttstyper I tabell nedan återges de maträttstyper som den gemensamma nämnden erbjuder Luleå och Piteå kommuner. X= möjligt alternativ att välja för brukaren. Maträttstyp Särskilt boende Ordinärt boende Notering Normalkost X X Finns alltid ett Lactoovo-vegetariskt alternativ. Specialkost X X Se 1.4 specialkost Meny vid högtider X X Fast meny

2017-11-06 4(9) Det alternativ som Luleå kommun idag har i form av personlig kost d v s att normalkosten reduceras med någon beståndsdel kommer inte att tillhandahållas. 2.2. Måltiden Måltidens delar definieras enligt nedanstående: Huvudkomponent exempelvis fisk, kött, fågel med sås Bikomponent exempelvis pasta, potatis och ris Grönsaker exempelvis råkost och kokta grönsaker Dessert I tabell nedan anges vem som ansvarar för vad. Det som anges med "produceras" produceras av den gemensamma nämnden vid Öjebyns Produktionskök. Det som anges med slutbereds ansvarar respektive kommun för. Förteckning över näringsinnehåll levereras från den gemensamma nämnden till respektive kommun. Piteå kommun kan vara behjälplig med näringsberäkning för hela måltiden till respektive kommun om kommunerna meddelar vilka bikomponenter som ingår och i vilken mängd, ingår dock inte i denna förstudie. Det finns möjlighet att diskutera eventuella undantag rörande bikomponent till särskilt boende. Måltidens delar Särskilt boende (Engångskantiner) Ordinärt boende (Portionsförpackning) Notering Huvudkomponent Produceras Produceras Bikomponent Slutbereds Produceras Bikomponent till särskilt boende inköps via grossist av kommunerna och slutbereds av kommunerna. Inga undantag. Grönsaker Slutbereds Kokta grönsaker Produceras Dessert Slutbereds Levereras vid soppa och röda dagar Grönsaker till särskilt boende inköps via grossist av kommunerna och slutbereds av kommunerna. Inga undantag. Dessert till särskilt boende inköps via grossist av kommunerna. Inga undantag. 2.2.1. Särskilt boende (Vård- och omsorgsboende) Huvudkomponenten produceras av den gemensamma nämnden vid Öjebyns Produktionskök medan bikomponent ombesörjs av respektive kommun. Dessert ingår inte.

2017-11-06 5(9) 2.2.2. Ordinärt boende (Hemtjänsten) Huvudkomponent, bikomponent, tillbehör (sylt, ugnsbakad rödbeta etc.) och kokta grönsaker produceras av den gemensamma nämnden och packas i portionsförpackningar vid Öjebyns Produktionskök. Dessert ingår när soppa levereras och vid röda dagar, i genomsnitt två gånger per vecka. 2.3. Särskild meny vid högtider Anpassning av menyn sker i samband med större helger t ex jul och påsk enligt Piteå kommuns standard. 2.4. Specialkost Erbjudandet avseende specialkost är detsamma till särskilt och ordinärt boende, se tabell 1.2 ordinärt boende. Följande specialkost kan levereras: Konsistensanpassad kost: Grovpaté (lättuggad), Timbalkost, Gelékost, Flytande Medicinsk specialkost: Glutenfri, Mjölkproteinfri, Mage/tarm, Stomikost Lacto-ovo-vegetarisk räknas inte som specialkost utan ingår i ordinarie utbud, se tabell 1:1. Specialkost kundpackas per individ. Kostnad för specialkost är högre än för normalkost. 2.5. Portionsstorlekar Normalportion för särskilt boende (huvudkomponent) följer Piteå kommuns standard. 3. Beställningsrutiner 3.1. Beställning via Mashie Det webbaserade kostdatasystemet Mashie kommer att användas vid beställning. För att kvalitetssäkra produktionen krävs att kommunerna beställer via detta kostdatasystem. Piteå kommun äger licenserna för kostdatasystemet Mashie. Kostnader för licenser och systemstöd belastar den gemensamma nämndens budget. Utbildning för användarna av Mashie sker mot självkostnad. 3.2. Beräknade årsvolymer gemensam nämnd Statistik för år 2016 ligger som schablonmässig grund för Piteås årsvolymer. Statistik per den 1 maj 2017 ligger som schablonmässig grund för Luleås årsvolymer i denna samanställning. Variationer mellan dagarna och över tidsperioderna förekommer.

2017-11-06 6(9) Den 1 maj 2017 levererades från Region Norrbotten till Luleå: Normalkost Antal portioner/dag Specialkost Antal portioner/dag Totalt Antal portioner/dag Notering av Luleå kommun Engångskantiner (särskilt boende) Portionsförpackningar (ordinärt boende) 1 287 st 396 st 1 683 st (varav 58 personlig kost) 223 st 137 st 360 st Den 2/5 totalt 320 st Nuläge: Luleå kommuns behov av kyld mat uppgår till ca 745 000 portioner per år (schablonmässig beräkning). Piteå kommuns behov av kyld mat till ordinärt boende uppgår till ca 61 000 portioner per år. Om antalet portioner minskar med mer än 10 % kommer kostnadskorrigering att ske till respektive kommun. 3.3. Prognos för de närmaste 3 åren Aviserade volymökningar från Luleå kommun: 2017/2018 tillkommer ca 20-30 nya platser inom särskilt boende. Osäkerhet råder gällande ordinärt boende där det kan bli fler. 2019/2020 Kronan tillkommer med 144 platser. Möjligen stängs något boende under denna tidpunkt men det är osäkert i dagsläget. Totalt netto blir det vid 2020 års utgång ca 170 nya platser inom särskilt boende, d v s en ökning med 340 portioner per dag. Dessa platser ingår inte i dessa förutsättningar. Inga aviserade volymökningar från Piteå kommun. Aviserade volymökningar bedöms kunna produceras av den gemensamma nämnden vid Öjebyns Produktionskök, men frågan behöver utredas vidare för att fastställa hur investeringskostnader, maskinkostnader etc. påverkas. Öjebyns produktionskök är i nuläget anpassat till Piteå kommuns volymer avseende förskola, skola och ordinärt boende. 3.4. Packning Maten förpackas i engångskantiner PP och CPET, storlekar på kantiner GN1/2, GN1/3 samt GN1/4, som uppfyller kraven för den tilltänkta användningen.

2017-11-06 7(9) Listor gällande leveransställen, antal avdelningar, antal boenden osv som krävs för packning tillhandahålls av respektive kommun till den gemensamma nämnden. 3.5. Avhämtning Avhämtning från Öjebyns Produktionskök kommer att ske tre gånger per vecka cirka kl. 07:00. Transport ombesörjs av respektive kommun från Öjebyns Produktionskök. 3.6. Transportutrustning Transportutrustning (backar och backvagnar) används vid avhämtning av mat, återlämnas till Öjebyns Produktionskök vid nästa avhämtning av maträtter. Produktionsköket diskar backarna vid retur. Backarna/vagnarna ägs av Piteå kommun. 4. Bemanning Utökad personalbemanning vid Öjebyns produktionskök krävs för att öka kökets totala produktion avseende kyld mat till att även omfatta särskilt och ordinärt boende inom den gemensamma nämndens ansvarsområde. 5. Investeringsbehov Underlag för om- och utbyggnad Öjebyns produktionskök, se nedan. Förutsättningar. Skiss på om och tillbyggnad daterat 2017 06 08 framtagen av EWD Konsult AB Byggnadsarea: Nybyggnad 143 m² Ombyggnad 122 m² Avgående yta 48 m² Bygg Befintlig lastkaj väggar/tak rivs (48 m²) Befintligt rum för returbackar och vagnar byggs om (66 m²) Kyl i anknytning till kök utökas till totalt (18 m²) Personal utrymmen görs om för att möta kommande personalökningar bl.a. tillkommande omklädningsrum, flytt av tvättstuga ner i källare, samt tillkommande utrymningsväg i källare. Tillbyggnad innehålls av nytt kylrum för att möta en kommande volymökning av utskick samt byggnad av lastkaj för utskick, och byggnad för returbackar och vagnar. Nyinvestering av större balpress för att möta ökningen av retur kartonger. Medföljande markarbeten i samband tillbyggnader.

2017-11-06 8(9) Kyla VS Befintlig anläggning kyls med Co2 kyla, kostnadsberäkningen bygger på driftsäkerhet och redundans dvs. hög tillförlitlighet. Uppstår det ett driftstopp under produktionsprocessen träder en backup in för att säkra nedkylningen. Kostnader för om dragningar avlopp och vatten i rum för omplacering av banddisk och grovdisk samt nytt omklädningsrum och flytt av tvättstuga. Luft Konvertering till ozon fri rengöring i kåpor Installation av ny avfuktare för 09 2025 Kylt packrum Till och frånluft ny inlastning 09 2028 Installation av ny avfuktare för 09 2025 Kylt packrum Flytt av diskkåpor grovdisk och banddisk: Injustering/idrifttagning EL Styr Installation av kylmaskiner/avfuktare Tillkommande belysning/flytt av belysning Komplettering brandlarm/ inbrottslarm Styr och övervakning för tillkommande/ändrad CO2 kyla, inkl. CO2 larm för nytt kylrum 2027b. SÖ för avfuktare Flytt av Luftvärmare Förändring spiskåpor, demontering Ozonlarm etc. Storköksutrustning Inköp av backar boxar och vagnar Ny ångskurmaskin Tillkommande Frys/Kylskåp Matdoseringspump Trågförslutningsmaskin Omplacering av storköksutrustning bänkar, banddisk och grovdisk 6. Engångskostnad I samband med uppstart år 2019 med produktion av kylda maträtter till kommunerna från den gemensamma nämnden uppstår kostnader av engångskaraktär avseende konsulter, utbildning av ny personal under tre månader, intrimning av produktionen samt extra lokalkostnader under byggnadstiden etc. Dessa kostnader är direkt hänförbara till volymökningar i och med att Öjebyns Produktionskök även producerar kylda maträtter till Luleå kommun, varför dessa kommer att kostnads fördelas till Luleå kommun.

2017-11-06 9(9) 7. Övrigt 7.1. Fördelar med produktion och avhämtning från Öjebyns Produktionskök Kvalitetssäkrad och miljöanpassad produktion som erbjuder flera menyval. Stor kompetens på kyld matproduktion. 7.2. Uppföljning Dialogform med brukare och rutin för avvikelser ska upprättas. Utgångspunkt för avvikelserapportering är Piteå kommuns modell. 7.3. Krisplan Krishanteringsplan upprättas av den gemensamma nämnden. Behov av reservkraft vid Öjebyns Produktionskök har analyserats, reservkraft saknas vid köket idag. Öjebyns Produktionskök kommer att kompletteras med reservkraft vid den investering som kommer att ske. 7.4. Beslut En förutsättning för att produktion och avhämtning av kylda maträtter ska kunna ske från 2019-02-01, är att fullmäktige i Luleå kommun och Piteå kommun beslutar i frågan senast december 2017.