ÅRSRAPPORT 2017 för omsorgsnämnden

Relevanta dokument
ÅRSRAPPORT 2016 för omsorgsnämnden

Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för 2017

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget

Bokslut 2018 LSS-VERKSAMHET

Verksamhetsplan Vård och omsorg i egen regi

Verksamhetsberättelse 2012 Gruppbostäder 2

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Ekonomisk uppföljning per 31 oktober Socialförvaltningen

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen

Omsorgsförvaltningens verksamheter i Växjö kommun

Vård-och omsorgsnämnden. Presentation av årsredovisningen 2016

Månadsrapport september Kundvalskontoret

5.7 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH SÄKERHET. Övergripande mål. 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

Verksamhetsplan för nämnd och bolag

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden,

Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningennyckeltal

Uppföljning Vård- och omsorgsnämnden

Årsrapport Omsorgsnämnden

ÅRSRAPPORT 2015 & kvalitetsberättelse för Omsorgsnämnden

Kvalitetsrapport hemtja nst

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december norrkoping.

Hur går det 2016? Total prognos -1 mkr Utförarorganisationen sektionerna 0 mkr Hemtjänst -1,8 mkr (beslutade timmar per vecka har ökat med 335

Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015

Bokslut 2018 HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Presentation av budget

Information vård och omsorg

Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017

årsrapport för omsorgsförvaltningen

Årsrapport Omsorgsnämnden

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016

Verksamhetsplan Omvårdnadsnämnd

Plan för hållbart boende

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Uppföljning Hemtjänst LOV-utförare

Service- och värdighetsgarantier

Ekonomiskt bokslut per oktober 2016

Månadsrapport september

MÅLBESKRIVNING SOCIALNÄMNDEN

Månadsrapport oktober

Lägesrapport april Socialnämnd

Bilaga 9, SN Karlsborgs kommun. iiiaiiii Soclai!O" 'OIInlngen. Delårsrapport Socialnämnden

Brukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden

Tertialrapport Ekonomi och Personal. Omsorgsnämnd Apr 2015

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

Eva Pettersson, sekreterare Monica Hammar, socialchef Eva Alama, vård- och omsorgschef Malin Hedberg Soini, ekonom

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Budgetuppföljningsprognos BUP , V ård - och omsorgsnämnden

Uppföljning av Aros Stödgrupp, leverantör av boendestöd, SoL, enligt LOV

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Öppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden,

Ekonomisk rapport efter november


Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning

Ramar och förutsättningar för upphandling av bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

Arbetsmarknadsenheten Verksamhetsberättelse VB 2013

realistiska möjligheter att hålla sig inom tilldelade ramar. Inga konton ska medvetet underbudgeteras.

Uppföljning inom Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Bränninge/ Stureby/ Örby korttidshem

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Resultat- och kvalitetsberättelse

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Kvalitetsberättelse 2017 HS - hemtjänst

Rätt att välja boende

Verksamhetsberättelse 2016

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016

Resultat- och kvalitetsberättelse

Beslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012

Program för uppföljning och insyn

Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott

Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Verksamhetsberättelse socialnämnden 2013 ÅRETS VIKTIGA HÄNDELSER

Driften av Sabbatsbergsbyns vård- och omsorgsboende

Uppföljning av uppdrag i handlingsplan i Socialnämndens verksamhetsplan 2018

Årsredovisning och Verksamhetsberättelse Socialnämnden

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE

Effektmål för 2018 Vård - och omsorgsnämnden

Ekonomisk uppföljning. Socialförvaltningen november 2017

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning

Avdelningen ger insatser enligt socialtjänstlagen (SOL) eller enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Socialnämnden bokslut

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan

Vård- och omsorgsnämnden

Transkript:

ÅRSRAPPORT 2017 för omsorgsnämnden 2017 1 (57)

Årsrapport 2017 Omsorgsnämnden Innehåll Innehåll... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Ekonomisk redovisning... 5 3. Personalredovisning... 10 4. Arbete och företag... 14 5. Barn och utbildning... 16 6. Bygga och bo... 17 7. Demokrati och mångfald... 19 8. Miljö, energi och trafik... 23 9. Stöd och omsorg... 25 11. Uppleva och göra... 35 12. Verksamhetsuppföljning... 38 Bilaga 1: Intern kontroll... 39 Bilaga 2: Hyres- leasingavtal... 41 Bilaga 3: Inventarieförteckning... 41 Bilaga 4: Återrapportering beslut i KF... 41 Bilaga 5: Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen... 42 Bilaga 6: Redovisning av övriga uppdrag och prioriteringar givna i verksamhetsplanen... 43 Bilaga 7: Patientsäkerhetsberättelse... 44 Bilaga 8: Styrkort... 56 2 (57)

1. Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för året är ett överskott på 0,7 mkr. Omsorgsnämnden har använt 11,3 mkr av sitt eget kapital till satsningar såsom utvecklingsprojekt och utbildning av personal. Totalt har 59 % av enheterna en ekonomi i balans. Sammantaget bedöms verksamhetens effektivitet, d.v.s. i kvalitet och resursutnyttjande, vara god. Sjukfrånvaron har sjunkit under 2017 och ligger på 24,7 dagar/snittanställd. Målnivån på högst 23 sjukdagar per snittanställd nås inte. Insatserna för att fortsatt minska sjukfrånvaron fortgår under 2018, bl.a. i samarbete med Försäkringskassan och Kommunhälsan. Långtidssjukskrivna mer än ett år kommer också ingå i samarbetet med mål att få tillbaka medarbetare helt eller delvis i arbete. Omsorgsnämnden har haft svårt att rekrytera behöriga undersköterskor, både i äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Genom uppdragsutbildningar har medarbetare under 2017 haft möjligheten att utbilda sig till undersköterskor/omsorgsassistenter, samt att två medarbetare har fått påbörja utbildning till undersköterska på sitt modersmål. Andelen som väljer privat utförare av hemtjänst fortsätter att öka. Detsamma gäller för intresset att starta nya verksamheter inom ramen LOV i hemtjänst och särskilt boende. Konsekvenserna av fler utförare i kombination med stillastående behovsläge inom särskilt boende kan vara att flera boendeplatser kommer stå tomma. Sedan hösten finns ett överutbud av platser i särskilt boende. Som en konsekvens av detta begränsades resursen särskilt boende till 750 platser under slutdelen av året. Bedömningen är att tillgången till bostäder med särskild service enligt LSS, i form av gruppbostäder, i stort motsvarar behoven. Däremot har ett behov av ytterligare bostäder med särskild service enligt LSS, i form av servicebostäder, förelegat under året. Förändringen av Hovslund pågår där omsorgstagare successivt flyttar till andra särskilda boenden. Ett anbud från APP har vunnit tävlingen om att få utveckla Hovs Park med inriktning på senior- och trygghetsboende. Omsorgsnämnden ingår tillsammans med Bo-IT, Region Kronoberg samt Wexnet i en samverkan. Samarbetets intention är att testa och införa tekniklösningar som underlättar kvarboende. E-tillsyn med hjälp av kamera är upphandlad och implementeringen påbörjad, bland annat på Evelids korttidsboende. Omsorgsnämndens koldioxidutsläpp under 2017 ligger på ca 321 ton fossil koldioxid. Målet om att koldioxidutsläppen ska högst vara 325 ton under 2017 har således uppnåtts. Främsta anledningen, trots en mindre ökning i antal körda mil, är att fler enheter har gått över ifrån att tanka bilarna med bensin till etanol. Andelen förnyelsebart bränsle som blandas i diesel har ökat under året, vilket också bidragit till det positiva resultatet. I frågan om personalen tar hänsyn till brukarens egna åsikter och önskemål i socialstyrelsens brukarundersökning för äldreomsorg svarade många omsorgstagare positivt. Undersökningen visar även att 89 % respektive 85 % av omsorgstagarna i hemtjänst och i särskilt boende är nöjda. Områden som trygghet och bemötande skattas överlag väldigt högt. Av omsorgstagarna med korttidsvistelse är det 85 % som känner god trivsel, 86 % är nöjda med bemötandet och 89 % upplever trygghet. Av omsorgstagarna med boendestöd är det 93 % som 3 (57)

upplever att de har ett gott självbestämmande, 91 % är nöjda med bemötandet och 95 % upplever trygghet. Inom personlig assistans är det 83 % av omsorgstagarna som upplever ett gott självbestämmande, 98 % känner sig gott bemötta och 92 % upplever trygghet. Sammantaget är det ett tiotal enheter som når Omsorg i toppklass. Det vill säga minst 90 % nöjda omsorgstagare, en egenkontroll med minst 90 % och en ekonomi i balans. Enheterna är spridda på äldreomsorg, omsorg funktionsnedsättning, offentliga och privata utförare. Den planerade direkta brukartiden i hemtjänsten uppgår till 66 %, ungefär i linje som föregående år. Däremot är den verkliga direkta brukartiden en rejäl bit lägre p.g.a. att besök ibland blir inställda och att visa besök gå fortare än planerat. Årets mätning av nattfasta genomfördes under tre nätter istället för endast en natt som tidigare år. Detta för att öka tillförlitligheten i resultatet. Snittet för hela äldreomsorgen ligger på 70 % och är likvärdigt med tidigare år. Under året 2017 har sju anmälningar från kommunal verksamhet enligt Lex Sarah gjorts till IVO (Inspektion för vård och omsorg). De privata verksamheterna har inte gjort någon anmälan. 2017 har även sju ärenden anmälts enligt lex Maria, varav en från de privata och sex från kommunal verksamhet. En nyhet under 2017 var en mätning inom omsorg funktionsnedsättning med syfte att undersöka hot och våld mot omsorgstagare. Den totala andelen boendeplatser där hot och våld inte förekommit är 85%. Fallprevention bedrivs på flera arenor, exempelvis genom information på träffpunkter samt deltagande i projektet Håll dig på benen. Utevistelse erbjuds och genomförs i stor utsträckning både i hemtjänst och särskilda boenden, men har en lätt nedåtgående trend. Vissa enheter behöver arbeta vidare för att promenader ska komma till stånd. ------------------------------------------- Ewa Ekman 4 (57)

2. Ekonomisk redovisning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga, ekologiska och ekonomiska resurser. 2.1 MÅLUPPFÖLJNING EFFEKTIVITET Ekonomisk balans Utfall 2017 Utfall 2016 Utfall 2014 avvikelse mot budget (tkr) Vid positivt tal är avvikelsen ett överskott -10 640 24 728 28 907 Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Förvaltningen, i helhet såväl som i delar, Se tabell ovan. uppvisar ekonomisk balans. 2017 Antal enheter I balans Andel 2016 2015 2014 Centralförvaltningen 6 6 100% 100% 83% 83% Avdelning sjuksköterskor 4 2 50% 50% 67% 57% Avdelning rehab 1 1 100% 100% 100% 57% Äldreomsorg hemvård 21 11 52% 40% 68% 63% Äldreomsorg särskilt boende 16 8 50% 46% 85% 63% Funktionsnedsättning 22 13 59% 68% 79% 55% Totalt 72 42 59% 58% 77% 61% Omsorgsnämnden i sin helhet uppnår ett överskott på 0,7 mkr i förhållande till anvisad budgetram. Dock skulle omsorgsnämnden uppnå en reservation på 19,7 mkr vilket den inte klarade med mer än ovanstående 0,7 mkr. Omsorgsnämnden har också använt 11,3 mkr av sitt egna kapital till riktade satsningar på olika utvecklingsprojekt. Under året har omsorgsnämnden tagit över Sörgården. Detta drivs som en intraprenad, vilket innebär att det överskott på 1,2 mkr som Sörgården upparbetat under 2017 kommer att finnas kvar för Sörgården att använda under 2018. Omsorgsnämnden tillämpar en mix av rörlig och fast resursfördelning. Varje månad görs nya beräkningar och förvaltningsbidrag delas ut. Förvaltningsbidraget styrs av antalet omsorgstagare och deras behov. Enheternas förmåga att följa de utdelade förvaltningsbidragen blir ett mått på hur omsorgsnämnden i helhet och delar lyckas bemanna efter omsorgstagarnas behov. Om övriga 5 (57)

kvalitetsmått såsom brukarundersökningar och kostnad per brukare följer liknande kommuner samtidigt som verksamheten drivs inom ramen för utdelat förvaltningsbidrag tyder det på en kostnadseffektiv organisation. Andel enheter i balans uppgår för hela omsorgsnämnden till 59 %, (föregående år 58%). Flera enheter har haft problem att anpassa sin verksamhet till minskade behov. Inom äldreomsorg särskilt boende har tre boenden, Ingelshov, Evelid och Sörgården, gått över i kommunal regi och är i ekonomisk balans. TABELL 2:1.2 NYCKELTAL Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Bokslut Rikets Bokslut Bokslut Bokslut Kostnad per dygn i särskilt boende (KPB) genomsnitt 2016 2016 2015 2014 2013 1 899 1 884 1 800 1 683 1 611 Kostnad per timme i hemtjänst (KPB) 378 476 351 321 309 Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst (RS)* 299 403 267 656 284 773 281 241 284 162 Kostnader per årsplats i särskilt boende (KPB) 693 135 687 660 657 066 614 295 587 893 Kostnader per årsplats i daglig verksamhet inkl. resor (KPB) 206 590 182 500 206 955 197 830 189 800 Kostnader per årsplats i gruppbostad (KPB) 973 647 1 030 351 944 261 912 727 894 980 Kostnader per omsorgstagare och år inom personlig assistans (RS)* 463 608 502 560 466 275 438 227 415 065 Ytterfall ordinärt boende enligt KPB, andel brukare (%) 1,2 % 2,0 % 1,6 % 1,4 % 2,3 % Nettoavvikelse äldreomsorg 5,0 % 1,8 % -0,3 % 6,3 % 7,8 % Nettoavvikelse LSS 0,9 % 1,3 % -0,4 % 0,4 % -0,6 % *talet 2014 justerat med -2% efter rättning av kommunens overheadkostnader Nyckeltal kring effektivitet har ett års förskjutning. 2016 är de tal som är analyserade. Kostnad per dygn i särskilt boende är 1 899 kr. Det är en ökning med 99 kr per dygn mot föregående år. Växjö ligger 11 kr över rikets genomsnitt, men Växjös kostnad har ökat mindre än rikets genomsnitt. Kostnad per timme i hemtjänst är 378 kr. Kostnaden har ökat med 27 kr mot föregående år. Växjö ligger 98 kr under rikets genomsnitt. Schablontiderna i resursfördelningssystemet ser olika ut för olika kommuner och i dagsläget är skillnaderna så stora att en jämförelse mot övriga riket är svår att göra. Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänsten är 299 403 kr. Detta är en ökning för Växjö med 5,1 % jämfört med 2015 medan genomsnittskostnaden i riket sjunkit med 1,5%. Rikets genomsnitt ligger på 267 656 kr, dvs 31 747 kr lägre än Växjö. Kostnad per årsplats i särskilt boenden är 693 135 kr. Kostnaden har ökat med 5,5 % medan rikets genomsnitt har ökat med 7,4 %. Växjös kostnad ligger 53 139 kr över rikets genomsnitt. Kostnad per årsplats i daglig verksamhet inkl resor är 206 590 kr. Kostnaden har minskat med 0,2 % men ligger 24 090 kr över rikets genomsnitt. Flertalet kommuner redovisar sina kostnader utan resor, vilket gör en jämförelse mot rikets genomsnitt svår. 6 (57)

Kostnader per årsplats i gruppbostad är 973 647 kr. Växjö ligger 56 704 kr under rikets genomsnitt. Förändringen mellan 2015 och 2016 är 3,1 % vilket i princip motsvarar årets löneökning. Kostnad per omsorgstagare och år inom personlig assistans är 463 608 kr. Detta är en minskning med 0,6 %. För samma period har rikets genomsnitt ökat med 9,7 %. Växjös kostnad ligger 38 952 kr under rikets genomsnitt. Andelen ytterfall ordinärt boende enligt KPB är 1,2 %, vilket är en liten sänkning mot föregående år. Att Växjö ligger under beror på att en mindre andel omsorgstagare med höga omvårdnadsbehov bor kvar hemma och att tillgången på plats i särskilda boende är väl tillgodosedd. Nettoavvikelse äldreomsorg. Efter att flera år i följd gradvis närmat sig referenskostnaden i riket, så har den 2016 ökat från -0,3 % till 5,0 %. Anledningen är främst att tillgången på platser i särskilda boenden har ökat efter flera års minskning. Nettoavvikelse LSS. Kostnaden har varit i nivå med referenskostnaden under hela perioden 2013-2016, 2.2 ANALYS AV UTFALL 201712 Driftredovisning, tkr Verksamhet Budget 2017 Netto Utfall 201712 Intäkt Kostnad Netto Budget avvikelse 2017 Budget avvikelse 2016 Omsorgsnämnden övergripande -86 786-182 921 105 599-77 322-9 464 20 740 Centralförvaltningen 87 630-1 996 80 002 78 006 9 624 7 979 Avdelning sjuksköterskor 76 359-1 095 78 263 77 168-809 -242 Avdelning rehab 52 851-2 684 50 865 48 181 4 670-162 Aldreomsorg och hemvård kommunal regi Äldreomsorg och hemvård privat regi Omsorg funktionsnedsättning kommunal regi Omsorg funktionsnedsättning privat regi 537 507-62 218 612 078 549 860-12 353-3 063 163 282-24 222 187 614 163 392-110 -21 339 252-11 960 353 294 341 334-2 082 712 69 041-5 909 75 065 69 156-115 -1 213 Summa 1 239 136-293 005 1 542 781 1 249 776-10 640 24 730 Omsorgsnämndens nettobudget har under året uppgått till 1 239 mkr. Under året har 1 250 mkr förbrukats. I beloppet ingår satsningar mot eget kapital på 11,3 mkr. Äldreomsorg har gått med 12,3 mkr i underskott mot budget. Underskottet är framförallt hänförligt till ökade bemanningskostnader. I äldreomsorgens utfall ingår kostnader kopplade till nedläggningen av Hovslund med 2,8 mkr. Det är framförallt bemanningen som inte kunnat minskas i den takt utflyttning och stängning av avdelningar genomförts. 7 (57)

Förvaltningsbidrag till Entreprenad Äldreomsorg och hemvård överstiger budget med 13,2 mkr. Ökningen beror på att fler omsorgstagare väljer privata aktörerna. Inom hemvården har timmarna för de privata aktörerna stigit med 3 500 timmar per månad från januari till december 2017. Det är en ökning på 39%. Totalt har en betydande volymökning av beviljade timmar skett inom hemtjänsten. En viss ökning av beviljade timmar till privat äldreomsorg särskilt boende noteras. Omsorg funktionsnedsättnings underskott på 2,1 mkr beror främst på ökade bemanningskostnader. Kommunrehab visar ett överskott på 4,7 mkr. Här har kostnaderna för bostadsanpassning varit lägre än budgeterat. Under året har bland annat följande åtgärder vidtagits för att minska kostnaderna: - Tät uppföljning med de enheter som inte håller budget - Övertid och semesteransökningar helg ska eskaleras till omsorgschef - Återhållsamhet med vikarier vid frånvaro och effektiv användning av TTF - Dubbelbemanningar ses över - Återhållsamhet med inköp Satsning Utfall Budget Värdegrundsimplementering 2 250 3 000 Omsorgens dag - kompetenshöjning för medarbetare 1 094 2 200 Implementering TimeCarePlan 741 5 000 Utbildning - egen grundutbildning 1 693 1 000 Utbildningsbidrag - Specialistsjuksköterskor 1 797 2 500 Övriga satsningar 3 766 5 625 Summa 11 341 19 325 Implementering av kommunkoncernens värdegrund har genomförts för samtliga anställda. Omsorgens dag genomfördes två dagar med programpunkter inom bland annat vård och itutveckling. Alla anställda erbjöds möjlighet att delta minst en halvdag. Implementering av TimeCarePlan, ett nytt schemahanteringsprogram, där personalen får möjlighet att påverka sitt schema. Schemaläggningen utgår från verksamhetens timbehov. Utbildning egen grundutbildning/ uppdragsutbildning. Avser kompetenshöjande utbildning av vårdbiträden till undersköterskor så att de blir anställningsbara hos omsorgsnämnden. Utbildningen började i maj 2016 och har pågått fram till december 2017. Omsorgsnämnden har stått för kostnaderna för utbildningen (utförd av Lernia) samt ersättning till de som studerar. Utbildningsbidrag Specialistsjuksköterskor. Avser sjuksköterskor som höjer sin kompetens genom att läsa vidare till exempelvis distriktssköterska som en del i sin tjänst. De som utbildat sig har fått ersättning från omsorgsnämnden under utbildningstiden. Några av satsningarna mot eget kapital har varit mindre kostsamma än beräknat och några satsningar har försenats i tid och kommer att fortsätta under 2018. Detta gör att hela beloppet 19 325 tkr inte tagits i anspråk. 8 (57)

Investeringsredovisning, tkr Projekt (större) Budget 2017 Utfall 201712 Netto Inkomst Utgift Netto Budget avvikelse 2017 Budget avvikelse 2016 IT och administration 3 200 0 0 0 3 200 3 200 Äldreomsorg 500 0 453 453 47 500 Omsorg funktionsnedsättning 400 0 0 0 400-81 Sjuksköterskor 0 0 123 123-123 0 Summa 4 100 0 453 453 3 647 3 619 Omsorgsnämnden har gjort några mindre investeringar under året. Inom äldreomsorg har inköp av möbler gjorts i samband med övertagandet av Sörgården samt nya möbler på Borgmästaren. Investeringen hos sjuksköterskorna avser skåp och hyllor i omklädningsrum. 2.2.1 Osäkra fordringar och tvister Omsorgsnämnden har inga större resultatförda poster som bedöms vara osäkra fordringar eller tvister. 2.3 KOMMUNAL SÄLJVERKSAMHET Enligt kartläggningen om kommunal säljverksamhet definieras inga av omsorgsnämndens intäkter som kommunal säljverksamhet. 2.4 FRAMTID Inför 2018 har omsorgsnämnden ålagts ett omvandlingstryck på 24,6 mkr. För att klara omvandlingstrycket kommer nämnden att arbeta med BEON (bästa effektiva omhändertagandenivån). Med detta menas att omsorgstagare och anhöriga ska stödjas till trygghet på den effektivaste insatsnivån, företrädesvis i hemtjänst eller förebyggande. Här förstärks bland annat arbetet med kontinuitet och delaktighet, samt att fortsatt utveckling av seniorlotsen sker. På så sätt minskar också trycket på den mest kostsamma resursen, det särskilda boendet. Nämnden kommer att försöka hålla antalet platser i särskilda boenden på 2015 års nivå då det bedöms motsvara behovet. Intresset för att starta upp verksamheter inom ramen för LOV är fortsatt stort och under 2018 öppnar Attendo ett LOV-boende. Konsekvenserna av fler utförare samtidigt som ett stillastående behovsläge inom särskilt boende kan vara att flera boendeplatser kommer stå tomma. Sedan hösten finns ett överbud av platser i särskilt boende, vilket kan medföra risk för låga beläggningsgrader på olika boenden. Låg beläggningsgrad medför lägre resursutnyttjande av fasta kostnader såsom nattbemanning och hyror för verksamhetslokaler. Dessutom tillkommer kostnader för tomhyror. På Hovslund pågår ett arbete med att minska antalet platser till följd av att boendet ska upphöra under 2018. Resultatet för 2018 kommer att belastas av kostnader för nedläggningen. Försäkringskassans förändrade bedömning avseende rätten till assistansersättning är en stor osäkerhetsfaktor i omsorgsnämndens budget för 2018. 9 (57)

3. Personalredovisning Inriktningsmål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare. En samlad personalpolitik, kvalitetssäkrad rekrytering, god ledarförsörjning, aktivt hälsoarbete och en stor delaktighet bidrar till god arbetsmiljö och hög attraktivitet. Verksamhetsmål Växjö kommun ska ha friska medarbetare. Sjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska.* Långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska.* Växjö kommuns anställda ska spegla befolkningen när det gäller kön och utrikes född. Växjö kommun ska ha en bra arbetskultur. Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget ska i ett första steg uppgå till 50 %. Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 23 dagar/snittanställd, där varje enhet ska förbättra sig minst 10 %. 3.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 23 dagar/snittanställd, där varje enhet ska förbättra sig minst 10 %. Sjukdagar per snittanställd motsvarar 24,7 dagar. Andel enheter som når målnivån eller förbättrat sig 10 % eller mer är 68 %. Analys och kommentar: Antalet sjukdagar per snittanställd uppgår till 24,7 vilket är en sänkning av antalet sjukdagar per snittanställd med 1,3 dagar. Andelen sjukfrånvaro i % av arbetad tid har under 2017 minskat från 7,7% till 7,4%. Långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid har minskat med ca 3% under 2017. Minskad sjukfrånvaro är en nationell trend. Samtidigt poängterar Försäkringskassan att sjukpenningtalet för kvinnor är betydligt högre än för män. Att sjuktalen påverkas av strukturella förutsättningar bör beaktas vid granskande av nämndens sjukfrånvaro då en majoritet av medarbetarna är just kvinnor. De riktlinjer och rutiner som finns för sjukfrånvaro har uppdaterats och förtydligats för att underlätta arbetet för chefer och medarbetare. Det samarbete som pågår tillsammans med Kommunhälsan och Försäkringskassan har inriktats på att försöka få tillbaka medarbetare i arbete helt eller delvis tidigt i sjukskrivningen. Medarbetare, rehabiliterande chef, Kommunhälsans läkare och sjuksköterska, Försäkringskassan och personalspecialist vid omsorgsnämnden träffas runt dag 30 i sjukskrivningen för att titta på möjlighet till återgång i arbete. En rehabiliteringsplan tas fram gemensamt som följs upp successivt. 10 (57)

Under hösten 2017 har ett nytt arbetsmaterial tagits fram för alla chefer i omsorgsnämnden. Materialet bygger på föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Under 2018 kommer alla chefer på varje arbetsplatsträff arbeta med frågor kring föreskriften. Materialet har förutom föreskriften byggts upp kring Växjö kommuns värdegrund och temperaturmätaren som ska genomföras fyra gånger per år. Detta är ett förebyggande arbete som ska sträva för att skapa ökad arbetsglädje, engagemang och minska sjukfrånvaron. Många medarbetare i omsorgsnämnden arbetar oregelbundet dag, kväll och helg. Ett nytt IT-stöd för bemanning och schemaläggning håller på att införas. Systemet ger möjlighet för respektive medarbetare att i större utsträckning påverka sitt schema för att ge möjlighet till balans mellan arbete och fritid. 3.2 MEDARBETARENKÄTEN En första Temperaturmätare har gjorts under 2017. Arbetet med Temperaturmätaren kommer att integreras med värdegrundsarbetet och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön under 2018. Den första Temperaturmätaren i Omsorgsnämnden visar på samma goda resultat som för Växjö kommun. 3.3 FRAMTID Insatserna för att fortsatt minska sjukfrånvaron hålls i under 2018, bl.a. genom samarbete med övriga aktörer. Långtidssjukskrivna mer än ett år kommer också ingå i samarbetet med mål att få tillbaka medarbetare helt eller delvis i arbete. Det är svårt att rekrytera behöriga undersköterskor, både i äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. En ambtion är att bli bättre på att lyfta goda exempel som sedan kan användas av fler enheter.uppdragsutbildningen har pågått under 2017 för de medarbetare som vill fortsätta läsa för att bli utbildade undersköterskor/omsorgsassistenter. Genom kompetenslyftet har 15 medarbetare fått möjlighet att läsa vidare till undersköterska under 2017. Nya statliga medel kommer sökas för 2018. Medarbetare som går traineeutbildning och medarbetare som är anställda på extratjänster kan vara ett sätt att säkra rekryteringen i framtiden. Under hösten 2017 har två personer fått möjlighet att påbörja en utbildning till undersköterska på arabiska. Att läsa en utbildning på sitt modersmål kan underlätta och är en ingång till att i framtiden arbeta som utbildad undersköterska i Växjö kommun. 11 (57)

3.4 NYCKELTAL Omsorgsförvaltning Nyckeltal 1 Anställda Bokslut 2016 Minskningen i antalet anställda sedan förra året (se nyckeltal 1 i tabellen ovan) beror på att nämnden har lämnat över de socialpsykiatriska verksamheterna till Arbete och välfärd. Genom att de särskilda boendena Ingelshov, Evelid och Sörgården återgått till kommunal regi har även nya medarbetare tillkommit nämnden. En ökning har skett i personalomsättning. Talet har rört sig från en väldigt låg nivå, där ett förhållandevis stort arbetsutbud ger undersköterskorna många valmöjligheter. I omsorgsnämnden har 19,4 % av personalen utländsk bakgrund, att jämföra med kommunens 17,2 %. Andelen män i vården har minskat något i jämförelse med tidigare år, andelen män motsvarar drygt 10,2 % av personalstyrkan. Totalt Kvinnor Män Bokslut Förändring Bokslut Bokslut Föränd- Bokslut Bokslut 2017 2016 2017 ring 2016 2017 Förändring Tillsvidareanställda 2223 2055-168 1968 1844-124 255 211-44 Omräknade heltider 2181,4 2019,3-162,1 1926,0 1808,6-117,4 255,4 210,7-44,7 Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100% 93,3% 93,3% 0,0% 92,8% 92,8% 0,0% 97,3% 98,1% 0,8% Genomsnittslig ssgr 98,1% 98,3% 0,1% 97,9% 98,1% 0,2% 100,2% 99,9% -0,3% Nyckeltal 3 Åldersstruktur -29 236 216-20 208 189-19 28 27-1 30-39 446 430-16 385 374-11 61 56-5 40-49 603 520-83 530 467-63 73 53-20 50-59 649 605-44 592 559-33 57 46-11 60-289 284-5 253 255 2 36 29-7 Medelålder 45,8 45,7-0,1 46,0 46,0 0,0 44,7 43,7-1,0 Nyckeltal 4 Personalomsättning 8,7% 20,0% 11,3% 8,8% 19,8% 11,0% 7,8% 21,6% 13,8% Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro - 14 dgr 11 019 10 293-726 10 221 9 408-813 798 885 87-59 dgr 6 246 6 209-37 6 004 5 960-44 242 249 7 60 - dgr 40 878 33 692-7 186 38 929 32 492-6 437 1 949 1 200-749 Totalt antal dagar 58 143 50 194-7 949 55 154 47 860-7 294 2 989 2 334-655 Sjukdagar/ snittanställd 26,0 24,7-1,3 27,8 26,3-1,5 11,7 11,0-0,7 Ej sjukfrånvarande 35,3% 37,9% 2,6% 34,3% 36,5% 2,2% 43,8% 48,7% 4,9% Nyckeltal 6 Övertid Timmar 10 858 10 183-675 8 996 8 121-875 1 862 2 062 200 Belopp 3 468 838 3 277 259-191 579 2 846 031 2 556 929-289 102 622 807 720 330 97 523 12 (57)

Andelen medarbetare i omsorgsnämnden som har nyttjat möjligheten till friskvårdsbidrag är 45 % och har under 2017 ökat med ca 10 % i jämförelse med 2016. Under 2017 har rutinerna för att ansöka om friskvårdsbidraget förenklats vilket kan ha påverkat resultatet positivt. Påminnelsemail skickas till alla medarbetare om möjlighet att utnyttja sitt friskvårdsbidrag. Uppmaning om att nyttja friskvårdsbidrag har skett kontinuerligt under året i verksamheten. Kompetensutveckling har genomförts enligt plan. Omsorgens dag anordnades under hösten med föreläsningar om bland annat värdegrund och digitalisering. Deltagandet var stort från hela verksamheten. En ny basutbildning har startat gällande verksamhetssystemet Procapita. Cirka 500 medarbetare har genomgått utbildningssatsningen i kontaktmannaskap. Internutbildare i kontaktmannaskap är utsedda. Fr.o.m. hösten 2017 ska de ha återkommande basutbildningar. Sex enheter i hemvården har fått utbildning i BPSD som handlar om bemötande av personer med t.ex. oro och utåtagerande beteende vid demenssjukdom. En utbildningsdag i palliativ vård har ordnats för samtliga sjuksköterskor med hjälp av Region Kronobergs rådgivningsteam. Inom omsorg funktionsnedsättning har satsningarna gjorts på kost- och näringslära för alla omsorgsassistenter, utmanande beteende för en särskilt utsedd bemötandegrupp. Vidare har en grupp värdegrundscoacher utsetts. De har fått en fördjupad kompetens gällande värdegrunden och deras uppdrag är att, inom omsorg funktionsnedsättning, vara ett stöd i att inspirera, engagera och jobba främjande för att värdegrunden ska hållas levande i det vardagliga arbetet. 13 (57)

4. Arbete och företag Inriktningsmål Växjö ska ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt region- och kunskapcentrum. Växjö som regioncentrum ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. 4.1 MÅLOMRÅDESBESKRIVNING Under 2017 har två ansökningar om att bedriva verksamhet inom ramen för kundval i hemtjänsten godkänts. Det är en ansökan som avser hemtjänst och hemsjukvård och en avser hemtjänst i form av serviceinsatser. Båda startade sin verksamhet 1 november. En ansökan avseende hemtjänst och hemsjukvård har avslagits. Attendo hemtjänst startade sin verksamhet 1 mars men avslutade verksamheten på egen begäran i september. HomeMaid som driver hemtjänst i form av serviceinsatser har sagt upp sitt avtal och verksamheten avslutas i juni 2018. Upphandling av driften vid bostäderna med särskild service vid Segerstadsvägen 88-92 och Vingavägen 50 har avslutats. Humana driver från och med 1 november Vingavägen 50. Segerstadsvägen 88-92 drivs även fortsättningsvis av Attendo med nytt avtal från 1 december. Under 2017 har avtal om drift av följande enheter förlängts: Backagårdsvägen, Fredrik Bondes väg och Gamla vägen (bostäder med särskild service, Nytida). Åbovägen (särskilt boende, Attendo, i avvaktan på försäljning av fastigheten) Norrelid (särskilt boende, Norlandia, i avvaktan på försäljning av fastigheten) Evedal 9 (bostad med särskild service, Attendo). En ansökan om att driva särskilt boende inom ramen för LOV har inkommit och är under utredning. Ansökan avser det särskilda boende som Attendo bygger på Vintervägen. Försäljningen av Åbovägen och Norrelid är avslutad och tillträde för de nya fastighetsägarna sker under 2018. Sörgården drivs sedan 1 juni i kommunal regi och är omsorgsnämndens första intraprenad. Sedan den 1 november är även Ingelshov och Evelid i kommunal drift. Det särskilda boendet med adress S. Järnvägsgatan 30 som drivs av Humana, öppnade 26 juni. I dagsläget har ca 35 omsorgstagare flyttat in. En ny upphandling av kultur i daglig verksamhet har genomförts under hösten 2017. Det blir Studiefrämjandet som fortsätter sin verksamhet. Upphandling av terapihund för ett ettårigt projekt har genomförts. Hillez hundar kommer under 2018 att regelbundet besök samtliga särskilda boenden i Växjö kommun. En direktupphandling av pedagogisk musikstund påbörjades men avbröts då ingen av anbudslämnarna uppfyllde samtliga krav som ställts i offertförfrågan. 14 (57)

Under 2017 har avtalsuppföljningar genomförts i 16 olika verksamheter hos privata utförare. Kraven i avtalen uppfylls i hög grad. Andelen som väljer privat utförare av hemtjänst ökar succesivt sedan tre år tillbaka. Antal omsorgstagare inom hemtjänst som valt privat utförare samt andel som väljer privat utförare December 2014 December 2015 December 2016 December 2017 118 8% 145 11% 192 12% Intresset för att starta nya verksamheter inom ramen för LOV i hemtjänst och särskilt boende fortsätter. Ett partnerskap för förebyggande insatser tillsammans med Röda Korset är klart där en överenskommelse upprättats. Omsorgsnämnden är en aktiv del uppbyggandet av seniorlotsen som ska knyta ihop frivilliginsatser, privata serviceföretag och samhällsservice. 233 15% 4.1 ENTREPRENADER OCH KONKURRENSUTSÄTTNING Verksamhet MKR MKR MKR 2015 2016 2017 Särskilt boende, äldre LOU 95,3 98,8 81,9 Särskilt boende, äldre LOV 2,3 23,7 37,2 Särskilt boende, tillfällig placering 17,4 18,5 15,8 Bostad med särskild service, LSS 39,2 41,1 37,8 Daglig verksamhet, LSS 1,6 1,7 2,0 Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning 10,9 11,9 3,4 Hemtjänst/hemsjukvård (LOV) 23,6 26,6 37,0 Hemtjänst/serviceinsatser (LOV) 5,0 5,8 6,7 195,4 228,1 221,7 Det har skett en kostnadsminskning inom området. Framför allt beror förändringen på övergången av tre enheter inom särskilt boende. Antalet omsorgstagare som väljer en privat utförare inom hemtjänst har ökat, vilket påverkar kostnaderna som framgår i tabell ovan. 4.2 FRAMTID Ökningen av antalet personer som väljer en privat utförare inom hemtjänst bedöms bestå. De hemtjänstföretag som fått flest nya omsorgstagare har en tydlig profilering i sin verksamhet. Under 2018 kommer avtalen för de sista verksamheterna inom särskilt boende för äldre som upphandlats enligt LOU att avslutas. Efter detta kommer de särskilda boenden som drivs av privat utförare att drivas utifrån godkännande i enlighet med LOV. Med allt fler olika utförare att välja mellan för omsorgstagare ställs högre krav på informativa och jämförande verktyg, där Stratsys innebär en möjlighet. 15 (57)

5. Barn och utbildning Inriktningsmål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. 5.1 MÅLOMRÅDESBESKRIVNING En brukarundersökning som riktades till barn på korttidsvistelse är genomförd. Pict-O-Stat användes som verktyg och svarsfrekvensen var 70 %. Majoriteten av barnen anger att de får vara med och bestämma vad de ska göra när de är på korttidsvistelse. Alla barn utom ett (som svarat vet inte ) uppger att de får hjälp av personal om de är ledsna. Ett barn uppger att hen känner sig ledsen på korttidsvistelsen. Alla barn utom ett (som svarat ibland ) har uppgett att de inte är rädda för något på korttiden. Resultatet är överlag bättre jämfört med tidigare år, men exkluderar de korttidsvistelser som har gått över till arbete och välfärd. Vidare arbete sker med de förbättringsområden som framkom. Omsorgsnämnden verkställer för närvarande i egen regi två beslut avseende bostad med särskild service för barn (LSS 9 8). Gällande insatsen Bostad med särskild service för barn enligt LSS 9 8 gör IVO årligen två tillsyner, en föranmäld och en oanmäld. IVO har vid tillsynerna under 2017 inte funnit några brister. 5.2 FRAMTID Många ärenden ställer fortsatt krav på samverkan mellan olika aktörer. Aktuella aktörer har förutom omsorgsnämnden bland annat varit nämnden för arbete och välfärd, utbildningsnämnden, regionens barnpsykiatri och barnhabilitering. På uppdrag av länets ledningsgrupp håller Region Kronobergs utvecklingsavdelning på att utvecka en länsgemensam organisering för barn och unga med en omfattande problematik. 16 (57)

6. Bygga och bo Inriktningsmål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjor och inflyttning. 6.1 MÅLOMRÅDESBESKRIVNING Omsorgsnämnden ingår i samverkan Bo-IT med Region Kronoberg och Wexnet. Intentionen är att testa och införa tekniklösningar som underlättar kvarboende. Tillsyn med hjälp av kamera är upphandlad och implementering påbörjad. Först ut är korttidsboendet på Evelid. Ytterligare ett spår som pågår är digital vårdplanering, som ska bidra med flexibilitet och effektivitet vid dessa flerpartsmöten. Tekniken är framtagen och testad av medarbetarna. Även andra former av digitala möten/ tillsyner kan prövas i kölvattnet av att modellen etableras. Under året inkom cirka 270 ansökningar om bostadsanpassning, en minskning från 330 stycken föregående år. Att färre söker är en del i en nationell trend och kan bl.a. bero på allt fler tillgängliga bostäder. Det är drygt 80 % av alla ansökningar som beviljas. De tre vanligaste åtgärderna är tröskelborttagning (65 stycken), stödhandtag (22 stycken) och spisvakt (16 stycken). Kostsamma insatser är bl.a. att bygga hiss (8 stycken a ca 75 000 kr), automatisk dörröppnare (11 stycken a ca 30 000 kr) samt att bygga ramp (9 stycken a ca 18 000 kr). Handläggningstiden är ca 10 dagar per ärende, vilket är kortare tid än tidigare år. Beviljade medel 2017 motsvarar ca 2,6 mkr, vilket är drygt en miljon lägre än 2016. Förändringen av Hovslund pågår där omsorgstagare successivt flyttar till andra särskilda boenden. Ett anbud från APP har vunnit tävlingen om att få utveckla Hovs Park med inriktning på senior- och trygghetsboende. Ett antal lägenheter vid Hovslund, Ingelshov och E-huset i Ingelstad har under året hyrts ut till Arbete och välfärd. E-huset används sedan sommaren 2017 inte längre som särskilt boende. Delar av beståndet av seniorboende vid Dalbo har övergått från Växjöbostäder till Viktoria Park. En tillbyggnad med tre lägenheter i Bramstorp har genomförts under året. Lägenheterna är inflyttningsklara i januari 2018. Ett samutnyttjande av huset i Bramstorp som inrymmer dagverksamheten för dementa har skett genom att husets övervåning använts för korttidsvistelse enligt LSS. Inga viten har under året behövt betalas på grund av för långa väntetider (över 90 dagar utan erbjudande). Verkställighetstiden från beslut till insats för bostad med särskild service enligt LSS är i snitt 98 dagar, att jämföra med landets 135 dagar. Bedömningen är att tillgången till bostäder med särskild service enligt LSS, i form av gruppbostäder, i stort motsvarar behoven. Däremot har ett behov av ytterligare bostäder med särskild service enligt LSS, i form av servicebostäder, förelegat under året. Olika spår har undersökts, vilket resulterat i möjligheten till utökning på Sandviksvägen och på Seminarievägen. 17 (57)

Även om balansen mellan behovet av och tillgången till bostäder med särskild service kan beskrivas som förhållandevis god är det viktigt att kontinuerligt följa utvecklingen. Detta genom regelbundna bedömningar av behovet utifrån kända framtida förändringar. Väntetiden i genomsnitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är i Växjö 65 dagar mot landets snitt om 56 dagar. Ett särskilt boende inom ramen för LOV öppnade under sommaren på söder i Växjö med sammanlagt 72 platser. Sedan hösten finns ett överutbud av platser i särskilt boende. Resursen särskilt boende begränsades som en konsekvens till riktvärdet 750 platser. 6.2 FRAMTID Fler seniorbostäder anpassade för äldre med närhet till olika former av service behövs förenligt med översynen Framtidens boende för äldre och för att underlätta kostnadsanpassningar inom särskilt boende. Teknikstöd är ytterligare en faktor som kan påverka möjligheten till ett självständigt liv. Tekniska välfärdstjänster är dock fortfarande i sin linda. För att vara en del av den utveckling som behövs framåt, både vad gäller tjänsteinnehåll, tillförlitlig teknik och organisatoriska lösningar, engagerar sig omsorgsnämnden i tidigare nämnda projekt. 18 (57)

7. Demokrati och mångfald Inriktningsmål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller öppenhet och mångfald. Växjö kommun vill skapa en samhällsgemenskap med mångfald som grund och bidra till en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och öppenhet, där alla ska vara delaktiga och medansvariga. Växjö kommun ska motverka alla former av främlingsfientlighet, diskriminering och rasism. Växjö kommun ska säkerställa att alla får ett bra bemötande, en rättssäker och jämlik kommunal service. Växjö kommun ska ha ett gott bemötande och en hög tillgänglighet för dom vi är till för medborgarna. Verksamhetsmål Andelen medborgare som upplever god service och ett gott bemötande ska öka. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Antalet ärenden som görs via e-tjänst ska öka. Nämndens/bolagets verksamhetsmål Omsorgstagarna ska uppleva öppenhet och delaktighet i insatserna. 7.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Omsorgstagarna ska uppleva öppenhet och delaktighet i insatserna. Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Andel omsorgstagare i särskilt boende som är nöjda med delaktighet: 80 % Andel omsorgstagare i hemtjänst som är nöjda med delaktighet: 86 % Andel omsorgstagare inom omsorg funktionsnedsättning som är nöjda med delaktighet: 83% Andel omsorgstagare i särskilt boende som vet vart man ska vända sig med synpunkter: 47% Andel omsorgstagare i hemtjänst som vet vart man ska vända sig med synpunkter: 65% Omsorgstagarna ska ha en aktuell genomförandeplan och varit delaktig vid upprättande av planen. Hela nämnden: 87% Offentliga utförare äldreomsorg: 88% Privata utförare äldreomsorg: 87 % Offentliga utförare omsorg funktionsnedsättning: 82 % Privata utförare omsorg funktionsnedsättning: 97% I socialstyrelsens brukarundersökning inom äldreomsorg för 2017 svarar 80 % av omsorgstagarna i särskilt boende, och 86 % av omsorgstagarna med hemtjänst i Växjö kommun positivt på frågan om personalen tar hänsyn till brukarens egna åsikter och önskemål. Detta är en 19 (57)

minskning med 1 % respektive 3 % från föregående undersökning, men väl i linje med riket. Inom både särskilt boende och hemtjänst är nöjdheten med delaktighet högre för de kommunalt drivna än för de privata verksamheterna. Inom äldreomsorgen är omsorgstagarnas och anhörigas kännedom om vart man ska vända sig för att lämna synpunkter ett fortsatt utvecklingsområde, i synnerhet inom särskilt boende, men en viss förbättring tycks ha skett de senaste åren. I Socialstyrelsens senaste brukarundersökning angav 47 % av de svarande att de visste detta, mot 39 % för två år sedan. I hemtjänsten är årets resultat om 65 % svarande med kännedom jämförbart med föregående års 64 % och 2015 med 61 % svarade att de hade kännedom om vart de skulle vända sig. Under året har brukarundersökningar genomförts i omsorg funktionsnedsättning inom områdena korttidsvistelse för barn, boendestöd samt personlig assistans. Inom korttidsvistelsen har andelen omsorgstagare som upplever delaktighet ökat. 67 % av barnen svarar ja på frågan om de får vara med och bestämma vad de ska göra på korttids, och 23 % svarar att de får vara med och bestämma ibland. Bland omsorgstagarna med boendestöd uppger 93 % att de alltid får bestämma vad de vill ha hjälp med. Växjös resultat är något högre än genomsnittet i en nationell undersökning. Inom personlig assistans är genomsnittet för omsorgstagarnas nöjdhet med de tre frågorna som rör självbestämmande ca 83 %. Av omsorgstagarna inom äldreomsorgen i offentlig verksamhet har 88 % en aktuell genomförandeplan upprättad med delaktighet. Resultatet är förbättrat jämfört med föregående år. Framför allt är det hemtjänsten som höjt sig. Dokumentationshandledarna har fortsatt med individuella genomgångar av att skriva genomförandeplaner ute på enheterna. Det ger ökad trygghet i att skriva. Som synes i spridningsdiagrammet nedan är det bara ett fåtal enheter som behöver förbättra sig för att området ska kunna betraktas som kvalitetssäkrat. Enheten med lägst resultat har glömt att notera om omsorgstagarna varit delaktiga i framtagandet. Inom omsorg funktionsnedsättning i offentlig verksamhet är resultatet 82 %, vilket innebär att målet nås, precis som vid tidigare mätningar. Inom omsorg funktionsnedsättning finns goda förutsättningar för måluppfyllelse med färre och mer långvariga stödinsatser jämfört äldreomsorgen. 20 (57)

Som tidigare återfinns en hög andel aktuella genomförandeplaner upprättade med delaktighet hos privata utförare. Tydlig avtalsrelation och återkommande egenkontroll i företagen kan vara två bidragande orsaker till det goda resultatet. Vad gäller granskning av kvaliteten på genomförandeplaner bedöms den överlag som god, se vidare i internkontrollen, bilaga 1. Relevanta nationella jämförelser saknas för genomförandeplaner. Under 2017 har 94 synpunkter registrerats i verksamhetssystemet ProCapita, vilket är något mindre än 2016. Bland de registrerade synpunkterna finns sju registrerade händelser som borde rapporterats som avvikelser och två händelser som inte är vare sig avvikelse eller synpunkt. Efter detta kvarstår 85 synpunkter samt en synpunkt avseende värdighetsgarantier i särskilt boende, totalt 86 synpunkter. Synpunkterna fördelas mellan de olika verksamhetsdelarna på följande sätt. Kommunala utförare Privata utförare Särskilt boende 11 9 Hemvård 36 18 Omsorg 2 3 funktionsnedsättning Myndighetsavdelningen 2 Kommunrehab 2 Sjuksköterskeorganisationen 3 En skillnad från tidigare år är att hemvården rapporterar fler synpunkter än särskilt boende. En fjärdedel av dessa kommer rån samma synpunktslämnare. Fortsatt rapporteras få synpunkter inom omsorg funktionsnedsättning. Tre fjärdedelar av de inkomna synpunkterna är negativa men flera positiva synpunkter har registrerats och även förbättringsförslag. Ca 45 % av synpunkterna är det omsorgstagare som lämnat och en något mindre andel har kommit från närstående. Övriga synpunkter kommer från företrädare, grannar, vän eller synpunktslämnare som vill vara anonym. I många fall handlar synpunkterna om att insatser inte blivit utförda som tänkt eller att bemötandet brustit. De som önskat återkoppling har fått detta och samtliga har behandlats för eventuella åtgärder. Hälften av synpunkterna har på olika sätt inkommit till centralförvaltningen, vanligast via Tycktill broschyren. Det är ett fåtal enheter som registrerat synpunkter, men andelen har ökat något under hösten 2017. De privata utförarna rapporterar att 276 synpunkter registrerats i deras egna avvikelsesystem. Antalet registrerade synpunkter skiljer sig stort mellan olika utförare. Även här handlar det om både negativa och positiva synpunkter samt förbättringsförslag. Kontaktcenter har via Flexite under året mottagit ca 3400 kontakter rörande omsorgsnämnden. Antalet är en märkbar ökning jämfört med fjolåret, men det är svårt att jämföra exakt då möjligheten att kontakta olika delar av verksamheten via Flexite infördes gradvis över året. Ca 20 % av kontakterna löser Kontaktcenter själva, vilket är något lägre men jämförbart med föregående år. De vanligaste typen av kontakt gäller meddelanden till biståndshandläggare inom äldreomsorg. Kommunrehab och sjuksköterskeorganisationen kan ännu inte kontaktas via Flexite men det planeras för under våren 2018. 21 (57)

Möjligheten att använda e-tjänster hos omsorgsnämnden har nyttjats något oftare jämfört med 2016, men är fortsatt en relativt liten andel av nämndens verksamhet. Under året har 184 inkomstförfrågningar och 57 biståndsansökningar gjorts via kommunens hemsida. Det kommunala pensionärsrådet har sammanträtt vid sju tillfällen under 2017 och det nämndgemensamma samverkansrådet har sammanträtt fyra gånger. Inom omsorg funktionsnedsättnings verksamhetsområde har ett flertal andra sammankomster och dialoger med intresseorganisationerna inträffat. En ny vägledning till personal kring våld i nära relationer är fastslagen. Omsorgsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att göra en kompetensutvecklingssatsning i verksamheten kopplad till denna vägledning. Samtliga enheter har god kännedom om Växjö kommunkoncerns värdegrund och förtydligande av chefs- och medarbetaransvar. Värdegrunden ingår numera i samtliga introduktioner. Inom omsorg funktionsnedsättning har en grupp värdegrundscoacher utsetts. De har fått en fördjupad kompetens gällande värdegrunden och deras uppdrag är att, inom omsorg funktionsnedsättning, vara ett stöd i att inspirera, engagera och jobba främjande för att värdegrunden ska hållas levande i det vardagliga arbetet. Kommunens Facebook-konto har 7 820 följare. Det mjukare innehållet i omsorgsnämndens inlägg berör och får positiv respons. Det mest framgångsrika inlägget under 2017 handlade om en farmor som fick se sitt barnbarns bröllop via Skype, hemma i sin lägenhet på särskilt boende. Det inlägget nådde 36 668 personer. Kommunen har också ett Instagramkonto där omsorgsnämnden är delaktiga genom att visa upp medarbetares varierande vardag. Kontot startades i januari 2017 och har strax över 1 000 följare. Anhörigträffar har anordnats både inom särskilt boende, hemvården och omsorg funktion. Även hos de privata utförarna har anhörigträffar ordnats. Vanligt är att det bjuds in till 2 träffar per år som ibland kompletteras med inbjudningar till andra festliga tillfällen som midsommarfest eller adventsfika. Frågor som diskuteras vid dessa tillfällen är framförallt måltider och aktiviteter. Anhörigträffarna kompletteras på flera enheter med regelbundna informationsbrev till anhöriga. Hos två av de enheter inom omsorg funktionsnedsättning som drivs i privat regi finns regelbundna brukarråd. Vanligt förekommande frågor är även där aktiviteter och måltider. 7.2 FRAMTID Alla delar av omsorgen och de flesta enheter når goda resultat vad gäller aktuell genomförandeplan upprättad med delaktighet. Särskilda dokumentationshandledare kommer fortsätta sitt stödjande arbete på utvalda enheter. Hanteringen av avvikelser och synpunkter kan utvecklas ytterligare, vilket ska ske under 2018. Den 25 maj 2018 träder den Europeiska Unionens dataskyddsförordning (GDPR) i kraft och ersätter den nuvarande Personuppgiftslagen. Lagen bedöms inte innebära en förändring av vilken typ av personuppgifter som en omsorgsnämnden får hantera för att utföra sitt uppdrag, men kan ställa nya krav på rutiner och säkerhet i förvaltningen. Nämndens personuppgiftsombud och systemförvaltare genomför i samverkan med kommunledningsförvaltningen och av kommunen anlitad konsult en översyn för att säkerställa att verksamhetssystem och rutiner motsvarar den nya lagstiftningens krav på hantering av personuppgifter inom nämndens verksamhetsområde. 22 (57)

8. Miljö, energi och trafik Inriktningsmål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Växjö kommun ska motverka klimatförändringar, men också vara förberedd på konsekvenserna av ett varmare klimat. Verksamhetsmål Se bilaga till budget 2017 Nämndens/bolagets verksamhetsmål Koldioxidutsläppen ska vara högst 325 ton under 2017, där berörda enheter ska förbättra sina resultat med minst 10 %. 8.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Koldioxidutsläppen ska vara högst 325 ton under 2017, där berörda enheter ska förbättra sina resultat med minst 10 %. Uppskattningsvis 320,8 ton fossil koldioxid under 2017 21 av 36 verksamheter har en minskning om 10 % eller mer Omsorgsnämndens kommunala verksamhet har från december 2016 fram till och med november 2017 släppt ut motsvarande 320,8 ton fossil koldioxid, där ca 300,1 ton kommer direkt från nämndens egen fordonspark och upp till 20,7 ton motsvarar utbetald milersättning under 2018. Att årsmålet för utsläpp uppnås, trots att mängden tankat bränsle indikerar en mindre ökning av antalet körda mil i verksamheten, beror både på att enheterna i högre utsträckning väljer etanol framför bensin och på att mängden förnyelsebart bränsle i diesel ökat under året. Arbetet med att välja etanol framför bensin ser ut att ha accelererat under årets andra hälft. Tankningen av bensin har minskat med nästan 40 % jämfört med 2016, vilket med god marginal överträffar prognosen i nämndens delårsrapport. Sammanställningen av statistik och enhetsvis uppföljning har sannolikt synliggjort möjligheterna att påverka utsläpp genom bränsleval. Diesel fortsätter att vara den bränsletyp som används i särklass mest hos de kommunala enheterna. På enhetsnivå indikerar tankningsstatistiken ifrån kommunens tekniska förvaltning att 6 av 11 berörda hemvårdsgrupper, 5 av 12 sjuksköterskegrupper och 6 av 8 berörda enheter inom omsorg funktionsnedsättning kommer att nå sitt mål om en tioprocentig minskning av fossila 23 (57)

utsläpp jämfört med 2016. Enheter som haft möjlighet att välja etanol istället för bensin har i vissa fall närmast halverat sina utsläpp, och flertalet enheter har nu lägre utsläpp än föregående år. Bland de enheter vars utsläpp istället ökar märks flertalet av hemvårds- och sjuksköterskegrupperna på landsbygden, som både utgör en större del av nämndens utsläpp och står inför störst utmaningar att tanka fossilbränslefritt. Arbetet med att minska koldioxidutsläppen fortskrider. Uppföljning av koldioxidutsläpp görs nu på enhetsnivå i samband med delår och helår. Hemvården och kommunrehab använder när det är möjligt cykel som transportmedel vid besök i Växjö tätort. Sjuksköterskeorganisationen har bytt ut två fordon mot elbilar och hyr en semisnabbladdare. 8.2 FRAMTID Omsorgsnämnden står inför utmaningen att möta kontinuerligt skarpare mål inom ramen för en stor och omfattande verksamhet, där fossilbränslefria alternativ i nuläget inte finns tillgängliga för de verksamheter som är mest beroende av besöka omsorgstagare med bil. Arbetet med att följa upp enheternas mål om en tioprocentig minskning av fossila koldioxidutsläpp kommer att fortsätta. Nämnden har påbörjat en kartläggning av vilka möjligheter som finns att bli fossilbränslefri till 2020, där el, biogas och HVO 100-diesel utgör de mest sannolika alternativen. Oavsett vilket alternativ som väljs kommer nya förutsättningar i form av infrastruktur att behöva tillskapas för verksamheterna utanför tätorten. Kommunrehab, som har behov av bilkörning i tätorten vid t.ex. transport av hjälpmedel, ser över möjligheten att byta upp till sex av sina fordon mot elbilar och för diskussion med fastighetsägaren om att sätta upp laddstolpar. 24 (57)

9. Stöd och omsorg Inriktningsmål I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Ökade anslag ska leda till bättre mat och matupplevelse för äldre. Verksamhetsmål Personalkontinuiteten ska förbättras. Det innebär att färre olika vårdare besöker en äldre med hemtjänst under en 14-dagarsperiod. Andelen tid personalen tillbringar hos omsorgstagarna ska öka. Kommunens särskilda boenden, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad nöjd kundindex ska öka.* Nämndens/bolagets verksamhetsmål Omsorgstagarna ska vara nöjda med sina stöd-, vård- och omsorgsinsatser. Varje omsorgstagare ska under en tvåveckorsperiod möta max 11 olika baspersonal som utför insatser under dag, kväll och helg. Direkta brukartiden ska öka. Omsorgstagarnas självständighet ska bibehållas eller stärkas. Minst 80 % av omsorgstagarna ska uppleva att måltiderna är en trevlig stund 1.1 INSATSER FÖR ATT NÅ MÅLEN Nämnden har ansökt om och erhållit statliga stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen för 2017. Satsningen fortsätter i stora drag på samma spår som initierades under 2016 med bland annat aktivitetshandledare i särskilt boende. Kommunens revisorer har granskat hanteringen av riktade statsbidrag inom olika nämnder och bedömer att omsorgsnämnden överlag har ändamålsenliga rutiner. Revisorerna rekommenderar nämnden att sammanställa och analysera orsaker till att statsbidrag inte förbrukas till fullo, för att använda lärdomarna i kommande projekt. Omsorgsnämnden instämmer i förbättringsområdet och har vävt in frågan i befintliga arbetssätt. Överförandet av socialpsykiatrin till nämnden för arbete och välfärd genomfördes fr.o.m. 2017-01-01. En överenskommelse kring avrop och samarbete mellan nämnderna är fastställd. Organisationsförändringen medför behov av att anpassa verksamheten, vilket har genomförts där det varit möjligt. En slutrapport kring övergången redovisades för kommunstyrelsen under hösten. En översyn av följsamhet till vägledningen SoL särskilt boende har gjorts. Slutsatsen är att kriterierna till särskilt boende kan förtydligas och att flera omsorgstagare beviljas särskilt boende med relativt små hemtjänstbeslut. En uppdaterad vägledning och arbetsprocess för handläggarna fastställdes under slutet av året. Motsvarande översyn och efterarbete pågår nu inom hemtjänsten. 25 (57)

9.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Omsorgstagarna ska vara nöjda med sina stöd-, vård- och omsorgsinsatser. Personlig Assistans: 93 % Boendestöd utvecklingsstörning: 91 % Korttidsvistelse barn 83 % Hemtjänst: 89 % Särskilt boende äldre: 85 % Analys och kommentar: Inom omsorg funktionsnedsättning har det under året genomförts en brukarundersökning bland omsorgstagare med insatserna boendestöd, korttidsvistelse (barn) och personlig assistans. Inom boendestöd och kortidsvistelse finns en fullgod svarsfrekvens. Bland omsorgstagarna med personlig assistans är svarsfrekvensen lägre, strax under 50 %, vilket gör att resultatens tillförlitlighet är något mindre. Det är sammantaget goda omdömen från omsorgstagarna. Andelen positiva svar kring hur samlat nöjd man är med sin omsorg är som vid föregående mätning på en hög nivå. Av omsorgstagarna med boendestöd är det 93 % som upplever att de har ett gott självbestämmande, 91 % är nöjda med bemötandet och 95 % upplever trygghet. Av omsorgstagarna med korttidsvistelse är det 85 % som känner god trivsel, 86 % är nöjda med bemötandet och 89 % upplever trygghet. Ett förbättringsområde som kan identifieras utifrån svaren är omsorgstagarnas delaktighet och självbestämmande. Inom personlig assistans är det 83 % av omsorgstagarna som upplever ett gott självbestämmande, 98 % känner sig gott bemötta och 92 % upplever trygghet. I undersökningen är det mycket små skillnader i svar baserat på omsorgstagarens kön, män och kvinnor är generellt sett lika nöjda med sin omsorg. Ett område att förbättra inom verksamheten är omsorgstagarens delaktighet i valet av sina personliga assistenter. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning visar att 89 % respektive 85 % av omsorgstagarna i hemtjänst och i särskilt boende är nöjda. Områden som trygghet och bemötande skattas överlag väldigt högt. Att nöjdheten är högre i hemtjänsten än i särskilt boende kan bero på att omsorgstagare har ett bättre hälsotillstånd och att omsorgstagarnas självbestämmande är mer inarbetat. I särskilt boende har resultatet inte förändrats sedan i fjol och ligger högre än snittet för riket. I hemtjänsten har resultatet sjunkit något och ligger nu precis på snittet för riket. Förbättringsområden finns bland annat inom information om tillfälliga förändringar och att kunna påverka vilka tider man får hjälp, både i särskilt boende och hemtjänst. 26 (57)

Inom både hemtjänst och särskilt boende är män och kvinnor nöjda i samma omfattning. Vad gäller jämförelse mellan offentliga och privata utförare är underlaget betydligt mindre för de privata vilket ger osäkra data. I hemtjänsten är nöjdheten så gott som likvärdig oavsett typ av utförare, däremot finns variationer mellan enheter. I särskilt boende är de omsorgstagare som bor på ett offentligt drivet boende generellt sätt något nöjdare. Sammantaget är det ett tiotal enheter som når Omsorg i toppklass. Det vill säga minst 90 % nöjda omsorgstagare, en egenkontroll med minst 90 % och en ekonomi i balans. Enheterna är spridda på äldreomsorg, omsorg funktionsnedsättning, offentliga och privata utförare. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Riktning Varje omsorgstagare ska under en tvåveckorsperiod möta max 11 olika baspersonal* som utför insatser under dag, kväll och helg. Resultatet för äldreomsorgen samlat är 12 personal per omsorgstagare, där särskilt boende och privata utförare presterar bäst. Analys och kommentar: Inom den kommunala hemtjänsten mäts från i år kontinuiteten genom verksamhetssystemen. På så sätt kan mer säkra data tas fram. I genomsnitt är det 15 olika personal som utför insatserna hos omsorgstagarna, vilket är likvärdigt med riket. Förutom att många olika hänsyn behöver tas vid en planering påverkar även den ökade personalomsättningen och sjukfrånvaro resultatet negativt. På kommunala särskilda boenden var det genomsnittliga antalet personal som en omsorgstagare träffar 10, motsvarande siffra var 11 år 2016. Genomsnittet för de privata utförarna av särskilt boende ligger 2017 på 10 personal, jämfört med 9 personal år 2016. Det är således bland de 27 (57)