Vad gör oss till elevhälsoteam? Malin Valsö leg. psykolog

Vad gör oss till elevhälsoteam? Malin Valsö leg. psykolog 1

Malin Valsö leg. psykolog malin.valso@elevhalsokonsulterna.se Välkomna att kontakta mig om ni har frågor eller vill ha referenser på något jag har sagt. 2

Presentationsrunda 4

90 000 kr Ett vanligt EHT-möte hur är det? Så här upplever många det är att gå på EHT-möten: Tröttsam, vi hinner inte med, långa listor på elever, någon pratar mest, konflikter, vi blir avbrutna Uppskattningsvis kostar ett 2-timmars möte med en representant från respektive kompetens + rektor: 2250 kr. 40 veckor/läsår = 90000 kr/läsår exklusive arbetsgivaravgifter och andra skatter 5

EHT-mötens syfte Ingenstans i Skollagen eller Vägledning för elevhälsa står det att vi ska ha EHT-möten så varför har vi dem? Vad är syftet med EHT-möten? 6

EHT-mötens syfte Vägledning för elevhälsan: Samlad elevhälsa tvärprofessionell samverkan Arena för att utföra elevhälsans uppdrag och arbetsuppgifter Salutogent perspektiv Dessutom: Kollegialt lärande EHT är elevhälsopersonalens arbetslagsmöten! 8

Blunda

Vad är ett team? Ett team har en tydlig gruppidentitet och ett gemensamt mål 10

Är ni ett TEAM? Tydlig gruppidentitet Gemensamma mål Gemensamma mål Gemensamma aktiviteter Tydliga roller Syfte Kortsiktiga mål Långsiktiga mål Hur ser det ut i ditt EHT? 1. Fundera själv. 2. Diskutera sedan med grannen. Samhörighet Viktigaste teambuildingövningen: definiera våra roller: Vad är våra viktigaste arbetsuppgifter Vem som är ansvarig för vad Diskutera med grannen 11

ElevhälsoTEAMets uppdrag 12

Utgångspunkter Skolan Elevhälsan Elevhälsans kompetenser EHTs eller de enskilda kompetensernas kan aldrig ligga utanför skolans uppdrag, det är en del av skolans uppdrag. Skolans uppdrag: kunskapsutveckling och måluppfyllelse 13

Skolans och elevhälsans uppdrag Lena Adamson, myndighetschef vid Skolforskningsinstitutet. - Kvalitet i undervisning uppkommer i samspelet mellan lärare och elev och detta samspel bör alla, oavsett roll i skolsystemet ha i fokus, fortsätter Lena Adamson tydliggöra uppdraget för elevhälsan och dess kompetenser öka likvärdigheten mellan skolorna skapa förutsättningar för systematik och kvalitetssäkring ta tillvara den kompetens som finns i kommunen skapa stöd i det dagliga arbetet dela goda exempel nätverka med kollegor inom kommunen 14

Samlad elevhälsa Förebygga och främja Systematiskt kvalitetsarbete Evidens och beprövad erfarenhet Salutogent perspektiv Elevhälsans uppdrag Vi behöver ha en gemensam förståelse för dessa begrepp 15

Individ - elever med skolsvårigheter Åtgärdande Hälsofrämjande Organisation - alla elever Förebyggande Grupp - riskgrupper 16

Ta ställning till var och ett av följande påståenden med: instämmer, instämmer inte eller vet inte På våra EHT-möten avsätter vi tid för att arbeta med/prata om 1. Hur vi ska främja elevers lärande, utveckling och hälsa på vår skola 2. Hur vi ska förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter på vår skola 3. Hur vi ska bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa på vår skola Våra EHT-möten är ett arbetsmöte som hjälper oss att 4. Bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål 5. Undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa 6. Uppmärksamma och på rektors uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem 7. Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa 8. Bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd. Vägledning för elevhälsan (2016) 08:45 Utdrag från Vägledning för elevhälsan 17

Grupper med 4-6 deltagare Alla läser sina ställningstaganden för ett påstående i taget. Samtliga runt bordet ska säga hur de svarat innan ni börjar diskutera. Tänk på att efterfråga varandras argument och inte bara vad ni svarat. Det intressanta är ofta att reda ut skälen till varför man tycker som man tycker. Alla i gruppen tar gemensamt ansvar för att talutrymmet fördelas jämnt. Ingen ordförande. 18

Diskutera och argumentera Hur fungerade den här övningen? Beskriv vad som hände. ta ställning till påståenden diskutera och argumentera 1. Skriv individuellt 2. Diskutera med grannen Går det att använda den på EHT för att analysera ärenden? 19

Bli ett TEAM Tydlig gruppidentitet Gemensamma mål Gemensamma aktiviteter Tydliga roller Gemensamma mål Syfte Kortsiktiga mål Långsiktiga mål Diskutera med grannen 20

Syfte och mål 21

Vart ska vi? Undanröja riskfaktorer Stärka friskfaktorer Nulägesbeskrivning Skapa en gynnsam organisation Vårt uppdrag Mål Personalens behov De nationella målen behöver brytas ner och konkretiseras utifrån vårt eget nuläge. Inte för många mål! 22

Systematiskt kvalitetsarbete Var är vi? Hur blev det? Vart ska vi? Hur gör vi? Innan vi påbörjar ett utvecklingsarbete behöver vi kunskap om hur våra resultat ser ut i förhållande till de nationella målen och kraven som anges i skollag och läroplan. Resultaten ska också kopplas till förutsättningar, arbetsprocesser och organisering av undervisningen. Allt utvecklingsarbete måste starta i en samlad beskrivning av nuläget. En samsyn om nuläget är viktig för att förbättringsarbetet ska bli förankrat och möta barnens och elevernas och verksamhetens behov. Att utveckla verksamhetens kvalitet är ett ständigt pågående arbete, där en analys och bedömning av resultaten och måluppfyllelsen ligger till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Arbetet kan liknas vid en cyklisk process som innehåller fyra faser: uppföljning - analys och bedömning - planering - genomförande. Efter genomförandet fortsätter den cykliska processen med ny uppföljning för att få fram ett nytt nuläge osv. Utgångspunkten i alla faser är de nationella målen i skollagen och läroplanerna. Systematiken innebär att se till att faserna bildar en fungerande helhet. Varje fas är beroende av den förra och påverkar den senare. 23

Kvartalsvisa analyser i EHT Måluppfyllelse Åtgärdsprogram Närvaro Kränkningar 1. Nuläge? 2. Förändringar sedan förra analysen? 3. Utvärdering av insatser? 4. Planering av insatser? Även hälsoenkäter och kundenkäter som t.ex. arbetsro och trygghet 24

Kvartalsvis analys Dec Jan Feb Årshjul Nov Mars Mitterminskonf Kvartalsvis analys Mitterminskonf Kvartalsvis analys Okt April Sept Maj Kartläggning Elevhälsoplan Aug Juli Juni Läsårsanalys Utvärdering av elevhälsoarbete Planering av nästa läsår Årshjul syfte med respektive EHT (kvartalsvisa analyser; likabehandlingsplan; elevhälsoplan; screeningar; uppstartsperiod; läsårsutvärdering; UF-möten för EHT etc) 25

Smarta mål S M A R T A Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidsatt Aktiviteter Har ni ett såhär konkret mål på din arbetsplats? När ni sätter ett mål kan det vara vits att gå igenom tidsplaner, delmål, rollfördelning för att se om ni faktiskt har möjlighet att nå fram. Till sist har vi tidsatt. Bestäm ett datum då målet ska vara uppnått och gärna tider för avstämning av delmål. Diskutera tillsammans, hur skulle ni märka om ni uppnådde era mål? Kom fram till minst ett mått för era mål. Diskutera tillsammans, hur lång tid behöver ni för att nå ert mål? Kom även fram till hur ni ska fira om ni uppnår målet. Diskutera tillsammans och sätt ett gemensamt delmål, exempelvis för den kommande månaden. Boka in ett tillfälle för att utvärdera hur det gått. 26

Tydliga roller och uppdrag 27

Viktigaste teambuildingövningen Vad är våra viktigaste arbetsuppgifter? Vem ansvarar för vad? Samhörighet Viktigaste teambuildingövningen: definiera våra roller: Vad är våra viktigaste arbetsuppgifter Vem som är ansvarig för vad Behöver göras varje läsår När det kommer nya teammedlemmar inför varje större projekt I varje elevärende 28

Elevhälsans lagstadgade kompetenser Rektor Psykolog Skolsköterska Skolläkare EHT Specialpedagog Kurator Varför är vi de kompetenser vi är? För att ge rektor ett tvärprofessionellt beslutsunderlag. 29

Vem deltar på elevhälsoteamets möten? Rektor Psykolog Skolsköterska Skolläkare EHT Specialpedagog Kurator 30

Vem deltar på elevhälsoteamets möten? Bitr rektor Psykolog Skolsköterska Skolläkare EHT Specialpedagog Kurator 31

Vem deltar på elevhälsoteamets möten? Bitr rektor SYV Psykolog EHT Kurator Skolsköterska Skolläkare Specialpedagog 34

Vem deltar på elevhälsoteamets möten? Rektor Ska vi utgå från scheman, tjänstestorlekar eller syfte med mötena? Psykolog Skolläkare EHT Kurator Specialpedagog Skolsköterska 35

Viktigt vid möten Ha en agenda Dela agendan innan Använda agendan Börja och sluta i tid Förberedda deltagare Hur ser det ut på veckomötena på din arbetsplats? Kommer alla i tid, deltar aktivt, är förberedda och har fokus på själva mötet? En studie gjord av professorerna Rogelberg och Allen med flera visar att olika grupper behöver olika typer av mötesstrukturer, men att vi uppfattar möten som mer positiva om de börjar och slutar i tid, om vi får agendan innan mötet, om agendan används och om deltagarna är förberedda. 36

Meetings bloody meetings Vilka beteenden hindrar er från att ha effektiva och produktiva möten? Skriv ner 3 sådana beteende. Meetings bloody meetings Vilka beteenden hindrar er från att ha effektiva och produktiva möten? Be mötesdeltagarna skriva ner sådana beteende på post-it-lappar. Hjälps åt att påminna om listan med produktionsstörande beteenden nästa gång ett sådant förekommer. http://www.habitud.se/meetings Rogelberg och Allens studie visade också att de som leder möten oftast är mer nöjda med dem, än de som inte leder mötet. Gillade du utmaningen och vill ta den ett steg längre? Testa att lägga in några minuters utvärdering i slutet av era möten för ge er själva feedback på närvaro eller frånvaro av produktionsstörande beteenden. 37

5 gånger mer positiv feedback Utvärdera era EHT-möten med fokus på det positiva. När funkar det bra? Varför funkar det då? När funkar det? Varför funkar det då? Reflektera kring hur det blev och varför det blev som det blev. Vad bidrog jag med? Vad vill jag göra annorlunda nästa gång? Hur? Under eller efter: tänk dig in i andra deltagares position/upplevelse Gör mer av det som funkar nästa gång! 38

Fördela tiden Åtgärda < 49 % Förebygga och främja > 51 % Hur fördelar ni tiden vad prioriterar ni att prata om? Hur använder vi vår tid? Hur kan vi uppmärksamma eller mäta hur tiden används? I vilken ordning prioriterar vi att prata om saker? Vad hinner vi med? 39

Agenda/ärendelista EHT-möten Främja Förebygga Åtgärda 1 Likabehandlingsplan (rektor) Screening år 1 (Spec.ped) Lisa år 3 (Spec.ped) 2 3 4 5 6 Handledning seniorlag (Psykolog) Hälsosamtal år 4 (Skolsköterska) Miljö och stämning i matsalen (Kurator) Kränkningar år 8 (kurator) 40

Fördela tiden Egen reflektion Hur skulle du vilja att ni använder och prioriterar er tid på EHT-mötena? Hur använder vi vår tid? Hur kan vi uppmärksamma eller mäta hur tiden används? I vilken ordning prioriterar vi att prata om saker? Vad hinner vi med? Hur fördelar ni tiden vad prioriterar ni att prata om? 41

Skaffa bra beslutsunderlag Vi människor anpassar oss efter gruppen. Om en person kommer med en lösning/idé/förslag kommer övriga medlemmar säga samma eller liknande saker. Först egen, sedan gemensam reflektion + alla får prata bra beslutsunderlag Intressera er gärna lite extra för den lösning eller åsikt som avviker här finns det mycket att lära eller utveckla! 42

Roller på mötet De som brukar prata mest gör det De som brukar hålla tyst gör det. 43

Roller på EHT-mötet Lyssna Prioritera ärenden Koll på tiden Prata Lyfta ärenden EHT Salutogent fokus Organisation Grupp Individ Förebygga Främja Åtgärda Lösningsfokus Tvärprofessionella analyser Ett sätt är att fördela rollerna så att alla ansvarar för att vi pratar om rätt saker på rätt sätt. 44

Former för samverkan Runda med input från alla Rektor delegerar ordet utifrån behov EPA (ensam para alla) 45

Utvärdera! Hur gick det? Varför blev det som det blev? Vad funkade bra? Vad fungerade sämre? Vad har vi lärt oss? Utvärdera möten, projekt, elevärenden, kompetensutveckling. 46

Umgås Fira 47

Planera 09:55 48

Gör en plan Vad behöver ni börja arbeta med i ditt team? Vilka är era prioriterade utvecklingsområden? Vad är ert nuläge? Vad är ert största behov? Vad är möjligt och rimligt att genomföra? MENTI? 49

Underlag och utgångspunkter Underlag för analys och förslag på åtgärder de lagar och riktlinjer som styr skolans och elevhälsans arbete Skollagen SFS 2010:800 Vägledning för elevhälsan, 2016 Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 2017:30 Lgr 11 och Lgy 11 Samt forskning avseende elevhälsa, skolorganisation och organisationspsykologi. Skolinspektionens dag 2018-11-19 Henrikson & Habitud (2016). Ensam eller stark: åtta principer för framgångsrika team Hylander & Guvå (2017). Elevhälsa som främjar lärande: om professionellt samarbete i retorik och praktik. Jarl, Blossing & Andersson (2017). Att organisera för skolframgång. Lindqvist (2016). Elevhälsoarbete för specialpedagoger: en handbok. Olofsson & Nilsson (2015). OBM i praktiken: förändra beteenden och nå resultat i organisationer. Skolinspektionen Rapport 2015:05. Elevhälsa: elevers behov och skolans insatser. 51