Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

Relevanta dokument
Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Språkutveckling 0-3 år

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

EXAMENSARBETE. Uttalssvårigheter. Orsaker och åtgärder för barn i förskolan. Anne Landström Kristina Lind. Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp

SVENSKA FÖR INVANDRARE

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Om språ k och tal. * Ett system av bilder där varje bild representerar ett ord eller ett begrepp.

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Hälsobesök 18 månader

Språket som verktyg för inlärning

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Allt i ett! Exempel: Introduktion av Inge Benn Thomsen ARTICULA Flicka 1 Hon ler lätt Läpparna dragna åt sidan och stängda

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan Handen Selektiv mutism

väskor fyllda med språklust!

TILL DIG SOM ÄR FÖRÄLDER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA OCH HAR ETT BARN SOM ÄR 0 5 ÅR

Engelska när man inte vill och kan

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Föräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad. (PARCA-R Frågeformulär)

leker med ljud Förord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

Prästen med grönt hår

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju

Nannynu! kunskapsbank Barns utveckling 1-2 år

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Hälsobesök 4 år. 60 minuter

Vårt ansvar som vuxna språkförebilder 15 Att vara aktiv lyssnare 16. Språket i leken 17 Leken och språket går hand i hand 17 Låtsaslek 18

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Vem förstår mig? En essä om hur vi pedagoger i förskolan kan bemöta och hjälpa barn med språkstörning. Av: Annette Törnstrand & Susanne Östman

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Djurdoktorn: Linus och Morris

Svenska Läsa

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ATT BYGGA ETT SPRÅK OM SPRÅKUTVECKLING 0 4 ÅR

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Lärarhandledning till Startset för Flexiboardanvändare

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Ellie och Jonas lär sig om eld

Språkpsykologi/psykolingvistik

Ordförråd och Ordbildning

Kommunikation.

Hjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Svenska skolan i Hong Kong och Shekou HT12/VT13. Lokal kursplan för ämnet kompletterande svenska.

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

LOGOPEDI Uppdaterat Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium. Period 1

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Betygskriterier i Moderna språk år 8 (steg 1)

Läsnyckel Hej Flugo! av Tedd Arnold

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN. Narinder Dhindsa Anne-Catrine Kindlund Camilla Mäkinen Bente Tuff

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

Djurdoktorn: Linus och Sunna

Förskoleklassens verksamhetsplan

Röstteknik och Läsmetod

Tisdag den 27 september 2016

Förskoleklass. (Skolverket )

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Om autism information för föräldrar

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Att vara en professionell samtalspartner i förskolan

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Transkript:

Barnets typiska utveckling -kommunikation -språkutveckling

Språkutvecklingen Naturlig process, men det är viktigt att stödja den Individuell Ett språk, en person

0-3 månader Första leendet Känner igen mammas röst och kan skilja mellan en kvinnlig och manlig röst Formar munnen till vokaler, läppljud och gurgelljud

3-6 månader Barnet kan växla mellan att se föräldern i ögonen och vad föräldern tittar på Barnet reagerar på olika ljud genom att vända huvudet mot eller från ljudet Börjar härma Vokalljud

6-12 månader Barnet reagerar på sitt eget namn Stavelsejoller (gagaga, dadada, mamama) Pekar Tittut-leken Barnet förstår de första orden Mimar, imiterar, leker med tungan och gör olika ljud

1 år Nyfikna! Barnet förstår mycket mer än vad hon/han kan uttrycka (förstår ca. 50 ord) Förstår enkla instruktioner och frågor Förstår skillnaden mellan frågor och tillsägelser, men behöver ofta gester som stöd för att förstå vad man menar Nicka-skaka på huvudet 14 månader: barnet säger ca. 10 ord 18 månader: barnet säger ca. 50 ord

2 år Aktiva, busiga och påhittiga, de erövrar världen Ca. 30-50 % av talet är förståeligt Mycket tvåstaviga ord, tvåordsmeningar Barnet talar gärna om det som finns i rummet eller det som han eller hon leker med Lär sig i början mest substantiv Ordförrådsspurt Stor variation: kan mellan 50-600 ord Det är av större betydelse att barnet talar än hur det talar

2 år Oralmotorik - Slicka sig runt munnen - Truta med läpparna - Ljuda varierat

3 år Längre meningar Kan prata om vad som har hänt tidigare Förstår enkla prepositioner: på, under Ställer frågor, Varför mitt och min Börjar talar om sig själv som jag Kan uttrycka tankar och önskemål Också andra än bekanta förstår talet

3 år Kan manipulera (t.ex. Vatten/ kissa/ saga vid läggdags ) Övergeneraliserar böjningsmönster (storare, gedde) Kan meddela sin ålder på något sätt Berätta (kort, egna upplevelser) Ca.75% av talet är förståeligt Använder aktivt ca.1000 ord

4 år Pratsam Ställer frågor Längre meningar (5-6 ord) Meningarna börjar låta riktiga, men det är ännu normalt att det fattas bitar i grammatik och uttal Lätt för en utomstående att förstå barnets tal

4 år Sitta stilla och lyssna på sagor Fantasilek Kan lägesbegrepp (ex. på och under) Storlekar (ex.känner till stor/liten) Vet skillnad mellan en/ flera och likadana/ olika Antals- och färgbergreppen börjar utvecklas Så småningom vaknar den språkliga medvetenhet, d.v.s. förmågan att skilja mellan innebörden och formen hos ett ord.

4 år, uttalsutvecklingen Uttalsutvecklingen - kan uttala nästan alla ljud (ej svåra konsonantkombinationer, ex.blixt, påskhäxa) - behöver inte ännu kunna /r/-ljudet, vanligt att man inte kan /s/, /tje/ och /sje/ - Svåra konsonantkombinationer också för lite äldre barn: moln -ln fjäril -fj blixt kst korv -rv kväll -kv visp -sp tofs -fs

5 år Skilja på årstider Kan kategorier (ex.frukt, djur) Kan färgerna Svara på varför-frågor Motivera sina svar Räkna till minst 5 och förstå det Berätta och beskriva (om en saga och om egna upplevelser) Håller på att utveckla ett inre språk som fungerar som tankeredskap Barnets språk är nu ofta helt utvecklat vad gäller grammatik och ljudsystem. Vissa små uttalsfel och grammatiska förväxlingar kan finnas Munmotoriken är differentierad och koordinerad (kan t.ex. Lyfta tungspetsen upp mot gomtaket)

5-6 år, uttalsutvecklingen 5 år: tydlig artikulation, men inte perfekt. Alla 5-åringar kan inte säga /r/ och /s/ (upp till 20%) 6 år: kan uttala de flesta ljuden, men en del förskolebarn har svårigheter med /r/-ljudet

6 år 100 % av talet är förståeligt Kan prepositioner (även de svåra) Kan namn på en del bokstäver Kan berätta om känslor Berätta vad som har hänt/ kommer att hända i framtiden Förstår orsak-verkan Kan räkna lite Behärskar läpparnas och tungans rörelser

Uttalsutvecklingen Går från det stora till det lilla: - Barnet lär sig först vokalerna med öppen mun, sedan konsonanterna med sluten mun - Tidiga orden: varannan vokal, varannan konsonant (ex. Mamma)

Referenser Språkets hus Folkhälsan Logopedi av Hartelius, Nettelbladt och Hammarberg, 2008 Språkutveckling och språkstörning hos barn del.1, Fonologi, grammatik, lexikon av Nettelbladt och Salameh, 2007 Susanna Simberg, 2011, professor Språkgroddar, Folkhälsan