Mellerud årsredovisning
politisk organisation Melleruds kommun Kommunfullmäktig Kommunens revisorer Valnämnden Miljö- och hälsorådet Kommunala ungdomsrådet Kultur- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Byggnadsnämnden Socialnämnden Kommunala handikapprådet Kommunala pensionärsrådet
Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 2 Omvärld... 3 Redovisningsmodell... 6 Redovisningsprinciper... 7 Finansiell analys... 8 Förslag till beslut:... 14 Resultaträkning... 15 Finansieringsanalys... 15 Balansräkning... 16 Driftsredovisning... 23 Investeringsredovisning... 24 Nyckeltal... 25 Särredovisning av VA-verksamheten... 26 Personalekonomiskt bokslut... 27 Kommunfullmäktige... 29 Valnämnd... 29 Revision... 29 Överförmyndare... 30 Kommunstyrelsen... 31 Kommunstyrelsens Administrativa förvaltningen... 32 Måluppfyllelse av prestationsmål... 33 Samhällsbyggnadsförvaltning... 36 Måluppfyllelse av prestationsmål... 37 Affärsverksamhet... 40 Byggnadsnämnden... 43 Kultur och utbildningsnämnden... 44 Måluppfyllelse av prestationsmål... 47 Socialnämnden... 49 Melleruds Bolagshus AB... 63 Dalslandskommunernas kommunalförbund... 64 Revisionsberättelse... 66 Vision... 67 1
Kommunstyrelsens ordförande 2010 var sista året på mandatperioden. Ömsom vin, ömsom vatten är ett bra uttryck som väl passar in på en tillbakablick. Till vinet hör onekligen stabiliseringen av kommunens ekonomi. Fyra år av hyggliga överskott, 2010 inget undantag. Positivt är också att Mellerud är en intressant kommun att investera i. Utveckling i näringslivet är en förutsättning för kommunal tillväxt. Problematiken kring Sunnanå har tagit mycket tid och kraft. En mängd kontakter med många inblandade. Mycket tålamod och kompromissande ledde fram till en ny detaljplan som under året vann laga kraft. Möjligheterna i den nya planen är än större än i den som den ersatte. Nu avvaktar vi resultat av ansökan om tillstånd för arbete i vatten. Det tyngsta beskedet under mandatperioden var nedläggningen av pappersbruket i Åsensbruk, kommunens största privata arbetsplats. Självklart blir en av effekterna att många tvingas flytta ur kommunen för att hitta nytt arbete. Befolkningsminskningen stannade på 82 personer 2010, 100 färre än året innan. Ett steg i rätt riktning men problemet är allt för få födda, 50 färre än de som avlidit. Glädjande nog får allt fler sysselsättning i nya verksamheter i pappersbrukets gamla lokaler. I höstens val blev förändringarna små, både på riksnivå och i kommunen. I de så kallade blocken har Alliansen majoritet, men i Riksdag och i Kommunfullmäktige räckte inte valresultatet till egen majoritet. Nya i riksdagen är Sverigedemokraterna. I Kommunfullmäktige i Mellerud gör man sin andra period, nu med två ledamöter. Jämviktsläget gör behovet av breda politiska överenskommelser stort. För kommunens bästa hyser jag gott hopp om att vi ska lösa detta. Även under det gångna året såldes Kroppefjällsanläggningen. Nu, liksom tidigare, under det bokförda värdet. De tilltänkta ägarna, med det då högsta budet, visade sig inte vara i närheten av att fullfölja affären. De nya ägarna är en trio med goda erfarenheter av branschen och förhoppningen är att vi slutligen hittat de som kan ta vara på den potential anläggningen bär på. Vi önskar dem stort lycka till. I den lokala valrörelsen var samtliga partier eniga om ett ökat fokus på skolan. Den ena mätningen efter den andra pekade på att vi har en läxa att göra vad gäller resultaten. Med nya inlärningsmetoder och en vassare personal hoppas vi vända trenden. I projektet En till en skall datorn som läromedel bli en självklarhet i Melleruds skolor. I den takt som personal och ekonomi hinner med. I budget avsattes två milj. till kompetenshöjning av samtlig kommunal personal. Här skall skolan självklart ha sin rättmätiga del. Satsningarna inom skolan ligger helt i linje med kommunens vision där ungdomarna lyfts fram. Så gör även köpet av Stinsen, gamla Järnvägshotellet. Med en nyanställning finns här utmärkta möjligheter att samla ungdomarna för en meningsfull fritid. Då kommunen tidigare köpt stationshuset är vi nu ägare av ett för kommunen mycket strategiskt område. Mer i visionens tecken var kommunens engagemang i sommarens KAOS-festival. Ett välarrangerat event som dock hade väder och konjunktur emot sig. Under året har ny Översiktsplan för kommunen antagits av Kommunfullmäktige. Äntligen, då den gamla var sedan 1990. Ett tiotal områden för strandnära bebyggelse finns med, helt i linje med den nya strandskyddslagstiftningen. Vi väntar med spänning på Länsstyrelsens synpunkter på ny detaljplan för del av Järns Stom 1:11 (Järns Sannar) Intresset för ny byggnation är större än på mycket länge. Både för industri och bostäder. Det bådar gott för framtiden!! Robert Svensson 2
Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 641 personer. Minskningen har under åren i första hand berott på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än de som avlider. Under föddes 91 barn. Den 31/12 hade Melleruds kommun 9 068 invånare. Befolkningsutveckling 10100 9900 9700 9500 9300 9100 8900 Inv 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 År Födelsenettot (födda döda) ser för de senaste åren ut enligt nedan. 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Födelsenetto -26-49 -57-53 -52-36 -37-51 -50-42 Under uppgår antalet födda barn till 91, vilket är 6 fler än 2010. Flyttningsnettot (inflyttade utflyttade) ser för de senaste åren ut enligt nedan. 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Flyttnetto 52 28-11 -35 35-32 -107-130 -31-69 Under flyttade det in 392 personer till Mellerud, vilket är 34 färre än under 2010. Befolkningsutvecklingen under perioden 2012-2021 Utifrån hur befolkningssammansättningen har utvecklat sig, kan man göra antagande om hur den framtida utvecklingen kommer att bli. Under -2021 minskar folkmängden i Melleruds kommun med 758 invånare, från 9 068 till 8 310 personer. Orsaken är att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara -30 personer per år och födelseöverskottet 46 personer per år. Antalet barn som föds förväntas vara 77 per år i genomsnitt under planperioden medan antalet avlidna skattas till 123 personer. Genomsnittsålder i Mellerud förväntas öka till 47,3 år, vilket är något högre än de 42,2 år som det förväntas bli i riket. Det är främst åldersgrupperna 15-25 och 45-55 som förväntas minska, gruppen 70-80 ökar och gruppen 80 w är ungefär oförändrad. Bildkälla:Statisticon 3
Arbetsmarknad Arbetslösheten har under haft en nedåtgående trend. December 2010 var 468 personer registrerade som öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen. December var det antalet nere i 417 personer. Trots att förväntningarna på relativt kort tid har förändrats när det gäller den ekonomiska utvecklingen i vår region, kommer nog trenden runt arbetslösheten i Mellerud att hålla i sig även under 2012. Bostadsmarknad Med en nettoutflyttning är behovet av nyproducerade bostäder inte så stort. Trots detta har det under året beviljats bygglov för 5 enfamiljshus och 5 lägenheter. Sveriges kommuner Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att den återigen växer nästa kvartal. Tillväxten blir dock framöver väsentligt svagare än under 2010 och. Arbetslösheten kommer därför stiga något. Lägre sysselsättning håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som t.ex. ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre för Sveriges kommuner jämfört med vad vi tidigare räknade med. Källa: SKL MakroNytt 1/2012 Melleruds kommun - framtiden Melleruds kommun redovisar ett resultat på 12,3 mkr vilket motsvarar 2,6 % av intäkterna från skatt- och bidrag. I resultatet ingår aktieägartillskott till kommunens bolag med 0,9 mkr. Orsaken till detta är främst åtgärder i samband med försäljning av Kroppefjällsanläggningen och en alltför kostnadskrävande verksamhet vid Dalsland Center. Skattebetalarna får lösa det hela med ett villkorat aktieägartillskott. I slutet av året köpte kommunen flera fastigheter av Milab, främst sådana fastigheter i vilka det bedrivs kommunal verksamhet, men även t.ex. Pressbyrån och Dalsland Center. Skattesats till kommunen kr/skkr Befolkningsförändring Invånare Födelse Flyttningsnetto 2008 2009 2010 2012 överskott Vänersborg 22,64 22,64 22,64 22,64 22,21 36 962 40 70 Bengtsfors 22,54 22,54 22,79 22,79 22,42 9 680 62 46 Åmål 22,54 22,54 22,54 22,89 22,46 12 226 54 16 Mellerud 22,69 22,69 22,69 22,69 22,60 9 068 42 47 Färgelanda 21,69 21,69 21,69 23,19 22,76 6 606 20 23 Dals Ed 23,64 23,64 23,64 23,64 23,21 4 679 12 0 De första signalerna för 2012 ser relativt bra ut, Kommunfullmäktige beslutade i juni om en budget med 9,2 mkr i resultat. Inför 2012 beslutades att kommunerna i Västra Götaland skulle lämna över ansvaret för kollektivtrafiken till regionen. Finansiering skulle ske genom att regionen höjde skatten med 43 öre och kommunerna sänkte med samma belopp. Melleruds kommun sänkte med 9 öre vilket innebär en ökad skatt på 36 öre vilket ger ett resultat motsvarande 2,6 % av intäkterna från skatter och bidrag, eller 12,2 mkr. Det råder stor osäkerhet om skattekraftstillväxten, hur mycket obalansen i Europa kommer att påverka Melleruds kommuns finansiering. Årets första skatteprognos presenterades vecka 7. Den redovisade en nedskrivning av tillväxten, bnp tillväxten sänktes till 1 % för 2012, någon dag senare gjorde finansministern bedömningen att tillväxten kanske stannar vid 0,5 %. Kommunen brukar använda sig av den skatteprognos som Skl lämnar och ett aktuellt resultat 2012 är nu 11,3 mkr. Budgetarbetet för 2013 kommer nu att inledas. Vilket kommer att kräva en anpassning på ca 5 mkr i lägre kostnader för att ge ett resultat motsvarande 2 %. 4
Befolkningsutvecklingen är fortsatt bekymmersam, Mellerud (-113) och landskapet (-396) fortsätter att tappa invånare och därmed minskar förutsättningarna för att på sikt tillhandahålla kommunal service på samma nivå som tidigare. Detta samtidigt som andelen äldre ökar och därmed omsorgsbehovet. Överflyttning av frigjorda resurser inom skolan till områden med ökade behov måste fortsätta. Äldreomsorgens utveckling med mindre fasta kostnader och ökad flexibilitet måste fortsätta. Utmaningen är mer omsorg och lägre finansiering. Befolkningsutvecklingen innebär att kostnaderna årligen måste sänkas motsvarande en skatteökning på 25-30 öre, eller ca 4 5 mkr. Andel av rikets medelskattekraft i % 2008 2009 2010 2012 Vänersborg 97 96 95 95 94 Färgelanda 85 84 84 84 84 Åmål 88 88 86 85 84 Bengtsfors 85 84 83 83 82 Dals Ed 81 81 81 82 80 Mellerud 82 81 82 82 79 Det finns två kommuner i landet som har lägre skattekraft än Mellerud, det är Eda och Årjäng. Inkomster beskattade i annat land ingår inte i underlaget. Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet, vilket ska uppnås, är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå som ger en positiv soliditet. Det innebär att investeringar ska finansieras med skattemedel och att låneskulden ska amorteras. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål vilka årligen ses över i samband med budgetarbetet. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämnds del av förvaltningsberättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. 5
Redovisningsmodell Resultaträkning (sid 15) visar kommunens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Verksamhetens nettokostnader visar verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader anger om skatteintäkterna täcker nettokostnaderna Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet av den löpande verksamheten, skatteintäkter samt finansiella poster. Om det inte finns några extraordinära poster är detta årets resultat. Finansieringsanalysen (sid 15) redovisar inbetalningar och utbetalningar, dvs hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen (sid 16) redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t.ex. byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, d.v.s. hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Finansiella nyckeltal redovisas på sidan 25. 6
Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Avvikande redovisningsprinciper Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a. att anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. 51 Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Anslutningsavgifter har redovisats som intäkt och inte periodiserats. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar Avskrivningstider Följande avskrivnings tider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 33, 50 år En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avsättningar Avsättning för Sunnanå hamn ska användas till utbyggnad av sprinklersystem, under året har uppdraget utförts, och avsättningen förbrukats. Avsättning för Sunnanå deponi Enligt utredning bedömdes totalkostnaden för täckning till 7,5 mkr, med viss osäkerhet för anskaffning av täckningsmassor. Under året har täckningen slutförts. Avsättning för Hunnebyns deponi. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 10 mkr, återställning ska enligt plan vara klar år 2013. Enligt plan skulle kostnaden t.o.m. vara 8 150 tkr den faktiska kostnaden är 8 682 tkr. Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 2013 och att avsatta medel räcker. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K2. 54 7
Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. Förutom den verksamhet kommunen bedriver i sina förvaltningar bedrivs viss kommunal verksamhet i bolagsform. Koncernredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en sammanställd redovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår koncernen Melleruds Bolagshus AB, samt Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 %: Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 57 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att handha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m. 2007 har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs av och bedriver räddningstjänst i Trollhättans, Vänersborgs, Färgelandas och Melleruds kommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl. Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs kommun, Melleruds kommun samt Driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %. Resultaträkning Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Årets resultat: plus 12,3 mkr Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader blev ett överskott på 12,3 mkr, tillsammans med bolagen redovisas ett koncernresultat på 13,4 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 12,9 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det ursprungliga resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 0,8 mkr vilket gett ett budgeterat resultat om 12 mkr. Analys: Summan av definitiv slutavräkning av 2010 års skatteintäkter och preliminär slutavräkning av års skatteintäkter påverkar resultatet positivt med 7,9 mkr. Resultatet uppgår till 2,5 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är sämre än budget men högre än det långsiktigt finansiella målet på 2 %. Kommunen har som bolagsägare lämnat ett villkorat aktieägartillskott på 0,9 mkr till de kommunala bolagen för att täcka uppkomna underskott i denna verksamhet. Resultatet belastas även med effekten av förändrad diskonteringsränta för kommunens pensionsskuld, förändringen påverkar resultatet negativt med 2 mkr. Förändringen påverkar också skuldens storlek med 16 mkr. Pensionskostnader och pensionsskuld beskrivs ytterligare i det personalekonomiska avsnittet. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 100 procent samt kommunens intresse i Dalslandskommunernas kommunalförbund med 22 %. Bolagskoncernens resultat uppgår till 0,5 mkr. Avstämning mot kommunallagens balanskrav Redovisade realisationsvinster skall exkluderas från årets resultat när det s.k. balansresultatet redovisas. Eftersom kommunen redovisar balans behöver ingen åtgärdsplan upprättas. 8
Årets resultat 12 318 tkr realisationsvinster 373 tkr = balansresultat 11 945 tkr Nettokostnadsandel Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger verksamhetens nettokostnad. Detta belopp skall sedan med marginal täckas av skatteintäkter och bidrag. Ett viktigt och i kommunalverksamhet vanligt finansiellt nyckeltal, är hur stor andel av skatteintäkterna som går åt för att täcka nettokostnaden. Riktpunkten brukar sättas till 97-98%. I Melleruds kommun använder vi ett finansiellt nyckeltal/mål som anges till hur stor del av skatt och bidrag som blir över när alla kostnader är betalda, d.v.s. resultatets andel av skatt och bidrag. Skillnaden mellan de två beräkningssätten är att finansnettot ingår i det senare. Målet för i Melleruds kommun är 2 %. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar, 2 % av skatt och bidrag motsvarar ca 9-10 mkr. Nettokostnadernas andel av skatt & bidrag Resultatets andel av skatt & bidrag 2010 2009 2008 2007 Nettokostn. 96,4 97,3 96,4 96,3 97,4 Finansnetto 1,1 1,6 2,0 1,1 1,2 Resultat 2,5 1,1 1,6 2,5 1,5 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Analys: Av ovanstående tabell framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 96,4 procent. Utrymmet som kvarstår upp till 100 procent, samt avskrivningsutrymmet kan förenklat sägas användas till amortering eller skattefinansiering av investeringar. För uppgår detta belopp till 27,5 mkr. Investeringarna uppgår till 39,9 mkr. Det finansiella målet att resultatet ska motsvara 2 % av intäkterna från skatt & bidrag har uppnåtts under, tidigare år har det långsiktiga målet varit 3 % vilket endast uppnåtts vid ett tillfälle, år 2005. Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens nettokostnader ökat snabbare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling måste brytas för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut 2010 och bokslut har nettokostnaderna ökat med 1 procent medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 1,9 procent. Detta återspeglas i ett förbättrat resultat. Exkluderas aktieägartillskotten till kommunens bolag så har intäkts- och kostnadsutvecklingen varit lika. Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående år. % % / år 2010 2009 2008 2007 Skatt & bidrag 1,9 0,8 1,5 3,8 3,8 Nettokostnad 1,0 1,7 2,1 2,8 5,2 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 25 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen har ökat med 2 procentenheter jämfört med år 2010. Intäkterna har ökat med 21,4 mkr. Orsaken är att redovisningen för Milab lagts in i kommunens redovisning och ökar omslutningen, Milabs omslutning är 20,9 mkr. De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har minskat sina intäkter med 2,4 mkr vilket motsvarar 8,6 %. Vatten- och avloppsverksamheten ger för ett överskott med 248 tkr. Skulden till skattekollektivet är nu nere i 149 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 620 tkr till resultatet, vilket är 80 tkr mer än budgeterat. Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 606 mkr. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 60,7 procent, dess andel av totalkostnaden har minskat med 1 procentenheter. Ökningen av de totala personalkostnaderna jämfört med föregående år uppgår till 3 procent vilket ligger i nivå med de genomsnittliga löneökningarna. 9
Skatter och statsbidrag Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla, intäkter från skatter, statsbidrag och mellankommunal utjämning har ökat med 8,8 mkr jämfört med 2010, det motsvarar en ökning på 1,9 procent. Se not 4 och 5. Kommunens utdebitering är 22:69 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:45 är det sammanlagda skatteuttaget 33:14 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:60 per skattekrona, en ökning med 4 öre jämfört med föregående år. Finansnetto Kommunens kostnadsräntor har ökat jämfört med föregående år. De har ökat från 3 268 tkr 2010 till 4 579 tkr, orsaken är högre räntenivå på lån och pensionsskuld. Orsaken till det förbättrade finansnettot är att ägartillskotten till kommunens bolag har minskat från 5 685 tkr 2009, 4 700 tkr 2010 till 884 tkr i år. Aktieägartillskotten har varit oplanerade och obudgeterade. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen (sid 16) redovisar precis som resultaträkningen vad som har hänt under redovisningsåret. Finansieringsanalysen hämtar information från resultaträkningen och från balansräkningen. Till skillnad från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter, så redovisas in- och utbetalningar i finansieringsanalysen, det sk. kassaflödet. Den modell som vi använder i Mellerud är sektorsindelad i tre delar, löpande verksamhet, investering och finansiering. Den slutar i förändring av likvida medel och du kan läsa av vilken sektor som bidragit eller förbrukat medel. Kommunens resultat används ibland i media som ett begrepp på hur mycket pengar som finns över eller pengar som skulle kunna användas till annat. Detta är helt fel, en sådan uppfattning kan bara fås genom att läsa av finansieringsanalysen. Kommunens resultat är +12,3 mkr men av finansieringsanalysen kan utläsa att verksamhetsåret krävt 17,3 mkr mer än vad som flutit in, likvida medel har minskat från 26,1 mkr till 8,8 mkr. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga har kraftigt sänkts under året. Balansräkning Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 357,2 mkr. Under har tillgångarna ökat med 22 mkr. Årets investeringar redovisas på sidan 27. Investeringarna uppgår till 40 mkr, vilket är 17 mkr högre än vad som planerades för, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från 2010. Främsta skälet är köpet av fastigheter av Milab för 24 mkr. Även i år har inte samtliga objekt färdigställts, kommunfullmäktige har beslutat att överföra 12,5 mkr till 2012. Rutinerna för investeringsverksamheten ska förbättras. Avstämning mot 2010 2009 2008 2007 finansiellt mål Årets avskrivning och 15 963 14 923 14 197 14 657 utrangeringar Årets bruttoinvestering -28 310-24 092-12 889-25 401 Årets försäljningar 410 0 846 1 859 Netto tkr -11 937-9 169 2 154-8 885 Eget kapital Förändring av eget kapital har skett med årets resultat 12 318 tkr. Årets resultat uppgår till 2,6 procent av skatter och bidrag vilket är lika med Kommunfullmäktiges målsättning efter tilläggsbudget. Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 2 procent av skatter och bidrag. Resultatet på 12 318 tkr ger en inflationstäckning av ingående eget kapital motsvarande 9,2 procent, vilket ger en real ökning, (12-månaders förändring av KPI dec var 2,3%). Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under ökade ansvarsförbindelsen med 21,4 mkr inklusive löneskatt. Under året har det inte skett någon avsättning till eller amortering av pensionsskulden. 10
Koncernen Kommunkoncernens resultat på 13,4 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 10,7 % vilket ger inflationstäckning. Koncernens egna kapital är lågt 138,4 mkr. Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå är grunden för att ge möjlighet till amortering. Ingen amortering har kunnat ske under, kommunens likvida medel har sjunkit med 17,3 mkr under året. Kommunfullmäktige har under året beslutat att fortsätta omstruktureringen av kommunens bolag och köpa ett antal fastigheter av Milab. Fastigheterna har köpts för bokfört värde och av kommunen finansierats med en nyupplåning på 23 mkr. Kommunfullmäktiges mål har därmed inte uppfyllts, låneskulden har ökat med 23 mkr och lån av anställda i form av ansvarsförbindelse för pensioner har ökat med 21,4 mkr. Pensionsskuldens förändring beskrivs ytterligare i not 15 och 21 samt i avsnittet för personalekonomi. År/Mkr 2010 2009 2008 2007 Lån av 143,0 120,0 120,0 130,0 130,0 kreditinstitut Förändring 23,0 0-10,0 0-7,0 Lån av 220,9 199,5 206,8 206,5 207,0 anställda Förändring 21,4-7,3 0,3-0,5 35,9 Summa 363,9 319,5 326,8 336,5 337,0 År/Mkr 2010 Koncernens upplåning mkr 351 358 Kommunens upplåning mkr 143 120 Koncernens genomsnittliga räntebindningstid, år 4,75 2,86 Kommunens genomsnittliga räntebindningstid, år 2,91 2,88 Koncernens genomsnittliga räntesats, % 3,14 3,15 Kommunens genomsnittliga räntesats, % 2,98 3,26 Koncernen Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 7 mkr och uppgår idag till 351 mkr med en genomsnittlig räntebindningstid på 4,75 år 11
Likviditet kortsiktig betalningsberedskap Kommunens likviditet, 8,8 mkr per 31/12 är en ögonblicksbild. Likviditeten har under året minskat både genom planerade och oplanerade utbetalningar med 17,1 mkr. Kommunen har en checkkredit på 20 mkr i Dalslands sparbank. Soliditet / skuldsättningsgrad Målsättning Soliditeten ska inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner på sikt vara positiv Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. % 2010 2009 2008 2007 Soliditet -18-18 -19-22 -26 Soliditet exkl. ansvarsförbindelse 35 34 33 34 31 Skuldsättningsgrad 65 66 67 66 69 - varav avsättning 7 8 9 9 9 - varav kortfristig skuldsättning 25 29 27 25 26 - varav långfristig skuldsättning 33 29 30 33 34 Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl. kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl. ansvarsförbindelsen var 2010, 6,3 procent, en ökning med 4,5 procentenheter jämfört med 2009. För att Melleruds kommun ska öka soliditeten från -18 % till genomsnittsnivån i riket 6,3 %, med övriga förutsättningar lika, krävs ett ökat eget kapital med 112 mkr. För att komma upp i genomsnittsnivån exkl. ansvarsförbindelse krävs ett ökat eget kapital med 66 mkr. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 21,8 (19,1) procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. 12
Borgensåtaganden / ansvarsförbindelser Villkoren för kommunens borgensåtaganden regleras i kommunens finanspolicy. Grunden är en restriktiv hållning för borgensåtagande gentemot andra än helägda företag. Det totala borgensåtagandet vid årsskiftet uppgick till 343 mkr. Åtagandet avser till största delen Kommuninvest. Detta åtagande är ytterligare beskrivet i not 22. Kommunen är i borgen för 40 % av lån till egna hem enligt kreditgarantiförordningen (1991:1924), kravet på kommunen att ge garanti upphörde 1993 och beloppet minskar stadigt. Under har inga borgensåtagande infriats. Risken för infriande av borgen bedöms som liten. Borgensåtaganden Tkr Kommunägda företag 208 275 - varav Mellerudsbostäder AB 165 075 - varav Melleruds 43 200 industrilokaler AB Egna hem och småhus 313 Nätaktiebolaget Biogas 1 365 Brålanda Kommuninvest i Sverige AB 433 015 Koncernens lån i -351 325 Kommuninvest Summa 291 643 I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2007 förändrades livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig skuldökning som följd. Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År 2010 2009 2008 2007 Mkr 220,9 199,5 206,8 206,5 207,0 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Den kraftiga ökningen jämfört med år 2010 förklaras i årsredovisningens avsnitt för personalekonomi. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 94 procent. Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 512 mkr eller 56 tkr per invånare. 2010 var åtagandet 59 tkr per invånare. Kommentar Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet finansiell kontroll En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Att inte följa tilldelade anslag innebär att fullmäktiges beslut åsidosätt. Nämndernas avvikelser uppgår till -4,3 mkr. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -18 (-18) procent. Snittet i riket är 6,3 procent. För att uppnå 6,3 procent soliditet inkl. ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 112 mkr. 3 Långfristig låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 363,9 mkr eller ca 40 tkr per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3,5 mkr, vilket minskar förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat, i 2012 års budget planeras en amortering på 5 mkr. Denna del är överförd till kortfristiga skulder i detta bokslut. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin ekonomi, en soliditet på 1,8 % innebär att det inte finns någon lång- eller kortsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till 4,2 13
mkr. Under de tre senaste åren har kommunen utgivit aktieägartillskott med 11 mkr. Finansiell profil KFi, Kommunforskning i västsverige tar årligen fram en finansiell profil över hur respektive kommun har utvecklats i förhållande till övriga kommuner. Profilen redovisas på hösten året efter redovisningsåret. Resultatet för Mellerud för de tre senast redovisade åren framgår av spindeldiagrammen nedan. Den blå cirkeln (streckade) symboliserar den genomsnittliga utvecklingen av västragötalands 49 kommuner. Melleruds finansiella ställning relativt de övriga kommunerna har förbättrats på flera områden, likviditet, resultat och skattefinansiering av investeringar. Det är framförallt den långsiktiga ekonomiska ställningen som Mellerud är sämre än övriga, hög skattesats och låg soliditet som ger en dålig motståndskraft mot sämre tider. KFi avslutade sin analys av Melleruds ekonomi år 2007 med Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas. och 2008 med Mellerud möter svårare tider med en svag långsiktig kapacitet som kommer till uttryck genom en låg soliditet och hög skattesats. För kommunen blir det därför viktigt att under de kommande åren klara av matchningen mellan kostnader och intäkter på ett sätt som gör att den långsiktiga kapaciteten inte urholkas ytterligare. 2009 skriver Kfi med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Mellerud goda möjligheter att uppnå ett sådant resultat (ytterligare förbättring av kommunens finansiella profil). 2010 skriver Kfi Mellerud bör upprätta en resultatnivå på omkring 2 % de kommande åren för att möta framtida utmaningar i form av bland annat förväntade volymökningar och högre pensionskostnader, det senare till följd av ökade utbetalningar för den s.k. gamla pensionsskulden vilken upparbetats tiden före 1998. Med det rådande samhällsekonomiska läget blir det en utmaning att lyckas med detta framöver, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Mellerud möjlighet att redovisa ett sådant resultat. Analyserna i sin helhet finns att läsa på kommunens hemsida. sdialog Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 8-9 mars hållit bokslutsdialog med arbetsutskotten i kommunens nämnder. I enlighet med kommunens styrprinciper föreslås: att Kultur- och utbildningsnämnden tar med sig 383 tkr att 250 tkr av kommunstyrelsens resultat överförs för delfinansiering av feriearbeten Förslag till beslut: Att överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna årsredovisningen till Kommunfullmäktige. Att föreslå kommunfullmäktige att för 2012 tilläggsbudgetera utifrån bokslutsdialogens resultat. 14
Resultaträkning Resultaträkning Belopp i Mkr Kommunen 2010 Koncernen 2010 Verksamhetens intäkter Not 1 130,8 152,7 180,5 188,5 Verksamhetens kostnader Not 2-564,0-587,8-594,6-607,4 Avskrivningar Not 3-15,6-17,8-29,2-25,3 Verksamhetens nettokostnader -448,7-453,0-443,3-444,2 Skatteintäkter Not 4 308,6 310,1 308,6 310,1 Slutavräkning skatteintäkter 4,5 7,9 4,5 7,9 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 148,3 152,2 148,3 152,2 Finansiella intäkter Not 6 0,4 0,5 0,6 1,1 Finansiella kostnader Not 7-8,0-5,5-14,8-13,2 Resultat före extraordinära poster 5,0 12,3 3,9 14,0 Skattekostnader -1,2-0,6 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 5,0 12,3 2,7 13,4 Förändring av ansvarsförbindelse 7,3-21,4 7,3-21,4 Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse 12,3-9,1 10,0-8,0 Finansieringslys Finansieringsanalys Kommunen 2010 Koncernen 2010 Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 5,0 11,9 2,7 13,4 Justering för av- och nedskrivningar 15,6 17,8 29,2 25,3 Justering för gjorda avsättningar 8,8 4,4-3,2 4,4 Justering för ianspråkstagna avsättningar -12,0-9,1-9,5 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 8-1,8 0,0-6,2 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelseka 15,7 25,1 22,5 33,6 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -12,0-14,3-6,4-10,9 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 0,0-0,1-0,9-0,3 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 9,7-11,7 10,7-10,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 13,4-1,0 25,9 12,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -1,3 0,4 Investering i materiella anläggningstillgångar -26,5-39,9-31,8-48,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,8 0,0 11,4 22,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -1,8 0,0-3,7 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -27,5-39,8-25,4-26,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 23,0 20,5 23,0 Amortering av skuld -5,5 0,5-46,8-29,7 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 4,7 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5,5 23,5-21,6-6,7 Periodens kassaflöde -19,6-17,3-21,1-21,1 Likvida medel från årets början 45,7 26,1 68,2 47,1 Likvida medel vid årets slut 26,1 8,8 47,1 26,0 15
Balansräkning Belopp i Mkr Kommunen 2010 Koncernen 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 0,4 0,0 Materiella anläggningstillgångar Not 9 325,5 347,5 542,0 543,5 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 9,7 9,7 7,9 7,8 Summa anläggningstillgångar 335,2 357,2 550,3 551,3 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 3,4 3,5 4,6 4,9 Fordringar Not 12 34,8 49,1 49,4 53,0 Kassa och bank Not 13 26,1 8,8 47,1 26,0 Summa omsättningstillgångar 64,4 61,4 101,2 83,9 SUMMA TILLGÅNGAR 399,6 418,6 651,5 635,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 14 134,8 147,2 124,7 138,4 därav årets resultat 5,0 12,3 2,9 13,4 därav aktieägartillskott 4,7 0,9 därav direktbokning -1,8 0,0-1,8 0,4 Avsättningar Avsättningar skatt obeskattade reserver 0,7 0,3 Avsättningar pensioner Not 15 18,1 21,7 18,1 21,7 Avsättningar löneskatt 4,4 5,3 4,4 5,3 Avsättning Sunnanå hamn Not 16 1,8 0,0 1,8 0,0 Avsättningar återställande av soptipp, Sunnanå Not 17 7,1 0,0 7,1 0,0 Avsättningar återställande av soptipp, Hunnebyn Not 18 1,3 1,1 1,3 1,1 Summa avsättningar 32,7 28,0 33,4 28,4 Skulder Långfristiga skulder Not 19 114,5 138,0 352,9 346,9 Kortfristiga skulder Not 20 117,6 105,4 140,5 121,6 Summa skulder 232,1 243,4 493,4 468,5 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 399,6 418,6 651,5 635,2 Soliditet 33,7% 35,2% 19,1% 21,8% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 21 199,5 220,8 199,5 220,8 Borgensförbindelser Not 22 238,6 210,0 238,6 210,1 Balansräkning 16
Notförteckning Kommunen Koncernen Belopp i tkr 2010 2010 Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande 24 067 25 048 24 067 25 048 Avgifter barnomsorg 3 755 3 788 3 755 3 788 Avgifter vård- och omsorg 2 789 3 075 2 789 3 075 Måltidsersättning 9 070 8 965 9 070 8 965 Avgifter IFO 36 44 36 44 Hyror 9 545 9 240 40 177 35 262 Statsbidrag 15 612 16 987 15 612 16 987 Ers. från FK för personlig assistent 16 500 16 661 16 500 16 661 Övriga bidrag 9 838 14 343 9 838 14 343 Övriga intäkter 39 608 54 551 58 652 64 294 S:a verksamhetens intäkter 130 820 152 701 180 496 188 466 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 357 324 368 105 364 195 374 098 Hyror 17 546 16 561 17 546 16 561 Material 24 893 23 277 24 893 23 277 Köpta tjänster 103 402 115 147 127 198 128 713 Bidrag 24 587 23 863 24 587 23 863 Övriga kostnader 36 209 40 865 36 209 40 865 S:a verksamhetens kostnader 563 961 587 818 594 628 607 378 Not 3 Avskrivningar Inventarier 1 683 3 022 3 468 4 735 Fastigheter 13 840 14 812 25 620 20 558 S:a avskrivningar 15 523 17 834 29 088 25 294 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning 308 615 310 104 308 615 310 104 Slutavräkningsdifferens föregående år 246 1 335 246 1 335 Preliminär slutavräkning innevarande år 4 226 6 603 4 226 6 603 S:a skatteintäkter 313 087 318 041 313 087 318 041 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning LSS-utjämningsbidrag 21 264 23 699 21 264 23 699 Kommunal fastighetsavgift 15 629 16 025 15 629 16 025 Regleringsavgift/-bidrag 2 378 9 411 2 378 9 411 Kostnadsutjämning 695 1 444 695 1 444 Inkomstutjämning 108 308 101 605 108 308 101 605 S:a generella statsbidrag och utjämning 148 274 152 183 148 274 152 183 Not 6 Finansiella intäkter Inkomsträntor 306 443 433 1 056 Räntebidrag 25 0 25 0 Övriga finansiella intäkter 49 63 49 64 S:a finansiella intäkter 380 506 507 1 121 Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån* 2 918 3 893 9 644 11 605 Räntekostnad pensionsskuld 292 591 292 591 Aktieägartillskott Bolagshus 4 700 882 4 700 882 Övriga finansiella kostnader 67 95 67 95 S:a finansiella kostnader 7 977 5 461 14 703 13 173 * Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till 17
Belopp i tkr Notförteckning 2010 Kommunen Koncernen 2010 Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster Omklassificering av lån 0 0 0 0 Förändring bostadsrätter -4 454 0 Förändring ferielöneskuld byte av red.princip -1 750 0-1 750 0 Summa -1 750 0-6 204 0 Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 430 684 445 971 691 104 696 665 Ackumulerad avskrivning -123 894-137 634-181 291-197 765 Årets investeringar 16 237 39 320 30 140 46 778 Omklassificering till Exploateringsfastigheter 0 0 0 0 Utrangering/återföring -375-200 3 451 5 074 Försäljningar -437-39 -24 424-27 054 Reavinst 27 0 27 0 Reaförlust 0 0 0 0 Nedskrivning 0-200 0-200 Avskrivning -13 905-14 412-20 465-20 708 Summa 308 337 332 806 498 542 502 790 Avskrivningstider 10-50 år 10-50 år 10-50 år 10-50 år - specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv 12 913 14 200 12 913 14 200 Verksamhetsfastigheter 181 534 172 289 181 534 172 289 Fastigheter för affärsverksamhet 42 346 39 525 42 346 39 525 Publika fastigheter 39 249 37 055 228 712 205 112 Fastigheter för annan verksamhet 2 718 2 571 2 718 2 571 Övriga fastigheter 9 933 31 218 9 933 33 148 Pågående arbeten 19 644 35 948 20 386 37 875 Summa 308 337 332 806 498 542 504 720 - varav maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 23 788 34 061 57 922 61 401 Ackumulerad avskrivning -15 237-16 919-23 563-20 813 Årets investeringar * 10 273 554 32 443 2 688 Utrangering/Återföring 0 0 7 160 300 Försäljningar 0 0-30 034-486 Reavinst 0 0 0 0 Reaförlust 0 0 0 0 Nedskrivning 0 0 0 0 Avskrivning -1 682-3 003-3 270-4 311 Summa 17 142 14 693 40 658 38 779 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år 3-10 år 3-10 år *Inköp av inventarier till ett värde understigande 20 tkr kostnadsförs. - specifikation maskiner och inventarier Maskiner 964 743 24 517 24 667 Inventarier 11 547 10 174 13 794 10 336 Byggnadsinventarier 74 70 74 70 Bilar och andra transportmedel 3 492 2 883 3 492 2 883 Förbättringsutgifter på fast ej ägda av komm. 1 065 823 1 065 823 Summa 17 142 14 693 42 942 38 779 Totalt materiella anläggningstillgångar 325 479 347 499 541 484 543 499 18
Belopp i tkr Notförteckning 2010 Kommunen Koncernen 2010 Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Melleruds Bolagshus AB, aktier 1 150 1 150 3 738 3 738 Dalslands Museum & konsthall, utlämnat lån 500 500 500 500 Västtrafik, aktier 680 680 680 680 Melleruds Bolagshus AB 4 500 4 500 0 0 Dalslands Turist AB, aktier 366 366 366 366 Nätaktiebolaget Biogas Brålanda 180 180 180 180 Övriga långfristiga fordringar 4 4 44 44 Kommuninvest, Förlagsbevis 1 800 1 800 1 800 1 800 Kommuninvest, medlemsinsats 372 372 372 372 LF, trygghetsfonden 34 0 34 0 Drivmedelslager Sunnanå 88 88 88 88 Grundfondskapital mm 50 50 50 50 S:a finansiella anläggningstillgångar 9 724 9 690 7 852 7 818 Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager 2 027 2 177 3 202 3 601 Exploateringsfastigheter 1 418 1 346 1 418 1 346 S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter 3 445 3 523 4 620 4 947 Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fakturering 4 345 3 335 10 780 8 803 Konsumtionsavgifter 3 516 2 294 3 516 2 294 Barnomsorgsavgifter 77 87 77 87 Äldreomsorg 1 835 1 892 1 835 1 892 Hyror 0 938 0 938 Musikskoleavgift/lunchavgifter 4 1 4 1 Övrigt 5 089 4 535 13 287-368 Summa 14 866 13 081 29 499 13 645 - varav övriga kortfristiga fordringar Moms 5 574 4 983 5 574 4 983 Handkassa 38 38 38 38 Skattekonto 750 5 215 750 5 215 Upplupna intäkter 1 853 1 478 1 853 2 327 Förutbetalda kostnader 3 703 2 853 3 703 2 853 Upplupen fastighetsavgift 5 138 6 294 5 138 6 294 Upplupna skatteintäker 0 12 163 12 163 Plankostnader 0 482 482 Dalslands Museum 1 005 1 048 1 005 1 048 Övriga interimsfordringar 131 926 131 3 385 Fordran AFA/omställningsavtal 1 618 446 1 618 446 Div. avräkningar 128 73 128 73 Summa 19 937 35 999 19 937 39 307 S:a kortfristiga fordringar 34 803 49 080 49 436 52 952 Not 13 Kassa och bank Kassa 0 0 0 0 Plusgiro 100 74 100 74 Bank 26 024 8 745 47 004 25 953 S:a kassa och bank 26 124 8 819 47 104 26 027 19
Belopp i tkr Notförteckning Kommunen 2010 2010 Koncernen Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 131 561 134 844 123 774 134 844 Utdelning koncernföretag 0 0 Ägartillskott 0 0 Byte av redovisningsprincip ferielöner -1 750 0 0 0 Årets resultat 5 033 11 734 2 709 11 734 Utgående balans eget kapital 134 844 146 578 126 483 146 578 - varav fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde -577-378 -577-378 Årets resultat 199 248 199 248 Utgående värde -378-130 -378-130 - varav fonderade medel renhållningskollektivet 0 Ingående värde -2 706-2 049-2 706-2 049 Årets resultat 657 620 657 620 Utgående värde -2 049-1 429-2 049-1 429 Not 15 Avsatt till Pensioner Särskild avtals/ålderspension 429 86 429 86 Pensionsbehållning 169 174 169 174 Förmånsbestämd ÅP 11 872 15 217 11 872 15 217 Särskild avtalspension -17-18 -17-18 Pension till efterlevande 592 481 592 481 PA-Kl pensioner 957 1 178 957 1 178 Summa pensioner 14 002 17 118 14 002 17 118 Löneskatt 3 397 4 153 3 397 4 153 S:a avsatt till pensioner för kommunen 17 399 21 271 17 399 21 271 Avsatt pensioner för NÄRF 5 111 5 674 4 607 5 111 S:a avsatt till pensioner 22 510 26 945 22 006 26 382 Not 16 Avsatt till Sunnanå Hamn Ingående värde 7 000 1 817 7 000 1 817 Omdisponerat till deponi -4 500 0 0 Ianspråktaget under året -683-1 817-683 -1 817 S:a utgående värde 1 817 0 6 317 0 Avsättningen ska användas till utbyggnad av sprinklersystem, under året har medel använts för i huvudsak planarbete och ansökan om miljödom Not 17 Avsatt till Sunnanå deponi Ny avsättning 3 000 7 074 3 000 7 074 Omdisponerat från Sunnanå hamn 4 500 0 0 Ianspråktaget under året -426-7 074-426 -7 074 S:a utgående värde 7 074 0 2 574 0 Enligt utredning bedöms totalkostnaden för täckning 7,5 mkr, med viss osäkerhet för anskaffning av täckningsmassor. Under året har medel använts för i huvudsak utrednings- och planarbete. Not 18 Avsatt till Hunnebyn deponi Ingående värde 4 321 1 270 4 321 1 270 Ianspråktaget under året -3 051-173 -3 051-173 S:a utgående värde 1 270 1 097 1 270 1 097 Hunnebyns avf.dep. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 10 mkr, återställning ska enligt plan vara klar år 2013. Enligt plan skulle kostnaden t.o.m. 2010 vara 8 150 tkr den faktiska kostnaden är 8 682 tkr. Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 2013 och att avsatta medel räcker. 20