25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA

Relevanta dokument
INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Vad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Husets energianvändning

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frågor för reflektion och diskussion

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

IHF FAMILJEBEHANDLING

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Anknytning i förskolan;

Förskolan Barnens värld 2012/2013

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

en lantlig idyll i händelsernas centrum

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD

Välfärd i förändring

Temagrupp Barn och Unga

BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE UTBILDNINGS- KATALOG VT 2015

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Professionella pedagogiska samtal

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Agenda Projekt Vesslan. En möjlighet att delta i aktuell forskning Malin Broberg, Petra Boström & Jakob Åsberg, projektgrupp Vesslan.

Katrin Bernstad. Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Lösningsinriktad metodik vid ledarskapsutbildning för arbetslagsledare. Johnna Gilljam

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Från information till dialog?

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Utbildningar och aktiviteter Utbildning Gävle hösten 2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Utbildningar och aktiviteter riktade till Gävles förskolor och skolor våren 2014


FFT FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i FFT. Certifierade terapeuter. Tilläggsutbildning VI SOM ARBETAR MED FFT YNGRE BARN

Ledarskap i klassrummet

Nätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)

Presentation. * Navet Science center * Pedagog och bildterapeut * Projektledare: Elise, NOS, STEPS, ESIF, ELA, HELA * Ledarskapsutveckling

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Blackgården Förskola 1-5 år

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lösningsfokus i skolan och supportgrupper - en inspirationsföreläsning. Jessica Schmidt

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

1 (11) Vår lokala likabehandlingsplan. Grönlidens förskola

Konsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv. Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

GOS-G för blivande föräldrar

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Barn tycker till. Samtal om användning av digitala medier.

Sagostundens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldraenkät Förskolan Luleå 2017-Ormbergets förskola

Varje barns rätt till kommunikation. TAKK-kommunikatörer inom förskola och skola i Alingsås kommun

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Transkript:

25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA Familj-och skolservice i Upplands Väsby Gunilla Levin Christer Nordling Karin Oldegård Ljunggren

DAGENS RUBRIKER INTRO HISTORIK VÅRT UPPDRAG ANKNYTNINGSBASERAD hurdå? VÅRA KÄRNKOMPONENTER HUR VI GÖR

Upplands Väsby kommun mitt emellan Stockholm och Arlanda 45 000 invånare varav barn/ungdomar 0-16 ca 9200 blandad befolkning

HISTORIK Startade 1993 Grundidén från Framnässkolan/paradigmskifte Målgrupp föräldrar och pedagoger Högstadiet från början men 0-16 efter ett par år

VÅR TEORETISKA GRUND System- och nätverksteori Lösningsfokus Utvecklingsteori/normalutveckling Bateson Erickson Minuchin, Haley m.fl Bronfenbrenner Ben Furman Stern Broberg Maria Aarts/Marte Meo KOMET Circle of Security Anknytningsteori Hjärnforskning Affektteori Mentalisering

VÅRT UPPDRAG Trygga uppväxtvillkor (övergripande uppdrag) Vara förebyggande nå många Finnas till för de vuxna kring barn och ungdomar

indikerad selektiv 2017 522 barn/ungdomar (859) 468 föräldrar 356 pedagoger universell

Föräldrarådgivning Samarbetsmöten mellan skola och föräldrar eller flera samarbetsparter Handledning/ konsultationer till pedagoger Föreläsningar till föräldrar och pedagoger

FAMILJER ÄR UTSATTA FÖR STRESS förväntningar och krav koordinations-bekymmer, livspusslet Familj fattigdom otydliga gränser familj - arbetsliv trauman

ANKNYTNINGSBASERAD HURDÅ?

Trygghetscirkeln Fokus på barnets behov Jag behöver att du.. Stödjer mitt utforskande Vakar över mig Gläds åt mig Hjälper mig Har roligt tillsammans med mig Välkomnar mig tillbaka till dig Jag behöver att du... Skyddar mig Tröstar mig Njuter av att vara med mig Organiserar mina känslor Marie Agnesjö & Per Götberg familjebehandlare Alltid vara STÖRRE, STARKARE, KLOKARE och SNÄLL! När det går, följer mitt barns behov När det krävs, tar ledningen och bestämmer 2000 Cooper, Hoffman, Marvin & Powell

HÄNDERNA SOM STÖDJER HÄNDERNA

STÄLLFÖRETRÄDANDE ANKNYTNINGSPERSONER

VÅRA KÄRNKOMPONENTER Barn är inte problem vuxna behöver hitta nya sätt att leda Omformulerar barnens beteende till ett begripligt behov Lösningsfokuserad och salutogen inriktning när vi driver förändringsprocesser ger hopp Normaliserar Uppmärksamhet på atypisk utveckling

VÅRA KÄRNKOMPONENTER forts. Uppdragstrogenhet Barnet som primär uppdragsgivare * vårt mål är att se barnets behov blir sedda och förstådda av de vuxna och öka de vuxnas möjlighet att svara adekvat på barnets behov Lättsamt anslag till svåra teman humor Neutrala balansakt att stå på allas sida

HUR VI GÖR OCH VARFÖR Enkelt intag Arbetsallians på 3 minuter Tydlig men kort sammanhangsmarkering Normalt språkbruk personliga och ger konkreta beskrivningar Ger konkreta råd Skapar rum för reflektion och förändring Ritar mycket på tavlan Gör om problembeskrivningar till målsättningar ser hela barnet Tydliggöra barnets behov Delar med oss av generell kunskap och individualiserar i samtalet

PSYKOEDUKATIVA OCH RITAR MYCKET BILDER

SER HELA BARNET OCH JOBBAR MOT POSITIVA MÅL

BULLAR OCH CHOKLAD

SVAR FRÅN VÅRA UTVÄRDERINGAR KÄNNER DU/NI ER BÄTTRE RUSTADE ATT MÖTA OCH STÖDJA ERT BARN EFTE R KONTAKTEN MED FAMILJ-OCH SKOLSERVICE? Som ett helt nytt liv för mig mitt ex och vår goa pojke Vi har sett en positiv utveckling och vår oro har minskat rejält Vi fick dom förhållningssätt och verktyg vi behövde Alla runt vår dotter har märkt att hon mår bättre. Vi som föräldrar mår mycket bättre oxå Vi har fått massor av bra stöd/hjälp som vi kunnat gå hem och testat Vi har en mycket gladare unge, storasyster och föräldrar här hemma nu

DEN PREVENTIVA PARADOXEN- VINSTEN MED ATT JOBBA FÖREBYGGANDE 90% av 600 barn har inga problem = 540 7 % av 600 barn är i riskzonen = 42 3 % av 600 barn har problem = 18 Av 540 barn utan bekymmer får 10 % problem som vuxna = 54 Av 42 barn i riskzonen får 25 % problem som vuxna = 11 Av 18 barn med problem får 40 % problem som vuxna = 7