Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning

Revisionsrapport Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - uppföljning Halmstads kommun Juni 2010 Bo Thörn, certifierad kommunal revisor Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Sammanfattning Revisorerna i kommunerna i Hallands län och landstinget i Halland genomförde år 2007 en granskning av samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Granskningen visade att samverkan i Halmstads kommun hade brister. Revisorerna i Halmstads kommun har uppdragit åt Komrev inom PricewaterhouseCoopers att göra en uppföljning av den tidigare granskningen. Uppföljningen syftar till att besvara revisionsfrågan om det finns en ändamålsenlig samverkan inom Halmstads kommun för insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Granskningen är avgränsad till samverkan mellan Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden. Sedan förra granskningstillfället har ett länsövergripande avtal om ansvarsfördelning och samordning tecknats av kommunerna, Landstinget Halland och Region Halland. Enligt intentionerna i avtalet har en lokal samordningsgrupp bildats med ett gemensamt ansvar för att verksamheterna samordnas. Vi har konstaterat att nämndernas presidier och förvaltningarnas ledningar har regelbundna överläggningar och har vidtagit vissa åtgärder för att förbättra samverkan i verksamheterna. Socialförvaltningens organisation har förändrats för att bättre passa ihop med Barn- och ungdomsförvaltningens organisation. På verksamhetsnivå har vi konstaterat att samverkan främst sker i enskilda ärenden. Det saknas struktur, ansvar och former för att samverkan ska kunna etableras och kunna bli varaktig. Vi har också noterat att det förebyggande arbetet får stå tillbaka på grund av brist på arenor för sådan samverkan. Enligt vår bedömning finns i stort sett, och med utgångspunkt i samverkan på verksamhetsnivå, samma brister kvar som påtalades vid det förra granskningstillfället. De åtgärder som vidtagits på ledningsnivå märks ännu inte i verksamheterna. Enligt vår bedömning bör nämnderna utveckla ett tydligare gemensamt uppdrag om samverkan för att samverkan och gemensamt arbete ska kunna utvecklas och bli mer stabilt. Vidare anser vi det viktigt att man uppmärksammar brister i kunskaper om varandras organisationer samt frågor om anmälningsplikt, sekretess, tystnadsplikt och återföring av information.

Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 1 1.1 UPPDRAG 1 1.2 GENOMFÖRANDE 1 2 RESULTAT 2 2.1 SVAR PÅ TIDIGARE GRANSKNING 2 2.2 STYRNING OCH ORGANISATION 2 2.3 ARBETSFORMER 3 2.4 KOMPETENSUTVECKLING 6 2.5 FÖREBYGGANDE INSATSER 7 2.6 UPPFÖLJNING AV SAMVERKAN OCH RAPPORTERING TILL NÄMND 8 3 REVISIONELL BEDÖMNING 8

1 Bakgrund 1.1 Uppdrag Revisorerna i kommunerna i Hallands län och landstinget i Halland genomförde år 2007 en granskning av samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Granskningen visade att samverkan i Halmstads kommun hade brister. Revisorerna i Halmstads kommun vill nu göra en uppföljning av tidigare granskning med inriktning på samverkan inom Halmstads kommun. Granskningen syftar till att besvara revisionsfrågan om det finns en ändamålsenlig samverkan inom Halmstads kommun för insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Revisionsfrågan ska besvaras med hjälp av följande kontrollområden: Styrning och organisation för samverkan; på ledningsnivå, på operativ nivå? Arbetsformer Kompetensutveckling Förebyggande insatser och insatser för tidig upptäckt Uppföljning och rapportering till nämnd 1.2 Genomförande Granskningen omfattar verksamheter inom Barn- och ungdomsnämndens och Socialnämndens ansvar. Granskningen omfattar inte barn och ungdomar med i huvudsak fysiska behov/funktionshinder. Inom Socialnämnden har avdelningschef samt handläggare inom avdelningen barn- och ungdom intervjuats. Inom Barn- och ungdomsnämnden har vi har valt ut en skola inom vart och ett av förvaltningens tre områden samt skolornas gemensamma resurs Kärnhuset. Skolorna är Fyllingeskolan, Getingeskolan och Brunnsåkerskolan där personal inom skolornas elevhälsoteam och rektorer har intervjuats. Inom Kärnhuset har verksamhetschef och skolpsykologer intervjuats. Resultatet från intervjuerna har, innan analys och färdigställande av granskningen, diskuterats med ordförande, vice ordförande och förvaltningschef inom Socialnämnden och Barn- och Ungdomsnämnden. Studier av relevanta dokument ingår i granskning. 1

2 Resultat 2.1 Svar på tidigare granskning Kommunstyrelsen och socialnämnden samordnade sina yttranden till revisorerna över granskningen från 2007 medan Barn- och ungdomsnämnden lämnade ett eget yttrande. Kommunstyrelsen svar när det gäller brister i styrningen (mål, uppföljning och utvärdering) var att detta kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med visionsstyrningsmodellen. När det gäller samverkan på ledningsnivå hänvisar kommunstyrelsen till Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden som har att ta ställning till om det behövs en formaliserad samverkan och i så fall hur den ska byggas upp. Kommunstyrelsen diskuterade också frågan om ett särskilt samverkansorgan i kommunen men avvisade ett sådant. Barn- och ungdomsnämnden svarade i sitt yttrande att en kommunal handlingsplan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd behöver arbetas fram i Halmstads kommun samt att Barn- och ungdomsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen föreslås utarbeta ett förslag till handlingsplan. 2.2 Styrning och organisation Den länsövergripande policyn kring Barn och unga i behov av särskilt stöd som var utgångspunkten för föregående granskning har omsatts i ett länsövergripande avtal under 2008. Avtalet har fått namnet Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver stöd från samhället och är tecknat av kommunerna, Landstinget Halland och Region Halland. I avtalet anges att det i varje kommun ska finnas en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen och landstinget. Samordningsgrupperna ska ha ett gemensamt ansvar för den strategiska planeringen så att samordning av verksamheter och insatser sker. Vidare ska samordningsgruppen ansvara för att samverkan utvecklas och att en utvärdering görs årligen. En samordningsgrupp har bildats i Halmstad med representanter från kommunen och landstinget. Gruppen träffas sex gånger per år. Arbetet i gruppen har bland annat resulterat i en mall för individuell plan som ska användas i gemensamma ärenden. I en gemensam policy (folkhälsa) för regionen, kommunerna och landstinget finns ett mål om föräldrastöd. Enligt intervjuerna har socialtjänsten och skolan diskuterat vem som ska arbeta med genomförandet. Ett arbete med föräldrastöd har startats vid skolorna i Oskarström, Vallås och Nyhem. En grundläggande tanke i Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell är att nämnder och förvaltningar ska samverka. I planeringsdirektiven för 2010-2012 framgår under rubriken Intern samordning en nödvändighet att varje nämnd eller bolag ansvarar för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags för att uppnå största möjliga kommunnytta. Motsvarande skrivning finns i nämndernas reglemente. 2

Presidierna i Barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden träffas då och då för överläggning i gemensamma frågor. Förvaltningscheferna har regelbundet överläggningar och träffas varje månad. Förvaltningscheferna har tillsatt en gemensam arbetsgrupp som fått till uppgift att utarbeta förslag på rutiner för samverkan, bland annat kring HVB-hem 1. Enligt intervjuerna av skolledare och personal inom elevhälsoteam på skolorna finns inga gemensamma mål som är tagna av nämnderna och som avser samverkan mellan skola och socialtjänst. Nämnderna har inte utarbetat någon gemensam handlingsplan. Socialnämnden har för 2009 haft ett konkret mål att utveckla samarbetet med Utbildningsförvaltningen kopplat till Klaragymnasiet. I Socialnämndens verksamhetsplan för 2010 finns mål för samverkan med Klaragymnasiet. Vidare finns ett mål kring utveckling av föräldrastöd där samverkan med skola och förskola anges, samt, bland prioriteringar, en fältverksamhet kopplat till det lokala utvecklingsavtalet för Andersberg. Inom barn- och ungdomsavdelningen har mottagningsenheten i sitt uppdrag att särskilt fokusera på att utveckla samverkan med skola och förskola. De intervjuade handläggarna känner inte till att det finns ett mål som handlar om att utveckla samverkan med skolan. Socialförvaltningen har inför 2010 omorganiserat sin verksamhet och har inom ramen för detta försökt att beakta barn- och ungdomsavdelningens områdesindelning, med tre geografiska områden. En mottagningsenhet har skapats för att underlätta för skolan m.fl. att kunna göra anmälningar. Denna enhet svarar också för nätverksarbetet. Från intervjuerna med ledningen framhåller man att det är viktigt med samverkan men att socialförvaltningen är en liten organisation, vilket gör att en enskild handläggare ska svara för kontakterna med flera skolor. Från intervjuerna på skolnivå har man ännu inte sett något resultat av socialförvaltningens ändrade organisation och arbetssätt, till exempel genom kontakter med personer inom socialtförvaltningen som har skolan i sitt ansvarsområde. 2.3 Arbetsformer Trygga Halmstad är en kommunövergripande funktion med uppdraget att arbeta förebyggande. Kommunstyrelsen är politiskt ansvarig för Trygga Halmstad. I Trygga Halmstad centret och Brobyggarna sker samverkan mellan förvaltningar och myndigheter. Brobyggarna är nätverk för samverkan i nio geografiska områden och ett kommunövergripande för äldre ungdomar. I nätverken ingår Barn- och ungdomsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen, Teknik & Fritid och polisen. Enligt intervjuerna finns det inom några områden en fungerande samverkan inom Brobyggarna. 1 HVB står för: "hem för vård eller boende" och tar emot enskilda för vård och behandling i förening med boende. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan man tvångsplacera barn och ungdomar (under 18 år, och i vissa fall under 20 år) där. 3

En kommunövergripande samverkan sker bland annat vid skolavslutningar och valborgsmässoafton. Samverkan sker idag enligt intervjuerna främst i den operativa verksamheten på professionell nivå och i enskilda ärenden när behov uppstår. Resultatet är samstämmigt från de skolor som ingår i granskningen, Kärnhuset och socialförvaltningen. Skolornas kuratorer och handläggare inom socialförvaltningen mottagningsenhet har möten en till två gånger per år. Vid dessa tillfällen diskuteras samverkan utöver enskilda ärenden. Socialtjänsten uppger att man tar kontakt i enskilda ärenden men att omorganisation inom förvaltningen och besparingar gjort att man haft fokus på det interna arbetet. I övrigt har vi inte funnit några organiserade eller regelbundna möten där villkoren för samverkan kan diskuteras. Socialtjänsten och Kärnhuset gjorde en gemensam ansökan om ett EU-projekt kring placerade barn, bland annat för att utveckla kommunikationen mellan skola och socialtjänst. Detta projekt blev inte av i den form som var tänkt, men de intervjuade uppger att personalen i verksamheterna vill arbeta med att utveckla samverkan kring placerade barn. På Andersberg finns en samverkan där fältassistenter från socialförvaltningen finns på plats och samverkar med skolan, bland annat kring barn som inte kommer till skolan. I princip är personal och ledning inom skolan och socialtjänsten positiv till dialog och till samverkan. I praktiken är dock samverkan utöver individärenden ytterst begränsad, varför det inte förekommer några gemensamma diskussioner om villkor för samverkan, hur samverkan ska utformas eller vilka ambitionerna ska vara för samverkan. Från skolornas sida, rektorer och personal i elevhälsoteamen, är man mest angelägen om att etablera regelbundna träffar med personal från socialtjänsten. Förutom kuratorernas möten förekommer inga sådana träffar vid de skolor vi besökt. Det största och mest påtagliga behovet som skolorna har är tillgången till lokala arenor där personal från skola och socialtjänst kan mötas. Man önskar en starkare styrning som anger att samverkan ska ske samt former och innehåll för samarbetet. Den samverkan som dominerar har byggts upp genom personliga kontakter på professionell nivå. De intervjuade söker och behåller ett samarbete där det av erfarenhet är mest praktiskt och som i längden visar sig fungera smidigast. Från skolornas sida är det rektorer, kuratorer och skolsköterskor som har kontakt med socialförvaltningen samt lärare som tillfrågas i samband med utredningar. Skolornas kuratorer har lättast för att hitta rätt inom socialförvaltningen. Övriga anger att det är svårt att hitta rätt person eller funktion. En anledning till svårigheten att hitta rätt inom socialförvaltningen och behålla en fungerande samverkan är personalförändringar och omorganisationer inom förvaltningen. I vissa ärenden kan man behöva ha kontakt med flera funktioner som finns inom socialförvaltningens barn- och ungdomsavdelningen, LSS-handläggare och ekonomiskt bistånd. 4

Skolornas kuratorer i kommunen har tillsammans med handläggare på socialförvaltningen tagit fram en rutin för anmälan. I denna framgår bland annat att skolans rektor svarar för att anmälan görs, att socialtjänstens personal ska göra utredningar på plats, att socialtjänsten ska återkoppla till skolan om de startar utredning eller inte och att skolan ska informeras när en utredning avslutas. I akuta ärenden fungerar samverkan med socialtjänsten alltid bra. Skolans personal kan också ringa till socialtjänsten för att få råd i ärenden, även om ärendena är anonyma. Personal inom skolan har en anmälningsplikt till socialtjänsten då ett barn riskerar att fara illa. Anmälningsplikten gäller inte bara när personalen har säker kunskap om missförhållanden utan också då det finns en grundad misstanke om att socialtjänsten kan behöva inleda en utredning. Enligt intervjuerna gör skolorna i dag oftare en anmälan till socialförvaltningen, även om man inte gör anmälan så ofta som man borde. Anledningar till att skolan inte alltid gör anmälan är att man inte får tillbaka information från socialtjänsten, ifall man inleder utredning eller inte och om man utför andra insatser eller inte. Brist på återkoppling gör att man inte anser det lönt att göra anmälan i alla ärenden eller att man upprepar sin anmälan. Från skolans sida har man uppfattningen att socialtjänsten startar för få utredningar av de anmälningar som lämnas. Från skolans sida försöker pedagoger och personal inom elevhälsan i första hand motivera föräldrar att ansöka om bistånd hos socialtjänsten, eftersom man inte vill att skolans relationer till föräldrar ska äventyras. När det är aktuellt att göra en anmälan från skolans sida så diskuteras detta grundligt på skolan, bland annat i elevvårdskonferenser och inom elevhälsan. Den formella anmälan svarar oftast rektor alternativt kurator eller skolsköterska för. Enligt intervjuer med personal på Kärnhuset är det viktigt att personal på förskolan får stöd i samtal och att göra anmälan eftersom relationen till föräldrar är känsligare. Sekretessen inom socialtjänsten gör att informationen till skolan inte kan ske obehindrat. För att föra över informationen krävs samtycke från vårdnadshavare. Sekretess kan därför vara ett hinder för samverkan. Från skolans sida anser man att det inte är nödvändigt att veta allt från socialtjänsten i ett ärende, men man har behov av att veta om en anmälan leder till vidare arbete av socialtjänsten. Erfarenheterna, om återkoppling med information om en utredning inleds eller inte, skiftar. Socialtjänstens personal besöker idag mer sällan skolorna i utredningsarbetet. Oftast får personal i skolorna svara på frågor per telefon eller via mail. I utredningar, inför placeringar i familjehem, har skolan inte varit med vid alla tillfällen, vilket medför att skolans information om barnet inte beaktas i utredningen. Socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen följer gemensamt upp barn som är placerade i familjehem. I de fall barn har varit placerade i HVB-hem får skolorna inte alltid information från socialtjänsten om att barnet är tillbaka i hemmet. Konsekvensen är att skolan inte kunnat förbereda tillbakagången i skolan och att undervisningen uteblivit. Socialtjänstens personal uppger att kontakterna med lärare eller kurator fungera bra i individärenden. Det finns skolpersonal som har realistiska förväntningar på vad socialtjänsten 5

ska och kan göra, vilket underlättar samarbetet i individärenden. Socialtjänsten upplever även att förväntningar från vissa i skolan är orimliga. Det gör att personal på dessa skolor ofta har en negativ inställning till socialtjänsten. Inom skolan vänder man sig till Kärnhuset för stöd och råd. De som vänder sig till Kärnhuset är skolledare, arbetslag och enskilda pedagoger. Socialtjänstens handläggare har ingått i en arbetsgrupp inom de geografiska områdena som avsåg samverkan med mödrahälsovård, barnavårdscentral och förskola. Gruppen har inte haft ett uttalat uppdrag och på flera håll har arbetsgruppsträffarna dött ut. Socialsekreterarna uppger vid intervjun att de inte varit med om att den individuella planen (enligt det länsövergripande avtalet) använts, med undantag av en person som uppger att den har använts för att klargöra betalningsansvar. Enligt samtliga intervjuer behöver kunskapen om varandra förbättras. Det gäller särskilt mellan förvaltningarna men också inom respektive förvaltning. Från intervjuerna på ledningsnivå framgår att förväntningarna på kunskaper om varandra och utvecklingen av samverka är högre än vad som kommit fram från intervjuerna i denna granskning. Därför anser de det viktigt att vidta ytterligare åtgärder för att samverkan ska utvecklas bättre. 2.4 Kompetensutveckling I samband med att det länsövergripande avtalet tecknades genomfördes en gemensam utbildning där socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin medverkade. Skolan uppgav då att de inte hade möjlighet att medverka. Vid en utbildning om ny lagstiftning kring barn och unga fanns både skola och socialtjänst med. Vidare har utbildning kring våld i nära relationer genomförts där personal från skola och socialtjänst deltagit. Psykologer från Kärnhuset möter elevhälsoteamen i det förebyggande arbetet och genomför handledning för personal på skolorna. Genom den överblick som personalen inom Kärnhuset får om utvecklingen i verksamheten kan man tillföra erfarenheter och kunskaper till personal på förskolor och skolor. På de skolor som ingår i granskningen har inga utbildningar genomförts som tar utgångspunkt i samverkan eller barn i behov av särskilt stöd. Kärnhusets psykologer, kuratorer, skolsköterskor och speciallärare har dock utbildningar inom sina respektive professioner som har betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Socialsekreterarna uppger att den viktigaste samverkansformen är gemensamma utbildningar. Vidare tycker de att det är viktigt med kunskaper om varandras organisationer och om hur arbetet sker. Socialförvaltningen anser att de borde informera mer i skolan, till allmänheten med flera, men socialtjänstens personal upplever att de saknar tid för detta. 6

Vi har i intervjuerna inte kunnat fånga upp någon annan gemensam och planerad fortbildning inom områdena samverkan eller barn i behov av särskilt stöd. Barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen har haft gemensamma utbildningar om barnkonventionen. Initiativet till utbildningarna kommer från enskilda inom förvaltningarna. 2.5 Förebyggande insatser Vi har identifierat ett flertal förebyggande insatser som berör gruppen barn i behov av särskilt stöd. Dessa är följande: Inom ramen för Trygga Halmstad Familjeverkstad är en öppen föräldrautbildning i studiecirkelform som föräldrar kan söka till. Trygga Halmstad svarar för utbildningen som genomförs tillsammans med skolorna. I utbildningen ingår ett stödmaterial till föräldrar som har barn i åldern från tre till tolv år. ÖPP (Örebro preventionsprogram) är ett arbete för att stärka föräldrar i deras föräldraroll. Syftet är att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och hindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande hos ungdomar. Programmet vänder sig till föräldrar med barn i grundskolans senare år. Inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret Det så kallade Spindelnätet består av förvaltningscheferna och är en del i samverkan om det kommunala uppföljningsansvaret. Spindelnätet har bildat Ung i fokus, en samverkan mellan bland andra Arbetslivsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen som ska förhindra att ungdomar hamna mellan stolarna. Övrig samverkan SET (Social Emotionell Träning) riktar sig till elever, och syftar till att stå emot droger/grupptryck. Utbildningen har tillkommit på initiativ av Region Halland och innebär att lärare får handledning om ledarskap i klassrummet. MIRA är en öppenvårdsverksamhet inom socialförvaltningens familjemottagning. I verksamheten tar man emot familjer med barn/tonåringar i åldern 0-20 år. MIRA behandlar relationsproblem och ger stöd till föräldrar och/eller barn och ungdomar. Lupp, en enkät från Ungdomsstyrelsen har genomförts. Enkäten handlar om ungas levnadssituation. Avsikten är att med ledning av resultatet samverka för att planera och genomföra åtgärder. Skolmedling är en metod för att hantera konflikter och förebygga mobbning i skolmiljöer. Projektet har nyligen startat på Andersberg, Fyllinge och Sofieberg. LUA är ett lokalt utvecklingsavtal som avser Andersberg som har integrationspolitiska mål. Inom ramen för avtalet genomförs utvecklingsinsatser som innebär att Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen samverkar. Vid intervjuerna på skolorna framhåller man att elevhälsoarbetet på skolorna i sig är ett förebyggande arbete. I den nya skollagen, som planeras träda i kraft i juli 2011, kommer elevhälsans främsta uppgift att bli förebyggande och hälsofrämjande samtidigt som den 7

ska stödja eleverna att nå målen i skolan. Förändringen i skollagen kommer att påverka inriktningen av arbetet inom skolornas elevhälsa. På de skolor vi besökt har diskussioner om elevhälsans ändrade inriktning påbörjats. Kärnhusets förebyggande arbete består av handledning till personal inom skolorna. Kärnhusets psykologer strävar efter att påbörja insatser i tidiga åldrar, i förskola och skola, innan problemen blir befästa. Handledningen består bland annat i att förbereda eller bistå personalen inför svåra samtal med föräldrar. Inom ramen för Brobyggargruppernas arbete och som berör de skolor som ingår i denna granskning sker idag ingen planering av förebyggande insatser. Erfarenheten är att grupperna är frivilliga, att de inte fungerar och att de kommer att upphöra. I något fall har en skola ordnat information om missbruk till föräldrar där bland annat Althea medverkat. En samstämd uppfattning hos de intervjuade inom skolan är att regelbundna kontakter med fältassistenter och handläggare eller ett samordnat arbete i nätverken Brobyggargrupperna skulle förbättra det förebyggande arbetet. Även om det finns en del förebyggande insatser planeras dessa inte i samverkan. På skolnivå är behovet av samverkan i det förebyggande arbetet på en relativt grundläggande nivå, behov av regelbundna kontakter med en känd person från socialtjänsten som jobbar nära skolan och elevhälsoteamen. På Andersberg finns en daglig samverkan där fältassistenter samverkan med skolans personal. 2.6 Uppföljning av samverkan och rapportering till nämnd Någon mer formaliserad uppföljning som rör samverkan eller specifikt barn i behov av särskilt stöd har inte gjorts av nämnderna eller inom förvaltningarna. Kommunstyrelsen har med en så kallad förlängd beredning vid ett tillfälle diskuterat samverkan med utgångspunkt i Trygga Halmstad. Socialtjänsten uppger att det finns en analysgrupp som är kommungemensam där socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen ingår. Analysgruppens uppgift är att utvärdera fullmäktiges mål kring barn- och unga. Inom elevhälsoteamen och rektorsgrupperna förs återkommande diskussioner om aktuell situation på skolorna när det gäller barn i behov av särskilt stöd. 3 Revisionell bedömning Revisionsfrågan som ska besvaras är om det finns en ändamålsenlig samverkan inom Halmstads kommun för insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I granskningen har vi utgått från frågeställningar och brister i tidigare granskning. Enligt vår bedömning finns i stort sett, och med utgångspunkt i samverkan på verksamhetsnivå, samma brister kvar som påtalades vid det förra granskningstillfället. Kommu- 8

nens planeringsdirektiv samt nämndernas reglemente anger att nämnderna har ansvar för att verksamheterna samordnas. Kommunstyrelsen uppgav i sitt svar på tidigare granskning att det är nämnderna som ska ta ställning till behovet av och formerna för samverkan. Vi har konstaterat att samverkan mellan barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden främst sker på den operativa nivån, mellan professionerna och utifrån behoven i enskilda ärenden. Vi har också noterat att det sker regelbundna överläggningar om samverkan på ledningsnivå samt en samverkan i förebyggande insatser. Ledningarna för förvaltningarna har vidtagit en del åtgärder för att förbättra samverkan som ännu inte märks i verksamheterna vid granskningstillfället. Enligt vår bedömning bör nämnderna utveckla ett tydligare gemensamt uppdrag om samverkan. Vi har inte funnit att nämnderna utvecklat någon gemensam styrning som rör hur samverkan praktiskt ska utformas i förvaltningarna. Socialnämnden har dock lämnat ett uppdrag till förvaltningen inför 2010 om att utveckla samverkan med skola och förskola. Vår bedömning är att utvecklingen av det förebyggande arbetet fått stå tillbaka på grund av brist på arenor för samverkan. Den samverkan som sker idag uppstår i enskilda ärenden när det finns behov. Det innebär att samverkan koncentreras kring skolornas anmälan till socialtjänsten och det arbete som sker som en följd av anmälan. Det innebär också att det på skolnivå, med några få undantag, inte finns någon arena där personal från socialtjänst och skola kan mötas för att diskutera villkor för samverkan eller utveckla ett gemensamt förebyggande arbete. Enligt vår uppfattning saknas det struktur, ansvar och former för att en sådan samverkan ska kunna etableras och kunna bli varaktig. Barn- och ungdomsförvaltning är en relativt stor organisation och socialförvaltningen förhållandevis liten. Detta villkor begränsar de praktiska möjligheterna och omfattningen av samverkan och gör att styrningen av samverkan får stor betydelse för stabiliteten i samverkan. Den omorganisation som gjorts inom socialförvaltningen är bland annat avsedd att anpassa arbetet till barn- och ungdomsnämndens organisation för skolorna. I vår granskning har vi inte kunnat konstatera att omorganisationen ännu bidragit till att utveckla samverkan. En orsak bland flera är att personalomsättning tillfälligt slår igenom så att samarbetet upphör eller försvåras under en period. Skolans kurator och personal inom socialförvaltningen svarar för en samverkan med koncentration på hanteringen av ärenden. I ett avseende har vi noterat brister i samverkar på den operativa nivån. Enligt vår bedömning behöver nämnderna säkerställa samverkan och rutiner kring placeringar i och tillbakagång från familjehem och HVB-hem. Bland annat för att undervisningen till elever inte ska utebli och för att skolan ska kunna ta sitt ansvar för skolplikten. Anmälan upplevs inte alltid meningsfullt från skolans sida, vilket främst har med att återföringen av information till skolan uteblir. Frågor kring anmälningsplikt, sekretess, tystnadsplikt och återföring av information är viktiga frågor för föräldrars och barn förtroende för socialtjänsten som för skolan. För att samverkan och gemensamt arbete ska kunna skapas behöver de som medverkar relevant information. Enligt vår bedömning är det viktigt 9

med kunskaper om sekretess med mera och viktigt att hitta möjligheter och vägar för återföring av information, där samtycke från vårdnadshavare är det viktigaste. 10