Politisk organisation

Budget 2017 Ram 2018, plan 2019

Politisk organisation 2015 2018 Valberedning 7+2* Kommunrevisionen 9 Förvaltningar Valnämnden 7 Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott 11 13 Kommunfullmäktige 57 Parlamentariska nämnden Överförmyndarnämnden Styrelsen för Nässjö lärcenter 7+2* Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Förskole- och grundskoleutskott 3 7+2* 5 9 Kommunledningskontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Solcialnämnden Arbetsutskott Individutskott 11 Socialförvaltningen Senast uppdaterad: 2014-10-01 Tekniska servicenämnden 9 Kultur- och fritidsnämnden 9 Samhällsplaneringsnämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Samhällsplaneringskontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser.

Budget 2017 Kommunfullmäktige 2017

Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 2 Finansiell analys och god ekonomisk hushållning... 4 3 Resultatbudget... 12 4 Balansbudget... 13 5 Kassaflödesbudget... 14 6 Exploateringsbudget... 15 7 Budget 2017, ram 2018, plan 2019... 16 8 Bruttobudget för nämnderna... 17 9 Nettobudget för nämnderna... 18 10 Investeringsbudget 2017-2019... 19 11 Personal... 20 12 Befolkningsprognos... 22 13 Styrmodell tar sikte mot visionen... 23 14 Mål enligt Pilen 2017... 24 15 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag... 27 16 Kommunstyrelsen... 38 17 Barn- och utbildningsnämnden... 46 18 Kultur- och fritidsnämnden... 55 19 Samhällsplaneringsnämnden... 59 20 Socialnämnden... 62 21 Tekniska servicenämnden... 71 22 Överförmyndarnämnden... 81 23 Kommunrevisionen... 85 24 Valnämnden... 86 25 De kommunala bolagen... 87 Kommunfullmäktige, Budget 2017 2(97)

1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Framtidstro och förhoppningar En budget kan betyda väldigt mycket. Den kan innebära framtidstro och förhoppningar. Den kan innebära besparingar. För vår kommuns del innebär budgeten för 2017 både framtidstro och förhoppningar. Ekonomin i kommunen är stabil. Det finns mycket som bidrar till detta. En ekonomi som är välskött skapar förutsättningar. Det vi beslutar att göra har vi täckning för ekonomiskt. Vi växer invånarantalsmässigt. Vi bygger utvecklingen i kommunen över flera år. Vi har fått generella statsbidrag. Färre är beroende av försörjningsstöd samtidigt som vi satsar med en jobbstrategi. Jag kommer ihåg åren när vi minskade i invånarantal i kommunen. Det var inget upplyftande. Mindre befolkning, vilket gav mindre i statsbidrag. Mindre i statsbidrag innebar mindre pengar till verksamheterna. Nu är det omvänt. Fler kommuninvånare ger mer statsbidrag. Mer statsbidrag innebär att vi kan möta verksamheternas och kommuninvånarnas behov. Det som är glädjande är att vi kan under 2017 möta barn- och utbildningsnämndens behov av mer pengar när barn- och elevantalet ökar. Det innebär att vi bibehåller en bra lärartäthet i såväl förskola som skola. Fler glädjeämnen är att Fritidsgården i Bodafors blir permanent. Vi har till stor del kunnat möta nämndernas önskemål om utökningar. Budgeten du håller i din hand innebär 92 miljoner kronor mer till verksamheterna än 2016. Vårt arbete för att fler kommuninvånare ska komma till egen försörjning fortsätter, och målet är att vi ska vara i nivå med övriga länet om två år. Visst är det roligt att i media vara föredöme när det gäller vårt arbete med Yrkes-SFI. Både nationella och internationella besökare har kommit Nässjö för att lära mer om denna satsning. Vi fortsätter utvecklingsarbetet i våra kransorter. Som första kommun i landet har vi beslutat om ett flerårigt arbete med medborgarbudget där invånarna själva arbetar fram förslag och röstar om vad som ska göras. Detta samtidigt som vi fortsätter med pengar i de orter som har ett lokalt utvecklingsprogram. Vi är första kommun i länet som nu har en bredbandsstrategi. Annat utvecklingsarbete som vi jobbar vidare med är turism och destinationsutveckling och varumärkesplattform. Vi som bor och arbetar här vet om att Nässjö kommun är väl värt ett besök. Vi får nu ofta höra hur vackert det är på olika platser. Detta är tack vare ett långsiktigt arbete över många år. Att målmedvetet jobba för att fler ska upptäcka fördelarna med Nässjö kommun är stimulerande och roligt. Precis som med annat utvecklingsarbete gör vi det tillsammans med näringsliv, föreningar och privatpersoner. Tillsammans kan vi så mycket mer. Vi bygger som aldrig förr i kommunen, vilket vi till stor del kan självfinansiera i årets budget. Där byggverksamhet pågår, där finns en tro på framtiden. Prognosen är att vi kommer fortsätta att ligga högt med investeringar i ytterligare år. Det spännande arbetet med Västra Staden och kvarteret Ärlan ligger framför oss. Vi som är aktiva som förtroendevalda har nu fått uppleva något som inte hänt på länge. Vi har av regeringen fått generella statsbidrag. Det innebär att de har sett att vi har behoven och det innebär att de tror på oss att vi kan möta dem med kloka beslut om välfärdssatsningar i vår kommun. Den budget som du nu har i din hand innehåller just välfärdssatsningar i vår kommun. Anna-Carin Anci Magnusson Kommunstyrelsens ordförande (S) Kommunfullmäktige, Budget 2017 3(97)

2 Finansiell analys och god ekonomisk hushållning Sammanfattande kommentar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar i sin ekonomirapport i april att de kommande stora demografiska förändringarna under åren 2016-2019 innebär en stor ekonomisk påfrestning för landets kommuner. Antalet invånare väntas öka kraftigt samtidigt som vi kan förvänta oss en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. SKL konstaterar vidare att kostnaderna för de demografiska förändringarna förväntas öka snabbare än skatteunderlaget vilket innebär påtaglig en risk för skattehöjningar i landets kommuner under åren 2018-2019, inte minst på grund av den befarade konjunkturdämpningen under dessa år. SKL spår en bruttokostnadsökning om hela 250 miljarder kronor i kommunsektorn under perioden 2016-2019. Det starka konjunkturläget under 2016-2017 ger endast en tillfällig ekonomisk lättnad. Vi kan med fog konstatera att Nässjös nuläge stämmer med SKLs lägesbedömning. Befolkningsökningen och de demografiska förändringarna är en realitet i vår kommun. Antalet invånare har ökat kraftigt de senaste åren och uppgick 2016-07-31 till 30 610. Befolknings-ökningen är positiv och ger goda möjligheter till utveckling av vår kommun. På kort sikt, inte minst med hänsyn till regelverket för den kommunala kostnadsutjämningen, innebär dock ökningen en ekonomisk påfrestning. Den växande kommunen Nässjö behöver nya bostäder, verksamhetslokaler och vi har dessutom äldre anläggningar som behöver utrangeras och ersättas med nya. Detta innebär att investeringsbehovet i kommunen och i kommunkoncernen kommer att vara fortsatt mycket högt under de kommande åren. Dessa behov måste finansieras och utifrån god ekonomisk hushållning måste självfinansieringsgraden, och därmed även det ekonomiska resultatet, vara hög framdeles. En kraftigt ökad skuldsättning i kommunkoncernen påverkar soliditetsgraden i negativ riktning och därmed minskar vår långsiktiga ekonomiska handlingsfrihet. Detta ställer stora krav på vår verksamhet, inte minst vad gäller planering, koncernsamordning och sökande efter nya kostnadseffektiva lösningar i såväl den befintliga som i den tillkommande verksamheten. Nässjö kommuns arbetslöshet är fortsatt hög. Ett intensivt arbete pågår för att minska den och målsättningen är att Nässjö kommuns arbetslöshet vid utgången av 2018 ska uppgå till länssnittet. En minskad arbetslöshet innebär många positiva effekter, inte minst för den enskilda individen. För den kommunala ekonomin innebär en minskad arbetslöshet en ökad skattebas och därmed ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet. Dessutom minskar våra sociala kostnader. Nässjö kommun budgeterar ett resultat uppgående till 56,5 miljoner kronor för 2017. För åren 2018 och 2019 förväntas resultatet uppgå till 59,2 respektive 29,8 miljoner kronor. För samtliga år baseras skatteintäkter och intäkter från det kommunala utjämningssystemet på ett invånarantal uppgående till 30 600. Dessutom är de i verksamheten av befolkningsökningar påverkade kostnaderna grundade på samma invånarantal. Befolkningsantagandet är baserat på idag kända förhållanden. Detta beror på de många osäkerhetsfaktorer som råder beträffande framtida befolkningsutveckling, både nationellt och lokalt i Nässjö kommun. De under perioden budgeterade resultaten innehåller dock ett ekonomiskt utrymme vilket kan disponeras i de fall befolkningsantalet, och därmed även de av befolkningsantalet påverkade nettokostnaderna, utvecklas utöver den nivå som antagits under planeringsperioden. Under 2017 beräknas 41,8 miljoner kronor tillföras nämnderna utöver tilldelad budgetram. Merparten av dessa medel, 30,8 miljoner kronor, riktas till barn- och utbildningsnämnden samt till socialnämnden. Det i slutet av december 2015 utbetalade statsbidraget (61,7 miljoner kronor) som gavs tillfälligt för hantering av den rådande flyktingsituationen kommer till del att disponerats under 2016. Den disponerade summan beräknas uppgå till 17,2 miljoner kronor. För 2017 har i nuläget projekt motsvarande 14,5 miljoner kronor beslutats. Motsvarande summa för 2018 uppgår till 14,2 miljoner kronor. De i budgetpropositionen för 2017 aviserade 10 miljarderna till kommuner och landsting (de så kallade välfärdsmiljarderna) utgör ett välkommet tillskott i den kommunala ekonomin och är inkluderade i budgetförslaget. Beloppet baseras på en ännu preliminär beräkning, vilken kommer att uppdateras med aktuella data senare under 2016. Fördelningen mellan landets kommuner baseras dels på invånarantal och dels på antal asylsökande och nyanlända. 70 procent av bidraget kommer att fördelas utifrån antal asylsökande och nyanlända, och 30 procent utifrån antal invånare. Denna fördelningsgrund gäller 2017 och 2018. Under åren 2019 och 2020 skiftas fördelningen med två miljarder årligen (dvs den andel som fördelas utifrån invånarantal ökar med två miljarder per år) och år 2021 är bidraget till 100 procent fördelat utifrån invånarantal. För Nässjö kommuns del innebär detta att bidraget, utifrån idag använda data, kommer att uppgå till drygt 48 miljoner kronor 2017 och 2018. Därefter kommer bidraget successivt minska för att 2021 uppgå till 21,6 miljoner kronor. Kommunfullmäktige, Budget 2017 4(97)

Den samlade investeringsvolymen (inklusive investeringar som finansieras med det tillfälliga statsbidraget som erhölls 2015) under planeringsperioden 2017-2019 uppgår till 449,7 miljoner kronor fördelat per år enligt följande:2017: 159,5 mkr 2018: 168,7 mkr 2019: 121,5 mkr. De höga investeringsvolymerna är till stora delar kopplade till den konstaterade befolkningsökningen i kommunen, vilken bland annat påverkar barn- och utbildningsverksamheten. Självfinansieringsgraden 2017 beräknas uppgå till 72 procent. På grund av den höga investeringsvolymen bedöms ett nyupplåningsbehov om 85 miljoner kronor föreligga under perioden 2017-2019. Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag beräknas under åren 2017 och 2018 uppgå till 3,1 procent. För 2019 beräknas nivån uppgå till 1,6 procent. Finansiell analys Den finansiella analysen utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Dessa är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Ambitionen är att utifrån dessa perspektiv identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom kunna klargöra om Nässjö kommun har en god ekonomisk hushållning. RESULTAT OCH KAPACITET Årets resultat Årets resultat bidrar bland annat till självfinansiering av årets investeringar. Det innebär således att höga investeringsnivåer i sin tur kräver högre resultatnivåer för att hålla självfinansieringsgraden på en acceptabel nivå. Den höga resultatnivån under åren 2017-2018 motiveras av ett högt investeringsbehov. Dessutom innehåller de under perioden budgeterade resultaten ett finansiellt utrymme vilket kan disponeras i de fall befolkningsantalet utvecklas utöver den nivå som antagits i budgeten. Årets resultat 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Årets resultat (mkr) 26,0 14,6 56,5 59,2 29,8 Därav återbetalade AFA-medel (mkr) 13,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag, utfall (%) 1,6 0,9 3,1 3,1 1,6 Kommunfullmäktige, Budget 2017 5(97)

Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, det vill säga att samtliga nettokostnader i resultaträkningen sätts i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel under 100 procent måste eftersträvas eftersom ett utrymme för egenfinansierade investeringar måste finnas Nettokostnadsandelen i Nässjö kommun framgår av nedanstående tabell. Nettokostnadsandel 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Verksamhetens nettokostnad (%) 95,3 96,4 94,0 93,9 95,2 Avskrivningar (%) 3,2 3,0 3,2 3,2 3,4 Finansnetto (%) -0,1-0,2-0,3-0,3-0,2 Summa nettokostnadsandel (%) 98,4 99,1 96,9 96,9 98,4 1 % motsvarar i mkr 16,1 17,1 18,3 18,8 18,9 Nettokostnadsandelen uppgick 2015 till 98,4 procent, vilket var lägre jämfört med 2013 och 2014. Den prognostiserade nivån för 2016 uppgår dock till 99,1 procent, vilket inte är ekonomiskt hållbart på sikt med hänsyn till investeringsbehovet. Finansnettoandelen av nettokostnaderna är negativ. Det innebär att de finansiella intäkterna är högre jämfört med de finansiella kostnaderna. Förklaringen till detta är i huvudsak det extremt låga ränteläget, samt att Nässjö kommun från och med 2015 har erhållit en aktieutdelning från koncernmoderbolaget Örnen i Nässjö AB. Under planeringsperioden 2017-2019 uppgår nettokostnadsandelen till cirka 97-98 procent. Målsättningen bör vara att inte överstiga denna nivå, vilket ger en ökad möjlighet till egenfinansiering av investeringsbehovet. Skatteintäktsutveckling jämfört med nettokostnadsutveckling Ett annat mått på den ekonomiska balansen mellan löpande intäkter och löpande kostnader är att jämföra ökningstakten avseende skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag med nettokostnadernas ökningstakt. I ett längre tidsperspektiv innebär en högre ökningstakt av netto-kostnaderna bland annat att utrymmet för egenfinansierade investeringar och/eller förstärkning av ekonomin minskar. Ökning jämfört med föregående år 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Verksamhetens nettokostnad (%) 2,1 7,1 4,9 2,8 1,6 Skatter och bidrag (%) 4,2 6,2 7,2 2,9 0,1 Verksamhetens nettokostnad (mkr) 31,9 113,2 83,0 49,9 30,2 Skatter och bidrag (mkr) 64,5 99,8 123,1 53,2 2,5 Nettokostnadernas relativa ökningstakt under perioden 2013-2014 var större än ökningstakten avseende skatter, bidrag och generella statsbidrag. I absoluta tal förelåg en negativ differens om 58 miljoner kronor. Under 2015 var dock intäktsökningen från skatter och bidrag högre än ökningen av nettokostnader, vilket bidrog till det förbättrade ekonomiska resultatet. Det prognostiserade helårsutfallet 2016 indikerar dock att nettokostnadsökning- Kommunfullmäktige, Budget 2017 6(97)

en blir större än ökningen av skatter och bidrag vid årets slut om inga åtgärder vidtas. Under planeringsperioden åren 2017-2018 antas ökningstakten avseende skatter och bidrag bli högre jämfört med nettokostnadsökningen. Den mycket låga ökningstakten gällande skatter och bidrag 2019 beror till stor del på den låga skatteutvecklingen (baserade på SKLs prognos i augusti 2016), och att de så kallade välfärdsmiljarderna minskar med cirka 8 miljoner kronor jämfört med 2017 och 2018. Årets investeringar och finansiering Den totala investeringsvolymen beräknas för helåret 2016 uppgå till drygt 186 miljoner kronor, vilket är hela 79 miljoner kronor högre än 2015. Investeringssumman under perioden 2017-2019 uppgår till 449,7 miljoner kronor. Självfinansieringsgraden av investeringarna anger hur stor del av investeringarna som har finansierats av årets resultat och årets avskrivningar. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att samtliga investeringsutgifter har självfinansierats under året. En självfinansieringsgrad som understiger 100 procent kräver således annan finansiering i form av nya lån, försäljningsinkomster vid avyttring av befintliga anläggningstillgångar eller ianspråktagande av befintlig likviditetsreserv. Självfinansieringsgraden 2015 uppgick till 73 procent. För helåret 2016 beräknas självfinansieringsgraden uppgå till 35 procent. Denna låga nivå kan till del motiveras av höga nivåer 2012 och 2013 samt av stora försäljningsinkomster 2016 i samband med avyttringen av Parkgården till den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem. Beaktat de höga investeringsnivåerna under perioden 2017-2019 kommer självfinansieringsgraden understiga 100 procent. Genomsnittet för de tre åren uppgår till 74 procent. Årets investeringar och finansiering 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Årets investeringar (mkr) 107,5 186,3 159,5 168,7 121,5 Investeringsvolym i relation till skatter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag (%) 7 11 9 9 6 Självfinansieringsgrad av investeringar (%) 73 35 72 71 78 Risk och kontroll Likviditet och långfristiga lån Kassalikviditeten (likvida medel och kortfristiga fordringar i relation till kortfristiga skulder) är ett mått på den kortfristiga betalningsberedskapen. En ökande kassalikviditet i kombination med en förbättrad soliditet är ett tecken på att det totala finansiella handlingsutrymmet har stärkts. Kassalikviditeten ökade under 2015 och uppgick 2015-12-31 till 87 procent. Ökningen var till stor del föranledd av det i december 2015 utbetalade statsbidraget för hantering av den rådande flyktingsituationen (61,7 miljoner kronor) samt nyupplåningen under slutet av året. Nyupplåningen uppgick till 80 miljoner kronor och ska till del även finansiera framtida investeringsbehov. Nässjö kommuns totala låneskuld uppgick 2016-06-30 till 297 miljoner kronor. Någon ytterligare nyupplåning under resten av året 2016 bedöms inte vara nödvändig. På grund av det höga investeringsbehovet 2017-2019 bedöms dock nyupplåning bli nödvändig under perioden. Behovet uppgår till totalt 85 miljoner kronor varav den största delen, 35 miljoner kronor, förväntas bli aktuell under 2017. Skuldsättningsgraden, som beräknas genom att sätta låneskulden i relation till eget kapital, antas därför öka från prognostiserade 42 procent 2016 till 45 procent vid utgången av 2019. Nuvarande låneskuld har under de senaste tolv månaderna (avläst i mitten av september 2016) haft en genomsnittlig räntesats om 0,99 procent. Den momentana genomsnittsräntan 2016-08-30 uppgick till 0,96 procent. Både räntebindningen och kapitalbindningen uppgick vid samma tidpunkt till 1,66 år. I Kommunfullmäktige, Budget 2017 7(97)

samband med omsättningar av befintliga lån under slutet av 2016 och inledningen av 2017, kommer den genomsnittliga räntenivån med stor sannolikhet att sjunka ytterligare. Likviditet och långfristiga lån 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Kassalikviditet (%) 87 66 61 54 55 Långfristiga lån (mkr) 297,0 297,0 332,0 357,0 382,0 Skuldsättningsgrad (%) 43 42 43 43 45 Soliditet Soliditeten (eget kapital i relation till totala tillgångar) ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditetsgraden visar i vilken utsträckning tillgångarna har finansierats via eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan behålls eller utvecklas i en positiv riktning. En förbättrad soliditet förbättrar med andra ord det finansiella handlingsutrymmet. Nässjö kommuns soliditet exklusive pensionsförpliktelser som redovisas utanför balansräkningen uppgick 2015 till 49 procent, vilket var en minskning med 5 procentenheter jämfört med 2014. Soliditetsförändringen förklaras i första hand av den ökade skuldsättningsgraden samt redovisningen av det tillfälliga statsbidraget för hanteringen av den rådande flyktingsituationen. Bidraget redovisades som en skuld till kommande år, vilket därmed påverkar soliditeten negativt. Den prognostiserade soliditeten per 2016-12-31 beräknas uppgå till 50 procent, vilket innebär att målet på 55 procent inte kommer att uppnås. Soliditetsnivån under perioden 2017-2019 förväntas uppgå till 51-52 procent. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska enligt gällande redovisningsregler redovisas utanför balansräkningen och tas istället upp som en ansvarsförbindelse. Pensionsåtagandet kan trots detta betraktas som en skuld, varför soliditetsmåttet inklusive denna post bör redovisas. Soliditeten inklusive samtliga pensförpliktelser är i Nässjö kommuns fall negativ och beräknas uppgå till -2 procent 2016-12-31. I takt med att pensionsåtagandet utanför balansräkningen beräknas minska under perioden 2017-2019, och i kombination med de budgeterade resultatnivåerna för samma period, kommer soliditeten inklusive denna post att förbättras och beräknas vid utgången av 2019 uppgå till 8 procent. Pensionsförpliktelser Ur risk- och kontrollsynpunkt är kommunens pensionsförpliktelser viktiga att beakta utifrån ett finansiellt perspektiv. Det totala pensionsåtagandet beräknas 2017-12-31 uppgå till 760,1 miljoner kronor inklusive löneskatt. Jämfört med motsvarande tidpunkt 2016 beräknas åtagandet ha minskat med 12,1 miljoner kronor. Av åtagandet 2017-12-31 kommer 30,2 miljoner kronor redovisas i balansräkningen som en avsättning och 729,9 miljoner kronor utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse (avser pensioner intjänade före 1998). Den del av pensionsåtagandet som redovisas som ansvarsförbindelse kan betraktas som ofinansierad i och med att den återfinns utanför balansräkningen. De faktiska pensionsutbetalningarna under året redovisas som en kostnad i resultaträkningen och belastar därmed årets resultat. Soliditet enligt balansräkning 2015 utfall 2016 prognos 2017 Budget 2018 Ram 2019 Plan Soliditet enligt balansräkning (%) 49 50 51 52 52 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser (%) -5-2 2 6 8 Kommunal skattesats Nässjö kommuns skattesats uppgår till 22,19 procent och antas vara oförändrad under perioden 2017-2019. Skattesatsen har varit oförändrad sedan 2014, då den höjdes med 0,55 procentenheter. I de tretton kommunerna i Jönköpings län varierar den kommunala skattesatserna mellan 21,19 till 22,26 procent 2016. Länets genomsnittliga kommunala skattesats uppgick till 21,83 procent. Nässjös skattesats är den tredje högsta i länet. Kommunfullmäktige, Budget 2017 8(97)

God ekonomisk hushållning Bakgrund Landets kommuner har sedan 1992 enligt kommunallagen haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under 2000 tillkom även balanskravet och under 2013 infördes möjligheten till att skapa en resultatutjämningsreserv (RUR). Dessa lagstiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisningen. I följande avsnitt görs en analys av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning beslutade av kommunfullmäktige. Dessutom görs även en budgeterad balanskravsutredning och en redovisning av resultatutjämningsreserven. God ekonomisk hushållning i Nässjö kommun God ekonomisk hushållning är ett i kommunallagen lagstadgat krav. Kommunerna ska upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt redovisa finansiella och verksamhetsmässiga mål. Kommunerna ska dessutom besluta om man vill använda sig av en resultatutjämningsreserv. Kommunfullmäktige i Nässjö fattade 2013 beslut om Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Dessutom fattade kommunfullmäktige beslut om att avsätta 17,7 miljoner kronor till resultatutjämningsreserven. God ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet innebär att varje generation kommuninvånare ska bekosta den service som konsumeras och därigenom lämna över en kommun med ett oförändrat finansiellt handlingsutrymme till kommande generationer. I syfte att leva upp till god ekonomisk hushållning har mål antagits av kommunfullmäktige. Dessa redovisas och följs upp i nedanstående avsnitt. Årets resultat ska lägst uppgå till 2 procent av skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag år 2017 och 2018. Detta mål är viktigt då det påverkar det egna kapitalet, och därmed soliditetsnyckeltalet, samt investeringarnas självfinansieringsgrad, och därmed behovet av extern finansiering. Budgeterade nivåer 2017 (3,1 procent) och 2018 (3,1 procent) överstiger det uppsatta målet. Detta moiveras av höga investeringsnivåer samt behovet av ett ekonomiskt utrymme vilket kan disponeras i de fall befolkningsantalet, och därmed även de av befolkningsantalet påverkade nettokostnaderna, utvecklas utöver den nivå som antagits under planeringsperioden. Självfinansieringsgraden av investeringarna ska lägst uppgå till lägst 65 procent 2017. Självfinansieringsgraden beräknas genom att sätta årets resultat samt årets avskrivningar i relation till årets investeringar. En självfinansieringsgrad om 100 procent innebär således att samtliga investeringar har självfinansierats och att någon lånefinansiering därmed inte har varit nödvändig. Nässjö kommuns målsättning är självfinansiera minst 65 procent av sina investeringar under perioden 2017. Detta mål uppnås i 2017 års budget. Genomsnittet för perioden 2015-2016 beräknas uppgå till låga 54 procent. Det ska dock noteras att 2016 års investeringar till stor del kommer att finansieras med hjälp av försäljningsinkomster i samband med avyttring av befintliga anläggningstillgångar. Detta bidrar till att minska behovet av lånefinansiering. Med hänsyn till det stora investeringsbehov kommunen och kommunkoncernen står inför bör självfinansieringsgraden öka framdeles för att minska behovet av nyupplåning och på sikt möjliggöra amortering av befintliga lån. Soliditeten ska lägst uppgå till 52 procent vid utgången 2017. Soliditeten är ett mått det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet och anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är därför att soliditeten över tid utvecklas positivt. Det innebär att skuldsättningsgraden minskar och det finansiella handlingsutrymmet ökar. Nässjö kommuns soliditet har haft en negativ utveckling under de senaste åren. Under den senaste femårsperioden uppgick soliditeten som högst till 62 procent (2012), men har till och med utgången av 2015 sjunkit till 49 procent. Det prognostiserade utfallet 2016 uppgår till 50 procent. 2017 års målsättning om lägst 52 procent beräknas uppnås först 2018. Denna nivå måste dock betraktas som låg och bör därför, i ett längre tidsperspektiv, förbättras. Kommunfullmäktige, Budget 2017 9(97)

Andelen arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern 16-64 år ska årligen minska för att år 2018 högst uppgå till länsgenomsnittet. Andelen arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd uppgick 2016-08-31 till 10,0 procent. Jämfört med motsvarande datum 2015 har andelen arbetslösa minskat med 0,1 procentenhet. Länsgenomsnittet uppgick 2015-08-31 till 6,6 procent och 2016-08-31 till 6,3 procent. Att minska arbetslösheten är en utmaning och ett prioriterat område. En sjunkande arbetslöshet leder till en ökad skattebas och ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet. Den leder också till minskade sociala kostnader. Det är med andra ord av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, intensifierar arbetet med att minska arbetslösheten. Total lokalyta per invånare i kommunens verksamheter ska minska med 20 procent fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4 procent per år under perioden 2014-2018. Den totala lokalytan relaterat till antalet invånare minskade med 3,2 procent från 2013 till 2015. Uppföljning av statistiken för 2016 års lokalyta redovisas i samband med bokslut 2016. Balanskravsutredning Det kommunala balanskravet är föreskrivet i kommunallagen och trädde i kraft år 2000. Balanskravet utgör en undre gräns för budgeterad och redovisad nivå på årets resultat och innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna i resultaträkningen. Om ett negativt resultat ändå uppstår är huvudprincipen att underskottet ska återställas via ett motsvarande överskott inom tre år. Dessutom ska kommunfullmäktige i en plan ange hur detta ska ske. Endast synnerliga skäl ska föreligga om underskottet, helt eller delvis, inte beslutas återställas. Skälen ska dessutom tydligt redovisas i förvaltningsberättelsen. Balanskravsutredning (mkr) Prognos 2016 Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Årets resultat 14,6 56,5 59,2 29,8 - Reducering av samtliga realisationsvinster (1) + Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet (2) -9,5 0,0 0,0 0,0 8,4 0,0 0,0 0,0 + Orealiserade förluster i värdepapper (3) 0,0 0,0 0,0 0,0 - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper (3) Årets resultat efter balanskravsjusteringar - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv (4) + Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 13,5 56,5 59,2 29,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 13,5 56,5 59,2 29,8 Förklaringar 1) Huvudprincipen är att en realisationsvinst som uppkommit vid försäljning av en anläggningstillgång inte ska räknas med i balanskravet. Motiveringen är att realisationsvinster ska användas för att investera i andra anläggningstillgångar eller för att återbetala skulder som uppkommit vid förvärv av sådana tillgångar. 2) Återföring av realisationsvinster/-förluster får ske enligt undantagsmöjlighet. Med undantagsmöjlighet menas när en försäljning av en anläggningstillgång, vilken skapar en reavinst/-förlust, t.ex. är ett led i en omstrukturering, vilket kan vara fallet när en Kommunfullmäktige, Budget 2017 10(97)

verksamhet inte längre ska bedrivas på grund av befolkningsstrukturella förändringar och då en försäljning medför lägre framtida kostnader. Med anledning av undantagsmöjligheten återförs 8,4 mkr 2016 avseende realisationsvinst för försäljning av Parkgården, då försäljningen bedöms medföra lägre framtida kostnader. 3) Kortsiktiga orealiserade nedgångar i marknadsvärden på värdepapper som innehas i ett långsiktigt syfte, ska inte påverka balanskravet. 4) Det lägsta av antingen årets resultat i resultaträkningen eller årets resultat efter balanskravsjusteringar används vid bedömning av huruvida reservering till RUR får göras. Resultatutjämningsreserv (RUR) Sedan 2013 är det möjligt för kommunerna att tillämpa en resultatutjämningsreserv och därmed under vissa givna förutsättningar balansera sitt ekonomiska resultat över åren. Överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt goda tider, då skatteintäkterna ökar, för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under finansiellt svagare tider. RUR kan därmed bidra till att skapa stabilare planeringsförutsättningar. Nässjö kommun beslutade under 2013 att använda sig av RUR. Enligt kommunfullmäktiges lokala riktlinjer för RUR kan en reservering göras enligt den så kallade 1- respektive 2-procentsregeln. Det innebär att reservering får göras med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan skatteintäkter, kommunalekonomiska utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Vid negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, uppgår gränsen till 2 procent av ovan nämnda intäkter. Användning av medel från RUR får i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer enbart ske när skatteintäkterna utvecklas ogynnsamt. Med ogynnsamt menas att rikets skatteunderlag det enskilda året relativt sett har en lägre ökningstakt jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt under de senaste tio åren. Nässjö kommun har ett negativt balanskravsresultat om -2,1 miljoner kronor, vilket uppstod 2014. Enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut återställs detta 2016. Nässjö kommuns resultatutjämningsreserv disponerades i sin helhet under 2014. Kommunfullmäktige, Budget 2017 11(97)

3 Resultatbudget Resultatbudget Belopp i tkr 2017 2018 2019 Verksamhetens nettokostnader -1 780 377-1 830 317-1 860 487 (därav avskrivningar) -58 000-60 000-64 500 Skatteintäkter 1 303 520 1 370 180 1 417 725 Kommunal utjämning/statsbidrag 411 831 398 630 375 257 Kommunal fastighetsavgift 53 593 53 593 53 593 Tillfälligt statsbidrag 14 500 14 200 0 Välfärdsmiljarder 48 000 48 000 40 500 Skatter och bidrag, totalt 1 831 444 1 884 603 1 887 075 Finansnetto 5 482 4 882 3 240 Årets resultat 56 549 59 168 29 829 Kommunfullmäktige, Budget 2017 12(97)

4 Balansbudget Balansbudget Belopp i tkr 2017 2018 2019 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 207 420 1 316 145 1 373 145 Finansiella anläggningstillgångar 47 300 47 300 47 300 Summa anläggningstillgångar 1 254 720 1 363 445 1 420 445 Omsättningstillgångar Förråd 19 900 15 100 10 800 Korfristiga fordringar 145 000 147 000 149 000 Likvida medel 82 390 49 434 52 562 Summa omsättningstillgångar 247 290 211 534 212 362 Summa tillgångar 1 502 010 1 574 979 1 632 807 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 765 910 825 079 854 907 Avsättningar Avsättning pensioner inkl löneskatt 30 200 30 200 30 200 Skulder Långfristiga skulder 332 000 357 000 382 000 Kortfristiga skulder 373 900 362 700 365 700 Summa skulder 705 900 719 700 747 700 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 502 010 1 574 979 1 632 807 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner 587 397 581 332 582 254 Ansvarsförbindelse löneskatt på pensioner (24,26%) 142 503 141 031 141 255 Summa ansvarsförbindelse* 729 900 722 364 723 509 * Enligt beräkning Skandia 2016-06-30 Kommunfullmäktige, Budget 2017 13(97)

5 Kassaflödesbudget Kassaflödesbudget Belopp i tkr 2017 2018 2019 Tillförda medel från den löpande verksamheten Årets resultat 56 549 59 168 29 829 Justeringsposter (av- och nedskrivningar mm) 58 000 60 000 64 500 Förändringar i rörelsekapital Förändring av korta fordringar och förråd -1 200 2 800 2 300 Förändring av korta skulder -11 500-11 200 3 000 Förändring av avsättningar -5 300 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 96 549 110 768 99 629 Investeringsverksamheten Investeringar, materiella tillgångar -159 520-168 725-121 500 Investeringar, finansiella tillgångar (insats Kommuninvest) 0 0 0 Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -159 520-168 725-121 500 Finansieringsverksamheten Förändring av långa lån 35 000 25 000 25 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 35 000 25 000 25 000 Årets kassaflöde -27 971-32 957 3 129 Likvida medel vid årets början 110 361 82 390 49 434 Likvida medel vid årets slut 82 390 49 434 52 562 Kommunfullmäktige, Budget 2017 14(97)

6 Exploateringsbudget Belopp i tkr 2017 2018 2019 Avser Iordningställande av bostadsmark 200 200 400 Iordningställande av industrimark 5 500 1 500 1 800 Försäljningsintäkt, mark för bostäder - 2 500-2 500-2 500 Försäljningsintäkt, industrimark - 4 000-4 000-4 000 Totalt - 800-4 800-4 300 Kommunfullmäktige, Budget 2017 15(97)

7 Budget 2017, ram 2018, plan 2019 Belopp i mkr Urspr budget 2016 Disponibelt anslag 2016 Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Kommunstyrelse -96,401-101,147-105,879-105,369-105,394 Kommunstyrelse, bidrag -41,921-42,021-44,203-44,899-45,566 Barn- och utbildningsnämnd -691,763-707,873-727,290-725,990-725,990 Kultur- och fritidsnämnd -61,810-62,373-62,902-62,902-62,752 Samhällsplaneringsnämnd -17,369-17,702-18,300-18,960-18,360 Socialnämnd -645,358-656,948-668,450-670,950-670,950 Teknisk servicenämnd -70,505-71,095-73,929-75,127-76,636 Revisorer -1,152-1,152-1,293-1,309-1,328 Överförmyndarnämnd -3,196-3,262-3,229-3,229-3,229 Valnämnd -0,010-0,010-0,010-0,300-0,300 Resultatenheter 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Centralt anslag (att utfördela) -45,626-11,338-47,933-94,623-146,223 Nämndernas nettokostnad -1675,111-1674,921-1 753,418-1 803,658-1 856,728 Effektiviseringar 12,000 Interna räntor/avskrivningar 98,800 95,300 83,741 87,041 91,541 Avskrivningar -60,200-56,700-58,000-60,000-64,500 Pensioner (löpande pensioner och förändring avsättn) -39,300-39,300-40,500-41,800-42,800 Personalomkostnader mm 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Verksamhetens nettokostnad -1 675,811-1 675,621-1 768,177-1 818,417-1 860,487 Skatteintäkter 1 263,373 1 259,936 1 303,520 1 370,180 1 417,725 Kommunal utjämning/statsbidrag 388,645 391,697 411,831 398,630 375,257 Fastighetsavgift 52,997 53,015 53,593 53,593 53,593 Välfärdsmiljoner* 48,000 48,000 40,500 Finansnetto 2,697 2,697 5,482 4,882 3,240 Resultat före extraordinära poster Extraordinära kostnader/intäkter 31,901 31,724 54,249 56,868 29,828 Budgeterat resultat 31,901 31,724 54,249 56,868 29,828 Tillfälligt statsbidrag, bidrag 17,200 14,500 14,200 0,000 Tillfälligt statsbidrag, driftprojekt -9,800-12,200-11,900 0,000 Netto 7,400 2,300 2,300 0,000 Årets resultat 39,124 56,549 59,168 29,828 * Preliminära siffror Kommunfullmäktige, Budget 2017 16(97)

8 Bruttobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Kostnader Kommunstyrelse 184 236 183 726 183 751 Kommunstyrelse, bidrag 44 203 44 899 45 566 Barn- och utbildningsnämnd 852 041 850 741 850 741 Kultur- och fritidsnämnd 71 794 71 794 71 644 Samhällsplaneringsnämnd 27 170 27 830 27 230 Socialnämnd 791 906 794 406 794 406 Teknisk servicenämnd 84 868 86 066 87 575 Revisorer 1 293 1 309 1 328 Överförmyndarnämnd 5 191 5 191 5 191 Valnämnd 10 700 700 Centralt anslag (att utfördela) 47 933 94 623 146 223 Summa kostnader 2 110 645 2 161 285 2 214 355 Intäkter Kommunstyrelse 78 357 78 357 78 357 Kommunstyrelse, bidrag 0 0 0 Barn- och utbildningsnämnd 124 751 124 751 124 751 Kultur- och fritidsnämnd 8 892 8 892 8 892 Samhällsplaneringsnämnd 8 870 8 870 8 870 Socialnämnd 123 456 123 456 123 456 Teknisk servicenämnd 10 939 10 939 10 939 Revisorer 0 0 0 Överförmyndarnämnd 1 962 1 962 1 962 Valnämnd 0 400 400 Centralt anslag (att utfördela) 0 0 0 Summa intäkter 357 227 357 627 357 627 Kommunfullmäktige, Budget 2017 17(97)

9 Nettobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Kommunstyrelse 105 879 105 369 105 394 Kommunstyrelse, bidrag 44 203 44 899 45 566 Barn- och utbildningsnämnd 727 290 725 990 725 990 Kultur- och fritidsnämnd 62 902 62 902 62 752 Samhällsplaneringsnämnd 18 300 18 960 18 360 Socialnämnd 668 450 670 950 670 950 Teknisk servicenämnd 73 929 75 127 76 636 Revisorer 1 293 1 309 1 328 Överförmyndarnämnd 3 229 3 229 3 229 Valnämnd 10 300 300 Centralt anslag (att utfördela) 47 933 94 623 146 223 Nettokostnad 1 753 418 1 803 658 1 856 728 Kommunfullmäktige, Budget 2017 18(97)

10 Investeringsbudget 2017-2019 Belopp i tkr Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Tekniska servicenämnden Byggnadsavdelningen 109 077 114 500 47 400 Samhällsbyggnadsavdelningen 17 820 14 250 21 800 Övrigt tekniska servicekontoret 965 750 750 Summa tekniska servicenämnden 127 862 129 500 69 950 Kommunstyrelsen Utveckling av orter och landsbygd 1 200 1 200 1 200 Stadskärneutveckling 1 000 1 000 1 000 Informations- och ärendehantering 1 550 400 Övrigt 1 575 1 575 Summa kommunstyrelsen 5 325 4 175 2 200 Barn- och utbildningsnämnden Förskola 2 000 6 500 1 100 Grundskola 6 933 7 250 14 450 Gymnasieskola 800 800 800 Ospecificerat BU 1 000 1 000 1 000 Summa barn- och utbildningsnämnden 10 733 15 550 17 350 Kultur- och fritidsnämnden Idrotts- och fritidsanläggningar 6 200 11 800 16 800 Kultur- och ungdomsverksamhet 900 400 200 Övrigt 300 Summa kultur- och fritidsnämnden 7 100 12 500 17 000 Samhällsplaneringsnämnden Mätinstrument 500 Övrigt 300 Summa samhällsplaneringsnämnden 300 500 0 Socialnämnden Funktionshinderomsorg 1 200 1 700 14 000 Äldreomsorg 1 000 1 000 500 Övrigt 3 700 1 500 500 Summa socialnämnden 5 900 4 200 15 000 Summa investeringsbudget 157 220 166 425 121 500 Investeringsprojekt finansierade av tillfälligt statsbidrag 2 300 2 300 Totalt 159 520 168 725 121 500 Kommunfullmäktige, Budget 2017 19(97)

11 Personal Antal anställda Antal årsarbetare (mätdatum 2016-11-01) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Barn- och utbildningsförvaltning 1 022 325 1 347 Kommunledningskontor 162 39 201 Kultur- och fritidsförvaltning 46 7 53 Samhällsplaneringskontor 31 1 32 Socialförvaltning 1 183 103 1 286 Tekniskt servicekontor 223 16 239 Totalt 2 667 491 3 145 Antal årsarbetare (mätdatum 2015-11-01) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Barn- och utbildningsförvaltning 960 169 1 129 Kommunledningskontor 114 28 142 Kultur- och fritidsförvaltning 46 3 49 Samhällsplaneringskontor 31 2 33 Socialförvaltning 1 018 102 1 120 Tekniskt servicekontor 193 14 207 Totalt 2 361 319 2 680 Statistiken är hämtad ur HR-avdelningens lönesystem i november 2016. I nämndernas verksamhetsberättelser redovisas antal årsarbetare som ligger till grund för budgeterade personalkostnader 2017. Antalet tillsvidareanställda medarbetare omräknat i heltidstjänster har ökat med 306 tjänster. Den förvaltning som har ökat mest är socialförvaltningen, som ökat med 165 tjänster. Detta beror på ett ökat behov av socialtjänst, äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Två andra förvaltningar som också ökat under året är barn- och utbildningsförvaltningen, som ökat med 62 heltidstjänster, och kommunledningskontoret, som ökat med 48 tjänster. Detta är föranlett av det ökade antalet nyanlända svenskar och barn under året. Samma trend syns delvis på månadsavlönade, där det skett en ökning med 172 tjänster omräknat till heltidstjänster. Den största ökningen har skett på barn- och utbildningsförvaltningen, som har ökat med 156 heltidstjänster, vilket beror på att antalet barn och elever har ökat stort under året. Kommunfullmäktige, Budget 2017 20(97)

Arbetad tid och frånvaro Mätperiod (antal timmar) 2015-11-01--2016-10-31 2014-11-01--2015-10-31 Arbetad tid Månadslön, faktisk tid 4 143 494 3 774 756 Timlön 381 682 272 690 Fyllnadstid 17 292 23 972 Övertid 28 543 29 240 Totalt 4 571 856 4 100 658 Mätperiod (antal timmar) 2015-11-01--2016-10-31 2014-11-01--2015-10-31 Frånvaro Semester 462 578 431 021 Ferie/uppehåll 132 198 130 755 Sjukdom 346 669 345 834 Föräldraledighet 239 326 236 492 Vård av sjukt barn 31 388 28 381 Övrig frånvaro 164 696 172 058 Totalt 1 396 210 1 344 541 Tabellen redovisar samtliga anställda enligt avtal AB fördelat på verkligt arbetade timmar och frånvarotimmar. Kostnaden för arbetad tid har ökat. Detta beror främst på att den arbetade tiden har ökat med fler medarbetare och på att lönerna har stigit. Kostnaden för frånvaro har också ökat, vilket främst beror på ett ökat uttag av semesterdagar, ökad sjukfrånvaro och fler föräldralediga medarbetare. Kommunfullmäktige, Budget 2017 21(97)

12 Befolkningsprognos Under perioden januari till juli 2016 ökade antalet invånare i Nässjö kommun med 159 personer till 30 610. Enligt föregående års julistatistik var invånarantalet 30 324. Befolkningsstatistiken för januari juli 2016 visar att flyttnettot, antalet inflyttade minus antalet utflyttade, är 123, detta inkluderar både inrikes inflyttning och invandring. Födelsenettot, antalet födda minus antalet avlidna är 36, samma period 2015. Nedanstående diagram visar invånarantalet i Nässjö kommun från 2004 och fram till juli 2016, vilket var den senaste uppgiften som fanns tillgänglig under arbetet med att fastställa kommunens budget. Med anledning av befolkningsutvecklingen hittills i år och den stora osäkerhet som råder avseende framtida befolkningsökning, beräknas budgeten utifrån ett invånarantal på 30 600. Befolkningsantagandet är baserat på idag kända förhållanden. Detta beror på de många osäkerhetsfaktorer som råder beträffande framtida befolkningsutveckling, både nationellt och lokalt i Nässjö kommun. Kommunfullmäktige, Budget 2017 22(97)

13 Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av 1990- talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. Kommunens vision är en ledstjärna som omfattar alla kommunala verksamheter. Visionen pekar inte bara ut de kommunala ambitionerna utan anger även färdriktningen hur kommunen vill, tillsammans med näringsliv, föreningsliv, organisationer och andra samhällsaktörer, forma lokala möjligheter för framtiden. Nässjö kommuns aktuella vision antogs av kommunfullmäktige hösten 2012 och sträcker sig fram till 2030. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fem perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare, verksamhet/utveckling och hållbar utveckling. Internt kallas metoden för styrpilen. De övergripande målen hittar du på de följande sidorna. Nämndernas styrpilar hittar du längre bak i dokumentet bland nämndernas budgettexter. Vision 2030 Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030, världens rum för människor och möten. För att uppnå visionen finns även fyra områden som kommunfullmäktige anser är särskilt viktiga att kommunen arbetar med: Attraktivitet Kommunikationer Näringsliv och kompetens Välfärd Kommunfullmäktige, Budget 2017 23(97)

14 Mål enligt Pilen 2017 Medborgare Koncernmål Hög tillgänglighet Attraktiv livsmiljö Ökat fokus på barnets rätt Indikatorer Nöjd medborgarindex (NMI) ska uppnå minst indexvärde 54 i medborgarundersökningen 2017 Nöjd inflytandeindex (NII) ska uppnå minst indexvärde 40 i medborgarundersökningen 2017 Befolkningsutveckling, ökning med >50 invånare under 2017 Ökat handelsindex med två enheter 2017 jämfört med 2016 Prövning av barnkonsekvenser enligt fastställd tjänsteskrivelsemall ska under 2017 ske i 100 % av alla politiska beslut som grundas på en tjänsteskrivelse Andel barn som upplever sig som trygga ska öka jämfört med den mätning av utgångsläget som sker 2015 Under 2017 ska minst ett projekt per rektorsområde genomföras med syfte att kartlägga och minska barns exponering för skadliga ämnen inom skolan och förskolan Ekonomi Koncernmål God ekonomisk hushållning Indikatorer Andel arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern 16-64 år enligt arbetsförmedlingens statistik ska årligen minska för att år 2018 högst uppgå till länsgenomsnittet Resultatnivå 2017 minst 2,0 % av skatter och bidrag och 2018 minst 2,0 % Soliditet ska vara minst 52 % vid utgången av 2017 Självfinansieringsgrad av investeringar ska vid utgången av 2017 vara minst 65 % Total lokalyta per invånare för kommunens verksamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4 % per år under perioden 2014-2018 Medarbetare Koncernmål Professionella medarbetare Indikatorer Samtliga tjänster som besätts ska ha en kompetensanalys och 90 % av antalet besatta tillsvidaretjänster ska ha rekryterats med kompetenser enligt kompetensanalysen Frisknärvaron ska vara minst 95 % under 2017 Kommunfullmäktige, Budget 2017 24(97)

Verksamhet/utveckling Koncernmål Varierat näringsliv Kompetensförsörjning Utveckla destination Nässjö Indikatorer Antal nyregistrerade företag per 1000 invånare enligt Nyföretagarcentrums Företagarbarometer ska vara minst i nivå med genomsnittet i Jönköpings län Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år ska uppgå till minst 86 % Antal gästnätter ska årligen öka i Nässjö kommun Antal dagbesökare ska årligen öka i Nässjö kommun Hållbar utveckling Koncernmål Långsiktigt hållbar energianvändning och klimatpåverkan Jämlik hälsa Indikatorer Den årliga mängden köpt energi till (kwh/kvm) kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska 2020 ha minskat med minst 5 % jämfört med 2014 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2020 ha minskat med minst 5 % jämfört med 2014 Nässjö kommuns fordonspark och upphandlade transporter ska vara oberoende av fossila bränslen så långt som det är kommersiellt och tekniskt möjligt Nässjö kommun ska årligen förbättra möjligheterna för allmänheten att resa utan fossila bränslen (mäta antal utförda åtgärder) 100 % av kommunens och de kommunala bolagens inköpta el ska komma från förnyelsebara energikällor Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska 2017 ha ökat till 20 % Andel medborgare som enligt medborgarundersökningen 2017 brukar köpa miljömärkta/ekologiska livsmedel ska öka jämfört med 2015 Den totala skolnärvaron ska öka och skillnaderna mellan olika skolområden ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 De totala skolresultaten ska förbättras och skillnaderna mellan olika skolområden ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Antal deltagartillfällen, baserat på närvarostatistik för lokalt aktivitetsstöd, i föreningar ska öka jämfört med utgångsmätningen 2015 Den totala förekomsten av fetma/övervikt hos barn 0-18 år ska minska och identifierade skillnader mellan olika skolor ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Den totala upplevda hälsan hos barn 0-18 år ska förbättras och identifierade skillnaderna mellan olika skolor ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Antal ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol ska 2017 ha minskat jämfört med 2015 Kommunfullmäktige, Budget 2017 25(97)

Koncernmål Trygg och säker livsmiljö Indikatorer Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2017 ha minskat jämfört med 2015 Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2017 ha minskat jämfört med 2015 Antalet suicider och försök till suicider ska inte öka under perioden 2016-2019 i jämförelse med 2012-2015 Antalet fallolyckor hos personer som är 65 år och äldre ska minska med minst en procent under perioden 2016-2019 i jämförelse med 2012-2015 Antalet brott ska minska med fem procent under perioden 2016-2019 i jämförelse med 2012-2015 I kommunal verksamhet ska antalet situationer som upplevs innehålla våld, eller hot om våld, minska med minst en procent under perioden 2016-2019 i jämförelse med 2012-2015 Konsekvenserna av värmebölja för personer som omfattas av kommunal omvårdnad ska minska Kommunfullmäktige, Budget 2017 26(97)

15 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Finansiering För att Nässjö kommun ska uppnå lagstadgad god ekonomisk hushållning finns följande finansiella mål fastställda i Pilen för 2017: Resultatnivån 2017 och 2018 ska minst uppgå till 2 procent av skatter och generella stats- och utjämningsbidrag. Soliditeten ska uppgå till minst 52 procent vid utgången av 2017. Självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till minst 65 procent 2017 Skattesatsen 2017 fastställs till 22,19 procent av den beskattningsbara inkomsten. Nässjö kommuns budgeterade resultat för 2017 fastställs till 56,5 miljoner kronor. I samband med genomförande av 2017 års investeringsbudget kommer behov av nyupplåning att uppstå. Kommunstyrelsen har därför rätt att under 2017 nyupplåna, det vill säga öka kommunens långfristiga skulder, med totalt 35 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har under 2017 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp som motsvarar belopp på de lån som förfaller till betalning under året. För nämnderna gäller Förändringar har gjorts i nämndernas ramar efter förslag från nämnderna och diskussioner i budgetkommittén. Budgetförslaget för 2017 innebär att verksamheten beviljas drygt 1 768 miljoner kronor, vilket är 92 miljoner kronor mer än budget 2016. I budgetförslaget för 2017 har också budgetramarna för 2018 och 2019 bearbetats. För kommande års arbete med budget 2018 föreslås att ram för verksamheten 2020 blir samma som 2019 års ram. Kommungemensamma resurser ska användas och nyttjas på effektivaste sätt genom samverkan och helhetssyn utifrån ett kommunkoncernperspektiv. Det är av yttersta vikt att målen i nämndernas styrpilar möjliggörs inom de tilldelade resurserna. Samtliga nämnder får i uppdrag att: inom fastighetssidan arbeta aktivt med förvaltningens lokaler för att uppnå en ökad effektivitet med syfte att minimera kostnaderna för fastighetsdriften inom e-utveckling arbeta aktivt med förvaltningens verksamhetssystem med syfte att uppnå ökad effektivitet i enlighet med kommunens jobbstrategi arbeta aktivt med möjligheten att erbjuda jobb i samarbete med arbetsförmedlingen och dess insatser med syfte att få fler vuxna i arbete. Insatserna inom jobbstrategin redovisas i respektive nämnd/styrelse i enlighet med kommunens jobbstrategi erbjuda praktikplatser, verksamhetsförlagd utbildning och examensjobb till högskolestudenter under utbildning med syfte att trygga kompetensförsörjningen arbeta med en socialt hållbar interkulturell utveckling fortsätta arbeta kring samverkan och effektiviseringar mellan nämnderna och de kommunala bolagen samt möjliga kostnadseffektiviseringar inom verksamheterna som ett led i folkhälsoarbetet inkludera utbildning inom suicidprevention i den utbildning som genomförs för chefer och för nyckelpersoner utnyttja de resurser/tjänster som finns inom kommunkoncernen i högre omfattning än tidigare, t ex vid konferensbokning Kommunfullmäktige, Budget 2017 27(97)

bevaka möjligheterna till statsbidrag/eu-bidrag inom nämndens verksamhetsområde Örnen i Nässjö AB får i uppdrag att: utreda och hitta finansieringslösningar för en utbyggnad av bredbandsnätet på landsbygden enligt gällande bredbandsstrategi Kommunstyrelsens driftsbudget Kommunstyrelsens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Kommunstyrelse 105 879 105 369 105 394 Kommunstyrelse, bidrag 44 203 44 899 45 566 Centralt anslag 47 933 94 623 146 223 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2018. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2017-2019 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Kommunstyrelse Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Politikerarvoden 80 80 105 Läsplattor KF och KS 100 200 200 Evenemang, ledningssystem, varumärke, Snikke, ärendehantering, turistbroschyr Förstudie Västra staden 200 800 475 475 Digitala skyltar och wifi 40 40 40 Feriepraktik 100 100 100 Konto A, UTB/anställd samt fiber 1 245 1 245 1 245 Omfördelning ramar telefoni 3 080 3 080 3 080 Omfördelning ramar telefoni - 322-322 - 322 Sänkt internhyra - 395-395 - 395 En uppräkning av arvodena till de förtroendevalda (exklusive kommunalråd med månadsarvode) medges i enlighet med den genomsnittliga löneökningen för kommunens anställda. Ett anslag på 100 tkr 2017 och 200 tkr från 2018 beviljas för införande av läsplattor till ledamöter i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt berörda tjänstemän. Anslaget är kopplat till ett uppdrag att ta fram en plan för införandet och tydliga riktlinjer för användandet. Ett belopp på 800 tkr 2017 och 475 tkr per år från 2018 medges för ett ökat anslag avseende evenemang/aktiviter för kommunens invånare och besökare, en vidareutveckling och komplettering av ledningssystemet, en förstärkning av varumärket Nässjö kommun, återstående kostnader för utvecklingen av intranätet, driftskostnaden för dokument- och ärendehanteringssystemet samt uppdatering och nytryck av turistbroschyren. Kommunfullmäktige, Budget 2017 28(97)

För att på sikt utveckla området väster om resecentrum till en helt ny stadsdel under arbetsnamnet Västra staden anslås 200 tkr under 2017 till utredningsarbete. De senaste åren har arbete bedrivits för att digitalisera information och kommunikation i det offentliga rummet. Digitala informationsskyltar och hotspots för fritt wifi har skapats för invånare och besökare. Ett anslag på 40 tkr per år medges för att hantera de driftkostnader som uppstår för bland annat el- och fibernät. Anslaget för feriepraktik utökas med 100 tkr per år. Utvecklingen av antalet anställda gör att antalet användarkonton ökar ute i verksamheterna. Detta i kombination med prisökning och fiberutbyggnad gör att budgeten för nuvarande antal licenser (konto Anställd och konto Anställd UTB) behöver förstärkas. Därför anslås 1 245 tkr per år för att möta kostnadsökningen. Grundprincipen är att respektive verksamhet ska bära sina kostnader för de nyttigheter och resurser man använder och kan påverka. Kommunikationsplattformen för telefoni har en tid redovisats i en resultatenhet. Eftersom kommunikationsplattformen inte är volymberoende och därmed inte påverkbar för förvaltningarna, innebär hanteringen med intern vidarefakturering tidsödande och icke värdeskapande administration. Från 2017 föreslås därför att resultatenheten upphör och blir anslagsfinansierad genom att omfördelning görs av budgetanslag från nämnderna (3 080 tkr). Kommunstyrelsens andel utgörs av 322 tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta (-395 tkr). Följande anslag avseende KS Bidrag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Kommunstyrelse bidrag (förändring jämfört med föregående års anslag) Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Höglandets Räddningstjänstförbund 789 967 1 797 Uppräkningar av medlemsavgifter/kostnader 330 416 253 Emåns Ekomuseum 200 Nässjö kommuns medlemsbidrag till Höglandets Räddningstjänstförbund justeras preliminärt i enlighet förbundets budgetförslag. Den beräknade kostnadsramen och tillika medlemsbidraget för 2017 uppgår enligt förbundets förslag till 60 998 tkr, 62 523 tkr 2018 och 64 086 tkr 2019. Enligt fördelning utifrån befolkningstal per den 31 december 2015 medför detta en kostnad för Nässjö kommun på 32 402 tkr 2017, 33 212 tkr 2018 och 34 042 tkr 2019. I relation till tidigare beslutad ram innebär detta ett ökat medlemsbidrag med 789 tkr 2017, 967 tkr 2018 och 1 797 tkr 2019. Diskussion förs för närvarande mellan Nässjö kommun och Höglandets Räddningstjänstförbund kring det framtida medlemsbidraget. För övriga uppräkningar av anslagen inom KS bidrag baserade på avtal med indexuppräkningar eller utifrån invånarantal anslås 330 tkr 2017, 416 tkr 2018 och 253 tkr 2019. Emåns Ekomuseum ansökte till förra årets budget om ett projekt- eller investeringsbidrag för utveckling av en innovativ solanläggning 2016. Önskemålet tillmötesgicks med 200 tkr avseende gångvägen av solpaneler. Då projektet blivit försenat under året, överförs anslaget för genomförande under 2017. Den totala budgeten för det centrala anslaget fastställs enligt nedan: Centralt anslag att fördela ut (total budget) Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Kapitalkostnader 11 298 14 598 19 098 Löneavtal inkl BAS 2016 3 216 3 216 3 216 Löneavtal inkl BAS 2017 32 880 43 870 43 870 Kommunfullmäktige, Budget 2017 29(97)

Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Löneavtal inkl BAS 2018 32 400 43 200 Löneavtal inkl BAS 2019 36 300 Övrigt 539 539 539 Totalt 47 933 94 623 146 223 I anslaget för centrala kostnader ingår kapitalkostnader baserat på förslaget till investeringsbudget 2017, 2018 och 2019. Kapitalkostnaderna kommer att fördelas ut till nämnderna när investeringarna tas i bruk. De beräknade kostnaderna för löneavtalen 2017, 2018 och 2019 har lagts centralt i nuläget, och kommer att fördelas ut till nämnderna när avtalen blir klara. Anslag för BAS-/lönesatsning i löneavtalen 2017-2019 har lagts in och kommer att fördelas ut i samband med löneavtalen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att... ta fram plan och riktlinjer för införandet och användningen av läsplattor till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ta fram en modell för att utveckla stadens ytterområden genom medborgardialog tillsammans med socialnämnden hitta former för serveringen i stadshuset och Vipan, finansierat genom utökat abonnemang för de anställda och bibehållet kommunbidrag, med ambition att få en bredare och mer likartad verksamhet samt en minskad kontanthantering. tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och tekniska servicenämnden samarbeta med föreningarna för att finna en lösning avseende omklädningsrummen på Skogsvallen under året göra tekniska justeringar mellan nämnderna efter samråd ta fram en handlingsplan med syftet att verka för att öka andelen heltidsanställda Barn- och utbildningsnämndens driftsbudget Barn- och utbildningsnämndens förslag till styrpil godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 727 290 725 990 725 990 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2018. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2017-2019 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Bibehållen verksamhet 14 550 14 550 14 550 Ökat lokalbehov 2017 1 300 Specialpedagog förskola 500 500 500 Barn i behov av särskilt stöd 3 889 3 889 3 889 IT-strategi 2 100 2 100 2 100 Kommunfullmäktige, Budget 2017 30(97)

Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Omfördelning av ramar telefoni - 1 300-1 300-1 300 Sänkt internhyra - 5 915-5 915-5 915 För att kunna bedriva en bibehållen verksamhet från 2017 och framåt, med hänsyn till lokalkostnader som tagits i bruk under 2016, ökade kostnader för hyra, städning och måltider samt ökningen av antalet inskrivna folkbokförda barn i förskola 1-5 år under 2016, anslås 14 550 tkr per år. Barn- och elevutvecklingen kommer att följas löpande under året, och diskussion med barn- och utbildningsnämnden kommer att föras kring det behov en eventuell ökning av antalet barn och elever i verksamheten medför i form av ökade resurser. Den under perioden budgeterade resultatnivån medger ett ekonomiskt utrymme, vilket kan disponeras i de fall befolkningsantalet, och därmed även de av befolkningsantalet påverkade verksamhetskostnaderna, utvecklas utöver den nivå som antagits under planeringsperioden. De i investeringsbudgeten planerade nybyggnationerna medför ett behov av nya tillfälliga lokaler under byggnationstiden, därför anslås 1 300 tkr för detta ändamål under 2017. Då antalet förskolechefsområden har utökats under 2016 anslås 500 tkr per år för att anställa ytterligare en specialpedagog. Behoven av särskilt stöd inom förskola, grundsärskola och grundskola har ökat och ett anslag på 3 889 tkr per år medges för att möta de behov som finns och för att kunna integrera alla elever i förskolan, särskolan och grundskolan på ett bra sätt. I enlighet med Skolverkets förslag till nationell IT-strategi inom förskola, grundskola, gymnasieskola och fritidshem anslås 2 100 tkr per år 2017-2019 för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare, strategisk kompetens hos förskolechefer och rektorer samt förutsättningar för att ta till vara digitaliseringen för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Anslaget medges under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med förslaget. Nämndens önskemål om verksamhetsvaktmästare får lösas med hjälp av insatser inom kommunens jobbstrategi. Hanteringen med intern vidarefakturering avseende kommunikationsplattformen för telefoni föreslås upphöra från och med 2017 eftersom kostnaderna för kommunikationsplattformen inte är påverkbara för förvaltningarna och hanteringen är både tidsödande och inte medför något mervärde. En omfördelning av budgetanslag avseende kostnaderna för kommunikationsplattformen görs därför från nämnderna. Barn- och utbildningsnämndens andel utgörs av 1 300 tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta (-5 915 tkr). Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att... fullfölja arbetet med att införa arbetskläder i förskolan i enlighet med det anslag som tidigare medgetts tillsammans med kultur- och fritidsnämnden arbeta progressivt med att utveckla lovskolan liknande den modell som tagits fram av Borlänge kommun Kultur-och fritidsnämndens driftsbudget Kultur- och fritidsnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 62 902 62 902 62 752 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2018. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapital- Kommunfullmäktige, Budget 2017 31(97)

kostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2017-2019 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Nya kostnader 150 150 150 Ramjustering, drift av fritids- och idrottsanläggningar 1 000 1 000 1 000 Fritidsgård i Bodafors 750 750 750 Föreningsbidrag 300 300 300 Omfördelning av ramar telefoni - 112-112 - 112 Sänkt internhyra - 1 409-1 409-1 409 Ett anslag på 150 tkr per år medges för att möta nya kostnader för nämnden avseende transporter och medverkan i Region Jönköpings läns FoUrum Fritid. Antalet besökare på kommunens idrotts- och fritidsanläggningar har ökat kraftigt de senaste åren. Anslaget för driften anpassas i enlighet den ökade driftskostnaden som kommer av ett ökat nyttjande av anläggningarna. Under 2016 startade ett projekt med kvällsöppen fritidsgårdsverksamhet i Bodafors. Behovet av en fritidsgård i Bodafors är stort och många ungdomar besöker fritidsgården varje kväll. Därför anslås 750 tkr per år för att kunna göra verksamheten permanent. 300 tkr per år anslås för ökat bidrag till föreningslivet. Hanteringen med intern vidarefakturering avseende kommunikationsplattformen för telefoni föreslås upphöra från och med 2017 eftersom kostnaderna för kommunikationsplattformen inte är påverkbara för förvaltningarna och hanteringen är både tidsödande och inte medför något mervärde. En omfördelning av budgetanslag avseende kostnaderna för kommunikationsplattformen görs därför från nämnderna. Kultur- och fritidsnämndens andel utgörs av 112 tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta (netto -1 409 tkr). Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att... tillsammans med kommunledningskontoret och tekniska servicenämnden samarbeta med föreningarna för att finna en lösning avseende omklädningsrummen på Skogsvallen tillsammans med barn- och utbildningsnämnden arbeta progressivt med att utveckla lovskolan liknande den modell som tagits fram av Borlänge kommun Samhällsplaneringsnämndens driftsbudget Samhällsplaneringsnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 18 300 18 960 18 360 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2018. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2017-2019 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Kommunfullmäktige, Budget 2017 32(97)

Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Ovårdade tomter och fastigheter 200 200 200 Ökad planberedskap 375 720 720 Uppdatering baskarta 600 Ökad miljö- och hälsoskyddstillsyn 285 Omfördelning av ramar telefoni - 75-75 - 75 Sänkt internhyra - 69-69 - 69 Ett anslag på 200 tkr per år tillförs för att fortsätta det arbete som har påbörjats mot ovårdade tomter och fastigheter samt åtgärder för att se över och få attraktiva infarter till kommunens samhällen. För att underlätta nya etableringar och byggnation av bostäder anslås 375 tkr 2017 och 720 tkr per år från och med 2017 för en ny tjänst på plansidan som ska arbeta med att ta fram aktuella och passande detaljplaner. För att kunna erbjuda god service åt kommunens invånare och övriga förvaltningar när det gäller kartverksamhet medges ett anslag på 600 tkr 2018 att användas till en uppdatering av baskartan med hjälp av flygfotografering. För att öka miljö- och hälsoskyddstillsynen inom både offentlig och privat verksamhet anslås 285 tkr under 2017 motsvarande en heltidstjänst som till hälften finansieras av intäkter från tillsynerna. Från och med 2018 bedöms kostnaden kunna hanteras genom en omfördelning inom nämndens befintliga budgetram. Hanteringen med intern vidarefakturering avseende kommunikationsplattformen för telefoni föreslås upphöra från och med 2017 eftersom kostnaderna för kommunikationsplattformen inte är påverkbara för förvaltningarna och hanteringen är både tidsödande och inte medför något mervärde. En omfördelning av budgetanslag avseende kostnaderna för kommunikationsplattformen görs därför från nämnderna. Samhällsplaneringsnämndens andel utgörs av 75 tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta (-69 tkr). Taxor och avgifter Samhällsplaneringsnämnden får årligen besluta att höja timtaxan för tillsyn enligt livsmedelslagen och miljöbalken enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Socialnämndens driftsbudget Socialnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 668 450 670 950 670 950 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2018. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2017-2019 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Kommunfullmäktige, Budget 2017 33(97)

Belopp i tusen kronor, tkr 2016 2017 2018 Förstärkning inom myndighetsutövningen Ökade placeringskostnader missbruksvård Ökad resursfördelning funktionshinderomsorg Omfördelning effekt minskat ekonomiskt bistånd 2 500 5 000 5 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000-4 000-4 000-4 000 till Arbetsmarknadsenheten 4 000 4 000 4 000 Omfördelning av ramar telefoni - 1 050-1 050-1 050 Sänkt internhyra - 2 273-2 273-2 273 Ett anslag på 2 500 tkr 2017 och 5 000 tkr per år från och med 2018, motsvarande nio årstjänster, medges för förstärkta resurser inom myndighetsutövningen, främst inom enheten Barn och ungdom, med anledning av arbetssituationen och det kraftiga inflödet av ärenden, samt för att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet med övergripande mål att skapa rimlig arbetsbelastning och högre kvalitet inom verksamheten.då ärendena inom missbruks- och beroendevården har en större vårdtyngd och komplexitet har behovet av externa placeringar ökat. För att möta de ökade placeringskostnaderna som är följden av detta förstärks anslaget för missbruksvård och samsjuklighet med 3 000 tkr per år. Med anledning av att antalet brukare inom funktionshinderomsorgen har ökat sedan nuvarande resursfördelning infördes inom funktionshinderområdet, anslås 3 000 tkr per år för en förstärkning av anslaget. Nämndens pågående arbete med från ekonomiskt bistånd till egenförsörjning är ett prioriterat område och insatserna som görs förväntas minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Det utrymme som frigörs inom anslaget för ekonomiskt bistånd i och med detta, möjliggör en omdisponering av resurser till arbetsmarknadsinsatser (4 000 tkr). Hanteringen med intern vidarefakturering avseende kommunikationsplattformen för telefoni föreslås upphöra från och med 2017 eftersom kostnaderna för kommunikationsplattformen inte är påverkbara för förvaltningarna och hanteringen är både tidsödande och inte medför något mervärde. En omfördelning av budgetanslag avseende kostnaderna för kommunikationsplattformen görs därför från nämnderna. Socialnämndens andel utgörs av 1 050 tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta (-2 273 tkr). Taxor och avgifter Hyrorna i samtliga boendeformer höjs med 2 procent från och med 2017-01-01. Måltidspriserna i socialnämndens verksamheter höjs från och med 2017-01-01 med en krona för frukost och kvällsmål och två kronor för middag. Måltidsabonnemangen höjs med 120 kronor per månad. Taket för maxtaxan inom äldre- och funktionshinderomsorgen höjs till 0,5392 gånger prisbasbeloppet och beräkning av maxtaxan sker enligt socialtjänstlagen 8 kapitlet 5. Socialnämnden får i uppdrag att... fortsätta det påbörjade arbetet inom från ekonomiskt bistånd till egenförsörjning genom att erbjuda praktikplatser med bibehållet ekonomiskt bistånd under praktikperioden enligt jobbstrategins målsättning att få ut fler personer i arbetsmarknadsinsatser tillsammans med tekniska servicenämnden arbeta aktivt med att hitta lösningar utifrån ambitionen att uppföra två serviceboende inom funktionshinderomsorgen med extern part tillsammans med kommunledningskontorets HR-avdelning hitta former för serveringen i stadshuset och Vipan, finansierat genom utökat abonnemang för de anställda och bibehållet kommunbidrag, med ambition att få en bredare och mer likartad verksamhet samt en minskad kontanthantering Kommunfullmäktige, Budget 2017 34(97)

Tekniska servicenämndens driftsbudget Tekniska servicenämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 73 929 75 127 76 636 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2018. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2017 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2017-2019 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Ny skog/serviceenhet 1 625 1 625 1 625 Gata/parkverksamhet via NAV 415 423 432 Iståndsättningsbidrag enskilda vägar 310 Gatuunderhåll 1 500 1 500 1 500 Omfördelning av ramar telefoni - 221-221 - 221 Sänkt internhyra - 994-994 - 994 1 625 tkr per år anslås för att kunna upprätta en skogs/serviceenhet för att erbjuda meningsfulla och samhällsnyttiga arbetsuppgifter till människor som just nu inte kan konkurrera på den öppna arbetsmarknaden. Enligt beslut i kommunfullmäktige om reviderade funktionsbeskrivningar för parkunderhåll och för drift och underhåll av gator och vägar, ökas anslaget med 415 tkr 2017, 423 tkr 2018 och 432 tkr 2019 i enlighet med den beslutade årliga uppräkningen av ersättningsnivån. För att möta de iståndsättningsbidrag som ännu återstår att regleras, tillförs nämnden ett anslag på 310 tkr. Från och med 2018 hanteras kostnaderna för iståndsättningsbidragen inom nämndens budgetram. Med anledning av resultatet från den underhållsutredning kring kommunens gatunät som genomförts 2016, tillförs ett årligt anslag på 1 500 tkr per år för att till del möta det underhållsbehov som konstaterats. Kostnaden bedöms kunna finansieras av de minskade avskrivningskostnader som förväntas bli resultatet av den pågående komponentindelningen av gator och vägar, vilket kommer att regleras i tilläggsbudget 1 2017. Hanteringen med intern vidarefakturering avseende kommunikationsplattformen för telefoni föreslås upphöra från och med 2017 eftersom kostnaderna för kommunikationsplattformen inte är påverkbara för förvaltningarna och hanteringen är både tidsödande och inte medför något mervärde. En omfördelning av budgetanslag avseende kostnaderna för kommunikationsplattformen görs därför från nämnderna. Tekniska servicenämndens andel utgörs av 221 tkr. Den minskade internräntan till 2 procent medför sänkt internhyra, och nämndens ram justeras i enlighet med detta (-994 tkr). Tekniska servicenämnden får i uppdrag att... i enlighet med kommunens klimat- och energistrategi pröva om en solcellsanläggning också ska installeras vid nybyggnad och eller ombyggnad tillsammans med socialnämnden arbeta aktivt med att hitta lösningar utifrån ambitionen att uppföra två serviceboende inom funktionshinderomsorgen med extern part tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen och kommunledningskontoret samarbeta med föreningarna för att finna en lösning avseende omklädningsrummen på Skogsvallen Kommunfullmäktige, Budget 2017 35(97)

Överförmyndarnämndens, valnämndens och revisorernas driftsbudget Överförmyndarnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2017 2018 2019 Överförmyndarnämnd 3 229 3 229 3 229 Valnämnd 10 300 300 Revisorer 1 293 1 309 1 328 Revisorernas anslag fastställs av kommunfullmäktige efter förslag från presidiet. I detta budgetförslag fastställs även ram för 2018 och plan för 2019, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2018. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2017 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. Kommunfullmäktige, Budget 2017 36(97)

Budget 2017, nämnder och bolag Kommunfullmäktige, Budget 2017 37(97)

16 Kommunstyrelsen Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader 77 384 105 544 106 069 106 069 106 094 Övriga kostnader 66 108 74 190 78 167 77 657 77 657 Summa kostnader 143 492 179 734 184 236 183 726 183 751 Intäkter - 55 782-78 587-78 357-78 357-78 357 Nettokostnad 87 710 101 147 105 879 105 369 105 394 Antal årsarbetare 198 Kronor per invånare* 3 460 * Beräknat invånarantal 2017: 30 600 Verksamhetsbeskrivning Budgetförslaget innefattar politisk verksamhet, kommunledning, kommunledningskontor och tre redovisningsenheter. Redovisningsenheterna har budgetanslag, men även till stor del externa intäkter. Budgeterings- och redovisningsmässigt fördelar sig verksamheterna enligt följande: Politik Verksamheten finansierar bland annat kommunfullmäktiges sammanträden, vänortsutbyte, bidrag till närradion, kommunalrådsarvoden, kommunstyrelsens och utskottens sammanträden, parlamentariska nämndens sammanträden, utbildnings-/kurskostnader med mera. I kommunstyrelsens budget ingår även medel till vissa samarbetsprojekt. Kommunledning Kommunledningen ansvarar för samordningen mellan kommunens förvaltningar, kommunens helt eller delvis ägda företag samt kommunalförbund. Funktionen samordnar också strategiska frågor, samarbete med andra kommuner och övriga för kommunen centrala projekt. Kommunledningen leder kommunledningskontorets verksamhet samt ansvarar för hantering och utveckling av ärendehantering och samordning av beslutsprocessen. Kommunledningen ansvarar för införandet av verksamhetsstyrning genom Pilen i kommunkoncernen. Modellen är nu införd som en naturlig del i kommunens planerings- och uppföljningsarbete och vidareutvecklas kontinuerligt, inte minst genom att modellen används i samband med utvecklingsarbetet med hållbar utveckling samt påbyggnad av systemstöd. Kommunikation och medborgarservice Kommunikation och medborgarservice ansvarar för den centrala administrativa processen från postöppning och diarium via ärendeberedning och protokollföring till gallring och arkivering. Avdelningen biträder sammanlagt elva styrelser och nämnder. I uppdraget ingår också att ansvara för att ge medborgaren och kommunens egen personal möjligheter att hålla sig informerad om organisationen och dess arbete, för att på så sätt ge alla möjligheter att delta i/påverka olika beslutsprocesser. Några av kanalerna är kommuntidningen Mitt Nässjö, hemsidan, sociala medier samt vår personalportal SNIKKE. Därutöver är annons- och trycksaksproduktion samt service till och bevakning av media viktiga uppgifter. Avdelningen är också länken mellan Höglandets räddningstjänstförbund och kommunorganisationen i arbetet med kommunal säkerhet. Det finns medborgarkontor i våra största kransorter samt i centralorten. Medborgarna kan få information via ett personligt besök, telefon, e-post, SMS, brev eller fax. Målet är att erbjuda alla invånare ett brett utbud av sam- Kommunfullmäktige, Budget 2017 38(97)

hällsservice via lokala medborgarkontor med kundanpassade öppettider. Samhällsvägledarna lämnar information om det mesta som rör kommunens verksamhet. Verksamheten har även goda kontakter med andra myndigheter och kan ofta hjälpa till med frågor som normalt sett inte hanteras av kommunen. I avdelningen ingår även Konsument Höglandet och Nässjö turistbyrå (båda verksamheterna är redovisningsenheter, se text nedan). Planerings- och utvecklingsavdelning Planerings- och utvecklingsavdelningen arbetar med strategisk planering som syftar till en hållbar samhällsutveckling. Arbetet sker i samarbete med övriga förvaltningar, kommunala bolag, myndigheter och andra organisationer samt privata aktörer. Avdelningen bedriver strategiskt utredningsarbete, har ett övergripande ansvar för kommunens styrsystem Pilen, bistår övriga avdelningar och förvaltningar med beslutsunderlag, statistik och befolkningsprognoser samt deltar i översiktsplaneringen. Avdelningen arbetar med uppdrag som till exempel större kommunikationsprojekt som berör regionens väg- och järnvägssystem samt utveckling av tätortsmiljöer i såväl centralort som kransorter. Avdelningen är även aktiv i arbete som främjar landsbygdsutveckling genom EU-projektet Leader inom landsbygdsprogrammet samt genom utvecklingsprojektet En halv miljon idéer. Avdelningen utgör också kanslifunktion åt koncernmoderbolaget Örnen AB. Nässjö kommun är sedan maj 2009 en Fairtrade City och avdelningen har till uppgift att följa upp och utveckla kommunens åtagande i detta. HR-avdelning HR-avdelningens ansvar är lednings- och utvecklingsfrågor, samt att ge service till förvaltningarna i olika personaladministrativa frågor. Som ledningsfrågor räknas bland annat arbetet med att forma kommunens personalpolitiska program, lönepolitik och rekryteringar. Avdelningen arbetar med olika former av internkonsultuppdrag. Avdelningen medverkar också i arbetet med olika organisationsöversyner. En annan viktig uppgift är att ge råd och stöd framför allt i arbetsrättsfrågor och svårare personalproblem. Det personalstrategiska arbetet fokuseras till sex strategiska områden - delaktighet och inflytande, mångfald och jämställdhet, arbetsmiljö och hälsa, utveckling och lärande, ledarskap och lönesättning i dialog som är av särskild betydelse för att utveckla den goda arbetsplatsen och öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. HR-avdelningen ansvarar för utbetalning av löner och arvoden, pensionsfrågor, försäkringsfrågor, utbildning i och förvaltning av personal- och lönesystemet. Anslag för företagshälsovård och jämställdhetsarbete ingår i avdelningens budget liksom kostnader för fackliga företrädare. Ekonomiavdelning Ekonomiavdelningen består av ekonomiadministration och upphandlingsverksamhet. Ekonomiverksamheten svarar för den löpande ekonomiadministrationen såsom kassa, fakturering och fakturahantering. Här hanteras även kommunens alla ingående och utgående finansiella flöden, vilka samordnas i kommunkoncernen. Vidare ingår övergripande ekonomisk planering, budget- och flerårsplan, redovisning, uppföljning, delårs- och årsbokslut och finansieringsfrågor. Dessutom utför enheten ekonomiadministrativt arbete för några av de kommunala bolagens räkning samt samordnar den kommunkoncerngemensamma ekonomiska och finansiella rapporteringen. Upphandlingsenheten har en central roll i alla frågor som rör inköp och upphandlingar. Under 2016 har ett elektroniskt beställningssystem införts. Systemet, som succesivt kommer att byggas ut under 2016 och 2017, är integrerat med vårt ekonomisystem. Syftet är att uppnå effektivare inköp, förbättrad uppföljning samt ökad avtalstrohet i organisationen. Ett ständigt arbete pågår för att höja kunskapsnivån om vikten av affärsmässighet i kommunens samtliga verksamheter. Vem som handlar i kommunens namn och hur man handlar är frågor som är viktiga, liksom avtal som tecknas ute i verksamheten med olika leverantörer. E-utveckling E-utvecklingsavdelningen har en strategisk och stödjande roll för kommunens e-utveckling. I uppdraget ingår att driva och stödja förvaltningarna i e-utvecklingsarbetet. Utgångspunkten är Vision 2030 och övergripande mål att skapa värde och nytta för invånare och näringsliv samt effektivisera verksamheten. Centrala kostnader för tjänster (IT-service) som faktureras från Höglandets IT hanteras centralt och följs upp. Det avser bland annat bastjänster för anställda (Konto Anställd och Konto Anställd UTB), ADSL och fiber. Beroende på utvecklingen av antal anställda och fiberutbyggnad påverkas dessa kostnader, det vill säga det är Kommunfullmäktige, Budget 2017 39(97)

beroende av beslut som tas ute i verksamheterna. Telefoni Kommunikationsplattformen för telefonin, det vill säga den tekniska infrastrukturen, levereras av Höglandets IT. Eftersom kommunikationsplattformen inte är volymberoende och är av karaktären kommungemensam infrastruktur hanteras kostnaderna centralt av enheten för e-utveckling gemensamt för kommunens samtliga förvaltningar. Från och med 2016-01-01 har kommunerna Nässjö, Eksjö och Aneby ett nytt gemensamt telefoniavtal med Höglandets Kommunalförbund. Redovisningsenheter Nässjö Turistbyrå Nässjö turistbyrå, som är en del av avdelningen Kommunikation och medborgarservice, är en auktoriserad blågul turistbyrå enligt Visitas auktorisationskrav. Verksamheten erbjuder en mottagningsservice för kommuninvånare, turister och företag. Därutöver arbetar personalen med marknadsföring, produktutveckling, kompetensutveckling och nätverksbyggande. En viktigt uppgift är också att arbeta med lokal turismutveckling och stärka entreprenörerna inom branschen. En förutsättning för detta är ett nära och aktivt samarbete med företagen, närliggande kommuner, Smålands Turism med flera aktörer. Konsument/budgetrådgivning Konsument Höglandet har till uppdrag att erbjuda konsumentrådgivning och budget-/skuldrådgivning av hög kvalitet och med god tillgänglighet. Gruppen bedriver konsumentrådgivning för kommuninvånare i Nässjö och, enligt samarbetsavtal, även för invånare i Aneby, Eksjö, Vetlanda, Tranås och Vimmerby kommuner. Separat avtal finns sedan tidigare med Sävsjö kommun om hjälp och stöd vid behov. Budget- och skuldrådgivning erbjuds invånare i Nässjö kommun och, genom avtal, även till invånare i Aneby och Sävsjö kommuner. Konsument Höglandet är en del av avdelningen Kommunikation och medborgarservice. Nässjö Lärcenter Nässjö Lärcenter är den samlade organisationen för all kommunal vuxenutbildning och omfattar cirka 1 500 studerande på samtliga utbildningsnivåer. Dessutom ingår ett brett väglednings- och integrationsuppdrag, för att möta medborgarnas olika behov av utbildning och samhällsorientering. Nässjöakademin: Akademin omfattar alla eftergymnasiala utbildningar inom yrkeshögskola och högskola. Utbildningarna läggs upp i nära samverkan med det lokala näringslivet och närliggande högskolor. Förutom en- till tvååriga utbildningar erbjuds också fristående högskolekurser samt öppna föreläsningar. Akademin är också ett campus för distansstuderande. KOMVUX: All förgymnasial och gymnasial utbildning är upphandlad och avtal finns med tre olika externa utbildningsleverantörer, varav Brinellgymnasiet är en. Undervisning i svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering: Denna verksamhet bedrivs på alla nivåer och inom samtliga studievägar. Nyanlända inom etableringsreformen erbjuds dessutom samhällsorientering på sitt hemspråk motsvarande 60 timmar och inkluderar åtta olika moduler. Vägledning och integration: Lokalsamverkan med arbetsförmedlingen har numera utvecklats ytterligare och resulterat i en gemensam mottagning med medborgarkontoret som nav. Här erbjuds våra kommuninvånare studie- och yrkesvägledning, information och hjälp vidare i det svenska samhället i en och samma lokal. Verksamhetsförändringar Kommunikation och medborgarservice I slutet av 2016 lanseras SNIKKE 3.0 (Nässjö kommuns intranät). Under 2017 ska detta vidareutvecklas för att nå uppsatta effektmål fullt ut. Intranätet är basen och utgångspunkten för merparten av det administrativa arbetet och målet är att samla, och därmed också förenkla inte minst i olika samarbetsprojekt, så mycket som möjligt. Kommunfullmäktige, Budget 2017 40(97)

Under senare delen av 2017 är ambitionen att ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem ska börja föras ut i organisationen i ett pilotprojekt. Den sammanlagda effekten av SNIKKE och ett dokument- och ärendehanteringssystem kommer att bli stor och ge förändrade, och effektiviserade, administrativa processer i hela organisationen. Arbetet med en ny webb har försenats under 2016 på grund av personalomsättning. En förstudie påbörjades under hösten/vintern. Denna kommer att slutföras under våren 2017. Ambitionen är att en ny webbplats kan vara i drift i slutet av 2017, alternativt i början av 2018. En ny och uppdaterad webbplats skapar förutsättningar för en bättre integration av olika e-tjänster. Under 2017 börjar skarpt arbete med det regiongemensamma e-arkivet. Varje kommun ska inför året överlämna minst ett system som ska arkiveras digitalt framgent. Telefoni Kommunikationsplattformen för telefoni har en tid redovisats i en resultatenhet. Kostnaderna som kvartalsvis debiteras av Höglandets IT (HIT) har internt vidarefakturerats till kommunens förvaltningar. Grundprincipen är att respektive verksamhet ska bära sina kostnader för de nyttigheter och resurser man använder och kan påverka. Eftersom kommunikationsplattformen inte är volymberoende och därmed inte påverkbar för förvaltningarna upphör resultatenheten och blir anslagsfinansierad under verksamheten e-utveckling genom att omfördelning görs av budgetanslag från nämnderna. Omvärldsanalys Världen förändras, takten är hög, och i många fall är det omöjligt att förutsäga hur förändringarna i världen kommer att påverka Nässjö kommun och de förutsättningar som vi har att hantera. Flyktingsituationen i världen ställer nya krav på samarbete. Nuvarande utveckling kan på sikt förväntas leda till ännu större flyktingströmmar. Det leder dessutom till nya politiska förutsättningar, ökad protektionism och stor risk för ökad främlingsfientlighet. En ny president ska installeras i USA under början av 2017. Detta kan leda till en förändrad handelspolitik och eventuellt rubbade globala handelsförhållanden med större eller mindre valutaförändringar. Kinas roll i världspolitiken och världshandeln kommer fortsatt att vara dominerande. Risk för ökande terrorattentat mot civila mål kommer att vara en reell verklighet, framförallt i Europas storstäder. På den nationella nivån är regionförstoring en avgörande fråga för regional utveckling. Relationer och samarbeten kommer att förändras både på den statliga såväl som på den regionala nivån. Sysselsättning, egenförsörjning, integration, kompetensförsörjning och demografiska förändringar är avgörande frågor för kommunal utveckling. Digitalisering och utveckling av e-samhället är en utmaning och en möjlighet för att ge medborgarna en allt bättre och snabbare service. Digitaliseringen driver på frågan att effektivisera administrationen så att den blir kvalitetsmässigt korrekt och att den svarar upp mot allt högre krav på tillgänglighet. I spåret av ökad digitalisering krävs ett ökat fokus på informationssäkerhet av kommunens hantering av person- och systemdata. Ökad digitalisering kommer att ytterligare öka behovet av väl fungerande bredband i hela kommunen. En av kommunens stora utmaningar är att växa i lagom takt så att service, skola och infrastruktur hinner byggas ut i den omfattning som ekonomin tillåter. För att detta ska kunna ske måste det finnas ett nära samarbete mellan kommunen och företagandet i länet. En god infrastuktur är en förutsättning för att möta behovet av snabba transporter, både för arbetspendling och för transporter. En hållbar och livskraftig miljö är ett arv som vi har skyldighet att lämna över till nästa generation. All planering ska utgå från största möjliga miljöhänsyn för att behålla en attraktiv livsmiljö för kommunens invånare. Att kunna vara stolt över sin hembygd innebär också att kommunen utvecklas i takt med tidens krav. Friluftsliv, aktiva föreningar, kultur och idrott är viktiga områden som bidrar till en attraktiv kommun. Kommunfullmäktige, Budget 2017 41(97)

Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Politik 5 632 5 782 5 724 5 824 5 849 Kommunledning 5 175 6 045 5 028 4 903 4 903 E-utveckling 7 871 8 970 14 943 14 943 14 943 Internhyra 3 391 3 916 3 374 3 499 3 499 Kommunikation och medborgarservice 18 667 23 542 23 318 23 158 23 158 Planerings/utvecklingsavdelning 3 362 3 827 4 090 3 890 3 890 Ekonomiavdelning 9 600 11 477 11 783 11 783 11 783 HR-avdelning 14 592 16 105 16 163 16 163 16 163 Nässjö Lärcenter 19 420 21 483 21 456 21 206 21 206 Summa kommunstyrelse 87 710 101 147 105 879 105 369 105 394 Resultatenhet: Telefoni 660 - - - - Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Tillgodose kommuninvånarnas behov av e-tjänster Klara informationssäkerheten enligt nya Dataskyddsförordningen 2018 Våra invånare ska uppleva att de har inflytande på kommunens verksamhet Tillgodose invånarnas behov av varierat boende Tillgodose invånarnas behov av god infrastruktur Rikt fritidsutbud Barnen ska uppleva att de kan vara med och påverka Indikatorer Antal e-tjänster med hög interaktivitet ska öka jämfört med 2016 Årlig ökning av antal digitala försändelser Antal genomförda åtgärder för att minska gapet till Dataskyddsförordningens krav Nöjd inflytandeindex (NII) ska uppnå minst indexvärde 40 i medborgarundersökningen 2017 Nya bostäder ska årligen tillkomma i den takt som anges i Nässjö kommuns strategi för boendeplaneringen Anslutningsgrad till bredband ska årligen öka Kollektivt resande ska årligen öka Antal meter cykelväg ska årligen öka Faktorn fritidsmöjligheter ska öka i 2017 års medborgarundersökning jämfört med 2015 Antal förslag från barn som kommer in via medborgar- Kommunfullmäktige, Budget 2017 42(97)

Nämndmål Indikatorer kontoren ska öka jämfört med 2016 Ekonomi Nämndmål Effektivt utvecklings- och förändringsarbete Samordna och effektivisera det koncernövergripande upphandlingsarbetet. Effektivisera Nässjö kommuns inköpsarbete med hjälp av e-handelsmodulen Indikatorer Indikation på att målet är uppfyllt är när det finns nyttokalkyler för beslutade initiativ Skapa ett samverkansforum med upphandlare från förvaltningarna och de kommunala bolagen Det ska finnas minst fem avtal inlagda i e- handelsmodulen Samtliga förvaltningar ska ha kommit igång med att lägga beställningar Medarbetare Nämndmål Professionella medarbetare Indikatorer Samtliga tjänster som tillsätts inom kommunledningskontoret ska ha en kompetensanalys och 95 % av antalet besatta tillsvidaretjänster ska ha rekryterats med kompetenser enligt kompetensanalysen Utgångsmätning av kompetensutveckling Antal personer med mer än 90 sjukfrånvarodagar ska högst uppgå till 250 i kommunens förvaltningar Antalet anställda med mer än sex frånvarotillfällen ska vara högst 145 Verksamhet/utveckling Nämndmål Varierat näringsliv Kompetensförsörjning Utveckla destination Nässjö Indikatorer Ökad branschdiversifiering jämfört med utgångsläget 2015 (50,8 procent) Antalet nya eftergymnasiala utbildningar ska öka med två stycken under 2017 Under 2017 ska minst tre uppdragsutbildningar starta Andelen studerande inom utbildningen i svenska för invandrare (studieväg 2 och 3) som kommer ut i fortsatta studier eller sysselsättning ska öka 2017 jämfört med 2016 Under 2017 ska KLK bjuda in minst ett av de nationella eller internationella nätverk där medarbetare är professionellt aktiva till ett möte i Nässjö Antal gästnätter ska årligen öka i Nässjö kommun Antal dagbesökare ska årligen öka i Nässjö kommun Kommunfullmäktige, Budget 2017 43(97)

Kommunstyrelsen Bidrag Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader Övriga kostnader 39 803 42 021 44 203 44 899 45 566 Summa kostnader 39 803 42 021 44 203 44 899 45 566 Intäkter Nettokostnad 39 803 42 021 44 203 44 899 45 566 Kronor per invånare* 1 445 * Beräknat invånarantal 2017: 30 600 Verksamhetsbeskrivning Här nedan redovisas kommunens andel av bidrag/medfinansiering till olika verksamheter och projekt. Verksamhet Sveriges Kommuner och landsting Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 723 725 780 780 780 Primärkommunal samverkan 529 155 160 160 160 Finsam 280 300 347 347 347 Mellankommunal utjämning - 460-180 Nässjö Näringsliv AB 4 019 4 180 4 264 4 350 4 437 Stim m fl 50 55 55 55 55 Länsturismbolag 400 400 400 400 400 Bidrag julbelysning 40 60 90 90 90 Räddningstjänstförbundet 29 736 30 692 32 402 33 212 34 042 Höglandets Kommunalförbund (exkl IT) 994 950 1 025 1 025 1 025 Partistöd 1 554 1 560 1 560 1 560 1 560 Cafeterior 455 460 470 470 470 LEADER 225 700 700 700 700 Fair Trade 46 50 50 50 50 Jönköpings läns folkrörelsearkiv 44 45 45 45 45 Projektledning stadskärna 132 250 250 250 250 E-utvecklingsråd 382 393 405 405 405 Cityvärdar 155 176 200 200 200 Nordiskt infrastrukturcenter 500 500 500 250 Uppräkningar/övrigt 250 300 300 300 Emåns ekomuseum 200 200 Kulturgata Bodafors 600 Totalt KS Bidrag 39 803 42 021 44 203 44 899 45 566 Kommunfullmäktige, Budget 2017 44(97)

Centralt anslag (att utfördela) Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Driftskostnader investeringar 3 076 9 498 11 298 14 598 19 098 Löneavtal inkl BAS 2016 1 146 3 216 3 216 3 216 Löneavtal inkl BAS 2017 32 880 43 870 43 870 Löneavtal inkl BAS 2018 32 400 43 200 Löneavtal inkl BAS 2019 36 300 Övrigt - 1 182 694 539 539 539 Summa centralt anslag 1 894 11 338 47 933 94 623 146 223 Verksamhetsbeskrivning Här redovisas olika förvaltningsövergripande kostnader, samt kapitalkostnader för investeringsprojekt. Anslagen för ökade kostnader enligt löneavtalen samt satsningar inom BAS/lönejusteringar fördelas ut till nämnderna när avtalen är klara. Kostnaden för löneavtalen är beräknade i enlighet med prognos från SKL. Kapitalkostnaderna bygger på investeringsbudgeten, belopp och år för färdigställande, och fördelas ut till nämnderna allt eftersom investeringarna blir klara och tas i anspråk. Kommunfullmäktige, Budget 2017 45(97)

17 Barn- och utbildningsnämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader 501 755 542 163 552 155 552 155 552 155 Övriga kostnader 303 038 293 658 299 886 298 586 298 586 Summa kostnader 804 793 835 821 852 041 850 741 850 741 Intäkter -133 976-127 948-124 751-124 751-124 751 Nettokostnad 670 817 707 873 727 290 725 990 725 990 Antal årsarbetare 1 279 Kronor per invånare* 23 768 * Beräknat invånarantal 2017: 30 600 Verksamhetsbeskrivning Politisk verksamhet Anslag är avsatt till ersättningar för nämndens ledamöter samt för ledamöter i föräldraråd och kommunsamråd. Från och med 2015 utsågs kontaktpolitiker till varje enhet i sina respektive områden. Uppdraget som kontaktpolitiker innebär att man företräder hela barn- och utbildningsnämnden. Som en förstärkning av det systematiska kvalitets- och analysarbetet följer kontaktpolitikern sin enhets resultatutveckling både vad gäller kunskapsmål och värdegrundsarbete. Förutom detta ska kontaktpolitikerna närvara vid föräldraråd respektive programråd. Central ledning Den centrala ledningsfunktionen ansvarar för ledning, styrning och uppföljning av förvaltningens olika verksamheter. En viktig funktion är att fungera som ett stöd till rektorer och förskolechefer samt främja skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Enheten för flerspråkighet Enheten för flerspråkighet omfattar lednings- och styrningsansvar för ett hållbart och långsiktigt arbete med barn/elever mellan 1-19 år som är nyanlända i Nässjö kommun. Från och med 2015 är enheten direkt underställd förvaltningschefen. Enheten har en samordningsfunktion inom hela förvaltningen kring arbetet med integration, flerspråkighet, modersmålsundervisning, studiehandledning samt öppen verksamhet och kartläggning av asylsökande barn. Under 2016 skapades en central mottagningsenhet där nyanlända elever kartläggs. Efter kartläggningen slussas eleverna sedan vidare ut till de olika skolenheterna. Eleverna placeras i en ordinarie klass på skolan men får till en början stor del av undervisningen i förberedelseklass. Successivt utökas sedan undervisningen i ordinarie klasser. Den centrala mottagningsenheten minskar elevfluktuationen ute i skolorna för de asylsökande som vistas en kortare tid i Nässjö kommun. I budgeten redovisas kostnader och intäkter i form av statsbidrag från Migrationsverket för denna verksamhet under respektive skolform fördelat utifrån antal barn och elever i de olika skolformerna. Enhetschefen har personalansvaret för modersmålslärarna. Förskola och pedagogisk omsorg I Nässjö kommun finns 35 förskolor, 89 avdelningar i kommunal regi och fem fristående förskolor, med åtta avdelningar. Kommunfullmäktige, Budget 2017 46(97)

Den första april 2016 fanns 1 496 barn inskrivna i de kommunala förskolorna. Vid samma tidpunkt 2015 var det 1 401 barn, vilket innebär en ökning med 95 fler barn. I de fristående förskolorna är 158 barn inskrivna, 20 fler än föregående år. Enligt skollagen ska kommunen erbjuda förskola 1-5 år inom fyra månader till alla som önskar det. Anslaget för personal beräknas efter antalet prognostiserade barn i förskoleåldern i enlighet med det resursfördelningssystem som barn- och utbildningsnämnden beslutat om. De fristående förskolornas anslag fördelas efter principen bidrag på lika villkor. Under 2015 och 2016 utökades antalet specialpedagoger i förskolan med ytterligare två, och det innebär att alla förskolechefer har en specialpedagog knuten till sitt område. I familjecentralen samverkar barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och Regionen kring olika verksamheter riktade till barn och föräldrar. Barn- och utbildningsförvaltningen svarar i huvudsak för den öppna förskolan vid familjecentralen. Kommunen ger ett verksamhetsbidrag till olika huvudmän som anordnar öppen förskoleverksamhet i Anneberg, Malmbäck, Forserum, Bodafors och Nässjö tätort. Anslaget för pedagogisk omsorg är samma som föregående år. Hittills har inga ansökningar inkommit. Grundskola, förskoleklass, fritidshem, och grundsärskola Inom Nässjö kommun finns idag 16 grundskolor. Av dessa finns nio enheter i ytterområdena, varav två enheter har verksamhet även i årskurserna 7-9. I tätorten finns fem enheter med verksamhet F-6 samt två enheter med årskurserna 7-9. Den 1 april 2016 gick totalt 3 306 elever i grundskolans åk 1-9, det är 167 fler än motsvarande tidpunkt 2015. Förskoleklassens verksamhet ska stimulera barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Den 1 april 2016 fanns det 346 barn inskrivna i förskoleklass, en ökning med 13 barn jämfört med samma tid förra året. Fritidshemmens uppgift är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och särskolan. I Nässjö kommun finns 17 fritidshem, fyra av dem har gemensamma lokaler med förskolan på mindre orter och de övriga är integrerade i skolor. Den 1 april 2016 var 1 155 elever inskrivna i fritidshemmen, en ökning med 17 elever jämfört med föregående år. Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan ska arbeta för att alla elever har en god hälsa, såväl fysiskt som psykiskt, samt utgöra en resurs för elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsans samlade kompetenser ska vara tillgängliga både för elever och för lärare. De olika yrkesprofessionerna inom elevhälsan har sina arbetsplatser på skolorna, förutom skolpsykologerna och specialpedagog med fördjupade kunskaper som har sin arbetsplats på Elevhälsans hus. Grundsärskolan är väl inkluderad i grundskolans verksamhet. Undervisningen ges i klasser som finns på Åkerskolan, Handskerydsskolan och Brinells högstadium. Ett antal elever får sin undervisning i grundsärskolan förlagd till klasser i grundskolan, så kallad individintegrering. I grundsärskolan går elever med en intellektuell funktionsnedsättning, vilket också kan innebära att deras fysiska förmåga är begränsad. Dessa elever har ofta omfattande behov av extra stöd i form av elevassistent för att klara vardagen i skolan. Elevantalet i grundsärskolan har ökat med tolv elever från föregående år. För att klara denna elevökning har behovet av fler lärare och elevassistenter ökat. Resursskolan Slottet är en resursskola för hela kommunen för elever i skolår 1-9 som behöver extra mycket stöd. Personalen som arbetar har varierande kompetenser, såsom grundskollärare, fritidspedagog, specialpedagog samt ungdomspedagog. Resursskolan arbetar med elever i behov av särskilt stöd från alla kommunens grundskolor, det är elever som på något sätt har svårigheter att följa den ordinarie undervisningen. LSS fritids Slottet - korttidstillsyn Elever över 12 år som omfattas av Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, LSS, har rätt till korttidstillsyn före och efter skoldagens slut samt under lovdagar. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Korttidstillsynen är förlagd till fritidshemmet Slottet. Den 1 april 2016 fanns 14 elever inskrivna på fritidshem- Kommunfullmäktige, Budget 2017 47(97)

met Slottet. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Brinellgymnasiet är Nässjö kommuns enda gymnasieskola. Skolan har utbildning inom 13 av de nationella programmen, gymnasiesärskola samt fem olika introduktionsprogram. I uppdraget ingår även ansvar för kostnader för samtliga elever som studerar på andra gymnasieskolor. Gymnasieskolan leds av gymnasiechef, fyra rektorer samt en administrativ chef. Totalt arbetar cirka 220 personer på Brinellgymnasiet. Idag studerar knappt 80 procent av eleverna vid kommunens egen gymnasieskola, samtidigt som drygt 20 procent av skolans elevantal kommer från andra kommuner. I januari 2016 studerade 1 207 elever på ungdomsgymnasiet. Utöver detta genomförs yrkeshögskola och kommunal vuxenutbildning på uppdrag av Nässjö lärcenter, totalt cirka 80 vuxenstuderande. Under året har Brinellgymnasiet tagit emot många nyanlända och asylsökande elever. Språkintroduktionen omfattar 171 elever (maj 2016) och är det största introduktionsprogrammet. Den årskull som började gymnasiet det gångna året är den årskull som har minst antal folkbokförda i kommunen. Framöver kommer årskullarna att öka något. Prognosen visade att antalet elever skulle minska med cirka 30, men i stället har elevantalet ökat med 50 elever beroende på ett högt söktryck samt mottagning av många asylsökande elever. Kulturskolan Kulturskolan bedriver frivillig undervisning för elever i grund- och gymnasieskolan. Verksamhet finns inom musik, dans och teater. Samarbetet med grundskolan sker framförallt med grundkurs i årskurs 2, musikundervisning i årskurs 4-6 och elevens val i årskurs 7-9. För Brinellgymnasiets elever är det främst genom musiktillägget som läses i det individuella valet som ett samarbete sker. Idag finns det drygt 600 elever i den frivilliga undervisningen varav cirka 500 inom musik, cirka 100 danselever och ett 50-tal elever inom teater. Standardkostnad och effektivitetstal Sveriges Kommuner och Landsting presenterar varje år resultatsammanställningar i Öppna jämförelser. Årets upplaga för grundskolan 2016 har temat Nyanlända elever. Utöver resultatredovisningar och jämförelser kring betyg, nationella prov och enkäter redovisas några ekonomiindikatorer. Resultatuppgifterna avser läsåret 2014/2015, men för ekonomiuppgifterna avser de kalenderåret 2013. Det finns alltså en viss eftersläpning i underlagen. Nettokostnad för en grundskoleelev En uppgift som redovisas är nettokostnaden för en elev i grundskolan, den räknas fram genom att beräkna kommunens samtliga kostnader för grundskolan minus intäkter utslaget på antalet elever som är folkbokförda i kommunen. Avvikelse från standardkostnad SKL har även tagit fram ett värde kring avvikelser från en modellberäknad standardkostnad. Mellan redovisningsåren 2012-2014 hade Nässjö kommun en negativ avvikelsen om -7 procent, vilket innebär att kommunens elevkostnad ligger 7 procent under beräknad modellvärdeskostnad. År 2015 redovisades en avvikelse på 6 procent, vilket var en förbättring från de föregående åren. Årets redovisning visar att avvikelsen försämrats och på nytt är 7 procent. Redovisningsår Nässjö kommun Jönköpings län 2016 (avser ekonomiutfall år 2014) 90 570 kr 93 944 kr 2015 (avser ekonomiutfall år 2013) 88 684 kr 92 530 kr 2014 (avser ekonomiutfall år 2012) 79 935 kr 85 631 kr 2013 (avser ekonomiutfall år 2011) 77 490 kr 81 461 kr Kommunfullmäktige, Budget 2017 48(97)

Uppgifterna hämtas från SCB. Resurstilldelning Förvaltningen använder sig av ett rörligt fördelningssystem vid fördelning av anslag för pedagogiska löner och undervisningsmaterial. Systemet innebär ingen resursförstärkning, endast en mer systematisk fördelning av resurserna där hänsyn tas till socioekonomiska förutsättningar samt organisationsstruktur. Målet med resursfördelningssystemet är att ge likvärdiga förutsättningar för utbildning med utgångspunkt från elevernas skiftande förutsättningar och behov. Anslagstilldelningen grundas på barn/elevantal, men tar också hänsyn till elevförändringar under pågående budgetår. Får en enhet ökat antal barn/elever under pågående läsår tilldelas enheten också ökat anslag. Förskolechefen/rektorn får på så vis anslagstilldelning för det faktiska barn/elever de ansvarar för. Budget 2017 inkluderar en ökning av främst barn inom förskola, men även elever inom grundskolan som motsvarar underlaget per 30 juni 2016. Barn- och elevantalet har fortsatt att öka under hösten 2016. Kommunfullmäktige har beslutat att barn- och elever ska följas och kompenseras när ökningen blir aktuell. Verksamhetsförändringar Förändringar i barn- och elevantal Sedan 2013 har befolkningsökningen i Nässjö kommun varit ovanligt stor. För grundskolans del har andelen elever ökat med ungefär 100 varje år och till detta ska läggas de asylsökande eleverna. För förskolan ligger snittet på cirka 70 barn per år med stora variationer mellan åren. Barn- och elevökningen har fortsatt att öka under 2016. Cirka 40 procent av befolkningsökningen som sker i Nässjö kommun är barn och elever. Personalmässigt bedöms situationen medföra stora påfrestningar för barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet under året. Bristen på utbildade pedagoger blir större och verksamheten står inför en rekryteringsutmaning. Utbildad personal kan komma att saknas vilket ger en större påfrestning på befintlig personal och riskerar att sänka kvaliteten. Många akutinsatser riskerar att skolresultaten i slutändan blir lidande. Förutom personal är tillkomst av lokaler för verksamheterna av stor vikt. När det gäller förskolan behövs extra lokaler utöver de ordinarie förskolelokalerna i alla kommunens större kransorter Anneberg, Bodafors, Malmbäck och Forserum. Även Ängs samhälle har ett behov av ökat antal förskoleplatser. I Nässjö tätort finns en planering av nya förskolor Sparven, Bullerbyn, Hultets förskola - men innan de är på plats behövs ytterligare tillfälliga förskoleplatser. Förutom själva ökningen av barn, måste även de tillfälliga förskoleplatserna täcka de platser som tillfälligt försvinner vid byggnationerna, inte minst gäller detta förskolan Bullerbyn. För grundskolans del finns beslut om tillbyggnad av Nyhemskolan, Åkerskolan och Brinells högstadium som blir ett värdefullt tillskott av skolplatser. Till dess de tillbyggnationerna är färdiga kommer situationen i Nässjö tätort framförallt i åk F-6 vara ytterst besvärlig. För gymnasiets del är situationen under kontroll i och med tillkomsten av skollokaler i Träcentrum samt Eldons kontorshus samt den planerade utbyggnaden av Brinells högstadium där även Brinellgymnasiet kommer att få ett lokaltillskott. Mottagningsenheten bedöms också klara sig lokalmässigt. Förskola Under 2016 har ledningsorganisationen utökats med en förskolechef. Förändringen innebär en organisation med åtta förskolechefsområden. Andelen förskolebarn i åldern 1-5 år där vårdnadshavarna ansöker om plats i förskolan fortsätter öka. Det innebär ett behov av utökning av lokaler för förskolan både inom Nässjö tätort och i kransorterna. Tillfälliga avdelningar har öppnats under 2016 och flera av dem kommer behöva vara kvar även under 2017. Även förskolor som i planen ska avvecklas kommer finnas kvar under 2017, som förskolorna Storken och Ekbacken. Antalet barn i behov av särskilt stöd inom förskolan är fortsatt högt. Antalet nyanlända barn ökar, och det utreds hur allmän förskola ska organiseras för denna grupp i åldern 3-5 år. För asylsökande barn täcks kostnaderna till stora delar av statsbidrag från Migrationsverket, när de erbjuds plats i den ordinarie verksamheten. Kommunfullmäktige, Budget 2017 49(97)

Förskolan har påbörjat ett utvecklingsarbete genom framtagandet av en gemensam vision "Allas lika värde i en lustfylld lärandemiljö". Detta arbete ska fortsätta under 2016/2017. Grundskola Under läsåret 2016-2017 kommer ledningsorganisationen att utökas med tre tjänster. Utökningen kommer att fördelas mellan flera enheter. Skolorna i Bodafors, Malmbäck och Sandsjöfors med tillhörande fritidshem kommer från och med läsåret 2016-2017 att delas mellan tre rektorer, en rektor för Parkskolan 7-9, en rektor för Sandsjöfors skola, Emåskolan och Stensjöns fritidshem samt en rektor för Malmbäcks skola och Parkskolan åk 4-6. Timplanen för matematik i åk 4-6 kommer att utökas och finansieras med statsbidrag. En rad olika pedagogiska utvecklingsarbeten inom grundskolan fortsätter enligt plan. Vissa av utvecklingsarbetena är statsbidragsberättigade. Läslyftet fortsätter under läsåret 2016/17 Lågstadiesatsningen Karriärlärarreformen fortsätter i samma omfattning som tidigare Nyanländas lärande fortsätter på fler skolor Runnerydsskolans skolutvecklingsarbete fortskrider under läsåret för att på bästa sätt använda och möta de nya förutsättningarna i den nya skolan. Från och med hösten 2016 ingår eleverna som tidigare gått på Flisby skola i Annebergs skola. Alla grundskolor kommer att under kommande läsår utveckla och tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet, det kommer även att tas fram framgångsfaktorer som ska prioriteras i skolutvecklingsprocesserna. Under läsåret 2016-2017 kommer insatser i samarbetet och samverkan mellan skola och arbetsliv att utvecklas och tydliggöras. Ett samverkansprojekt mellan näringslivet och skolan i Nässjö kommun pågår. Gymnasieskola Brinellgymnasiet är en skola som når goda resultat, vilket leder till att skolan är populär. Antalet sökande inför läsåret 2016/17 är 39 fler än inför föregående år. Detta tillsammans med det stora antalet nyanlända gör att prognosen för läsåret 2016/17 samt 2017/18 är att antalet elever kommer att öka, prognosen ser ut enligt följande: År Antal elever VT Antal elever HT Genomsnittligt antal elever Varav asylsökande 2015 1187 1169 1178 30 2016 1189 1270 1230 107 2017 1251 1283 1267 118 Som framgår av tabellen är bedömningen att antalet elever kommer att närma sig 1 300 under höstterminen 2017. Prognosen är dock mycket osäker, främst på grund av antalet nyanlända, men även eftersom det är svårt att förutse eventuella förändringar i hur eleverna söker i gymnasievalet. En annan anledning till elevökningen, är att många av de nyanlända behöver längre tid på sig att genomföra utbildningen. Det innebär att trots att elevkullarna, exklusive nyanlända, inte förändras så mycket, så ökar antalet elever på nationella program i årskurs 1 eftersom elever från språkintroduktion blir behöriga till nationella program. En stor del av de nyanlända är asylsökande, vilket gör att de bidrag som Migrationsverket betalar ut i stort sett täcker kostnaden för utbildningen. Antalet elever som är folkbokförda i kommunen bedöms öka med cirka 25 elever. Utöver detta kommer det ökande antalet elever att innebär att lokalbehoven ökar ytterligare, och det är därför viktigt att den planerade utbyggnaden för Brinellgymnasiet/Brinells högstadium genomförs. IT-drift och trådlösa nätverk Inom förskole- och grundskoleverksamheten har utbyggnaden av trådlösa nätverk fortsatt. I och med Skolverkets kommande krav på god infrastruktur i våra verksamheter är vi idag bättre rustade och hoppas kunna avsluta Kommunfullmäktige, Budget 2017 50(97)

utbyggnaden under 2017. För att kunna verkställa att alla enheter har god tillgång till nätverk beräknas kostnaden för att slutföra utbyggnaden till 250 000 kr. Däremot så ökar driftskostnaderna eftersom det är fler accesspunkter som används. Från och med 2015 baseras budgetanslag för kostnader till Höglandets IT på en helt ny tjänstekatalog, vilken revideras inför budgetåret 2016. Inom förvaltningen har ett aktivt arbete bedrivits för att kostnadseffektivisera tjänsterna från HIT. Målsättningen är en klar utbyggnad av elevverktyg och att verktyg oavsett sort ska kunna nå webbresurserna. HITs tjänster kopplade till elevarbetsplatser har tagits bort genom att dessa har överförts till arbetsplatstjänster kopplade till personal och inköp av andra modeller av datorer och läsplattor som inte är kopplade till tjänster inom HIT har påbörjats. Dock förs samtal med HIT om att få till en mini-mini tjänst för identifiering av verktyg. Omvärldsanalys Utbildning för nyanlända elever I Migrationsverket rapport 20160427 konstateras olika beräkningsalternativen av nyanlända till Sverige. Beräkningsalternativ B är det planeringsscenario som ligger till grund för Migrationsverkets planering och som också bör ligga till grund för barn- och utbildningsförvaltningen planering inför 2016 och 2017 Beräkningsalternativen för 2016 Beräkningsalternativen för 2017 A: 100 000 varav 14 000 ensamkommande barn A: 100 000 varav 14 000 ensamkommande barn B: 60 000 varav 7 000 ensamkommande barn B: 60 000 varav 7 000 ensamkommande barn C: 40 000 varav 4 000 ensamkommande barn C: 35 000 varav 3 500 ensamkommande barn En ökad befolkning innebär en betydande utökning av barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Det kommer att bli fler arbetstillfällen i form av fler pedagoger, skolledare med mera, men det kommer också behövas en utökad infrastruktur i form av ny- och tillbyggda förskolor och skolor. Samtidigt har detta manat alla i verksamheten och ställt krav på nya och olika arbetssätt. Under 2015 tog förskole- och grundskoleverksamheterna emot lite över 200 barn och elever. Under våren 2016 har det kommit färre elever, men inom förskolan ökar antalet barn som är i behov av omsorg. Utvecklingen följs regelbundet. Extra medel avsätts för detta, vilket måste fortsätta flera år framöver. Flera olika utbildningsinsatser för nyanlända pågår och framförallt kommer en utbyggnad av IT-hjälpmedel att starta för att bättre kunna möta behoven av studiehandledning och översättningar till olika modersmål. Interkommunala ersättningar Interkommunal ersättning avser kostnader för elever folkbokförda i kommunen som valt utbildning hos annan huvudman, samt intäkter för elever från annan kommun som valt Brinellgymnasiet. De senaste årens trend, där Brinellgymnasiet har ökat sina marknadsandelar, har under hösten 2015 och våren 2016 vänt, då skolan tappat ett antal elever från andra kommuner och fler elever från Nässjö kommun har valt annan huvudman. Kostnaderna har också ökat kraftigt avseende elever som valt fordonsprogrammet på Eksjö fordonsgymnasium Nifsarp. Under vårterminen 2016 studerar 242 elever från annan kommun på Brinellgymnasiet jämfört med att 220 elever från Nässjö kommun valt att studera hos annan huvudman. Inför hösten 2016 ser det ut som om lika många elever i årskurs 1 väljer annan huvudman, som elever från annan kommun väljer Brinellgymnasiet. Eftersom elever från Nässjö ofta väljer dyra program hos andra huvudmän, samtidigt som de elever från andra kommuner som studerar vid Brinellgymnasiet är spridda över många olika program, blir resultatet att kostnaden per elev blir högre för de elever från Nässjö som väljer annan huvudman. Detta innebär att den tidigare positiva utvecklingen vänt och att prognosen för 2017 är att det inte längre ser ut att ge ett positivt netto mellan intäkter och kostnader. Attraktiv arbetsgivare Arbetet med att förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare har intensifierats. Trots den markanta bristen i hela landet på legitimerade förskollärare och lärare samt skolledare har rekryteringsprocessen ändå lyckats i stor utsträckning inom förvaltningens område. Antalet legitimerade medarbetare har ökat. Söktrycket på skolledartjänster har inneburit att vi har lyckats rekrytera kompetent personal även där. Det är dock fortsatt en stor utma- Kommunfullmäktige, Budget 2017 51(97)

ning för förvaltningen att rekrytera och behålla skolledare, legitimerade lärare och förskollärare. Medarbetarenkäten genomförs vartannat år. Under 2016 genomfördes den i februari månad som en webbenkät i Ipsos Loyaltys regi. Svarsfrekvensen inom barn- och utbildningsförvaltningen var 77 procent, hela kommunens svarsfrekvens var 76 procent. Trivseln inom förvaltningen har ökat från föregående mätning från 71 procent till 73 procent och det sammanfattande medarbetarindexet har också ökat från 60 procent till 64 procent. Ledarskapsindex i förvaltningen har ökat markant, från 60 procent vid föregående mätning, till 66 procent i 2016 års mätning. Stressindexet ligger dock kvar på samma höga nivå som vid föregående mätning, 11 procent. Stressindex för hela kommunen ligger på 8 procent. Arbetsmiljöverket ställde vid sin reguljära inspektion 2015 krav på att huvudmannen ska kartlägga/identifiera vilka rektorer som är i behov av stöd för att inte drabbas av ohälsa och vidta åtgärder. En kartläggning har genomförts av företagshälsovården Gotahälsan och den har presenterats för berörda chefer och politiker under april och maj månad. Förvaltningen ska senast i oktober 2016 redovisa förslag till åtgärder med anledning av innehållet i kartläggningen till nämnden. Förvaltningen har tecknat ett avtal med HLK i Jönköping om övningsförskolor och övningsskolor. Det är Åkersskolan, Parkskolan åk 4-6, Emåskolan samt förskolorna inom Bodaforsområdet och Åkersområdet. Samtlig personal på dessa enheter har, eller kommer att genomgå, en handledarutbildning i syfte att på ett kvalitativt bra sätt kunna genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen som lärarstuderanden ska genomgå på respektive förskola/skola. Förvaltningen har inlett ett samarbete med Linnéuniversitetet i syfte att teckna ett avtal mellan parterna så att förvaltningen kan ta emot lärarstudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning även från Linnéuniversitetet. IT och framtiden Skolverkets förslag till nationell IT-strategi är ett regeringsuppdrag som vänder sig till förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan samt gymnasieskola och gymnasiesärskola. Strategin presenterades i april 2016 och väntas bli antagen av riksdagen under hösten 2016. Strategin lyfter fram målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare, strategisk kompetens hos förskolechefer och rektorer samt förutsättningar för att digitaliseringsmöjligheterna ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Vision för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan 2022 är att Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. En långsiktig kommunal strategi kommer att arbetas fram för att elever och personal i Nässjö kommun ska kunna nå den nationella visionen 2022. Även om inte denna strategi hinner bli klar för budgetarbetet för 2017 måste en del arbete påbörjas och vi vill uppmärksamma följande i budgeten. Kompetensutvecklingsinsatser måste påbörjas för att säkerställa IT-strategisk kompetens. Skolverket kommer att erbjuda särskilda insatser men insatser måste påbörjas utifrån våra behov. Inom två år måste alla som arbetar inom förskoleklass, skola och fritidshem har tillgång till ett personligt digitalt verktyg. (1:1). Inom tre år ska alla elever ha tillgång till ett personligt verktyg. (1:1). Justeringar inom infrastrukturen är påbörjad tillsammans med HIT, men en utbyggnad kan komma i fråga. Kommunfullmäktige, Budget 2017 52(97)

Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Nämnd / central ledning 22 708 20 859 22 114 22 114 22 114 Skolskjutsar 16 454 16 553 16 553 16 553 16 553 Förskola och annan pedagogisk verksamhet 163 411 179 451 193 214 191 914 191 914 Fritidshem 28 803 30 446 30 142 30 142 30 142 Grundskola inkl förskoleklass 288 325 297 416 299 675 299 675 299 675 Grundsärskola 11 613 13 063 13 063 13 063 Gymnasieskola 139 895 140 051 140 946 140 946 140 946 Korttidstillsyn LSS 1 043 871 873 873 873 Kulturskola 10 178 10 613 10 710 10 710 10 710 Summa barn- och utbildningsnämnden 670 817 707 873 727 290 725 990 725 990 *Grundsärskola ingår i Grundskola inkl förskoleklass för Bokslut 2015 Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Barn och elever erbjuds en stimulerande lär miljö Alla barn och elever är trygga och trivs i förskola, skola och fritidshem. Ökad förståelse hos barn och elever för hur människor kan påverka och skapa ett hållbart samhälle. Indikatorer Målet är uppnått när eleverna upplever att nyfikenhet och lust till att lära har ökat jämfört med tidigare år Målet är uppnått när eleverna får möjlighet att delta i kulturlivets olika konstformer Målet är uppnått när alla elever i 2017 års enkäter uppger att de känner sig trygga och trivs i skolan Målet är uppnått när alla vårdnadshavare i 2017 års enkät har svarat att deras barn trivs och känner sig tryggt i förskolan Målet är uppnått när alla vårdnadshavare till elever i fritidshem i 2017 års enkät har svarat att deras barn trivs och känner sig tryggt på fritidshemmet. Målet är uppnått när varje skola och förskola under 2017 har genomfört minst ett projekt med syfte att öka barns och elevers kunskaper om ett hållbart samhälle. Ekonomi Nämndmål Alla ungdomar i åldern 16-20 år studerar på gymnasiet eller är i annan sysselsättning Indikatorer Målet är uppnått när alla elever upp till 20 år antingen studerar eller är i annan sysselsättning Målet är uppnått när färre elever läsåret 2016/2017 genomför ett omval jämfört med tidigare läsår. Kommunfullmäktige, Budget 2017 53(97)

Medarbetare Nämndmål BU är en attraktiv arbetsgivare som lockar och behåller de bästa lärarna. BU är en lärande organisation där alla barn/elever tillsammans med personalen upplever arbetsmiljön positiv Indikatorer Målet är uppnått när alla lärare är legitimerade samt innehar behörighet för de ämnen de undervisar i. Frisknärvaron ska vara minst 95% under 2017. Verksamhet/utveckling Nämndmål Alla elever fullföljer en gymnasieutbildning Indikatorer Målet är uppnått när alla elever kommer in på gymnasieutbildning. Målet är uppnått när alla elever har fullföljt gymnasiet inom fyra år. Hållbar utveckling Nämndmål Skolnärvaron ska öka Skolresultaten ska förbättras Skillnader i skolresultat mellan skolorna ska minska dock med en total resultatförbättring Pedagogerna utvecklar verksamheten/undervisningen tillsammans med barnen och eleverna Verksamheten ska en likvärdig Elevhälsa som är dimensionerad för att möta verksamhetens behov Antalet ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol ska vara noll Antalet ungdomar i högstadiet som röker ska vara noll. Barn och elever har en god psykisk hälsa Inga barn utsätts för kränkande behandling Indikatorer Målet är uppnått när alla barn och elever deltar i verksamheten/utbildningen Målet är uppnått när regelbundna uppföljningar kring frånvaro och dess orsaker genomförs på alla skolor Målet är uppnått när alla elever upplever en god studiero i skolan Målet är uppnått när alla barn och elever når de nationella målen i samtliga ämnen Målet är uppnått när skillnaden mellan skolornas betyg i åk 9 har minskat i jämförelse med tidigare år. Målet är uppnått när barn och elever upplever en reell möjlighet att påverka verksamheten/undervisningen tillsammans med pedagogerna Målet är uppnått när alla barn och elever som är i behov av insatser av Elevhälsans personal får detta i rimlig tid så att det främjar deras hälsa Målet är uppnått när hälsosamtalen i F-klass, åk 4, och 7 samt åk 1 på gymnasiet visar på ett bättre resultat än tidigare läsår Målet är uppnått när antalet ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol är noll Målet är uppnått när antalet ungdomar i högstadiet som röker är noll Målet är uppnått när varje skolenhet har system som beskriver ett främjande arbete, tidig upptäckt och åtgärder kring psykisk ohälsa Målet är uppnått när varje enhet arbetar enligt upprättad likabehandlingsplan Kommunfullmäktige, Budget 2017 54(97)

18 Kultur- och fritidsnämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader 23 088 23 420 24 355 24 355 24 355 Övriga kostnader 47 549 47 323 47 439 47 439 47 289 Summa kostnader 70 637 70 743 71 794 71 794 71 644 Intäkter -9 052-8 370-8 892-8 892-8 892 Nettokostnad 61 585 62 373 62 902 62 902 62 752 Antal årsarbetare 46 Kronor per invånare* 2 056 * Beräknat invånarantal 2017: 30 600 Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidsnämnden vill positionera Nässjö kommun genom ett rikt och inspirerande kultur- och fritidsutbud och kultur- och fritidsanläggningar av god kvalitet. Nämndens uppgift är att främja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för ett antal fritidsgårdar, verksamheten på idrotts- och fritidsanläggningar som till exempel Skogsvallen, sim- och sporthallen, rekreationsområdet Lövhult samt kommunens badplatser och vandringsleder. I Kulturhuset Pigalle bedrivs en omfattande programverksamhet, biblioteks- och konstutställningsverksamhet, samt möten och föreningsservice. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för stadsbiblioteket och, tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, för skolbiblioteken inom grundskolan. Samverkan med Sörängens folkhögskola sker inom biblioteksområdet. I avtal med kommunledningskontoret regleras ansvaret för medborgarkontorens bibliotek. Nämnden verkar för öppenhet, mångfald och bredd för att underlätta integration, jämställdhet och ökad folkhälsa. Den prioriterade målgruppen är barn och ungdomar. Ett 70-tal föreningar samt de studieförbund som är verksamma i kommunen får bidrag enligt nämndens normer. Nämnden ansvarar för den kommunala konstsamlingen, offentlig utsmyckning och utser kulturpristagare, idrotts- och föreningspristagare, kandidater till Christer Ståhls minnesfond och 64 års jubileumsfond. Verksamhetsförändringar Idrotts- och fritidsanläggningar Kultur- och fritidsförvaltningen har ambitionen att skapa en enhet för idrottsanläggningar som klarar framtidens uppdrag och krav. Under 2016 får Handskerydshallen ett nytt modernt sportgolv och tennishallens verksamhet breddas genom att en av tennisbanorna får ett sportgolv. Dessa förändringar lättar trycket något på sporthallarna, men en ny sporthall måste stå klar inom en femårsperiod. I Lövhult fortsätter utvecklingen enligt visionen, 2016 års stora projekt är en stugby av modernt snitt samt en naturlekplats/äventyrsbana som kommer locka ännu en målgrupp till Lövhult. På Skogsvallen fortsätter arbetet med att utveckla anläggningen. Diskussioner kring bättre omklädningsrumsmöjligheter förs och förvaltningen driver en nära dialog med föreningslivet. Även fotbollsplanerna ses över för att kunna utveckla dessa på bästa sätt. Fritidsgårds- och kulturverksamhet Fritidsgårdsverksamheten i Nässjö centralort har koncentrerats till fritidsgården Connection i sim- och sporthallen. Här förstärks möjligheterna till utomhusaktiviteter och på sikt planeras för en skateanläggning och en mindre Kommunfullmäktige, Budget 2017 55(97)

utomhusscen. Möjligheter till föreningsvandringar under kvällar och helger utreds. Stadsbiblioteket planerar en omflyttning för att skapa större barn- och ungdomsavdelningar. Mer digital teknik behöver införas både i biblioteket och på fritidsgårdarna. Nässjö konsthall utgör, genom inriktningen på samtidskonst, en av de mest intressanta konstscenerna i länet. Det egna kulturutövandet är betydligt större i Sverige och i våra grannländer, än i övriga Europa och är dessutom ökande. Det är därför viktigt att involvera olika målgrupper i verksamhetsutvecklingen för att på så sätt öka delaktigheten i kulturlivet och ett led i detta är att arrangera lokala kulturting. Varje säsong måste Kulturhuset Pigalle erbjuda ett nytt spännande utbud och det skapas nu en ny program- och konferenssal Lilla Teatern" inklusive en teaterbar. Detta ger en förnyelse av hela kulturhuset Pigalle vad gäller verksamhetsinnehåll. På Lilla Teatern kan en mängd program äga rum så som Musikcaféserien, rock- och bluesprogram, Ung Scen för ungdomar, barnteater, program för småbarnsföräldrar och för pensionärer. Konkurrensen ökar från grannkommuner och nya aktörer, vilket medför att kulturhusets verksamhet måste marknadsföras på ett kraftfullt sätt. En strategisk marknadsföringsplan samt en ny fräsch och modern layout på programbroschyren har arbetats fram för att möta kulturhusets utveckling och öka attraktionskraften i regionen. Likaså har programutbudet en god bredd med alltifrån stråkkonsert, stand-up, barnteater, sagoläsning, vernissage, humorföreställningar, hyllningskonsert, föreläsningar och julkonsert och mycket mer. Under sommaren satsar nämnden på stadsparken genom Film i sommarkväll, barnteater och Pop i sommarnatt. Omvärldsanalys Nässjö utvecklas till en betydande kultur- och idrottskommun Kultur- och fritidsnämnden vill göra Nässjö kommun till en kultur- och idrottskommun av rang och nämnden fortsätter att planera för satsningar inom verksamhetsområdet. Lövhults utveckling går framåt och syftar till att öka attraktiviteten både som turistmål och idrottsanläggning. Projekt som planeras och som är på gång syftar både till att stärka den organiserade idrotten och spontanidrott och fritidsutövning. Skatepark, ny fullstor sporthall och den framtida simhallen kommer att komma hela Nässjö kommun till gagn. Föreningslivet i centralorten är på uppgång, medan det finns utmaning hos föreningarna i kransorterna. Förvaltningen arbetar med införandet av ett bidragssystem som ska stärka föreningslivet i hela Nässjö kommun. Genom satsningar på offentlig utsmyckning och samtidskonst kan omvärlden få en helt ny bild av Nässjö kommun - en kommun som har kreativiteten i centrum. En konstgrupp med deltagare från olika förvaltningar inom kommunen har bildats med syfte att utveckla arbetet med offentlig utsmyckning. Behov av mötesplatser och integrationsfrämjande verksamhet Att arbeta integrationsfrämjande är ett uppdrag för hela kommunen. Förändringar som först märks i skolan påverkar också i hög grad kultur- och fritidsförvaltningens arbete. Nämndens egna och föreningarnas verksamheter bidrar i hög grad till ett väl fungerande samhälle där alla kan hitta en meningsfull fritid, skaffa sig nya nätverk och utvecklas. Nämnden ser ett behov av att göra satsningen på fritidsgården i Bodafors permanent. Bibliotekets roll som viktig mötesplats i samhället, för alla åldrar, bara växer. Inte minst rollen som en interaktiv mötesplats. Under senare år har folkbiblioteken i landet alltmer vuxit in i den viktiga rollen som ITfolkbildare för att demokratisera informations- och kommunikationsteknologin och göra människor mer digitalt delaktiga. Väl teknikutvecklade bibliotek och medborgarkontor kan fungera som sociala bryggor i IT-samhället och ge alla människor tillgång till information och kunskap. Biblioteken på kommunens grundskolor behöver utvecklas och rustas upp. Ungdomar vill i allt högre grad själva forma det kulturutbud de vill vara aktiva i. Nämndens bidrag Kulturcash och Ungdomscheck syftar till att stimulera ungdomars engagemang och kulturutövande. Nämnden arbetar för att ge ungdomar ökad kännedom om möjligheterna att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Teknikutveckling Teknikutvecklingen ger möjlighet till ett effektivare arbetssätt på idrottsanläggningarna. Nya energismarta lösningar införs succesivt på nämndens anläggningar och i övriga lokaler. Utvecklingen med digitala låssystem på våra anläggningar fortsätter också, tillsammans med ett nytt digitalt boknings- och bidragssystem. Invånarna i Nässjö kommun följer den nationella trenden och lånar böcker i mindre utsträckning. Barn och unga Kommunfullmäktige, Budget 2017 56(97)

får nya kultur- och medievanor, ändrade levnadsvanor, nya informationsmöjligheter och en ny mediemarknad vilket gör att bibliotekets roll förändras. Både bibliotek och fritidsgårdar behöver rustas digitalt och erbjuda ett Maker space som innefattar digitala spel, interaktiva projektorer, digitala studiebås och en mängd digitala medier. Det virtuella biblioteket är lika nödvändigt att utveckla som det fysiska. Teknikutvecklingen har också skapat oanade möjligheter när det gäller tillgängliggörandet av lokalhistoriskt material. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Politisk verksamhet 184 199 200 200 200 Administration 4 206 5 097 5 232 5 232 5 232 Allmän fritidsverksamhet 4 078 3 716 4 016 4 016 4 016 Idrotts- och fritidsanläggningar 29 616 29 878 29 040 29 040 28 890 Ungdomsverksamhet 3 598 3 686 4 079 4 079 4 079 Folkbibliotek 11 429 11 409 11 462 11 462 11 462 Allmän kulturverksamhet 6 673 6 738 7 223 7 223 7 223 Konferens och lokaluthyrning 1 801 1 650 1 650 1 650 1 650 Summa kultur- och fritidsnämnd 61 585 62 373 62 902 62 902 62 752 Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Den kulturella närvaron i Nässjö kommun ska öka. Kultur- och fritid ska med Kulturhuset Pigalle i fokus erbjuda attraktiva mötesplatser. Fritidsanläggningarna i Nässjö kommun ska locka till aktivitet hos medborgare och sträva efter att möta föreningslivets behov. Förvaltningen ska bedriva en aktiv dialog med barn och ungdomar vid nybyggnation för målgruppen. Indikatorer Genomföra minst en offentlig utsmyckning. Totala antalet besökare på Vetgirig tisdag ska öka med 5 % mot föregående år. Konsthallens besökare ska öka i antal jämfört med föregående år. Antalet arrangemang genomförda av externa produktionsbolag ska öka. Öka antalet aktiviteter i Stinsen arena under isfri säsong. (2014: 13 dagar, 2015: 10 dagar) Antalet besökare i simhallen ska öka med 1 % från föregående år. Antalet bokningar gjorda av privatpersoner i centralortens gymnastiksalar ska öka med 5 % från föregående år. Vid alla nybyggnationer för målgruppen barn och ungdomar ska en medborgardialog med målgruppen genomföras i något skede. Kommunfullmäktige, Budget 2017 57(97)

Ekonomi Nämndmål Nämndens verksamhet ska bedrivas inom ram med snabb återkoppling. Indikatorer Minimal avvikelse mot tilldelade resurser. (2014: +0,01%, 2015: +0,03%) Medarbetare Nämndmål Förvaltningen ska aktivt arbeta med kompetensutveckling för sina medarbetare. All personal inom kultur- och fritid ska ha god kännedom om de andra enheterna inom förvaltningen. Indikatorer Av medarbetarna bör minst 10 % få utbildning och minst 50 % få kompetensutveckling under året. Minst tre förvaltningsövergripande aktiviteter under året. Verksamhet/utveckling Nämndmål Kultur- och fritidsnämnden vill positionera Nässjö kommun genom ett rikt och inspirerande kultur- och fritidsutbud samt kultur- och fritidsanläggningar av god kvalitet. Öka andelen aktiva barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år på Biblioteket jämfört med föregående år. Indikatorer Medborgarindex för fritid ska minst ligga i nivå med 2015 års resultat. Medborgarindex för kultur ska minst ligga i nivå med 2015 års resultat. Öka andelen lån till barn och unga jämfört med föregående år. Kommunfullmäktige, Budget 2017 58(97)

19 Samhällsplaneringsnämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader 16 407 18 096 18 643 18 718 18 718 Övriga kostnader 9 490 8 476 8 527 9 112 8 512 Summa kostnader 25 897 26 572 27 170 27 830 27 230 Intäkter -9 406-8 870-8 870-8 870-8 870 Nettokostnad 16 491 17 702 18 300 18 960 18 360 Antal årsarbetare 30 Kronor per invånare* 598 * Beräknat invånarantal 2017: 30 600 Verksamhetsbeskrivning Samhällsplaneringsnämnden ska med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Bygglovshantering, samhällsplanering, bostadsanpassning samt anmälan och tillsyn av byggnation, olovligt byggande, hälsoskydd, miljöskydd och livsmedelshantering ingår i nämndens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kartverksamhet är en viktig del av samhällsplaneringsnämndens verksamhet och består i att ansvara för kommunens kartdatabas och övrigt kart- och mätningstekniskt arbete. Nämnden är även naturvårdsorgan, vilket bland annat innebär ansvar att vid behov kalka kommunens mark- och vattenområden. Agendaverksamhet samt energi- och klimatrådgivning ingår också i nämndens ansvarsområde. Samhällsplaneringsnämnden ska också lämna råd och upplysningar till allmänheten. Verksamhetsförändringar De förändringar som kontoret kommer att genomgå framöver handlar mycket om teknikskifte. Våra inspektörer, handläggare, administratörer och politiker kommer att kommunicera och arbeta via läsplattor som kopplas upp till befintliga ärendesystem. Det ökar både effektivitet och flexibilitet men minskar samtidigt väsentligt pappersutskicken. Information och kommunikation kommer att förbättras genom en ny extern webbkarta där kommuninvånaren själv kan leta fram vandringsleder, detaljplaner, förskolor eller idrottsanläggningar. Så småningom kommer även flera e-tjänster som man hittar fram till via webbkartan eller kommunens hemsida. En översyn pågår också avseende interaktiva tjänster där allmänheten själv kan komma med förslag med skisser eller kryss i kartan på åtgärder eller en anmälan om något som slutat fungera. Redan idag kan man söka digitalt bygglov och beställa nybyggnadskarta. Omvärldsanalys Teknikutvecklingen som vänder upp och ner på vårt sätt att tänka, arbeta, resa och leva kan tidvis kännas omstörtande, skrämmande och inspirerande. Omställning till förnybara energikällor, klimatförändringar, ny lagstiftning och nya EU-direktiv samt en världsekonomi som börjar få upp farten får konsekvenser för samhällsplaneringskontorets verksamhet och planering. Kommunfullmäktige, Budget 2017 59(97)

Regionindelningsprocessen, urbaniseringen, industrins nedgång eller eventuell återindustrialisering, IT, bredbandsutbyggnad, turism och service, infrastruktursatsningar som Götalandsbanan och Europakorridoren ritar om kartan helt och hållet för Nässjö och får stora konsekvenser för samhällsplaneringen. Detta innebär ökade krav och behov av utbildning, utveckling och planering för att bevara miljön och samtidigt tillgodose medborgarnas och marknadens intressen. Bostadsförsörjningsproblematiken kommer att innebära ökade krav på god planberedskap för bostadsmark, en detaljplanläggning som möjliggör ett varierat boende för att möta kommuninvånarnas önskemål och motverka segregering. En växande befolkning ställer nya krav på offentlig service som även den innebär god planberedskap för utbyggnad av offentlig service, inte minst på utbildningssidan. Intresset för nyetableringar och utvecklingar av befintliga företag har ökat de senaste åren och bristen på detaljplanelagd attraktiv mark för industri- och handel innebär ett behov av markanskaffning och detaljplanearbete. Kompetensförsörjningsproblematiken är ytterligare ett område som innebär en utmaning för Nässjö. Största utmaningen är att vara en attraktiv arbetsgivare för personer med spetskompetens. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Samhällsplaneringsnämnd 365 460 460 460 460 Samhällsplaneringskontor 13 287 14 492 15 040 15 700 15 100 Bostadsanpassning 2 839 2 750 2 800 2 800 2 800 Summa samhällsplaneringsnämnden 16 491 17 702 18 300 18 960 18 360 Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Införande och utveckling av e-tjänster Öka kunskapen kring samhällsplaneringskontorets ansvarsområde Förbättra kvaliteten av kommunens kartunderlag Attraktiv livsmiljö genom ett renare Nässjö Attraktiv livsmiljö genom att öka miljö- och hälsoskydds- Indikatorer Införa minst en ny e-tjänst. Minst 35 % av ansökningarna ska vara digitala. Av de digitala ansökningarna ska minst 15 % göras från "Mittbyggetjänsten". Den externa webbkartan ska ha 1 000 unika besökare per månad. Delta på de arbetsmarknadsmässor som genomförs i kommunal regi Arbeta med medborgarinformation Ta fram underlag för uppdatering av baskartan Informera på SFI om agenda-21 och avfallshantering Utse minst ett geografiskt fokusområde där ärende för ovårdade tomter bedrivs. Utöva tillsyn på 70 verksamheter. Kommunfullmäktige, Budget 2017 60(97)

Nämndmål tillsynen på både den offentliga och privata marknaden Arbeta för en attraktiv livsmiljö genom ökad valfrihet i form av brett utbud av bostadsområden Attraktiv livsmiljö genom ett inkluderande samhälle. Renare vatten i våra dagvattenrecipienter. Indikatorer Nässjö stad ska kunna erbjuda minst två områden med villatomter. Nässjö stad ska kunna erbjuda minst ett område för grupphus. Forserum ska kunna erbjuda två bostadsområden. Planera för olika boendeformer inom samma område/detaljplan. Inventering och klassificering av 10 större dagvattenrecipienter. Ekonomi Nämndmål God ekonomisk hushållning. Regelbunden redovisning av nämndens ekonomi och verksamhet utifrån fastställd verksamhetsplan. Indikatorer Inget överskridande av beslutat anslag. Verksamhetsredovisning kvartalsvis. Ekonomiredovisning genomförs månadsvis. Medarbetare Nämndmål Friska och nöjda medarbetare. Frisknärvaron ska vara 95 procent. En effektiv och professionell organisation. Indikatorer Genomföra minst två aktiviteter med fokus på stresshantering. Frisknärvaron ska vara 95 procent. Ta fram handlingsplan för att förbättra frisknärvaron. Varje anställd ska genomföra nödvändig kompetensutveckling inom eget ansvarsområde. Verksamhet/utveckling Nämndmål Förstärka kommunens planberedskap avseende industri och handel. Förstärka kommunens planberedskap avseende ett varierat boende. Hållbar stads/tätortsutveckling. Indikatorer Ta fram en långsiktig, förankrad och detaljerad plan för fortsatt industri- och handelsexploatering med tidplaner och en prioritering av de ekonomiska förutsättningarna. Ta fram en långsiktig, förankrad och detaljerad plan för ett varierat boende med tidplaner och en prioritering av de ekonomiska förutsättningarna. Gå igenom och följa upp den inventering av enkelt avhjälpta hinder som gjordes 2016 i del av Nässjö stadskärna och Anneberg. Kommunfullmäktige, Budget 2017 61(97)

20 Socialnämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader 532 959 560 539 555 057 557 557 557 557 Övriga kostnader 262 074 199 724 236 849 236 849 236 849 Summa kostnader 795 033 760 263 791 906 794 406 794 406 Intäkter -159 464-103 315-123 456-123 456-123 456 Nettokostnad 635 569 656 948 668 450 670 950 670 950 Antal årsarbetare 1 100 Kronor per invånare* 21 845 * Beräknat invånarantal 2017: 30 600 Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för både myndighetsutövning och verkställighet av äldre- och funktionshinderomsorg, barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och arbetsmarknadsåtgärder. Stöd, vård och omsorg som ges är reglerad i Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM). Socialförvaltningen är indelad i avdelningar. En avdelning för myndighetsutövning, samt tre avdelningar för verkställighet; hemtjänst och hälso- och sjukvård, särskilt boende för äldre och funktionshinderomsorg. Därutöver finns en lednings- och stödorganisation. Myndighetsutövningen består av tre enheter; barn och ungdom, vuxna/funktionshinder och ekonomiskt bistånd. Enhet barn och ungdom riktar sig till barn, ungdomar och deras familjer och har både myndighetsutövning och verkställighet som sin huvuduppgift. Enheten tar emot och bedömer anmälningar om barn och ungdomar som far illa, genomför utredningar och fattar beslut om skydds-, stöd- och behandlingsinsatser som sedan följs upp. Inom enheten finns en öppenvård som utför både råd- och serviceinsatser och individuellt behovsprövade behandlingsinsatser, samt resurser i form av kontaktpersoner/-familjer. I de fall behoven inte kan tillgodoses i öppna former verkställs vården genom placering i familjehem eller på externa institutioner. Enheten ansvarar också för att utreda och placera alla ensamkommande flyktingbarn som Nässjö kommun tar emot. Enhet vuxna/funktionshinder består av myndighetsutövning inom missbruksvård, funktionshinderomsorg och äldreomsorg. Enheten utreder individernas behov och fattar beslut om insatser som sedan följs upp. De flesta insatser verkställs av förvaltningens verkställighetsorganisationer, men ibland är individernas behov så omfattande att de måste tillgodoses genom externa institutioner. Det rör främst personer med missbruk och/eller psykiska funktionshinder. Enhet ekonomiskt bistånd arbetar med att utreda rätt till och behov av ekonomiskt bistånd med tydligt fokus på att hjälpa klienten till egen försörjning. Arbetet sker i nära samarbete med förvaltningens arbetsmarknadsenhet och i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa. Enheten ansvarar också för att ge stöd och skydd till våldsutsatta i nära relationer, samt stöd och hjälp till våldsutövare. Äldreomsorgen delades 2015 upp i två avdelningar med en avdelningschef för särskilt boende och en för hemtjänst och hälso- och sjukvård. Äldreomsorgen utför beviljade insatser i form av särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsplatser och dagverksamhet. Nässjö kommun har 324 platser på särskilt boende, och därutöver finns också kommunens två korttidsavdelningar med sammanlagt 26 platser. Hemtjänsten i ordinärt boende bedrivs av hemtjänstgrupper fördelade på tolv olika geografiska områden. Inom hemtjänsten finns även larmgrupp, hemhandling och tvätt. Inom äldreomsorgen ingår också socialförvaltningens hälso- och sjukvårds- Kommunfullmäktige, Budget 2017 62(97)

organisation. Denna utför hälso- och sjukvårdsinsatser inkluderat habiliterings- och rehabiliteringsinsatser av omvårdnadspersonal samt legitimerad personal. Insatserna riktas till de patienter som är i behov av sjukvård i ordinärt boende och för alla som bor på särskilda boenden inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Hälsooch sjukvårdsuppdraget är till för alla åldrar från 0 år och uppåt. Uppdraget innefattar avancerad vård av multisjuka äldre, palliativvård och fortsatta sjukvårdande behandlingar. Funktionshinderomsorgen utför beviljade insatser enligt LSS i form av personlig assistans eller ekonomiskt stöd till kostnader för assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar, bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder. Avdelningen verkställer också insatser enligt SoL till personer med funktionsnedsättning, exempelvis bostad med särskild service i form av gruppbostad och servicebostad, dagverksamhet samt insatser i ordinärt boende så som boendestöd, ledsagning och kontaktperson. Inom funktionshinderomsorgen finns också nämndens stöd till missbrukare i egen regi samt en arbetsmarknadsenhet som arbetar med att stödja såväl individer som är beroende av ekonomiskt bistånd som andra kommuninvånare till självförsörjning. Avdelningen är organiserad i fyra delar där två är målgruppsinriktade och utför insatser till personer med intellektuellt och fysiskt funktionhinder och psykiskt funktionshinder, missbruk och beroende, medan övriga områden är inriktade på specifika insatser rörande personlig assistans och arbete och sysselsättning. Lednings- och stödorganisationen består av ledningsgrupp, personalfunktion, en avdelning för ekonomi och IT där även fastighetsutvecklare ingår, samt en för avdelning för kvalitet och utveckling, som har kompletterats med logistikkompetens. Under ledningsfunktionen budgeteras även gemensamma kostnader och intäkter för lokaler, fordon, vikarieförmedling, omvårdnadsavgifter och IT med mera. Verksamhetsförändringar Övergripande Socialnämnden och förvaltningen ägnar stor kraft att få en budget i balans. Det bedrivs ett aktivt arbete med införande av processorienterat arbetsätt och en strukturerad uppföljning och kostnadskontroll. Samtidigt pågår identifiering av kvalitetsbristkostnader och icke värdeskapande aktiviteter. Det finns en potential till ytterligare ökad samverkan inom kommunen beträffande fastigheter, IT och fordon. I många fall är det långa ledtider i kvalitetstutveckling och kostnadsreducerande arbete. De långsiktiga effekterna som detta arbete genererar har svårt att balansera den snabba kostnadsutvecklingen utifrån ökat behov, vilket får stor påverkan på kostnadsutveckling avseende både myndighetsutövning och verkställighet av insatser. Behovet av socialtjänstens insatser tenderar ha en fortsatt ökning. Det är mest påtagligt avseende insatser gentemot: myndighetsutövningens handläggning i första hand inom barn och ungdom, ökning av insatser för personer med funktionsnedsättning och ökad komplexitet och vårdtyngd kopplat till missbruk och samsjuklighet Två nya servicebostäder med totalt 24 lägenheter behöver inrättas inom snar framtid för att kunna verkställa redan fattade beslut. Förstärkning av bemanningen inom myndighetsutövningen (barn och ungdom) och anslag till köpt missbrukarvård ses som det mest prioriterade. Den förvaltningsövergripande kraftsamlingen för en förbättrad arbetsmiljö och sänkta sjukskrivningstal är ett långsiktigt arbete som kommer att fortgå under 2017. En stor utmaning är att trygga kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen för förvaltningens samtliga yrkesgrupper, inklusive chefer. En intern omfördelning av resurser till kompetensutveckling är nödvändig. Idag saknas tillräckliga resurser för förvaltning av de IT-system som används i verksamheten för att klara lagkrav och uppnå grundläggande nivåer. Det är viktigt att följa utvecklingen genom omvärldsbevakning, eftersom kostnadsminskningar och kvalitetsförbättringar kan vinnas genom att använda IT för att förenkla administration, frigöra tid för omsorg och för öka patientsäkerheten. IT-utvecklingen går snabbt och det är en utmaning att leva upp till de krav och förväntningar på utveckling som finns i organisationen. Idag tvingas förvaltningen att prioritera den grundläggande nivån före fortsatt utveckling. En intern omfördelning av resurser till IT-stöd och utveckling är nödvändig. Den 1 juli 2016 ändrades taket i högkostnadsskyddet för avgifter inom äldre- och funktionshinderomsorg den så kallade maxtaxan, som regleras av socialtjänstlagens 8 kap 5. Ändringen innebär en höjning av maxtaxan till 1 991 kr per månad från dagens nivå på 1 772 kr per månad. Därför föreslås att maxtaxan inom socialförvaltningens äldre och funktionshinderomsorg ändras till 1 991 kr i och med budgetåret 2017. Kommunfullmäktige, Budget 2017 63(97)

Myndighetsutövning Barn och ungdom Inom barn- och ungdomsvården sker en nationell utveckling av antalet anmälningar om barn som far illa, liksom antalet inledda utredningar. Utvecklingen visar på att både antalet placeringar och kostnaderna för dessa ökar. Ovanpå denna redan ansträngda situation ökade antalet ensamkommande barn kraftigt under 2015, men har sedan sjunkit till tidigare nivåer. Denna utveckling i kombination med stor personalomsättning och stora svårigheter att rekrytera personal har lett till att den nationella situationen är allvarligt ansträngd. Situationen i Nässjö följer den nationella utvecklingen, även om ett målmedvetet arbete för att nå kvalitet i uppdraget och en rimlig arbetssituation skapat något bättre förutsättningar att klara uppdraget. Antalet inledda utredningar i Nässjö ökade mellan 2013 och 2015 med 50 procent när ensamkommande exkluderas. En prognos för 2016 baserat på inflödet under årets fyra första månader visar att antalet anmälningar i förhållande till 2013 års nivå kommer att öka med 95 procent och motsvarande siffra för inledda utredningar visar en ökning med 126 procent. Nivåerna har aldrig varit högre. Detta har medfört en kraftigt ökat arbetsbelastning Inför 2016 förstärktes budgeten med 4,5 miljoner kronor och ett omfattande utvecklingsarbete initierades med övergripande mål att skapa rimlig arbetsbelastning och högre kvalitet. Detta har lett till att den negativa utvecklingen har bromsats upp och vänts. Även om det fortfarande är ett lågt antal sökande och rekryteringsarbetet tar lång tid, så har både vakanta och nytillsatta tjänster besatts med socionomer med erfarenhet. Det uthålliga och målmedvetna förbättringsarbetet visar på goda resultat och arbetet fullföljs även under 2017. Vuxna/funktionshinder Missbrukar- och beroendevården prognosticerar ett underskott på 6 miljoner för 2016 kopplat till externt köpt vård till följd av ett ökat vårdbehov. Det totala antalet aktuella ärenden har inte ökat på något dramatiskt sätt, men vårdtyngden och komplexiteten är mer omfattande, vilket leder till ett större behov av externa placeringar. I en kommun av Nässjös storlek kan detta variera över tid och i dagsläget finns det fler unga personer med destruktivt missbruk, nyinflyttade och med stor tillgång till narkotika. Under de senaste två åren har fem unga missbrukare avlidit till följd av allvarligt missbruk. Den omorganisation som skulle ge kommunen större möjligheter att tillgodose missbruksproblematiken på hemmaplan är ännu inte helt genomförd på grund av rekryteringssvårigheter. Omorganisationen kommer dock att ge positiva effekter på längre sikt. Det är dock inte rimligt att förvänta sig att den missbrukssituation som råder i Nässjö idag kan hanteras med öppenvårdsresurser och aktuell placeringsbudget. Inom handläggningsområdena LSS och psykiska funktionshinder har bemanningen förstärkts efter kritik från kommunrevisionen. För att också sträva mot en högre kvalitet i arbetet fastställde förvaltningsledningen och dåvarande två nämnder ett bemanningsnyckeltal på 60-70 aktuella ärenden/handläggare. 2016 ligger dock handläggarresurserna fortfarande långt ifrån denna ambitionsnivå, vilket påverkar kvaliteten i utredningsarbetet men framförallt uppföljningen av de beslutade insatserna. Inom området psykiska funktionshinder har varje handläggare idag 100 pågående ärenden och inom LSS är nivån 137. Antalet LSS-berättigade ökar med cirka 2 procent årligen nationellt sett. I Nässjö har dock antalet aktuella insatser ökar med 6,8 procent mellan 2014 och 2015, och antalet aktuella personer har ökat med drygt 3 procent. För att nå en rimlig arbetsbelastning och en god kvalitet i arbetet krävs förstärkning med en tjänst inom psykiska funktionshinder och två tjänster inom LSS. Ekonomiskt bistånd Inom enhet ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheten utgår arbetet från den tydliga arbetsprocess som förvaltningen arbetade fram under 2014 under namnet Från ekonomiskt bistånd till egenförsörjning. Arbetet har hittills skapat en effektivare handläggning och ett tydligare samarbete mellan handläggare och arbetsmarknadsenheten. Rent ekonomiskt har ett förändrat arbetssätt och en förstärkning av handläggarresurserna varit lyckosamt, trots att det finns en ännu större potential när arbetsmarknadsenheten är fullt utbyggd och ännu mer inriktad på att ha välanpassade program och insatser för att kunna bedriva en arbetslivsinriktad integration. Trots att budgeten för ekonomiskt bistånd sänkts för andra året i rad redovisas ett nollresultat efter tertialuppföljningen 2016. Under 2016 kommer enheten ta över en tjänst från Nässjö Lärcenter som handlägger "Glappet". Dessutom kommer samordningsförbundet Finsam att finansiera en halvtids samordningstjänst under tre år, med början hösten 2016. Arbetsinsatsen och placeringskostnader för att hantera våld i nära relation och våldsbejakande extremism ökar. Mer resurser kommer därför att behöva avdelas till dessa områden men detta bedöms kunna hanteras inom enhetens befintliga budgetram under 2017 under förutsättning att budgeten inte sänks. Äldreomsorg Arbete med att ta fram en utvecklingsplan för äldreomsorgen har pågått sedan 2015 och målet är nu att den nya Kommunfullmäktige, Budget 2017 64(97)

planen antas av nämnden under hösten 2016. Det är nu ett år sedan äldreomsorgen delades in i två avdelningar, en för särskilt boende och en för hemtjänst samt hälso- och sjukvård. Den nya organisationen har redan visat på ökat fokus då de olika avdelningarna haft möjlighet att arbeta aktivt med uppsatta mål och därmed en ökad måluppfyllelse. Satsningar behöver göras inom hela verksamheten för att uppnå en god kvalitet i brukarnas genomförandeplaner. 2016 tilldelade staten medel för att höja bemanningen inom äldreomsorgen. Socialförvaltningen har med dessa medel anställt resurspersoner till verksamheterna. Resurspersonerna är en tillgång för verksamheterna och har medfört tid för kvalitetsutveckling av verksamheten samt höjd personalkontinuitet för brukarna, då färre vikarier har använts. Det finns i dagläget en del frågetecken kring det nya kravet på hjälp utan dröjsmål på särskilt boende. Beroende på hur detta ska tolkas och i väntan på prejudicerande domar väljer förvaltningen att avvakta innan större förändringar genomförs. Det dyraste scenariot innebär en ökad bemanning nattetid på alla särskilda boende med ytterligare en person varje natt. Denna ökning ger i så fall en ökad kostnad för nattbemanningen med cirka 9 miljoner årligen. Äldreomsorgen i Nässjö har tillsammans med övriga delar av förvaltningen arbetat mycket aktivt med arbetsmiljön. De höga sjukskrivningstalen är en bidragande orsak till att avdelningarna har svårt att uppnå en budget i balans. Hemtjänsten, hälso- och sjukvården och särskilt boende har tagit fram handlingsplaner med strategiskt viktiga områden som avdelningarna behöver arbeta vidare med 2017 för att uppnå en god arbetsmiljö. Det är ett prioriterat arbete utifrån såväl ett kvalitets- som ett ekonomiperspektiv. Hemtjänsten Det finns behov av ökad teamsamverkan mellan yrkeskategorier som är involverade i brukarens insatser för att uppnå en samordnad personcentrerad vård och omsorg. Fokus är också att vidareutveckla planeringen utifrån behov, uppnå kontinuitet i personalgrupperna och ledning, samt att utveckla samverkan mellan hemtjänstgrupperna, larmfunktion och hälso- och sjulvårdsenheten. Verksamheten ser ett stort behov av IT-stöd för att effektivisera, säkra upp och förbättra kvaliten exempelvis nyckelfri hemtjänst och möjlighet till mobil dokumentation. Möjligheter för vårdnära servicetjänster kommer att ses över 2017. Särskilt boende Under 2017 kommer särskilt boende ta emot praktikanter för de som går utbildningen Vårdnära servicetjänster som är ett integrationsprojekt. Målet med utbildningen är att skapa intresse för, och att möjliggöra att eleven går vidare till undersköterskeutbildning eller eventuellt får anställning som servicepersonal i vården. Det kan ske genom att skapa nya yrkesroller som är specialiserade på vårdnära service som kan bidra till att lösa bristen på vårdutbildad personal, förbättra kvaliteten i arbetet och samtidigt arbeta på ett klokt sätt med en arbetsmarknadsinriktad integration. Projektet finansieras av statsbidrag. Avdelningen kommer fortsätta att lägga kraft på avtal och avtalsuppföljning för att köpa rätt saker till rätt pris från rätt leverantör. Arbete kring avtalen har också inneburit en ökad kvalitet i de livsmedelinköp som görs till de särskilda boendena. Avdelningen arbetar mer aktivt med investeringar och investeringsprocessen både kring fastigheterna men även kring inventarier. En investeringsplan både på kort och långsikt håller på att arbetas fram. Avdelningen har också ökat sitt samarbete med tekniska service förvaltningen både utifrån köp av lokalvårdstjänster till förbättringsarbeten kring kosten för äldre. Området kost är ett viktigt område både utifrån den övergripande nöjdheten samt även utifrån den hälsofrämjande aspekten för de äldre. Hälso- och sjukvård Verksamheten kommer fortsätta att arbeta med åtgärder för att förbättra patientsäkerheten genom bland annat uppdatering av riktlinjer och rutiner samt preventivt arbete utifrån resultat från kvalitetsregister. För att kunna möta behovet av en mer avancerad hemsjukvård/palliativ vård kommer det ske ett ökat samarbete mellan hemtjänst och hemsjukvården för att optimera insatserna i hemmet. Behovet av omvårdnad kommer att öka vilket gör att det är av stor vikt att rätt kompetens används på rätt sätt. Idag utför undersköterskorna inom hemtjänsten till stor del så kallade vårdnära tjänster som städ, tvätt och matdistribution. Under 2016-2017 kommer det ske utvecklingsarbete inom dessa verksamheter för att säkerställa att rätt kompetens finns där behovet är som störst. För att säkerställa en kvalitativ vård behövs det kompetensutveckling för alla personalgrupper. Den hemsjukvård som sker idag och i framtiden har inte tidigare utförts vilket gör att det finns ett kunskapsglapp i hur omvårdnaden samt hur den avancerade hemsjukvården ska utföras. Behovet av specialistsjuksköterskor är stort och det finns få att rekrytera. Därför behöver förvaltningen se över möjligheterna hur kompetensutveckling och kompetensförsörjningen kan säkerställas nu och långsiktigt. Kommunfullmäktige, Budget 2017 65(97)

Funktionshinderomsorgen Ökningen av antalet LSS insatser 2015 jämfört med 2014 motsvarade drygt 6 %. Insatsen bostad med särskild service ökade 14 % under samma år. Omsättningen på platser inom de befintliga boendeformerna är låg, vilket är kopplat till låg medelålder och liten flytt mellan olika kommuner Sedan flera år tillbaka har förberedelser pågått för att öka antalet platser inom bostad med särskild service i form av gruppbostad och servicebostad till att motsvara kommuninvånarnas behov. En orsak till att fler platser erfordras är volymökningen av funktionshinderomsorgens insatser till målgrupperna. Nedan ges en beskrivning av den boendeplanering som har genomförts och vad som återstår under de kommande åren. Servicebostäder 2014 påbörjades ett arbete med att anpassa funktionshinderomsorgens fyra servicebostäder för personer med intellektuella och fysiska funktionshinder till att omfatta tre större boendeformer med totalt 36 lägenheter som motsvarar gällande lagstiftning, riktlinjer och krav. Förändringen genomförs i tre steg. För personer med psykiska funktionsnedsättningar finns det två servicebostäder, Brogatan och Norråsagatan, som under året planeras omfatta totalt 24 lägenheter. Det finns idag över 20 personer som har ej verkställda boendebeslut och att flera personer har fått boendebeslutet verkställt genom extern placering. För att kunna verkställa fattade beslut finns behov av två nya servicebostäder för personer med psykiska funktionshinder med tolv lägenheter vardera att inrättas under planperioden 2017-2020. Gruppbostäder Två nya gruppbostäder med sex platser vardera har tagits i bruk för personer med intellektuella och fysiska funktionshinder under 2016, Änggatan och Tranbärsstigen. Totalt har funktionshinderomsorgen 42 platser i gruppbostad riktad till målgruppen, vilket beräknas motsvara kommuninvånarnas behov under de kommande åren. Tidigast 2020 bedöms ytterligare en gruppbostad för personer med intellektuella och fysiska funktionshinder behöva vara färdigställd. För personer med psykiska funktionshinder finns det idag ingen gruppbostad, varför en planering för att tillskapa en gruppbostad med sex platser kommer att påbörjas under 2016. Övriga behov Det behöver tillföras medel för bemanning av ordinärt boende Rosengatan, som har tolv ej fullvärdiga lägenheter med gemensamhetsutrymmen, i avvaktan på att beviljat beslut om servicebostad kan verkställas i lokaler som motsvarar gällande lagkrav, totalt c:a 5,5 mkr. Funktionshinderomsorgen har under planperioden behov av att inrätta 2-4 lägenheter för insatsen annan särskilt anpassad bostad, vilket är en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov, men utan fast bemanning. En planering för att tillskapa lägenheterna kommer att påbörjas under 2016. Omvärldsanalys Övergripande Strategisk boendeplanering på kort och lång sikt är av stor betydelse för nämndens verksamheter, dels för att tillgodose nämndens målgruppers behov av bostäder, men också för att särskilda boendeformer utformas så att en god kvalitativ vård- och omsorg kan ges på ett kostnadseffektivt sätt. Det är fortsatt stora flyktingströmmar som kommer till Sverige, vilket påverkar socialförvaltningen. Allra tydligast märks detta inom barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd samt arbetsmarknadsenhet. Det börjar också märkas inom våld i nära relation, funktionshinder och äldre. Utmaningen är att ha resurser för att kunna hantera inflödet, att skapa ett innehåll i insatserna som leder mot god integration och egen försörjning, samt att arbeta på ett systematiskt sätt med de återsökningsmöjligheter som finns för att så långt det är möjligt undvika kommunala merkostnader. En förutsättning för att klara integrationen är tillgång till bostäder och en fungerande jobbstrategi samt att socialförvaltningen får täckning för de kostnader, som inte täcks av återsök, via generella statsbidrag Staten ställer genom lag och författningar och via sin tillsynsmyndighet Inspektionen för vård och omsorg, högre kvalitetskrav på verksamheten. De kommande åren kommer därför fortsättningsvis att präglas av ett systematiskt Kommunfullmäktige, Budget 2017 66(97)

arbetssätt med uppgifter från verksamhetssystemet, resultatet av Öppna Jämförelser och andra data som underlag för nämndens målarbete och förvaltningens förbättringsarbete. Med denna systematik når vi en kunskapsstyrd och processorienterad verksamhet. Förutom nationella krav behöver förvaltningen fortsättningsvis vara en attraktiv arbetsgivare för att leva upp till nuvarande och kommande medarbetares förväntningar av kompetensutveckling för att klara personalförsörjning på sikt. Det finns ett lagförslag som berör utskrivningsprocessen och samverkansformerna mellan slutenvården, primärvården och kommunen. Förslaget innebär en förkortad process vid utskrivning, från dagens fem dagar inom somatiken och 30 dagar inom psykiatri till tre dagar, helgdagar inkluderat. Antas lagförslaget innebär det merkostnader då yrkeskategorier (biståndshandläggare och paramedicinare), som i dag inte arbetar helg kommer att behöva göra det, samt att det kommer krävas en högre bemanning i hemtjänsten för att klara snabba förändringar. Antalet vårdplatser på sjukhus minskar i hela landet. Vårdtiden har minskat vilket innebär att tidigare sjukvårdande behandlingar som avslutats på sjukhus nu fortsätter i hemmet. Även behovet av rehabiliterande insatser har ökat. Fokus är att patienten i största möjliga omfattning ska vårdas i hemmet. Den palliativa vården har lyfts fram och fler väljer att avsluta livet i sitt hem, vilket i många fall kräver omfattande sjukvårdande insatser från hemsjukvården. Den palliativa vården innebär också att närstående ska ges stöd. Kostnaderna för denna vård innefattar läkemedel, sjukvårdsmaterial, avancerad medicinsk teknik, hjälpmedel samt ökade insatser av legitimerad personal. Socialförvaltningen deltat aktivt i det regionala utvecklingsarbetet inom palliativvård och vårdsamordning. I Sverige pågår i dag en snabb digitalisering och utveckling av så kallade välfärdstjänster. Det är en utveckling som skett framförallt inom den privata sektorn, men som under 2010-talet allt mer slagit igenom i den offentliga sektorn. Det är nödvändigt att delta i utvecklingen för att kunna möta den framtida ökningen av omsorgsbehov. En annan viktig aspekt är att svara upp mot den nya generationens krav och behov av IT-tjänster. För att kunna dra nytta av den utveckling som pågår blir det extra viktigt för socialförvaltningen att avsätta resurser för ITutveckling. Myndighetsutövning De ökade statliga kraven fordrar kortare handläggningstider, god tillgänglighet och utveckling av individdokumentation. Socialstyrelsen har tagit initiativ till att implementera en nationell dokumentationsstruktur som baseras på internationell klassifikation av funktionstillstånd, kallat IBIC (Individens behov i centrum). Tidigare satsning på ÄBIC (Äldres behov i centrum) kommer att ingå som en del i detta. Fullt utbyggt kommer detta att gälla för såväl myndighetsutövning som verkställighet inom äldreomsorg, funktionshinderomsorg, samt den kommunala hälso- och sjukvården. Arbetssättet kommer att behöva stödjas av olika dokumentationsmoduler som systemleverantörerna håller på att utveckla. Förutom systemkostnader kommer implementeringen att medföra utbildningskostnader för all personal inom målgruppsområdena. Enligt den senaste tidsplanen kommer ett införande av IBIC ligga tidigast våren 2017. Inom barn- och ungdomsvården gör regeringen en nationell flerårssatsning för stärkt bemanning och kompetensutveckling. Satsningen omfattar 250 miljoner årligen under åren 2016-2019. Satsningen ska avse att underlätta socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet. Den ska primärt inriktas på handläggande personal, men även arbetsledande och administrativt stödjande personal bör kunna komma i fråga. Medlen ska användas till rekrytering av personal i den sociala barn- och ungdomsvården. Några mer detaljer kring resursfördelningen och vad det innebär för Nässjö kommuns del har inte presenterats ännu. Äldreomsorg De nya kraven kring hjälp utan dröjsmål kommer att generera ökade merkostnader för höjd bemanning på särskilt boende för äldre. Utifrån dessa nya krav behöver avdelningen gå igenom och göra en översyn av hur resurser till de särskilda boendena fördelas. Framförallt utifrån aspekten kring att natten idag är anslagsfinansierad och dagen resursfördelad. För att sammantaget anpassa förvaltningen mot de stora förändringarna som sker i omvärlden är det viktigt att förvaltningen arbetar med att utveckla insatserna i det ordinära boendet både för hemtjänst och hälso- och sjukvård. Tiderna för hur länge en person ligger på sjukhus kommer att bli kortare och kommunen kommer att behöva anpassa sin organisation för att kunna ta emot svårt sjuka, palliativa patienter med behov av avancerad sjukvård på kortare varsel än tidigare. Det innebär också ett ökat tryck och nya krav på korttidsplatser. Det finns därför behov av ökad samverkan internt och externt kring korttidsplatser kontra insatserna i det ordinära boendet. Kommunfullmäktige, Budget 2017 67(97)

Nya krav kommer att kräva fortsatt arbete med ständiga förbättringar, kompetensutveckling och kvalitetsutveckling av verksamheterna. Ett ökat brukarfokus ska ligga till grund för dessa förändringar där den enskildes egna förmågor och livsmiljö är grunden i en personcentrerad omvårdnad. Den enskildes genomförandeplan är ett mycket viktigt verktyg som förvaltningen behöver arbeta vidare med för att kunna möta brukarna med ett gott bemötande i varje möte. Funktionshinderomsorgen Enligt nationell statistik har och kommer insatser till personer med funktionsnedsättningar att öka med cirka 3 procent årligen. Nässjö kommuns underlag till statistiken visar att funktionshinderomsorgens insatser lokalt har ökat kraftigare än för landet i övrigt. Målgruppens ökning av antalet insatser är orsaken till underskotten i flertalet av de sex resursfördelningssystem som är kopplade till funktionshinderomsorgens insatser. De ekonomiska konsekvenserna som ökningen medför är beroende av vilken/vilka insatser som ökningen står för. För att säkerställa myndighetsutövning och verkställighet avseende olika insatser pågår ett kontinuerligt arbete med att utarbeta och revidera riktlinjer för respektive insats. Kvalitetsnivån som nämnden fastställt i riktlinjerna avspeglar sig i resurstilldelningen till verkställigheten. För att få budget i balans inom resursfördelningssystemen behöver ytterligare medel tillföras för att motsvara målgruppsökningen. Alternativt erfordras att innehåll och kvalitetsnivån på insatsen sänks, vilket kan bli problematiskt om man ska följa lagstiftarens intentioner. Nässjö kommun har under 2015 skapat en effektiv organisation för arbetsmarknadsåtgärder i syfte att öka människors möjligheter att förankra sig på arbetsmarknaden eller påbörja studier. I samband med detta har enheten personalmässigt dimensionerats till att motsvara den volym som verkningsfulla insatser till målgruppen erfordrar. Detta kräver en god samverkan med interna och externa samverkanspartners till exempel med arbetsförmedling och lokala arbetsgivare. 2016 antog kommunfullmäktige en Jobbstrategi för Nässjö kommun som inkluderar socialförvaltningens insatser. Omvärldsförändringar kan medföra att ytterligare insatser måste tillskapas och finansieras under planperioden för att uppnå ökad egenförsörjning hos enskilda. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Nämnd 911 900 900 900 900 Ledning, administration och förvaltningsövergripande verksamhet varav 59 293 60 745 59 814 59 814 59 814 Lokaler 30 559 30 327 30 327 30 327 Fordon 5 400 5 400 5 400 5 400 IT 8 882 8 882 8 882 8 882 Poolorganisation 2 722 2 765 2 765 2 765 Omsorgsavgifter -10 420-10 420-10 420-10 420 Myndighetsutövning 123 462 125 068 126 966 129 466 129 466 Gemensamt 3 898 4 594 4 594 4 594 4 594 Ekonomiskt bistånd 43 859 47 725 43 816 43 816 43 816 Vuxna/funktionshinder 17 301 13 724 16 838 16 838 16 838 Barn och ungdom 58 404 59 025 61 718 64 218 64 218 Äldreomsorg 291 699 295 371 297 693 297 693 297 693 Gemensamt 12 792 14 027 14 506 14 506 14 506 Särskilt boende 138 521 140 750 141 739 141 739 141 739 Kommunfullmäktige, Budget 2017 68(97)

Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Hemtjänst 88 787 87 376 87 934 87 934 87 934 Övriga insatser i ordinärt boende 10 998 11 223 11 340 11 340 11 340 Hälso- och sjukvård 40 601 41 995 42 174 42 174 42 174 Funktionshinderomsorg 160 204 174 864 183 077 183 077 183 077 Gemensamt 19 329 19 717 19 839 19 839 19 839 Intellektuellt och fysiskt funktionshinder Psykiatri, missbruk och beroende 52 185 57 832 61 178 61 178 61 178 35 740 40 747 40 892 40 892 40 892 Personlig assistans 36 112 37 787 38 277 38 277 38 277 Arbete och sysselsättning 16 838 18 781 22 891 22 891 22 891 Summa socialnämnden 635 569 656 948 668 450 670 950 670 950 Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Medborgare ska uppleva en god kvalitet vid varje möte med socialförvaltningens verksamheter God och lättillgänglig information och kunskapsspridning om socialförvaltningens verksamheter Rättssäker verksamhet på alla nivåer i socialförvaltningen Indikatorer Nöjdhet inom hemtjänst, målvärde ska vara minst 90 (utfall 2016 var värdet 88) Nöjdhet inom äldreomsorgens särskilda boende, målvärde ska vara minst 90 (utfall 2016 var värdet 90) Nöjdhet hos patienter som har insatser från hälso- och sjukvården, målvärde ska vara minst 90 Den sammantagna nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens verksamheter ska uppgå till 90 Andel svarande på brukarenkäter, målvärde minst 70 % Den samlade upplevelsen hos myndighetsutövningens brukare att situation förändrats positivt ska uppgå till minst 90. Skapa fler träffpunkter för ökad delaktighet och inflytande Minst 1 artiklar/reportage per månad i lokala media där nämnd eller förvaltning tagit initiativet Minst 86 % av genomförandeplanerna ska ha godkänd kvalitet (utfall 2015 var värdet 84%) Minst 90 % av vårdplaner inom hälso- och sjukvård har godkänd kvalitet (utfall 2015 var värdet 89 %) Minst 4 nya riktlinjer för insatser till enskild ska vara antagna av socialnämnden 2017 Kommunfullmäktige, Budget 2017 69(97)

Nämndmål Ökad egenförsörjning Bostäder till nämndens målgrupper finns med i kommunens strategi för boendeplanering Ökat fokus på barnets rätt Indikatorer Andelen avslutade personer anvisade från ekonomiskt bistånd till arbetsmarknadsenheten som fått arbete eller påbörjat studier ska vara minst 60 %. Årlig behovsinventering är genomförd Andel avslutade barnavårdsutredningar inom 4 månader ska uppgå till minst 85 % (utfall 2016-09 var värdet 52 %) Ekonomi Nämndmål Budget i balans Effektivt genomförd verksamhet av tilldelade resurser Indikatorer Budgetavvikelse ska vara 0 eller positivt för socialnämnden Hemtjänst ska minst ha minst 65 % av total arbetstid som brukartid Boendestöd ska minst ha minst 65 % av total arbetstid som brukartid Sjuklönekostnadens andel av total lönekostnad ska vara högst 1,5 % (2015 var värdet 1,9 %) Medarbetare Nämndmål Professionellt ledarskap och medarbetarskap God arbetsmiljö, såväl fysisk som psykosocial Indikatorer Delindex ledarskap ska uppnå till minst indextal 75 i socialförvaltningen i 2018 års enkät (2016 var värdet 70) Medarbetarindex ska uppnå till minst indextal 65 i socialförvaltningen, i 2018 års enkät. (2016 var värdet 64) Delindex för brukar- och kundorientering ska uppnå till minst 65 i socialförvaltningen i 2018 års enkät (2016 var värdet 60) Sjukfrånvaron ska vara högst 5,6 % för socialförvaltningen 2017 (2016-06 var värdet i 7,9 %) Verksamhet/utveckling Nämndmål Hållbart och strategiskt utvecklingsarbete baserat på omvärldsbevakning, lagkrav och evidens. Verksamheterna ska aktivt bedriva ett vardagsnära förbättringsarbete, som är dokumenterat och synliggjort Indikatorer Minst en utvecklingsplan ska vara utarbetad varav en är för hälso- och sjukvård inkl. palliativvård Genomsnittstid för utskrivningsprocessen från slutenvården ska vara 3 dagar. Tre utvecklingsprojekt ska vara påbörjade inom välfärdsteknik Minst 20 förbättringsarbeten ska vara genomförda och publicerade internt Kommunfullmäktige, Budget 2017 70(97)

21 Tekniska servicenämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader 10 930 10 342 14 011 14 011 14 011 Övriga kostnader 67 907 69 427 70 857 72 055 73 564 Summa kostnader 78 837 79 769 84 868 86 066 87 575 Intäkter -15 405-8 674-10 939-10 939-10 939 Nettokostnad 63 432 71 095 73 929 75 127 76 636 Antal årsarbetare 24 Kronor per invånare* 2 416 * Beräknat invånarantal 2017: 30 600 Verksamhetsbeskrivning Tekniska servicenämndens verksamhet omfattar samhällsbyggnad, inklusive huvudmannaskap för gator och parker, samt trafikfrågor, kost- och städverksamhet, bygg- och fastighetsförvaltning, arbetsmarknadsverksamhet och skogsförvaltning. Nämnd Verksamheten omfattar tekniska servicenämndens och beredningsutskottets sammanträden. Nämnden finns representerad i vägsamfälligheter, kommunala rådet för funktionshinderfrågor och bostadsrättsföreningar. Tekniska servicenämnden ska verka för att den anslagsfinansierade verksamheten, de särskilda redovisningsenheterna och förvaltningens resultatenheter drivs på ett rationellt och ekonomiskt fördelaktigt sätt. Nämnden ska noga följa verksamheten och via rapporter och uppföljningar besluta om de förändringar som krävs. Central ledning och administration Förvaltningens centrala ledning och administration är organiserad som en stabsenhet där förvaltningsekonom och administratör är direkt underställda förvaltningschefen. Verksamheten omfattar övergripande styrning och uppföljning av förvaltningens verksamhet och ekonomi, posthantering och ärenderegistrering, ledningsgruppsarbete samt medverkan i förvaltningens samrådsgrupp. Anslagsfinansierad verksamhet Samhällsbyggnadsavdelning Avdelningen svarar för projektering av om- och nybyggnad av gator, parker och tomtmark i kommunen. I verksamheten ingår dessutom förvaltning av kommunens skogar, vilket bedrivs som särskild redovisningsenhet. Förvaltning av kommunens markreserv, iordningställande och försäljning av tomtmark för boende och näringsliv, utarrendering av mark och kolonilotter är också viktiga delar av verksamheten. Inom trafiksidan handläggs trafikärenden, såsom lokala trafikföreskrifter, dispenser av olika slag och parkeringstillstånd för rörelsehindrade. I övrigt handläggs trafiksäkerhetsfrågor, parkeringsövervakning, upplåtelse av offentlig mark, renhållningsfrågor och bidrag till enskilda vägar med mera. Avdelningen utövar kommunens huvudmannaskap för allmänna platser: gator och vägar med tillhörande gångbanor, gång- och cykelvägar, torg, allmänna parkeringsplatser och parker. Vidare ingår gatubelysning (cirka 9 400 ljuspunkter) utmed våra gator och vägar i kommunen. Uppdraget att svara för att drift och underhåll av gator köps av NAV Entreprenad, avdelningen svarar för beställning och uppföljning av detta uppdrag. Kommunfullmäktige, Budget 2017 71(97)

Särskilda redovisningsenheter Arbetsutvecklingsavdelning Arbetsutvecklingsavdelningen består från 2017-01-01 av en skogsenhet, en serviceenhet och en kombinerad skogs/serviceenhet. Enheternas uppdrag är att utgöra arbetsplattformar med samhällsnyttig verksamhet för placering av personal från socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedling. Enheterna ansvarar också för att bevaka och anpassa verksamheten till de förväntningar som ställs på kommunen inom arbetsmarknadsområdet. Skogsförvaltning Organisatoriskt lyder skogsförvaltningen under samhällsbyggnadsavdelningen. Redovisningsmässigt fungerar verksamheten som en särskild redovisningsenhet. Skogsförvaltningens mål är att sköta kommunens skogar på ett ändamålsenligt sätt för miljön, det rörliga friluftslivet och de boende. Kommunen är certifierad skogsägare i FSC. Resultatenheter Fastighetsavdelning Fastighetsavdelningens verksamhet omfattar fastighetsförvaltning och fastighetsdrift. Avdelningens kärnverksamhet är att försörja kommunens verksamheter med lokaler. Egen personal utgörs av förvaltningspersonal, hantverkare, fastighetstekniker och vaktmästare. Fastighetsavdelning Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Personalkostnader 18 733 17 7360 19 410 Övriga kostnader 129 162 129 971 112 917 Summa kostnader 147 895 147 331 132 327 Intäkter -154 883-147 331-132 327 Nettokostnad -6 988 0 0 Ackumulerat resultat -2 911 Antal årsarbetare 34 Ram 2018 Plan 2019 Byggavdelning Byggavdelningens verksamhet omfattar projektansvar för renoverings, om- och tillbyggnads samt nybyggnadsprojekt samt att stödja och samarbeta med övriga förvaltningar och kommunala bolag med byggteknisk kompetens Egen personal utgörs av projektledare inom bygg, eltekniska installationer, ventilation, vatten och sanitet. Byggavdelning Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Personalkostnader 5 270 6 124 Övriga kostnader 1 642 1 583 Summa kostnader 6 912 7 707 Intäkter -6 912-7 707 Nettokostnad 0 0 Ackumulerat resultat 0 Antal årsarbetare 9 Ram 2018 Plan 2019 Kost- och städavdelning Kommunfullmäktige, Budget 2017 72(97)

Kost- och städavdelningens uppdrag är att producera näringsriktiga måltider till barn/elever samt till pensionärer, personal och allmänhet och att svara för städningen av lokaler för i huvudsak kommunal verksamhet. Kost- och städavdelning Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Personalkostnader 63 850 66 458 71 492 Övriga kostnader 41 308 43 995 43 289 Summa kostnader 105 158 109 453 114 781 Intäkter -104 965-109 453-114 781* Nettokostnad Ackumulerat resultat -1 220 Antal årsarbetare 149 Ram 2018 Plan 2019 * För att få en nollbudget har en utjämningsintäkt lagts på 1 791 000 kronor. Frukosttappet samt låg prishöjning på måltids- och städpriser år 2016 (besparingskravet) gör att avdelningen prognostiserar ett underskott även för år 2017. I resultatet ingår inte intäkter för sålda måltider eller städning till olika former av migrationsboende. Verksamhetsförändringar Fastighetsavdelningen Under hösten 2016 startade ett utvecklingsarbete med syftet att utöka driftorganisationen för att genomföra fler mindre investeringsprojekt och planerade underhållsprojekt i egen regi. Avdelningen har förstärkts med ytterligare en förvaltare enligt tilläggsbudget 1 år 2016 med uppdraget att samordna samtliga externa hyresrelaterade frågor. Byggavdelningen För att möta de planerade ny- och ombyggnationsbehoven i investeringsbudgeten har byggavdelningen förstärkts under hösten 2016 med ytterligare en projektledare med bygg- och konstruktionskompetens. Kost- och städavdelningen Ett ökat barnantal medför fler och större förskolor och fler elever på kommunens skolor. Detta innebär att större lokalytor måste städas och fler måltider tillagas och serveras. Minskningen av måltiderna till socialförvaltningen är av mer permanent karaktär och är en följd av att antalet vårdplatser minskat sedan den gemensamma kostorganisationen infördes samt frukosttappet. Ett utredningsarbete är påbörjat tillsammans med socialförvaltningen för att titta på hur situationen ska hanteras långsiktigt för att få bättre balans i avdelningens ekonomi. En översyn av chefsorganisationen och områdesindelningen inom avdelningen har gjorts och en ny ledningsstruktur och en förändrad områdesindelning har införts under hösten 2016. Omvärldsanalys Samhällsbyggnadsavdelningen bedömer att den barriär som stambanan och centralortens sjöar skapar mellan stadsdelarna i Nässjö innebär en stor sårbarhet för det relativt stora trafikflödet som finns inom Nässjö tätort. Avsaknaden av en sammanhållen ringled runt Nässjö stad får till följd att det blir en hög trafikbelastning genom Nässjö via Sörängsvägen och Brogatan, vilket påverkar slitage, buller och trafiksäkerhet negativt. Den hårda trafikbelastningen på Brogatan påverkar även miljön och medför höga värden avseende miljökvalitetsnormerna för PM 10 (partiklar), vilket innebär att förvaltningens bedömning är att en planering och byggnation av en hel ringled måste genomföras. Förvaltningen föreslår att byggnationen delas in i fyra etapper som byggs under perioden 2019 2028. En första etapp bör vara delen mellan Kvarntorpsrondellen och Isåsavägen, eftersom detta ger en alternativ förbindelse mellan stadsdelarna och löser problemet med den på sikt utdömda Spexhultsbron. Under senare år har intresset för företagsetableringar ökat. Detta är mycket positivt och det fortsatta utvecklingsarbetet med detaljplaner och kompletterande markinköp för utbyggnad av industriområden i Gamlarp, Bråna, Sörängen och Forserum fortsätter. Kommunfullmäktige, Budget 2017 73(97)

För att skapa en attraktiv kommun och boendemiljö är arbetet med att ta fram detaljplaner för bostadsexploateringar som passar alla former av boende mycket viktigt. Arbetet med att ta fram planer så att det finns en beredskap för snabb utbyggnad i flera områden i kommunen behöver prioriteras. Detaljplanearbetet med ett nytt bostadsområde norr om Alsberg är klart och utbyggnaden påbörjades hösten 2016. Området närmast Skogsvägen i Folketsparkområdet kommer eventuellt att bli aktuellt för hyresrätter och i Forserum kommer området väster om Lillsjövägen att aktualiseras för bostadsbebyggelse. Byggnationen av 27 bostadsrätter på kvarteret Kavalleriet är påbörjade och arbetet med ny detaljplan för Gambrinus stadssida pågår och ska vara klart under 2017. Inom stadskärnan kommer ombyggnad av Rådhusgatan mellan Stortorget och Skolgatan göras under 2017, dessutom kommer en upprustning av Köpmansgatan mellan Järnvägsgatan och Rådhusgatan att påbörjas. Ett område som bör visas särskild uppmärksamhet är området på norra sidan om Brogatan där det finns möjligheter till både bostäder och handel. Utredningsuppdraget för det centrala kvarteret Ärlan kommer att påbörjas under året. Ett av kommuninvånarnas framförda önskemål är ytterligare utbyggnad av gång- och cykelvägsförbindelser, vilket innebär att arbetet med utbyggnad av gång- och cykelvägnätet bör prioriteras. En revidering av Gång- och cykelvägsplanen har gjorts. I den finns ett antal utpekade aktuella projekt, bland annat en fortsättning av GC-led utmed Anneforsvägen, detta som en fortsättning av den nybyggda delen till Hunseberg. Andra aktuella GC- och trafiksäkerhetsobjekt är att fortsätta utbyggnaden av cykelbanan utmed Ingsbergsgatan och Parkgatan samt att säkra korsningarna mellan Prästgatan och Rådhusgatan och Tullgatan Anneforsvägen. Cykelvägar i korsningen Koltorpsgatan och Handskerydsvägen ska justeras och en eventuell annan sträckning av cykelvägen mot Lövhult i anslutning till Sörängsrondellen ska projekteras. Energi- och miljöfrågor får en ökad betydelse och kommer att bli en viktig aspekt i all verksamhet och inom samhällsbyggnadsområdet är behovet av fortsatt utbyte till energisnålare gatubelysningen av stor vikt. Trafikplanering och dagvattenproblematik är två andra områden som måste hanteras genom både inriktningsbeslut och tillförsel av ekonomiska resurser. Under 2015-2016 har en underhållsutredning av kommunens gatu- samt gång- och cykelvägsnät genomförts. Resultatet från utredningen visar på ett mycket stort behov av beläggningsunderhåll. Kalkylen visar på ett eftersatt gatuunderhållsbehov på ca 44 miljoner kr. Om detta fördelas över de närmaste fem åren betyder det att cirka 8,8 miljoner kronor bör budgeteras för eftersatta underhållsåtgärder, detta utöver det normala underhållsbehovet. Totalt budgetbehov för beläggningsunderhåll för de närmaste fem åren skulle därmed uppgå till cirka 17,4 miljoner kr/år. Budgetbehovet för motsvarande underhåll på gång- och cykelvägsnätet uppgår till cirka 1,6 miljoner kr/år. Inom arbetsmarknadsområdet är behovet av att bereda arbetssökande och försörjningstagare en meningsfull sysselsättning stort. Ökat utanförskap och arbetslöshet innebär ett högre tryck på arbetsmarknadsenheten och de egna arbetsenheterna. Avdelningens uppgift är att utveckla och hitta fler meningsfulla arbetssysselsättningar, vilket innebär en fortsatt kompetensutveckling bland annat avseende kulturkunskap och arbetsledning. Vikten av väl fungerande plattformar på enheterna ökar och att bygga upp dessa är en stor utmaning när omsättningen av medarbetare är stor. De ekonomiska ramarna begränsar utrymmet att tillgodose det ökade behovet av sysselsättning. Arbetsutvecklingsavdelningen kommer att utökas med en arbetsenhet under 2017. Inom byggsektorn är det högkonjunktur, och samtliga kommuner i närområdet har bostadsbrist. För växande kommuner ökar behovet av verksamhetslokaler, vilket innebär att byggbranschen har väldigt mycket att göra. Byggavdelningen måste därför ha genomtänkta upphandlingar med välplanerade tidplaner för att locka till sig anbudslämnare. Kravet på bra utrednings- och upphandlingsarbetet måste kombineras med verksamheternas krav på att snabbt kunna ta fram ändamålsenliga lokaler. Det här innebär att kraven på samordning av de önskemål som kommer från verksamheterna under utredning och projektering är av yttersta vikt. Det är ett flertal projekt som pågår och kommer att påbörjas under året. De stora är ny- och ombyggnationen av Runnerydsskolan, tillbyggnationer av Brinell-, Nyhems- och Åkerskolorna, samt projekteringen och upphandling av nya förskolorna i kvarteren Zodiaken 3 (Sparven) och Bullerbyn 1 (även byggnationen av Bullerbyn kommer att påbörjas under 2017). Till det här tillkommer ett stort antal mindre investerings- och planerade underhållsprojekt samt utredningar. Likt byggavdelningen påverkas fastighetsavdelningen av befolkningsökningen i Nässjö kommun. Behovet av fler lokaler för verksamheterna är påtaglig och kommer bli en stor utmaning att lösa. För att lösa de ökade kraven krävs en kombination av nyproduktion, tillfälliga lokaler och extern förhyrning. Det befintliga beståndet påverkas också då det blir fler elever i skolor och förskolor. Fastighetsavdelningen fortsätter sitt arbete med energi- och miljöfrågor. Dock finns inga riktade pengar i investe- Kommunfullmäktige, Budget 2017 74(97)

ringsbudget för 2017. Kost- och städavdelningen har under 2016 påbörjat arbetet med att revidera kostpolicyn. Avdelningen har inbjudit till träffar med olika intressenter såsom elever, köpande förvaltningar, politiker. För att även engagera intressegrupper utanför de kommunala verksamheterna som normalt deltar har även medborgare och andra intresseföreningar bjudit in. Den reviderade kostpolicyn kommer att redovisas under våren 2017. En översyn av befintliga avtal med köpande förvaltningar avseende kost- och städ ska påbörjas under 2017. Under 2017 kommer en upphandling av livsmedelsgruppen kolonial/djupfryst vilket kan komma påverka livsmedelskostnaden. Under året 2016 har livsmedelskostnaderna för kost- och städavdelningen ökat gentemot föregående år. Avdelningen har kunnat konstatera att det beror på olika orsaker såsom prisökningar av livsmedel, större andel ekologiskt inköpta livsmedel, mer specialkoster samt viss ökning av antalet måltider. Genom nya arbetsmetoder, ny utrustning och förbättrade lokaler skapas en bättre arbetsmiljö för de anställda på kost- och städavdelningen. Nya städmetoder införs successivt under perioden 2014 till 2017. Generellt för alla avdelningar är att nya lagar och förordningar påverkar verksamheten. Kompetensutveckling och olika typer av arbetsinsatser behövs. Ekonomi Verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Politisk verksamhet -110 0 0 0 0 Central ledning och administration 6 456 10 831 9 303 10 803 12 303 Samhällsbyggnadsavdelningen 7 035 8 425 9 175 8 865 8 865 Gata/park-verksamhet 47 070 49 396 51 383 51 391 51 400 Summa anslagsfinansierad verksamhet 60 451 68 652 69 861 71 059 72 568 Redovisningsenheter: Skogsförvaltningen -2 0 0 0 0 Arbetsutvecklingsavdelningen 2 982 2 443 4 068 4 068 4 068 Summa redovisningsenheter 2 981 2 443 4 068 4 068 4 068 Summa tekniska servicenämnden 63 432 71 095 73 929 75 127 76 636 Resultatenheter: Fastighetsavdelningen -6 988 0 0 0 0 Byggavdelningen 0 0 0 0 0 Kost- och städavdelningen 193 0 0 0 0 Summa resultatenheter -6 795 0 0 0 0 Kommunfullmäktige, Budget 2017 75(97)

Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Utveckla dialogen med våra kommuninvånare, kunder och leverantörer genom fler och regelbundna kontaktytor. Andelen berörda som tar del av den informationen skall öka Större projekt skall läggas ut, presenteras och uppdateras under genomförandetiden på hemsidan under 2017. Ökat fokus på barnets rätt Attraktiv livsmiljö. Indikatorer Antal (minst 95 % av träffar förvaltning och nämnd är kallade/inbjudna till) träffar med allmänheten, (brukarråd, samhällsföreningar, ideella föreningar, kommunsamråd m.m.) Bjuda in allmänhet till öppen visning av (minst 1st) något/några större projekt Identifiering av aktuella målgrupper för aktuellt projekt Antal (minst 10) regelmässiga träffar med övriga förvaltningar avseende förvaltningens verksamhet Uppföljning felanmälningar på både fastighets och gata/parkverksamheten med målsättning 100 % handlagda och minst 90 % åtgärdade med redovisning i hel- och halvårsrapporterna. De öppna nämndsammanträdena ska alltid avslutas med en frågestund Införa nämndrepresentation i matråd med minst en deltagare/termin/område. Uppföljning av följande projekt: - Ett bygginvesteringsprojekt- Ett anläggningsprojekt - Skräpinsamlingskampanjen (årliga på hösten) Mätning av besöksfrekvensen på hemsidan på aktuellt projekt Antal skriftliga informationer(minst 1 per projekt) som går ut till berörda Antal informationsträffar (minst 1 per projekt) som hålls med berörda i projektet Utveckla den digitala servicen med minst en ny tjänst. Lägga ut och presentera aktuella projekt på hemsidan: Ett bygginvesteringsprojekt, ett anläggningsprojekt och den årliga skräpinsamlingskampanjen. Mätning av besöksfrekvensen på hemsidan av aktuella projekt. Prövning av barnkonsekvenser enligt fastställd tjänsteskrivelse ska under 2017 ske i 100 % av alla politiska beslut som grundas på en tjänsteskrivelse. Redovisning av avsteg från de krav som ställs i upphandlingen av städkemikalier, använda kemikalier i städverksamheten. Uppföljning av antalet genomförda trafiksäkerhetsåtgärder på skolvägar. Färdig tomtmark för privat boende ska finnas till försäljning i samtliga tätorter och på minst två områden i Nässjö stad. Färdig tomtmark till försäljning för olika former av boende. Kommunfullmäktige, Budget 2017 76(97)

Nämndmål Indikatorer Färdig tomt/industrimark till försäljning för handels- och industrietableringar. Redovisning av antal genomförda åtgärder för utveckling av stadskärnan. Redovisning av antal genomförda åtgärder för att utveckling av mindre tätorter. Redovisning av antal genomförda trafiksäkerhetsåtgärder. Ekonomi Nämndmål God ekonomisk hushållning Effektivt utnyttjande av lokaler för att minimera totalytan. Fungerande ekonomisystem för bokning och aktivering av kapitaltjänstkostnader Utveckla inköps- och upphandlings-rutinerna för att: öka andelen ekologiska produkter minska antalet tillkommande kostnader i våra upphandlingar öka avtalstroheten avseende inköp av varor och tjänster Fungerande ekonomisystem för komponentavskrivning Indikatorer Inget överskridande på den anslagsfinansierade verksamheten Anvisat resultat på resultatenheterna Månadsvis ekonomiskredovisning med jämförelse mot budget och tidigare år vid varje teknisk servicenämnd Redovisning av beställda och betalda investeringsprojekt kvartalsvis. Total lokalyta/invånare för kommunens verksamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4 % per år under perioden 2014-2018. Mätningen ska göras mot de i bokslutet 2012 redovisade lokalytorna. Uppföljning vid halvårs- och årsrapport av antalet genomförda aktiveringar. Uppföljning av andelen ekologiska produkter ska öka till 18 % under 2016 Uppföljning av antalet och värdet av ändrings- och tilläggsarbeten på två större investeringsprojekt som avslutas under 2016. Jämföra framtagna underlag med utfallen 2010-2014 Uppföljning vid halvårs- och årsrapport Medarbetare Nämndmål Att under året i samband med medarbetarsamtalet arbeta i den individuella utvecklingsplanen i medarbetarskapet och chefskontraktet. Utveckla arbetsformerna för samverkansavtalet genom: - samtliga avdelningar skall ha genomfört minst 10 arbetsplatsträffar under 2017-samtliga medarbetare skall ha genomfört både medarbetar- och lönesamtal Öka arbetsprestationen, trivsel och arbetsglädje genom Indikatorer Samtliga tills vidare anställda ska erbjudas ett medarbetskap (100 %) Uppföljning av antalet överenskomna medarbetarskap (90 %) Samtliga chefer ska ha ett chefskontrakt (100 %) Uppföljning av antalet genomförda samrådsmöten (minst 8) Uppföljning av antalet genomförda (100 %) arbetsplatsträffar/arbetsplats/arbetslag/avdelning Uppföljning av antal genomförda medarbetar- och lönesamtal med samtliga tills vidare anställda (100 %) Nå ett MBI på lägst 67 i 2018 års mätning. Kommunfullmäktige, Budget 2017 77(97)

Nämndmål att genomföra åtgärder utifrån resultatet i 2016 års medarbetarundersökning Tillbuds- och olycksfallsrapporteringssystemet LISA ska vara fullt infört på hela förvaltningen Genomföra en förvaltningsgemensam aktivitet Indikatorer Nå en frisknärvaro på 95 % Få ner korttidsfrånvaron under 2017 jmf med 2015. 1.dagarsfrånvaron från 114 dagar till max 75 dagar, 2-14 dagarsfrånvaron från 1435 dagar till max 1100 dagar. Redovisning av antalet genomförda åtgärder för att öka medarbetsindexet i kommande undersökning. Uppföljning vid halvårs- och årsrapport Uppföljning i årsrapporten Verksamhet/utveckling Nämndmål Minska matsvinnet Under 2017 få acceptans och förståelse för hyreskontrakt med gränsdragningslistans innebörd Förvaltningens organisationsstruktur och ansvarsfördelning skall vara känd både inom egen och inom andra förvaltningar för att varje uppgift skall hamna rätt och att organisationen skall bli effektivare Bidra till ett företagsklimat i kommunen som bidrar till såväl nyetableringar som utveckling av befintliga företag. Klotter på våra offentliga byggnader och platser ska minska och anmälda klotter ska så snabbt som möjligt hanteras. Skadegörelse på våra offentliga byggnader och platser ska minska. Förvaltningen ska kvalitetssäkra minst 4 av förvaltningens processer varav den politiska är högst prioriterad. Förvaltningen ska utveckla och förbättra förmågan att använda de digitala verktyg de har till. Indikatorer Minska matsvinnet med 5 % jämfört med 2016 års mätningar på skolor och förskolor. Genomfört en kommunövergripande informationskampanj för att minska matsvinnet Redovisning av antalet genomförda åtgärder. Redovisning av genomförda samarbetsprojekt med syfte att minska matsvinnet inom socialförvaltningen. Antalet påskrivna (100 %) hyreskontrakt med gränsdragningslistor Redovisa antalet genomförda samarbetsprojekt tillsammans med chefer med fastighetsansvar inom BU-, socialoch kultur och fritidsförvaltningarna. Uppföljning av ROSA-mätning 2015 Antal genomförda projekt tillsammans med NNAB Ny detaljplan för Västra staden. Redovisning av antalet polisanmälda klotter. Redovisning av antalet felanmälda klotter. Felanmält klotter ska åtgärdas senast inom 2 arbetsdagar från registrering. (Under den årstiden då klottersaneringen går att genomföra) Redovisning av antalet samarbetsprojekt med syftet att minska klottret. Redovisning av antalet polisanmälda skadegörelse. Redovisning av antalet felanmälda skadegörelse. Redovisning av antalet genomförda samarbetsprojekt med syftet att minska skadegörelsen. Redovisning av kvalitetssäkrade processer. Infört en digital hantering av felanmälningshanteringen och arbetsordrar. Kommunfullmäktige, Budget 2017 78(97)

Nämndmål Förbättra vägunderhållet på gatu- och G/C-vägsnäten enligt genomförd utredning. Indikatorer Besiktningsprotokoll från fastigheter ska genomföras och lagras i fastighetssystemet. Utökning av elektronisk måltidsbeställning. ostprogrammet Matilda ska vara fullt införd inom hela verksamheten. Varje anställd ska ha tillgång till en av förvaltningen ägd digital arbetsplats. Redovisning av antalet genomförda utbildningsinsatser. Öka andelen ekonomiska resurser avdelade för vägunderhåll till 8 mkr under 2017 (jmf 6,5 mkr 2016). Årligt behov enligt utredningen är ca 19 mkr/år. Hållbar utveckling Nämndmål Indikatorer Minskad energianvändning Årlig mängd köpt energi till kommunens byggnader ska 2017 ha minskat jämfört med föregående år (energianvändning/kvm lokalyta) Årlig energianvändning i förvaltningens egna transporter ska 2017 ha minskat med 1 % jämfört med 2016. Årlig energianvändning i förvaltningens egna transporter ska 2017 minskat med 1 % jämfört med 2016. Jämföra antalet körda km med tidigare år. Förvaltningen ska ha köpt in 4 elcyklar. Redovisning av antalet utbyggda laddinfrastrukturåtgärder för bilar och cyklar. God hälsa och hög livskvalitet Den totala förekomsten av fetma/övervikt hos barn 0-18 år ska minska och identifierade skillnader mellan olika områden/grupper med olika socioekonomisk status ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Trygg och säker livsmiljö Kommunens/förvaltningens genomsnittliga kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska fortsatt minska under perioden 2016-2018 i jämförelse med 2012-2014 Genomsnittligt antal fallolyckor per år ska fortsatt minska 2016-2018 jämfört med 2012-2015 Genomsnittligt antal trafikolyckor per år ska fortsatt minska 2016-2018 jämfört med 2012-2015 Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjning Nässjö kommun ska årligen förbättra möjligheterna för allmänheten att resa utan fossila bränslen (mäta antal utförda åtgärder) Den årliga mängden köpt energi till (kwh/kvm) kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska 2020 ha minskat med minst 5 % jämfört med 2014 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2020 ha Kommunfullmäktige, Budget 2017 79(97)

Nämndmål Indikatorer minskat med minst 5 % jämfört med 2014 Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska 2017 ha ökat till 20 % Nässjö kommuns fordonspark och upphandlade transporter ska vara oberoende av fossila bränslen så långt som det är kommersiellt och tekniskt möjligt Andel medborgare som enligt medborgarundersökningen 2017 brukar köpa miljö-märkta/ekologiska livsmedel ska öka jämfört med 2015 100 % av kommunens och de kommunala bolagens inköpta el ska komma från förnyelsebara energikällor Under 2017 ska minst ett projekt per rektorsområde genomföras med syfte att kartlägga och minska barns exponering för skadliga ämnen inom skolan och förskolan Antal deltagartillfällen, baserat på närvarostatistik för lokalt aktivitetsstöd, i föreningar ska öka jämfört med utgångsmätningen 2015 Antal ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol ska 2017 ha minskat jämfört med 2015 Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2017 ha minskat jämfört med 2015 Den totala skolnärvaron ska öka och skillnaderna mellan olika skolområden ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 De totala skolresultaten ska förbättras och skillnaderna mellan olika skolområden ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Den totala förekomsten av fetma/övervikt hos barn 0-18 år ska minska och identifierade skillnader mellan olika skolor ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Den totala upplevda hälsan hos barn 0-18 år ska förbättras och identifierade skillnaderna mellan olika skolor ska minska jämfört med utgångsmätningen 2015 Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2016 ha minskat jämfört med 2015 Antalet suicider och försök till suicider ska inte öka under perioden 2016-2019 i jämförelse med 2012-2015 Antalet fallolyckor hos personer som är 65 år och äldre ska minska med minst en procent under perioden 2016-2019 i jämförelse med 2012-2015 Antalet brott ska minska med fem procent under perioden 2016-2019 i jämförelse med 2012-2015 I kommunal verksamhet ska antalet situationer som upplevs innehålla våld, eller hot om våld, minska med minst en procent under perioden 2016-2019 i jämförelse med 2012-2015 Konsekvenserna av värmebölja för personer som omfattas av kommunal omvårdnad ska minska Kommunfullmäktige, Budget 2017 80(97)

22 Överförmyndarnämnden Budget 2017, ram 2018 och plan 2019 Nämnd/verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 inkl tb Budget 2017 Ram 2018 Plan 2019 Personalkostnader 5 121 4 347 4 606 4 606 4 606 Övriga kostnader 699 615 585 585 585 Summa kostnader 5 820 4 962 5 191 5 191 5 191 Intäkter -2 655-1 700-1 962-1 962-1 962 Nettokostnad 3 164 3 262 3 229 3 229 3 229 Antal årsarbetare 2,5 Kronor per invånare* 106 * Beräknat invånarantal 2017: 30 600 Verksamhetsbeskrivning Överförmyndarnämndens verksamhet är reglerad i bl.a. föräldrabalken (FB), förmynderskapsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Överförmyndarnämnden är en av tre obligatoriska nämnder i en kommun och dess verksamhet kan inte läggas under någon annan nämnd. Det mesta i verksamheten är sekretessbelagd. Nämndens uppgift är bland annat att utreda och yttra sig till tingsrätten om ansökan där ställföreträdare (god man/förvaltare) eventuellt ska förordnas för medborgare som behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person. Huvudman kallas den personen som får hjälp av en ställföreträdare. I FB 11 kapitel 4 står förutsättningarna för att en medborgare ska få hjälp av en ställföreträdare: "Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, ska rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap ska anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. Om den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom kan förvaltarskap anordnas (FB 11 kapitel 7 ) Nämnden förvaltar också underårigas tillgångar som överstiger ett prisbasbelopp (44 300 för 2016) och förordnar god man för ensamkommande barn. Den uppgiften har ökat betydligt under 2015-2016. Ställföreträdarskapet är ett arvoderat förtroendeuppdrag. Nämnden prövar noga i varje enskilt fall om hjälpinsatsen kan göras utan att ställföreträdare förordnas, till exempel genom bankfullmakt och/eller annan fullmakt. Nämnden bedömer att det är och kommer att vara svårt att sköta verksamheten endast med hjälp av ideellt arbetande ställföreträdare. I de fall alla andra möjligheter att hjälpa huvudmannen är uttömda anlitas konsult. I dagsläget anlitar nämnden tre konsulter som tillsammans har 15 ärenden. Utvecklingen i antalet ärenden som lämnats till konsult har inte gått så snabbt som nämnden tidigare befarat. Kommunfullmäktige, Budget 2017 81(97)

Mål enligt Pilen Medborgare Nämndmål Snabb hjälp till kommuninvånarna Attraktiv livsmiljö Ökat fokus på barnets rätt Indikatorer Handläggningstiden för förordnande av ställföreträdare för 60 procent av ärende ska vara max 3 månader. Antal medborgare i procent som behöver hjälp av en ställföreträdare i förhållande till totalt antal medborgare i Nässjö. Jämförs med föregående år. Bör vara runt 1 procent. Nämnden tillser att verksamheten sköts på ett sådant sätt, att de som behöver en ställföreträdare, kan få den hjälpen på ett snabbt och professionellt sätt. Beslut om god man för ensamkommande barn görs inom 4 dagar. Ekonomi Nämndmål Jämföra verksamhetens kostnader under en femårsperiod Indikatorer Beräkna kostnadsförändring per ärende jämfört med föregående år. Det är önskvärt att kostnaden per ärende ökar långsamt. Intäkten av att huvudman betalar ställföreträdarens arvode i procent av totala kostnaden för arvodena. Önskvärt att procentsatsen ökar, vilket ger verksamheten större intäkter. Medarbetare Nämndmål Välutbildade ställföreträdare Indikatorer Nya ställföreträdare ska genomgå introduktionsutbildning inom 3 veckor efter att första kontakt tagits. Rekrytera 10 nya ställföreträdare. Verksamhet/utveckling Nämndmål Uppföljning av verksamheten Indikatorer Mäta antal aktiva ärenden per år. Mäta verksamhetens omsättning via antal ny ärenden och avslutade ärenden under året. Verksamhetsförändringar Ökningen av antalet ärenden förväntas kvartstå även under 2017. I diagrammet för omsättning av ärenden ser prognosen för 2016 ut att vara lägre än 2015. Det beror på att det kom många ensamkommande barn som påverkade stapeln för nya ärenden. Kommunfullmäktige, Budget 2017 82(97)

Ärendegrupperna består dels av personer mellan 21-30 år och dels av äldre. När det gäller gruppen personer mellan 21-30 år är behovet av förvaltare stort. De flesta i den gruppen lider av neuropsykiatriska funktionshinder oftast kombinerat med psykisk ohälsa. De ansöker oftast om god man, som efter en kort tid konstaterar att godmanskapet, som är frivilligt, inte är tillräckligt. Ställföreträdaren skriver till förvaltningen och berättar varför det inte är tillräckligt med en god man. Nämnden tar sedan ställning till om det ska begäras att godmanskapet upphör eller att nämnden ansöker om ett förvaltarskap. Innan nämnden kan begära att Eksjö tingsrätt ska förordna en förvaltare, begär nämnden in läkarintyg och social utredning. När nämndens begäran kommer till Eksjö tingsrätt förordnar tingsrätten ett juridiskt ombud för huvudmannen. Innan tingsrätten fattar beslut om förvaltarskapet kallas nämnden och parterna till ett sammanträde i Eksjö tingsrätt. Processen är alltså omfattande för att förvaltningen ska kunna hjälpa den unga personen till en bra livskvalitet. En del av de nya kommuninnevånare som invandrat har behov av god man eller förvaltare. Dessa ärenden är ett uppdrag som skiljer sig från det våra ställföreträdare är vana vid. Huvudmännen i dessa ärenden lider ofta av posttraumatiska syndrom, talar inte svenska och en del är analfabeter. Det har varit svårt att rekrytera ställföreträdare till denna ärendegrupp. Det kom många ensamkommande barn under hösten 2015. Nämnden har under 2016 haft 127 ärenden med ensamkommande barn. Dessa pojkar 14-17 år bor tillsammans på boendet i Sandsjövik. Det är ett akutboende och tanken är att det ska öppnas nya boenden som pojkarna kan flytta till, så att inte så många pojkar i samma ålder behöver bo tillsammans. Det har varit många frågor som god man ställt till nämnden, eftersom det inträffat olika incidenter på boendet. Eftersom det är ett nytt boende som öppnades akut så har samarbetet mellan boende och gode män arbetats fram under en längre tid. Nämnden har besökt boendepersonal och förklarat gode man uppdrag. Kommunfullmäktige, Budget 2017 83(97)