Pedagogiska relationer kvalitetens brännpunkt. Sven Persson professor Malmö universitet

Relevanta dokument
Pedagogiska relationer - Barns utveckling och lärande. Sven Persson professor Malmö högskola

Pedagogiska relationer - Barns utveckling och lärande. Sven Persson professor Malmö högskola

En förskola på vetenskaplig grund kvalitetens brännpunkt

Utbildningens brännpunkt i förskoleklass och fritidshem

Pedagogiska relationer i fritidshemmet vad är det? Sven Persson professor Malmö högskola

Professionellt lärande, kunskapsformer och forskningscirklar. Sven Persson Professor Malmö universitet

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen)

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Lärarrollen i en förändrad verksamhetskultur. Fritjof Sahlström Institutionen för beteendevetenskaper Helsingfors Universitet

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Systematiskt kvalitetsarbete. Kungsbacka kommun

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete

Ledare för kollegialt lärande

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Pedagogiskt ledarskap vad är viktigt för det som är viktigt?

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Välkommen till Lyngfjälls förskola

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

DEN SMARTA STADEN NU OCH I FRAMTIDEN. Björn Lahti, Helsingborg stad & Jenny Carlstedt, Sweco

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Skolledarkonferens september 2016

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Kvalitetsarbete i förskolan

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet!

HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

ipad strategi i förskolan

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Verksamhetsplan för förskolan. Mellegårdens förskola

2.1 Normer och värden

Klicka här för att ändra format

Transkript:

Pedagogiska relationer kvalitetens brännpunkt Sven Persson professor Malmö universitet

Upplägg - Den grundläggande frågan vilka är de avgörande drivkrafterna för lärande och utveckling? - Kvalitet och forskning - Vad är pedagogiska relationer? - Vilka kunskaper och kompetenser krävs av förskolans personal? - Dokumentationens funktion

1. Att förstå Att bli förstådd Barnet strävar efter att bli förstått och att förstå Din bekräftelse: Jag förstår vad du vill göra/hur du känner dig! Barnets bekräftelse: Jag förstår vad du vill göra? Ömsesidighet: Bekräftelse av att vi förstår varandra Din bekräftelse: Jag kan hjälpa dig så att du kan själv.

Alla möten innehåller kognitiva, sociala och emotionella dimensioner Jag vill förstå kognitivt, socialt och emotionellt. Jag vill bli förstådd kognitivt, socialt och emotionellt

Dialog och kommunikation är grunden https://www.youtube.com/watch?v=8wdrk4l7wyy&list =PLPWxQGVAyGrxHG1Qqi6HENkvtFsSr2D1R Vi är på förskolegården. Sara som är tre år närmar sig rutschkanan. Det är flera barn som åker rutschkanan och det hörs livliga skratt. Sara blir stående en bit ifrån. Hon ser sig lite oroligt omkring och tittar på Nadia, en förskollärare på hennes avdelning. Nadia märker Saras oro och ger henne en uppmuntrande blick och en nick. Sara går fram till stegen. Hon står med ena benet på första steget till rutschkanan. Innan hon börjar klättra upp tittar hon återigen på Nadia. Nadia ger henne ett leende och en nick. Sara ler tillbaka och börjar klättra uppför stegen.

Nuvarande ögonblick (Stern) Ögonblick med en stark känsla av närvaro. Kroppslig dialog och en strävan efter ömsesidig förståelse. Flera dimensioner av Nadias stöd i denna dialog. En kognitiv dimension som tar fasta på förståelse av varandras intentioner (jag förstår vad du vill göra), en emotionell dimension (jag förstår hur du känner) och en social dimension (du är inte ensam, vi gör detta tillsammans).

Kompetens visar sig som samordnade handlingar (Gergen) mellan personal och barn

Varför har vi betydelse för hur barn ser på sig själva? Då förskolepersonal betonar delaktighet, inflytande, kommunikation och engagemang så kan barn/elever utveckla uppfattningar om sig själva som delaktiga, engagerade och dugliga.

Vad karakteriserar en pedagogisk relation av hög kvalitet? Då förskolepersonal förmår ge barnen socialt, kognitivt och emotionellt stöd i situationen Strävan efter ömsesidig förståelse av situationen.

Pedagogisk relation som dialog Interaktioner som är back and forth serve and return conversations om ett givet innehåll (delat hållbart lärande) Dialogen är verbal och kroppslig Dialogen utmanar, frågar och undersöker

Investing in our future: The Evidence Base on Preschool Education

Rapportens slutsats The most important aspects of quality in preschool education are stimulating and supportive interactions between teachers and children and effective use of curricula.

Tidigare forskning och mer nutida Tidigare forskning visar att då positiva relationer utvecklas med lärare under förskoletiden och de tidiga skolåren så påverkar det barns skolprestationer och sociala utveckling i positiv riktning (Birch & Ladd, 1997; Hamre & Pianta, 2001; Pianta, Howes, Burchinal, Bryant, Clifford, Early, et al., 2005). Genomgången av forskning i denna översikt bekräftar ovanstående resultat. Flera internationella studier och sammanställningar har på senare tid pekat på att det är förskolepersonalens relationer till barnen och det konkreta mötet mellan personal och barn som kan förklara förskolans betydelse för barnens prestationer i skolan (Brooks-Gunn mfl, 2013; Burchinal, 2010; Siraj Blatchford, 2009; Thomason & La Paro, 2013 ).

Forskning pekar på samband mellan stöd och lärande/utveckling Emotionellt stöd Självförmåga Socialt stöd Samarbeta, kommunicera Kognitivt stöd Expanderat, delat o hållbart lärande

I vilka situationer uttrycker barnen i förskolan ett välbefinnande? Situationer Social interaction and play. Exploration alone or with other children and staff members. In situations where the child is seen, understood and recognized as a subject with own intentions, needs and preferences, which may be understood as a relational way of participation in everyday life. Characterizes day care institutions with a high process quality Förutsättningar Staff members creating an intersubjective space dominated by high sensitivity and responsivity

Välbefinnandets tre dimensioner då barnen själva berättar (1) Positive sense of self: Concerned with a feeling of being okay, experiences of positive recognition and feeling a sense of belonging. (2) Agency Control in everyday life: Having agency, or the capacity to have some control and be able to exert influence on everyday occurrences. Most important in children s understanding of agency was democratization of everyday life, which could be understood as a condition in which feeling of mastery, control and self-efficacy was experienced. (3) Security and safety: Children described feeling safe and secure as important to wellbeing because this enabled them to engage fully in life which underlines the close interconnection between agency and security. One aspect of this was the emotional security, which relates to a warm, satisfying, trusting relationship. Fattore et al. (2009)

Kvalitet en fråga om fixeringsbild

Kvalitet ett förhållande mellan process och struktur

Vilka är de viktigaste strukturella förutsättningarna? Förskolepersonalens utbildningsnivå och kompetens Förskolepersonalens villkor personaltäthet, barngruppernas storlek, lön, planeringstid Förskolans tillgänglighet vilka barn går inte i förskolan

Processkvalitet - Pedagogiska relationer Ett samlingsbegrepp Baseras på empirisk forskning om interaktionens betydelse Är pedagogiska eftersom interaktionen sker i en utbildningsinstitution

Pedagogiska relationer som emotionellt stöd Emotionellt stöd - självförmåga Emotionell närhet och lyhördhet Bekräftande av barnets känslor och duglighet. Budskap: jag vet att du duger, att du kan).

Pedagogiska relationer som kognitivt stöd Expanderat lärande. Delat hållbart tänkande Dekontextualisering av situation. Variera den avsedda egenskapen. Budskap: Jag är här för att hjälpa dig förstå och använda dina resurser.

Expanderat lärande som potential Learners learn something that is not yet there. In other words, the learners construct a new object and concept for their collective activity and implement this new object and concept in practice (Engeström & Sannino, 2010, p. 2). Exemplet cirkeln Medforskande: naturvetenskap och teknik i förskolan https://www.youtube.com/watch?v=knsnco9nsbk

Pedagogiska relationer som socialt stöd Stöd till kollaborativt lärande Stöd till kommunikation och dialog med andra barn o vuxna. Samspel och samvaro Budskap: Vi ska göra det här tillsammans

Problem - låg förekomst av dialog och samspel mellan förskolepersonal och barn. Studier som undersökt frekvenser och sekvenser av interaktion med barnen i förskoleverksamhet har konstaterat att interaktionen är relativt kort i tid räknat och inte så vanligt förekommande som man förväntat, det har gällt i såväl utomnordiska som skandinaviska studier (Bouchard, Bigras, Cantin, Coutu, Blain-Briere, Eryasa och Brunson, 2010; Hallam, 2009; Gjems 2010). I två skandinaviska studier (Gjems 2011, Thulin, 2012) visar videobservationer av verbal interaktion att personalen inte förmår utvidga barnens lärande i Thulins studie handlar det om naturvetenskapliga fenomen - istället nöjer man sig med barnens svar och stimulerar inte fortsatt lärande.

Frågor Hur får vi syn på/dokumenterar vi processkvalitet och de pedagogiska relationerna? Hur kan vi använda dokumentation för att stärka det professionella lärandet i förskolan?

Vilka frågor kan vi ställa till en dokumenterad situation? Förtrogenhet - vad kan jag om denna situation utifrån min egen erfarenhet (av liknande situationer)? Beprövad erfarenhet - vilka andra erfarenheter finns i gruppen? Vilken variation finns i gruppen? Empirisk kunskap - vad vet vi? Vad har vi läst om detta? Finns det forskning? Teoretisk kunskap hur ska vi förstå denna situation utifrån ett teoretiskt perspektiv? Vilka begrepp kan vi använda?

Vilka kompetenser är viktigast för förskolepersonal? Relationell kompetens Ledarkompetens Didaktisk kompetens Ej omedelbart observerbara kompetenser. En kombination av kognitiva och praktiska förmågor, kunskap (även tyst ), motivation, värderingar, attityder, känslor och andra sociala komponenter

Obemärkta kompetenser Professional competence must be seen as competence that involves all aspects of the work. Investment paradigm fokus på kvalificering, formella undervisningssituationer. The unnoticed professional competence is reflected in welcoming the children in the morning, activities around mealtime and bedtime, changing nappies, dressing and undressing, cleaning up, etc. https://www.youtube.com/watch?v=qrx5ivqhera Ahrenkiel mfl (2014)

Vi behöver dokumentera och prata om de pedagogiska relationerna Vad är det vi dokumenterar i de pedagogiska relationerna? Inkluderar oss själva. Vilka stöd ger vi barnen i det konkreta mötet?

Reflektion Tillbakaböjning efter latinets reflecto: böja bakåt, vrida Reflektion är riktad mot det egna medvetandet och handlandet: varför tänker och gör jag så här? Mål: att bli medveten om sina egna tolkningsramar

Professionell kunskapsbildning genom pedagogisk dokumentation Dokumentera interaktion och betydelsefulla ögonblick Utveckla den egna förtrogenheten - se något nytt. Kollegialt lärande diskutera och tolka dokumentation tillsammans.

4. Slutsatser

Förskolan har stor potential Det gäller att fokusera

Forskning visar att interaktionen är nyckeln

Hög kvalitet är samordnade handlingar mellan personal och barn

Vi behöver utveckla ett gemensamt professionellt språk för dessa relationer

Systematiskt kvalitetsarbete sker genom kollegialt lärande Stöd till kollegialt lärande och reflektion Förståelse av Teorier Begrepp Erfarenhet av Kunskaper om Handlingar