Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?
Ursprungliga intentioner med förskoleklassen Ny skolform infördes 1998, med syfte att föra in förskolans pedagogik i skolan. Utgångspunkt var att lärande sker ständigt och inte bara i arrangerade inlärningssituationer. Lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande skulle få genomslag även i skolan. Förskoleklassens tillkomst skulle utveckla en helhetssyn på barns utveckling och lärande. Den skulle skapa förutsättningar för kontinuitet i det livslånga lärandet. Målet var att integrera förskola, grundskola och fritidshem. Det skulle utvecklas nya arbetsformer och ett nytt pedagogiskt förhållningssätt i de integrerade verksamheterna. Förskoleklassen skulle bli bro mellan förskolan och skolan.
Vad säger skollagen? Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen kapitel 1, 5 Utformningen av utbildningen Beprövad erfarenhet är en erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad i ett kollegialt sammanhang. Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Skolverket, 2012)
Vad säger skollagen? Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Skollagen kapitel 9, 2 Utbildningens syfte
Vad mer säger skollagen? Utbildningens syfte är även att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och demokratiska värden. främja en livslång lust att lära. främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skollagen kap 1, 4 Syftet med utbildningen inom skolväsendet
Vad säger läroplanen? Del 1: Skolans värdegrund och uppdrag Talar om för oss vilka värden utbildningen ska vila på, vilket uppdrag skolan har och hur vi ska organisera verksamheten för att utveckling och lärande ska ske.
Vad säger läroplanen? Del 2: Övergripande mål och riktlinjer Riktlinjer för oss som arbetar i skolan. Skolans övergripande mål för eleverna under olika rubriker, bl a: Normer och värden, Kunskaper samt Elevens ansvar och inflytande.
Vad säger läroplanens del 3? Läroplanens del 3 ska komplettera innehållet i läroplanens del 1 och 2 så att syftet med förskoleklassens verksamhet blir tydligt. Detta för att skapa en mer likvärdig utbildning. De ursprungliga intentionerna med förskoleklassen ska ligga fast. Syfte. Visar på vad undervisningen ska ta till vara hos eleverna och ge dem möjlighet att utveckla. Centralt innehåll. Förtydligar vilket innehåll som ska behandlas i undervisningen.
Förmågor i förskoleklass Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att: pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling skapa och uttrycka sig genom estetiska uttrycksformer använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande skapa och upprätthålla goda relationer, utgå från ett empatiskt och demokratiskt förhållningssätt
Centralt innehåll ur läroplanens del 3 Lekar, fysiska aktiviteter och friluftsliv Språk och kommunikation Natur, teknik och samhälle Skapande och estetiska uttrycksformer Matematiska resonemang och uttrycksformer
Vad säger stödmaterialet? Stödmaterialet förtydligar förskoleklassens uppdrag och ger exempel på hur lärarna kan tillämpa läroplanen. Ger exempel från praktiken och forskning om förskoleklassen. Film om stödmaterialet finns på Skolverkets youtube-kanal. Sök på förskoleklass. (ca 17 minuter lång)
Utveckla verksamheten så att uppdraget förverkligas Detta behöver utvecklas vad gäller Vilka kunskaper ska eleverna ges möjlighet att utveckla? Vilka värden ska eleverna ges möjlighet att inhämta? Vilka förmågor ska eleverna ges möjligheter att utveckla? verksamhetens organisation och rutiner lärarnas förhållningssätt förutsättningar för elevers lärande och engagemang/ motivation
Under kursen fick deltagarna följa med under en ganska vanlig dag i den förskoleklassverksamhet som beskrivs i boken Lärande lek i förskoleklass.
Läroplanen om lek Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Lgr11, sidan 9
Stödmaterialet om lek Det är viktigt att det finns utrymme både för elevernas egna lekar och för de lekar som är initierade av lärare. Förskoleklassen uppdrag, innehåll och kvalitet, sidan 16
Vad kännetecknar fri lek? Fri lek är lek där barnen bestämmer själva vad de ska leka. Fri lek betyder inte nödvändigtvis lek som är fri från vuxna, tvärtom behöver barn ofta vuxna som stöd när de leker. Fri lek innebär alltså störningsfri lektid - men INTE en pedagogfri lek. Birgitta Knutsdotter Olofsson, tidigare professor i pedagogik vid Stockholms universitet
Hur ska leken bli lärande? Det syns stor skillnad i barnens lärande genom lek, när en närvarande vuxen kan locka leken mot ett innehåll och uppmärksamma barnet på vilket lärande som sker i leken. Den vuxnes uppgift är att erbjuda miljöer och sammanhang som får barnet att gå utanför de vanliga ramarna. När vuxna aktivt och tillsammans med barnen går in i leken kan de utmana och vidga barnens tänkande. Stig Broström, professor i Early Childhood Education vid Aarhus University, Danmark
Sociokulturell uppfattning av literacy Samtalandet, skrivandet och läsandet är aktiviteter som samverkar. De är beroende av varandra och förstärker varandras utveckling. Skriftspråket utvecklas i meningsfulla sammanhang och inte genom isolerade övningar. Barn ska få vistas i miljöer som stimulerar deras skriftspråkliga skapande. Barn utvecklar förmågan att skriva och läsa genom att pröva på att skriva och läsa och genom att samtala om det som de skriver och läser. Viktigt med en tillåtande atmosfär - utan rätt eller fel.
Exempel på relevant literacy-forskning: Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1 Marianne Skoog (2012), Örebro universitet Sju barn lär sig läsa Carina Fast (2007), Uppsala universitet Barn utvecklar skriftspråket (forskningsbaserad bok) Dahlgren, Gustafsson, Mellgren & Olsson (2013), Liber förlag Med andra ord - samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn Susanne Duek, Karlstads universitet (2017)
Medverka till ett lärande klimat I lärande, kollegiala samtal är det viktigt att vara medveten om sina upplevelser kunna beskriva vad man är medveten om vara nyfiken på vad andra är medvetna om utgå från de goda intentionerna odla ett uppskattande förhållningssätt
Vad innebär det att förbereda för fortsatt utbildning? observationer Beskriv hur nuläget ser ut. (hört, sett, provat, fakta etc) tankar Vilka tankar väcks hos mig? (tolkningar, bedömningar, idéer etc) vilja, önskan Vad behöver utvecklas? (mål, ambitioner etc) känslor Vilka känslor väcks hos mig? (inspirerad, tveksam, kompetent, bekräftad, motiverad etc) insatser och åtgärder
insatser och åtgärder Vad är vår gemensamma förståelse för hur vi ska gå vidare?
Skillnad på delaktighet och inflytande Forskning visar att om elever upplever ett reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs lär de sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. (Skolverket, 2015) Att vara delaktig i en aktivitet innebär att man är en del av det som sker, men aktiviteten kan mycket väl vara planerad och ledd av någon annan. Att ha inflytande över en aktivitet innebär att man har en reell möjlighet att påverka det som sker.
Systematiskt kvalitetsarbete Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är att utifrån uppdraget få syn på vilka utvecklingsområden som finns. Arbetet inbjuder till kollegiala samtal om orsakerna till eventuella brister i vår verksamhet och om hur målen ska nås.
Men vad ska fokuseras? Samverkanslekar Skriv ner de planerade aktiviteter som görs i vuxenstyrda sammanhang på postit-lappar (en lapp per aktivitet). Vilka av dessa aktiviteter utgår från klassens behov och intressen? Vilka görs av gammal tradition? Utifrån kvarvarande lappar: Vilket målområde behöver egentligen fokuseras? Välj ett eller ett fåtal mål. Omformulera målet/målen, så att det blir utvärderingsbart. Hur kan eleverna ges fler möjligheter att sträva mot valda målet/målen, i meningsfulla sammanhang? Vilket förhållningssätt behöver läraren ha?
Skaffa en samlad nulägesbeskrivning. Hur tar vi tillvara elevernas erfarenheter? Vilka utmaningar har vi, utifrån elevernas behov och intressen och utifrån hur uppdraget ser ut? Hur är verksamheten organiserad? Hur ser våra arbetssätt, arbetsformer, förhållningssätt och lärandeklimat ut i förhållande till uppdraget? Utgår lärandet från lek, omsorg, skapande och barnens eget utforskande?
Innehållet först Utgå från en gemensam förståelse för uppdraget. Vilka värden och kunskaper ska vi ge eleverna möjlighet att inhämta och utveckla? Granska kritiskt, har vi en organisation som erbjuder eleverna rika möjligheter att utveckla detta? Kan vi erbjuda mer naturliga sammanhang för lärandet? En nära dialog med eleverna gör dem delaktiga. Vad i verksamheten påverkar att nuläget ser ut som det gör? Analysera! Utifrån analysen, vad behöver utvecklas för att uppdraget ska uppfyllas?
formerna sedan Utgå från frågan vad vill vi ska hända? när ni planerar verksamheten, men var öppen för ändringar. Ange vad insatserna förväntas leda till. Vilka arbetssätt och arbetsformer ska användas? Hur blir eleverna delaktiga i processen? Hur ska insatserna följas upp och utvärderas?
Har de förväntade effekterna inträffat när insatserna är genomförda? Låt eleverna vara delaktiga i analysen. Utgå från tidigare frågan vad vill vi ska hända? och granska vad som gjorts och vad det har lett till. Först när man vet vad utvecklingsinsatserna har resulterat i, går det att formulera hur man går vidare.
Läraren/skolan ska: Övergång och samverkan ur Läroplanen, del 2 I samverkan med förskola, fritidshem och skola utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar tillsammans med personal i berörda verksamhetsformer. Särskilt uppmärksamma elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Ta till vara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklass, skola och fritidshem.
Läs vidare om övergångar Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Skolverket (2014) Överlämningar från förskola till förskoleklass Alatalo, Meier & Frank (2014) Mellanklass kan man kalla det Lago (2014) Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser identiteter och (dis-)kontinuiteter. Ackesjö (2014)
Vi kan genomföra den här utbildningen på din arbetsplats! Att arbetslagen fungerar är helt avgörande för hur lärandet utvecklas. Sätt fart på skolutvecklingen tillsammans. Det är inspirerande. Det är effektivt. Vi anpassar våra uppdrags- och processutbildningar efter ert nuläge, era mål och förväntningar. Vi utbildar i hela landet. Mer information: Evert Norberg Karkulahti på 08-737 65 54 Carina Svensson 08-737 67 45 www.lararfortbildning.se