Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Gasellens förskola Verksamhetsåret 2018 2019 20180220 Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningen
SID 2 (24) Innehållsförteckning Vision... 4 Ansvarig för planen... 4 Inledning... 4 Vad är kränkande behandling och diskriminering?... 4 Vem barn och föräldrar kan vända sig till... 5 Systematiskt och målinriktat arbete mot kränkande behandling och diskriminering 5 Uppföljning och kartläggning... 5 Analys och bedömning... 5 Planering... 6 Genomförande och utvärdering... 6 Främja, förebygga och åtgärda... 6 Uppföljning och kartläggning av främjande och förebyggande arbete... 7 Delaktighet i kartläggningen... 8 Beskrivning av kartläggningen... 8 Resultat och analys... 10 Främjande insatser... 10 Delaktighet... 10 Beskrivning av främjande insatser... 10 Förebyggande åtgärder... 14 Delaktighet... 14 Beskrivning av förebyggande åtgärder... Fel! Bokmärket är inte definierat. Åtgärdande arbete... 16 Beskrivning av åtgärdande arbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvärdering... 17 Utvärderingen av föregående års plan... 17 Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan... 17 Systematiskt kvalitetsarbete... 18 Dokumentera och samverka... 18 Mål... 18 Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier... 19 Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn)... 20 Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev)... 21 Bilaga 3 Definitioner av begrepp... 22
SID 3 (24)
Vision Gasellens vision är att skapa förutsättningar så att alla barn kan nå sin fulla potential. Vi värderar trygghet, trivsel och lärande högt där alla känner sig sedda och inkluderade. Ansvarig för planen Förskolechef ansvarar för att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande samt systematiskt följa upp och utvärdera mål och aktiviteter. Inledning Från och med januari 2017 finns nya regler i diskrimineringslagen som kräver att förskolan hela tiden arbetar för att se till att barn inte blir utsatta för diskriminering. Det innebär att förskolan ska: 1. Undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. Analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. Vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 4. Följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. 5. Dokumentera arbetet hela tiden. 6. Barn och personal ska involveras i alla delar av arbetet. De krav som gäller kränkande behandling i skollagen är desamma som tidigare. Planen mot kränkande behandling och diskriminering genomsyrar hela förskolans verksamhet och är väl synlig i utbildningen, i regler och rutiner. Alla barn, medarbetare och vårdnadshavare är delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Planen utgår från skollag, läroplan, FN:s barnkonvention och förordningen om barns och barns deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. Vad är kränkande behandling och diskriminering? Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. Kränkningarna kan hända vid ett eller flera återkommande tillfällen. Är det vid flera återkommande tillfällen kan det också kallas för mobbning. Kränkande behandling är ett beteende som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Diskriminering betyder att ett barn blivit orättvist behandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller utryck samt ålder. Barnet kan bli diskriminerad på olika sätt och det kan till exempel handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det handlar om ett oönskat beteende. 20180220 Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningen
SID 5 (24) Vem barn och föräldrar kan vända sig till Till exempel: Om man som barn känner sig utsatt eller om man som förälder befarar att ens barn är utsatt, vänder man sig i första hand till ansvarig pedagog. Barn och föräldrar kan även kontakta förskolans. Systematiskt och målinriktat arbete mot kränkande behandling och diskriminering Planen beskriver förskolans arbete för att ge alla barn en trygg och lärorik miljö där de kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förskolan arbetar hela tiden främjande, förebyggande och åtgärdande. Planen följs upp och utvärderas så att förskolan kan planera aktiviteter som möter behoven. Genomförande utvärdering Uppföljning kartläggning Planering Analys Bedömning Förskolan arbetar fortlöpande i fyra steg; uppföljning, analys och bedömning, planering, och genomförande, samt genom att ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Både barn och personal är delaktiga i alla steg som görs i planen. Delaktighet och samarbete är viktiga faktorer för att framgångsrikt kunna främja likabehandling, lika rättigheter och möjligheter samt förebygga kränkande behandling och diskriminering. Uppföljning och kartläggning Det första steget handlar om att identifiera var verksamheten befinner sig genom att följa upp genomförda insatser och göra en kartläggning av nuläget. För att kunna sätta in rätt insatser behöver verksamheten följa upp det man tidigare gjort och förstå var verksamheten befinner sig. Analys och bedömning Verksamheten gör en analys och bedömning av nuläget utifrån den samlade bilden som togs fram i steg 1. I analysen behöver både styrkor och svagheter inom verksamheten belysas och dokumenteras. I analysarbetet identifierar verksamheten utvecklingsområden med syfte att nå en trygg och lärande miljö.
SID 6 (24) Planering Analysen och bedömningen visar vilka utvecklingsområden verksamheten har. Nu planerar verksamheten de aktiviteter som ska leda till att förbättra kvaliteten av verksamheten. Genomförande och utvärdering Aktiviteterna ska genomföras i verksamheten i enlighet med planeringen. Verksamheten behöver utvärdera och dokumentera de planerade aktiviteterna för att veta om de gett den effekt man tänkt. Främja, förebygga och åtgärda Förskolan arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande. Det är olika arbetssätt som ser till att alla barn har en trygg förskola fri från kränkande behandling och diskriminering. De olika arbetssätten innebär: Främjande arbete handlar till exempel om att arbeta för att alla barn är lika mycket värda, att vi bemöter varandra på ett trevligt och respektfullt sätt och att alla som deltar i verksamheten är inkluderade. Verksamheten identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet genomförs oavsett om det finns aktuella problem eller inte och riktar sig till alla barn. Förskolan genomför en kartläggning varje år. Förebyggande arbete handlar om att hitta och förhindra risker för utsatthet, exempelvis platser eller situationer på gården, inomhus i olika lekrum, i hallen eller i hygienutrymmen. Arbetet utgår från konkreta behov eller riskområden som verksamheten har upptäckt eller synliggjort vid den årliga kartläggningen. Åtgärdande arbete handlar om att när något barn beter sig på ett sätt som gör att ett annat barn blir ledsen eller mår dåligt, kan hen alltid vända sig till en vuxen för att få hjälp. Förskolan ska på olika sätt se till att det blir bra. Förskolan ska upptäcka, utreda och åtgärda när personal får veta att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Tydliga rutiner beskriver förskolans arbete.
SID 7 (24) Främja Förebygga Åtgärda Identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling. Avvärja risker för kränkande behandling och diskriminering. Upptäck, utred och åtgärda när ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling och diskriminering. Arbetet pågår kontinuerligt och riktar sig till alla barn. Arbetet utgår från kartläggningen. Tydliga rutiner beskriver arbetsgången vid kränkande behandling eller diskriminering. Bild 1: Kombination av främjande, förebyggande och åtgärdande insatser är en förutsättning. Uppföljning och kartläggning av främjande och förebyggande arbete Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning kartläggning Analys Bedömning Uppföljning Under 2016/2017 har Gasellens pedagoger arbetat mycket med relationer. Hur man är en god kompis med andra barn. Bl.a. har kompisböckerna från Natur och Kultur använts. Förskolan har även arbetat med en egen variant av modersmålets dag. Där de har uppmärksammat barngruppens olika kulturer och språk, genom bland annat att läsa böcker, prata om olika flaggor, lyssnat på musik, dansat och ätit mat från de olika kulturerna. Syftet är att lyfta fram att alla barn är olika och att skapa nyfikenhet i barngruppen för olika kulturer. Vidare arbetar pedagogerna med att tilltala barnen med namn istället för könstillhörighet. Barnen använder sig även av sina händer för att markera att ett nej, t.ex. om de inte vill vara med på en lek eller om någon kommer för nära. Alla barn känner till stopptecknet. Det handlar om att personlig integritet samt att kunna säga nej, även om man inte har det muntliga språket. På gården arbetar pedagogerna med rotation, för att kunna vara närvarande på alla delar av gårdsytan. Men de ser också att arbetet med rotation behöver förbättras. En trygghetsvandring har genomförts för att få en bild av hur barnen uppfattar förskolan. Pedagogerna har satt trivselregler på avdelningen och går i dialog med barnen om t.ex. en konfliktsituation har uppstått. Bildstöd används för att underlätta förståelse för hur dagen och veckan ser ut, vilket skapar trygghet för
SID 8 (24) barnen. Att dela upp barnen i mindre grupp ses som en framgångsfaktor för att skapa en lugn och trygg miljö. Förskolan har arbetat med tvärgrupper vilket bland annat har resulterat att barnen har en bra relation med samtliga vuxna på förskolan och känner sig trygga vid frånvaro av ordinarie pedagoger. Viktigt framöver är att arbeta med att vara närvarande pedagoger i de sammanhang/rum barnen vistas i. En utvecklingsåtgärd för 2018/2019 är att ge vikarier tid att läsa vår vikariepärm och på så vis ta del av förskolans tänk kring främjande och förebyggande arbete. Pedagogerna beskriver att de känner till rutinerna om vad som ska göras vid kränkande behandling. Förskolan är öppen med mycket glasdörrar och fönster vilket skapar en öppen miljö. Pedagogerna har en bra överblick om vad som sker på förskolan. Till 2018/2019 vill pedagogerna använda husmodellen för att synliggöra var risker för diskriminering kan finnas. Kartläggning Kartläggningen genomförs för att hitta var och när det finns risk för att barn blir utsatta för kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Delaktighet i kartläggningen För att kartlägga var och när det finns risk för att barn blir utsatta för kränkande behandling och diskriminering i förskolan har arbetslagen under ett APT använt sig husmodellen. Barnintervjuer och trygghetsvandringar har genomförts med äldre barn på förskolan för att få deras bild av förskolan. Med de yngre barnen på förskolan används observationer som underlag för kartläggningen. Förskolan arbetar utifrån nämndens mål om en trygg förskola och det arbetet följs upp och blir ett underlag för kartläggningen. Vidare används brukarundersökningen för att delaktiggöra vårdnadshavarna i kartläggningen. Beskrivning av kartläggningen Förskolan analyserar årligen resultaten i Solna stads årliga brukarundersökning, som en del av kartläggningen. Vidare arbetar förskolan utifrån nämndmålet Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass där aktiviteter för måluppfyllelse sätts. Detta arbete utvärderas i slutet på året och framgångsfaktorer lyfts fram. Denna utvärdering är en del av kartläggningen. Barnintervjuerna går ut på att barnen får frågor om hur de upplever verksamheten. T.ex. om hur de känner sig när de leker på gården, är med på samlingen, vilan, hur det känns att komma till förskolan mm. De ringar/markerar den smiley som de anser bäst representerar hur de upplever sammanhanget. Se bilaga 1 om du är intresserad av underlaget.
SID 9 (24) Exempel på en barnintervju. Pedagogerna har utgått ifrån observationer och analyserat hur de yngsta barnen på förskolan upplever verksamheten. Samlingar används för att lyfta upp det främjande arbetet. Detta har fungerat som en viktig del av kartläggningen. Husmodellen från Diskrimineringsombudsmannen (DO) har använts av samtliga arbetslag på Gasellen. De har fördjupat sig i modellen och kommit fram till risker/utvecklingsområden. Enligt DO är Husmodellen ett enkelt verktyg som kan bidra till att upptäcka risker för diskriminering och trakasserier i förskolan. Modellen utgår från samtliga diskrimineringsgrunder.
SID 10 (24) Resultat och analys I detta avsnitt beskriver förskolan sin analys utifrån genomförd kartläggning och utifrån uppföljning av tidigare insatser. Genomförande Utvärdering Planering Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Främjande insatser Det här avsnittet beskriver vad förskolan ska göra för att alla barn ska ha lika rättigheter och lika möjligheter i förskolan. Alla barn är lika mycket värda och ska ha det lika bra och trivas i förskolan. Vilka aktiviteter förskolan ska göra beror på vad som kommer fram i utvärderingen och i resultatet av kartläggningen Delaktighet Barnintervjuer har genomförts med äldre barn på förskolan för att få deras bild av förskolan. För de yngre barnen på förskolan används observationer som underlag för reflektion i arbetslagen. Barnintervjuer och observationer har genomförts inom det ordinarie arbetet. På APT har förskolans ledning gått igenom vad de olika diskrimineringsgrunderna är, vad främjande, förebyggande och åtgärdande arbete innebär samt vad trakasserier och sexuella trakasserier kan vara. Exempel har lyfts fram med efterföljande diskussion. Pedagogerna har utvärderat måluppfyllelsen i föregående års likabehandlingsplan och analyserat sig fram till framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden. Dessa har använts som underlag för att formulera de främjande insatserna. Sammantaget har detta arbete lett till nedanstående nulägesanalys, mål, aktiviteter, uppföljnings- och utvärderingsmetodik. Nuläge Att utveckla arbetet med närvarande och aktiva pedagoger i lek och utevistelse har lyfts fram som något som sker men också kan utvecklas vidare. Vidare lyfts arbetet i mindre grupper fram som en framgångsfaktor för en trygg lärmiljö. Att barnen får vistas i mindre grupper under så stor del av dagen som möjligt, är något som förskolan kan arbeta med att utveckla än mer. När pedagogerna har utvärderat och kartlagt verksamheten har pedagogers möten med pojkar och flickor lyfts fram som en viktig del av det främjande arbetet. Viktigt för det främjande arbetet framöver är att pedagoger på förskolan tar ansvar för att bidra till att flickor och pojkar i olika sammanhang ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Lärmiljön på förskolan är rik och barnen prövar på många olika material. Kanske kan förskolan pröva på att observera vilket material som nyttjas av vilka barn. Pedagogerna arbetar medvetet med vilket typ av material som erbjuds barnen. Miljön ska i stort erbjuda könsneutralt material och könstereotypt
SID 11 (24) material har rensats bort. Pedagogerna väljer barnlitteratur där olika familjebildning synliggörs. Vidare arbetar pedagogerna med att tilltala barnen med namn istället för könstillhörighet. Pedagogerna på förskolan är förebilder för barnen och kan fungera som inspiratörer och vägleda barnen, så att förskolan bidrar till att motverka könstereotypa uppfattningar. I dramaleken uppmuntrar pedagogerna barnen att pröva på olika roller, oberoende av könstillhörighet. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Barnens olika modersmål och olika kulturer synliggörs på ett mycket bra sätt, genom kontinuerliga modermålspråksdagar, i lådor och flaggor mm. Bildstöd används för att underlätta förståelse för hur dagen och veckan ser ut, vilket skapar trygghet för barnen. Att dela upp barnen i mindre grupp ses som en framgångsfaktor för att skapa en lugn och trygg miljö. Förskolan har arbetat med tvärgrupper vilket bland annat har resulterat att barnen har en bra relation med samtliga vuxna på förskolan och känner sig trygga vid frånvaro av ordinarie pedagoger. Båda avdelningarna på förskolan använder sig av stopptecknet för att barnen ska kunna markera när de inte vill något/säga nej. Att använda tecken är ett sätt för barn som inte kan uttrycka sig muntligt, att göra sig förstådda. Ett utvecklingsområde för förskolan kan vara att utveckla arbetet med tecken som stöd, så att det används än mer. Trivselregler och olika metoder för att diskutera hur man är mot varandra är ett etablerat arbetssätt för pedagogerna. Pedagogerna kommer att arbeta med att, tillsammans med barnen, följa upp om trivselreglerna följs och vad vi kan göra för att de ska kunna följas, fullt ut. Trivselreglerna kan även användas vid sammanslagningar, t.ex. vid sommar och jul. Då vet pedagoger från andra förskolor vilka förhållningsregler som finns. Som ett ytterligare stöd i att skapa ett bra klimat på förskolan används Kompisböckerna från Natur och kultur tillsammans med barnen. Pedagogerna på förskolan kan fungera som förebilder för hur kommunikationen på förskolan ska vara. Genom ett stärkande, dialogiskt, samarbetande och positivt förhållningssätt och kommunikation mellan alla på förskolan (barn som vuxna) får barnen bra förebilder och kan utveckla sina kommunikativa egenskaper. Pedagogerna lyfter fram att alla barn och vuxna är olika och har olika intresse och behov (till exempelvis att erbjuda stöd till barn med funktionsvariation). Pedagogerna pratar med
SID 12 (24) Mål Områden som berörs av de främjande insatserna barnen om att man kan tycka olika, se olika ut och vara olika i den gemensamskap gemenskap som barngruppen är. Viktigt framöver är att arbeta med att vara närvarande pedagoger i de sammanhang/rum barnen vistas i. En utvecklingsåtgärd för 2018/2019 är att ge vikarier tid att läsa vår vikariepärm och på så vis ta del av förskolans tänk kring främjande och förebyggande arbete. - Alla pedagoger på Gasellen ska arbeta aktivt med att alla barnen på förskolan får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. - Alla pedagoger på Gasellen ska aktivt inkludera jämställdhetsperspektiv så att flickor och pojkar får möjlighet att bredda sina perspektiv och sina val. - Alla pedagoger på Gasellen ska stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. - Alla pedagoger på Gasellen ska verka för att ge barnen förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av kulturell och religiös mångfald. - Alla pedagoger på Gasellen ska (utifrån aktuella förutsättningar) verka för att ge flerspråkiga barn förutsättningar för att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska. - Alla pedagoger på Gasellen ska verka som förebilder, för att motverka utvecklandet av könstereotypa uppfattningar samt för ett kommunikativt förhållningssätt gentemot barn och vuxna på förskolan, och utanför. - Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Aktivitet - Barnen benämns med namn istället för könstillhörighet. - Trivselregler sätts med för alla avdelningar och utvärderas och utvecklas kontinuerligt under läsåret. - Gruppstärkande lekar används av samtliga avdelningar. - Barnen uppmuntras och stimuleras till att göra individuella val och pröva nytt material i den pedagogiska miljön. - Alla pedagoger på förskolan genomför alla arbetsuppgifter, inom ramen för läroplanen. - Barnen delas upp i mindre grupper under så stor del av dagen som möjligt. - På förskolan synliggör alla pedagoger de kulturer, traditioner och modersmål som finns i barngrupperna.
SID 13 (24) Ansvarig T.ex. genom en mångkulturell vecka eller mångkulturell dag. - Samlingarna genomförs i huvudsak i mindre grupper och med planerat innehåll. - Vi uppmuntrar och stimulerar alla barn att våga ta plats i gruppen. - Barnlitteratur och annan media ska synliggöra olikheter i familjekonstellationer, traditioner och kulturer. - Barn och pedagogers individuella uttryck uppmuntras, t.ex. klädstilar (inom ramen för professionalitet), frisyrer mm. - Alla pedagoger arbetar aktivt med att etablera en kultur i barngruppen där varje barns integritet respekteras. - Alla pedagoger kommunicerar varsamt med barn och vuxna. - Alla pedagoger verkar för att alla barn erbjuds det stöd som de behöver för att delta i verksamheten fullt ut. T.ex. kunna använda de hjälpmedel som behövs. - Alla pedagoger på Gasellen ägnar sig åt självreflektion för att kritiskt granska sin egen pedagogiska praktik. - Bildstöd används av samtliga avdelningar. - Alla pedagoger arbetar med barnens personliga integritet genom stopptecken samt att säga stopp/nej om man inte vill något. - Båda avdelningarna genomför kompisveckan. Alla är ansvariga för genomförandet men särskilt ansvar åligger och förskollärare. Tidsperiod VT 2019 Uppföljning Uppföljning/utvärdering sker regelbundet på APT. Håller vi fast vid målsättningen? Genomförs det vi planerat? Har vi upptäckt andra och kanske bättre åtgärder? Behöver planen revideras? Behövs stöd utifrån? Utvärdering VT 2019 I vilken utsträckning har detta mål uppnåtts? Hur vet vi det?
SID 14 (24) Förebyggande åtgärder Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Här beskriver förskolan hur personalen ska se till att alla barn har det bra i förskolan och att ingen blir utanför eller illa behandlad av en kompis eller personal. Det handlar alltså om att förhindra risker för kränkande behandling och diskriminering. De förebyggande åtgärderna utgår från utvärderingen och resultatet från kartläggningen. Delaktighet Barnintervjuer och trygghetsvandring har genomförts med äldre barn på förskolan för att få deras bild av förskolan. För de yngre barnen på förskolan används observationer som underlag för reflektion i arbetslagen. Inför utvecklingssamtal har barnintervjuer och trygghetsvandringar observationer har genomförts inom det ordinarie arbetet. På APT har förskolans ledning gått igenom vad de olika diskrimineringsgrunderna är, vad främjande, förebyggande och åtgärdande arbete innebär samt vad trakasserier och sexuella trakasserier kan vara. Exempel har lyfts fram med efterföljande diskussion. Pedagogerna har utvärderat måluppfyllelsen i föregående års likabehandlingsplan och analyserat sig fram till framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden. Dessa har använts som underlag för att formulera de förebyggande insatserna. Sammantaget har detta arbete lett till nedanstående nulägesanalys, mål, aktiviteter, uppföljnings- och utvärderingsmetodik. Alla arbetslag har använt husmodellen för att synliggöra risker i miljön och i bemötande. Nuläge Förskolan har identifierat att vuxennärvaro är avgörande vid alla situationer under dagen på förskolan. Det kan handla om att aktivt delta i leken och utforskande på gården och i innemiljön. Det är viktigt att pedagogerna är närvarande vid övergångar och rutinsituationer såsom vila och på- och avklädning samt ha god kontroll över hur toalettbesök sker. Det kan exempelvis handla om att barnen går en och en på toaletten. Det är en självklarhet att barns integritet vid toalettbesök och blöjbyte respekteras. Endast ordinarie personal och väl kända och etablerade vikarier utför blöjbyten och är med på toalettbesök. Vidare är det viktigt att ha tydliga och välplanerade strukturer vid övergångar, t.ex. inför, under och efter lunch. Från barnintervjuerna och trygghetsvandringarna går det att läsa att barnen trivs bra på förskolan men det har kommit fram ett
SID 15 (24) behov av att inte bli störd när barnen sitter på toaletten. En åtgärd för detta kan vara att ta fram en stoppskylt på toalettdörren, som barnen kan använda för att markera att det är upptaget. En annan sak som kom fram var att det ibland glöms av att spola efter sig samt att kiss kan hamna utanför toalettstolen. En åtgärd kan vara att sätta som trivselregler att alla sitter ned och kissar samt spolar efter sig. Barnen har uttryckt att det är mörkt ute på gården och i förrådet på gården. Även förrådet inne på förskolan är för mörkt tänker barnen. Belysningen på dessa platser behöver ses över och förbättras. Vi kommer även undersöka om det går att måla plankorna runt sandlådan för att förhindra risker att snubbla på dem. I hallen har barnen uttryckt att det är trångt och man kan bli få sin fot trampad på. Mål Hur vi pratar om barn och varandra är viktigt. Det handlar om att inte prata över barnens och varandras huvuden samt vara noggranna med hur vi pratar om barn och vuxna. Fokus i samtal ska ligga på hur verksamheten ansvarar för och erbjuder alla barn det stöd som dom behöver i sin utveckling. Så att de kan nå sin fulla potential. - Gasellens förskola ska vara en trygg (såväl socialt som fysiskt) och lärorik miljö för samtliga barn, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Områden som berörs av de främjande insatserna Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Aktivitet - Alla pedagoger på Gasellen förskola är närvarande vid barns lek och utforskande, så väl inne som ute. - Alla pedagoger på Gasellen förskola är närvarande vid rutinsituationer som övergångar, på- och avklädning samt toalettbesök. - Endast ordinarie personal och väl kända och etablerade vikarier utför blöjbyten samt hjälper barn vid toalettbesök. - Barnens integritet vid blöjbyte och toalettbesök respekteras alltid. - Ordinarie pedagoger eller välkända vikarier är alltid närvarande i rummet då barnen har sovvila. - Alla pedagoger på Gasellen har en varsam kommunikation med såväl barn som vuxna. Det innebär bland annat att prata med och inte om.
SID 16 (24) Ansvarig - Skapa tydliga rutiner vid övergångar. Det kan exempelvis handla om på- och avklädning, under lunchen och efter lunchen. Syftet är att hallsituationen och lunchen blir en lugn och trivsam situation. - Stoppskylt på toaletten sätts upp. - Vi pratar toaregler med barnen och följer upp detta kontinuerligt. - Vi ser över belysningen på gården, uteförråd, inneförråd och ser om det går att förbättra. - Vi ser över om plankorna vid sandlådan kan markeras tydligt genom målning. - Vi går in i mindre grupper till hallen för av- och påklädning så att det inte blir för trångt för barnen. Alla är ansvariga för genomförandet men särskilt ansvar åligger och förskollärare. Tidsperiod VT 2019 Uppföljning Uppföljning/utvärdering sker regelbundet på APT. Håller vi fast vid målsättningen? Genomförs det vi planerat? Har vi upptäckt andra och kanske bättre åtgärder? Behöver planen revideras? Behövs stöd utifrån? Utvärdering VT 2019 I vilken utsträckning har detta mål uppnåtts? Hur vet vi det? Åtgärdande arbete Vi agerar alltid vid misstanke om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling. Vi ser också snabbt till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför har vi väl fungerande rutiner för att hantera situationer där kränkande behandling har skett. Förskolans arbetsgång och rutiner finns i bilaga 1 och 2. Mål - All personal i verksamheten kan rutinerna om kränkande behandling. - All personal har kunskap i hur man arbetar när ett barn blivit utsatt för kränkande behandling. - Vårdnadshavare har fått ta del av rutinerna och vår arbetsgång vid kränkande behandling. Aktivitet - All nyanställd personal tar i samband med introduktionen del av rutinerna om kränkande behandling och vad man ska göra när ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling.
SID 17 (24) Ansvarig - Ledningen på förskolan påminner pedagogerna regelbundet om ovanstående rutiner. Detta sker en gång per termin. - Vårdnadshavare tar del av rutiner på höstens föräldramöte och rutinerna skickas ut till samtliga vårdnadshavare samt tillgängligt att läsa på förskolan. Alla är ansvariga för genomförandet men särskilt ansvar åligger och förskollärare. Tidsperiod VT 2019 Uppföljning Uppföljning/utvärdering sker regelbundet på APT. Håller vi fast vid målsättningen? Genomförs det vi planerat? Har vi upptäckt andra och kanske bättre åtgärder? Behöver planen revideras? Behövs stöd utifrån? Utvärdering VT 2019 I vilken utsträckning har detta mål uppnåtts? Hur vet vi det? Utvärdering Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Här utvärderar och analyserar förskolan förra årets främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Förskolans utvärdering och analys är tillsammans med kartläggningarna grunden för nästa verksamhetsårs främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. I utvärderingen ingår även förskolans riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Utvärderingen av föregående års plan Föregående års plan har utvärderats på ett APT där pedagogerna har analyserat måluppfyllelsen i planen och identifierat utvecklingsområden. Denna analys har legat till grund för nulägesanalyserna inom det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet.
SID 18 (24) Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan Ett barn kan bli diskriminerad på olika sätt i förskolan. Det kan handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. I förskolan har barn rätt till en trygg utbildning som är fri från all form av förtryck och trakasserier. Alla barn ska ges lika rättigheter och möjligheter i sin utbildning. Det innebär nolltolerans mot all form av diskriminering, så som trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheterna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon eller säga rasistiska eller nedsättande kommentarer med koppling till diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan handla om beröring, klappningar, strykande, ovälkomna förslag, bilder eller texter som är sexuellt anspelande. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan arbetar hela tiden för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Det är en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete som följs upp och utvärderas tillsammans med barn eller barn samt personal. Förskolans arbete för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier görs i fyra steg. I arbetet ingår att ta fram riktlinjer och rutiner. 1. Undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 4. följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. Dokumentera och samverka Dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet i planen mot diskriminering. Samverka med barn, barn och personal i alla fyra steg i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål Att alla barn känner sig trygga i verksamheten Att inget barn blir utsatt för trakasserier/sexuella trakasserier Att barn vet vem de ska vända sig till när de känner sig utsatta. Att all personal agerar direkt vid kännedom om att ett barn blivit utsatt.
SID 19 (24) Att förskolan har ett aktivt levande arbete mot trakasserier och sexuella trakasserier. Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Informera all personal om att ledningen ser allvarligt på sexuella trakasserier och berätta om hur man anmäler. Skapa medvetenhet vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär. Gör det lätt att anmäla trakasserier och sexuella trakasserier. Anmälaren ska känna sig trygg i att den kommer bli tagen på allvar, bli lyssnad på och få stöd. Alla ärenden måste utredas enligt lag. Se till att personalen känner till grundläggande regler och begrepp. Håll riktlinjerna mot trakasserier och sexuella trakasserier levande. Tala om frågorna på arbetsplatsträffar och skapa möjligheter till samtal. Informera alltid nyanställda om dem.
SID 20 (24) Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn) När du får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av ett annat barn eller en elev följ denna rutin. Arbetsgång Gör en anmälan och lämna till rektor eller. Anmälan görs samma dag. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef (huvudmannen). Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Fortsätt informera om vad verksamheten gör för att barn och barn ska må bra. Utred uppgifterna i anmälan genom att samtala med berörda barn eller barn samt personal. Utred händelsen så att man kan avgöra om kränkande behandling eller diskriminering skett eller inte. Dokumentera utredningen. Använd gärna de blanketter som finns på Intranätet. Gå igenom dokumentationen och gör en bedömning om kränkning eller diskriminering skett eller inte. Sätt in åtgärder för att lösa situationen på kort och lång sikt om utredningen visar att kränkande behandling eller diskriminering har skett. Ansvarig Personal i förskola eller skola Följ upp och utvärdera åtgärderna regelbundet för att se till att barn eller elev inte blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Det innebär att nya åtgärder behövs om de man använt inte gett önskat resultat. Gör en omfattande utredning av hela barnets eller elevens förskole- eller skolsituation för att få fram orsakerna till att barnet eller eleven känner sig utsatt. Titta på individ-, grupp- och organisationsnivå. Sätt in nya åtgärder. Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning. Lämna över ärendet till central förvaltning om situationen fortsätter Elevhälsoteam Barnhälsoteam
SID 21 (24) Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev) Inledning Huvudmannen, förskolan och skolan har en skyldighet att utreda uppgifter om att ett barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som utredningen ska utgå ifrån. Det innebär att det inte behövs några bevis för att starta en utredning. Varje ärende ska utredas skyndsamt. I regel gör barn- och utbildningsförvaltningen utredningen. De utredningar som rektor/ hanterar görs alltid i samråd med förvaltningen. Detta för att stärka barnrättsperspektivet och för att undvika jäv. Utredningen ska i första hand utgå från barnets och elevens bästa. Arbetsgång Om ett barn eller en elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen, följer huvudmannen, förskolan eller skolan nedanstående arbetsgång: Arbetsgång Lämna blankett med anmälan till rektor eller Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef genom att skicka kopia på anmälningsblanketten. Gör en förstahandsbedömning av anmälan. Beroende på uppgifterna i anmälan gör antingen rektor/ eller utredare på central förvaltning utredningen. Ta även ställning till om anmälan till annan myndighet behöver göras (t.ex. polis) samt om berörd personal ska arbeta vidare i verksamheten medan utredningen pågår. Påbörja utredningen Samla in underlag till utredningen genom enskilda samtal med berörda parter (anmälaren, personal och ev. vittnen). Vid behov samtala även med barn/elev om vårdnadshavare och barn/elev samtycker. Ansvarig Personal i förskola eller skola Avdelningschef och rektor/ Rektor/ eller utredare på central förvaltning
SID 22 (24) I samtalen ska utredaren ha med sig en kollega som för anteckningar. Detta ur rättssäkerhetsperspektiv och för att utredaren ska kunna fokusera på att ställa frågor och föra samtal med berörda parter om anmälda uppgifter. Vid samtal med personal, har personalen möjlighet att ta med sig en facklig representant. Delge samtalsanteckningarna och eventuella andra uppgifter som rör ärendet till vårdnadshavare, (barn/elev) och personal, för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter. Berörda parter har rätt till insyn i ärendet. Gå igenom insamlat underlag och gör i samråd med närmsta chef en bedömning om kränkning/ diskriminering skett eller inte. Utredning gjord av skola/förskola Gör bedömning i samråd med central förvaltning. Skicka utredningen med beslut till berörda parter med rekommenderad (REK) post eller överlämna personligen. Utredning gjord av central förvaltning. Gör förslag till bedömning och beslut i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar i ärendet. Beslutet ska skickas till berörda parter med rekommenderad (REK) post. Betungande beslut Innebär att personalen anses skyldig till anmälda uppgifter och har utsatt elev/barn för kränkande behandling eller diskriminering. Hantera ärendet och ta ställning till om eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Fortsatt arbete utifrån barnperspektiv Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Rektor/ eller utredare på central förvaltning Rektor/ eller utredare på central förvaltning Utredare från central förvaltning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Utredare central förvaltning Rektor/ och HR-chef Se till att eleven/barnet som känner sig utsatt av personal får det stöd som den behöver.
SID 23 (24) Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning.
SID 24 (24) Bilaga 3 Definitioner av begrepp Diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Missgynnandet ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen reglerar dock inte det som händer mellan barn när det gäller hur de behandlar varandra. Däremot kan förskolan som myndighet eller vuxna på förskolan göra sig skyldig till diskriminering av barn. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det är dock inte indirekt diskriminering om följande kriterier är uppfyllda: - Syftet med regeln eller rutinen är berättigat, det vill säga befogat och objektivt godtagbart. Detta innebär att syftet ska vara värt att skydda sig och vara tillräckligt viktigt för att kunna få företräde framför principen om ickediskriminering. - De medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det innebär att det inte finns andra alternativ eller medel för att uppnå syftet. Trakasserier innebär ett agerande som kränker någons värdighet och har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningarna kan bestå av t ex. nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.