Översiktlig planering för del B2 på Campus Valla

Relevanta dokument
MATEMATIK-DIDAKTIK med inriktning mot tidigare år 15 hp

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

KURSPLAN Matematik för åk 7-9, hp, 15 högskolepoäng

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Kursbeskrivning Kreativ matematik. Höstterminen Kurskod: LPGG06

Studieguide. Utomhuspedagogik i förskola, fritidshem samt grundskolans tidigare år HT 2014

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, hp, 30 högskolepoäng

TIMSS Advanced Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet. Peter Nyström Umeå universitet. Ett syfte med TIMSS är

Parallellseminarium 3

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Mathematics inside the black box bedömning för lärande i matematikklassrummet PDF ladda ner

Relationen mellan språk och lärande är komplex, både när det gäller ur

Ett år med satsningar på matematik

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Kursbeskrivning Kreativ matematik. Höstterminen Kurskod: LPGG06

Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan. Cecilia Eriksson

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016

Nu består Diamant av 127 diagnoser, avsedda

Student Personnummer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Studieguide till Matematik för lärande och undervisning för F-3 och 4-6 del 1 ht 2015

Seminarieplan grupp 1 kursen UM2203 vt 14 version 15 jan

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

LMA110, Matematik för lärare 1 30 högskolepoäng

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

Matematik I, inriktning 4-6, 22,5 högskolepoäng Mathematics I, with Specialisation in Compulsary School Teaching Grades 4-6, 22.

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011

Under rubriken Några rader från... berättar inledningsvis föreningens ordförande om vad som är på gång i SMDF och svensk matematikdidaktik i övrigt.

Lokal planering i matematik

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Idrott och hälsa: Friluftsliv och säkerhet 7,5hp

Matematiska och system- Dnr: 2009/ tekniska institutionen K U R S P L A N

Matematik är ett ämne som många människor, både barn och vuxna

Kursbeskrivning vt 2015

Variationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger

Seminarieplan grupp 3 kursen UM2203 vt 14, version 15 januari

Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik. Studieguide till Matematik för F 3, kurs 2 Ht MN023

Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen. Ola Helenius, LUMA 2010

Det övergripande syftet med kompetensutvecklingen beskrivs som:

Forskning och matematikutveckling

2MD62U Matematik för undervisning i åk 4 6, 1 30 ingår i lärarlyftet, 30 högskolepoäng Mathematics, teaching in year 4 6 (1 30), 30 credits

Student Personnummer UTKAST

MATEMATIKUTVECKLING MARIESTADS KOMMUN

Självständigt arbete inom grundlärarprogrammet info

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

ATTRAKTIV MATEMATIK. förskoleklass gymnasieskola. Utvecklingsprojekt Pedagogiskt centrum Linköpings kommun

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisningens dilemman : hur lärare kan hantera lärandets komplexitet PDF ladda ner

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

Peter Östlund undervisningsråd

Kursbeskrivning. Matematik och lärande för årskurs F 6: kurs inom ULV-projektet, 30 hp

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Seminarieplan grupp 2 kursen UM2203 vt 14 version 17 januari

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning!

Seminarieplan grupp 1 kursen UM2203 vt 15 version 16 januari

Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1

Samband mellan räknesätt. Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

Matematik i Skolverket

Postprint.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Idrott och hälsa: Hälsa och livsstil 7,5 hp

Emma Wimmerstedt undervisningsråd

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

KURSÖVERSIKT LIGFB2 Vt 2009

Seminarieplan grupp 2 kursen UM2203 vt 15 version 16 jan 2015

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

Pedagogik GR (A), Grundläggande matematikinlärning för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp

Student Personnummer

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen

Statens skolverk Stockholm

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Fristående matematikkurser vid LHS Alla är på grundnivå och har högskolepoäng enligt Bologna (5p motsvarar 7,5 HP)

MATEMATIKDIDAKTIK. Peter Frejd Department of Mathematics, Linköping University, Sweden Seminarium

Learning study elevers lärande i fokus

Samband mellan räknesätt. Lena Andersson Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola

Transkript:

Översiktlig planering för del B2 på Campus Valla Vecka 13 Måndag 23 mars, sal D315 13-17 Om matematikdidaktik som praktisk och teoretisk disciplin. Forskning och teoretiska perspektiv. Uppgiftsanalys. Bekken, O. & Mosvold, R. (2006). Reflektioner kring en videostudie. I J. Boesen m.fl. (red.), Lära och undervisa matematik internationella perspektiv. NCM: Göteborg. Dowling, P. (1996). A sociological analysis of school mathematics texts. Educational Studies in Mathematics, 31, 389-415. Tisdag 24 mars, sal D315 (8-12), BL31 (13-17) 08-12, 13-17 Vad sker i det matematiska klassrummet? Exempel på teoretiska perspektiv: Kognitiva, sociala och epistemologiska ansatser. Didaktisk transposition och didaktiska situationer. Realistisk matematikundervisning. Lektionsanalys: Exempel genom en video från en matematiklektion och ett teoretiskt analysverktyg. Didaktisk analys: exemplet ekvationer. Bergsten, C. (2003). Algebra som innehåll och aktivitet. I I. Holden (red), Utvikling av matematikkundervisning i samspill medlom praksis og forskning. Konferensrapport. Nasjonalt Senter for Matematikk i Opplaerengen, No 1. Bergsten, C. m.fl. (1997). Algebra för alla. Göteborgs universitet. (kap. 3 om ekvationer) Bosch, M. & Gascon, J. (2006). 25 years of didactic transposition. ICMI Bulletin no. 58 (pp. 51-65). Gravemeijer, K. & Doorman, M. (1999). Context problems in realistic mathematics education: A calculus course as an example. Educational Studies in Mathematics, 39, 111-129. Winsløw, C. (2007). Didaktiske elementer en inføring i matematikkens og naturfagenes didaktik. Forlaget Biofolia. (kap. 7, s. 133-153) Wyndhamn, J. Riesbeck, E. & Schoultz, J. (2000). Problemlösning som metafor och praktik. ITL,. (kapitel 3, s. 75-116; repetition sedan i höstas)

Vecka 17 Måndag 20 april, sal D315 (start kl 13) 13.15-14.30 Innehåll, arbetsformer och lärande. Uppföljning av träffen vecka 13 och den kurslitteratur som ingick där. 15.00-17 Sal G31 (FOI-huset) Matematikverkstad Matteljén. Arbete med interaktiv whiteboard. Rystedt, E. & Trygg, L. (2006). Matematikverkstad En handledning för att bygga, använda och utveckla matematikverkstäder. Göteborg: NCM. (kan beställas från NCM) Lärare: Patrik Gustafsson Om Matteljén Matteljén är en matematikverkstad för alla som är intresserade av att arbeta laborativt i matematikundervisningen. Den huvudsakliga målgruppen för verkstaden är lärare i Linköpings kommun och lärarstuderande vid. Verkstaden ska sprida goda laborativa undervisningsidéer i matematik och inspirera lärare till att utveckla och variera sin undervisning, så att den passar alla elever oavsett kunskapsnivå och inlärningsstil. Matteljén är en spännande mötesplats för forskare, lärarutbildare, verksamma lärare och lärarstudenter. Tisdag 21 april, sal BL34 08-12 Frågeställningar kring genus och kultur. Problematiken kring elever med behov av särskilt stöd i matematik. Litteraturseminarium (se nedan*). Förbered genom att skriva en läslogg till litteraturen nedan. Nordisk Matematikkdidaktikk (NOMAD), 13(4), 2008 (specialnummer om multicultural and multilingual settings ). Löwing, M. & Kilborn, W. (2007). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur. Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning en litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket. Sahlin, B. (1997). Matematiksvårigheter och svårigheter när det gäller koncentration i grundskolan. En översikt av svensk forskning 1990-1995. Stockholm: Skolverket. 13.15-17 Utveckling av undervisning: Learning study. Variationsteori. Gustavsson, L. (2008). Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan. Doktorsavhandlingar i Pedagogiskt arbete nr 21, Högskolan Kristianstad. (s. 17-36, 43-48) Holmquist, M. (red.) (2008). Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur. (s. 7-140) Lärare: Krister Larsson

*Litteraturseminariet Målet med litteraturseminariet är att - skapa tillfälle till samtal/diskussioner i gruppen - knyta teoretisk kunskap till praktisk vardagserfarenhet genom reflektion Ett sätt att förbereda ett litteraturseminarium är att skriva en läslogg. Ordet logg avser vanligen en dagbok som förs på fartyg över viktigare händelser under resan. Ordet används i dagligt tal också som beteckning på dagbok, tankeböcker och arbetsjournaler som skrivs för att beskriva kurs, färdriktning eller utveckling. En läslogg är tänkt att spegla det som händer i läsarens medvetande i samband med läsningen. * Vilka tankar väcker läsningen? * Vad vill man återvända till i texten? * Vad instämmer man i? * Vad behöver man fundera vidare över? * Vad ställer man sig tveksam till? * Vad vill man samtala om och diskutera? Ett sätt att skriva en läslogg är att (under läsningen) välja ut ett antal citat ur texten som sedan utgör en grund för läsarens reflektioner. Citaten kan vara tilltalande, uppseendeväckande, störande, intressanta, förvirrande eller provocerande. Reflektioner över de valda citaten kan bestå av kommentarer, associationer, slutsatser, frågor man vill ställa, kritik man vill framföra, beröm man vill ge, svårigheter man stöter på eller jämförelser man gör. Man kan också se på kopplingen till olika teoretiska perspektiv. Läsloggen bör alltså spegla det möte som uppstår vid läsningen mellan å ena sidan texten och dess författare och å andra sidan läsaren och hennes tidigare erfarenheter och kunskaper. Till litteraturseminariet ska du ha funderat kring följande frågeställningar. * Vilka budskap har boken? * Vad har jag lärt mig? * Vilken praktisk nytta kan jag ha av denna kunskap? * Vilka egna funderingar vill jag diskutera?

Vecka 20 Måndag 11 maj, sal D315 13-17 Redovisning av kursuppgifter. Diskussion. Uppdateras Lärare: Krister Larsson, Christer Bergsten Tisdag 12 maj, sal KY21 (8-12), BL31 (13-17) 08-12, 13-17 Bedömning av elevers kunskap i matematik. Formativ och summativ utvärdering, olika bedömningsformer, analys och konstruktion av muntliga och skriftliga prov. Lokala och nationella prov. Forskning om utvärdering. Boesen J. (2008). Vilken typ av kunskap (ut)värderas i skolmatematiken? I G. Brandell m.fl. (red.), Matematikdidaktiska frågor resultat från en forskarskola. Göteborg: NCM och SMDF. Palm, T., Bergqvist, E., Eriksson, I., Hellström, T. & Häggström, C-M. (2004). En tolkning av målen med den svenska gymnasiematematiken och tolkningens konsekvenser för uppgiftskonstruktion. PM nr 199. Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet. Skolverket (2008). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS 2007. Analysrapport till 323 2008. Stockholm: Skolverket. Nyström, P. (1998). Bedömning av kvalitet i matematikkunskaper. PM nr 141. Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet. Nyström, P. (2008). TIMSS fixpunkter. En analys av vad elever med olika resultat i TIMSS 2003 vet och kan göra. Rapport, Skolverket. (avsnitten om NO behöver ej läsas) Lärare: Krister Larsson

Kursuppgift på del B2 Välj en av dessa två kursuppgifter: (1) Learning study Genomför en egen mini -learning study. Redovisa muntligt och skriftligt vid träffen den 11-12 maj. Mer detaljerad information av genomförandet ges vid träffen vecka 17 (kontakta annars Krister Larsson, e-post: krila@telia.com) (2) Litteraturstudie Uppgiften innebär att läsa en matematikdidaktisk bok med muntlig och skriftlig redovisning den kursträffen 11-12 maj. Några olika förslag till bok ges nedan, du kan också välja annan litteratur efter eget intresse i samråd med kursansvarig (dvs. Christer). Meddela ditt val senast vid kursträffen vecka 17. Mer detaljerad beskrivning av redovisningens format kommer inom kort att uppdateras på kursen hemsida. Boesen, J. M.fl. (red.) (2005). Lära och undervisa matematik internationella perspektiv. Göteborg: NCM. (välj ca 10 kapitel efter intresse) (kan beställas från NCM) Brandell, G. m.fl. (red.) (2008). Matematikdidaktiska frågor resultat från en forskarskola. Göteborg: NCM och SMDF. (kan beställas från NCM) Lennerstad, H. & Bergsten, C. (red.) (2008). Matematiska språk. Sju essäer om symbolspråkets roll i matematiken. Stockholm: Santérus förlag. Nyström, P. (1998). Bedömning av kvalitet i matematikkunskaper. PM nr 141. Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet. Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematiktbildning en litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket. Winsløw, C. (2006). Didaktiske elementer. En indføring i matematikkens og naturfagenes didaktik. Fredriksberg: Forlaget biofolia.