Nordisk masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning

Läsåret 2015/16 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport Nordisk masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningarna inom det ordinarie utbildningsuppdraget vid utbildningsvetenskapliga fakulteten. Programrapporterna utgör underlag för den årliga uppföljningen av utbildning som sker i Beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA). Programrapporten är uppdelad i olika teman och är utformade i linje med det förslag till nytt kvalitetssäkringssystem som arbetas fram vid Göteborgs universitet och det Pedagogiska idéprogrammet. Programrapporten är också utformad med hänsyn tagen till Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Programrapporten innehåller en rad påståenden om utbildningen som ni tar ställning till genom att ange Stämmer, Stämmer delvis eller Stämmer inte. Då bedömningen relativt ett påstående är Stämmer delvis och Stämmer inte ska detta kommenteras i kommentarsfälten under frågorna. Utöver dessa påståenden finns också ytterligare frågor kopplade till de flesta teman som besvaras i textrutan under. I kommentarerna ska det framgå tydligt vad som kommenteras, ange därför motsvarande bokstav i inledningen till varje kommentar. Del 1 Programmet i sin helhet 1. Rekrytering och antagning a) Studenterna har rimliga förväntningar om utbildningen när de börjar. b) Det finns särskilda insatser för breddad rekrytering. c) Behörighetskraven är rimliga. delvis, kommentar: De vet att de ska lära sig om skolutveckling, men är inte alltid medvetna om att det också berör ett praktiskt arbete på egen skola i stor utsträckning. Det brukar i och för sig oftast vara en positiv överraskning för dem. B, Stämmer inte, kommentar: Eftersom det är ett program för utbildade och erfarna lärare/pedagoger om vill fortbilda sig, har inte breddad rekrytering varit aktuell. Eventuellt skulle det vara en god idé att utveckla möjlighet för nyanlända lärare att delta eftersom det skulle berika innehållet generellt och ge dessa lärare möjlighet att förstå det svenska skolsystemet med hjälp av kurskamraterna. Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (10) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.uf.gu.se

d) Beskriv vilka rekryteringsinsatser som genomförts inför antagning HT 2016. e) Redogör för och kommentera aktuellt söktryck och jämför med tidigare år. (Se bifogad.ppt) f) I förekommande fall, kommentera särskilda insatser för internationell rekrytering. D, Facebookannonsering, alumnbrev, Korsvägen (LUN), information rektorsprogrammet 9 juni, sen anmälan öppen, aktiv reservantagning E, I den första ansökningsomgången fram till 15 april är det något lägre söktryck än föregående antagningsomgång, dock hög andel prio 1/förstahandsval. Efter ytterligare rekryteringsinsatser efter 15 april har prio-1 talet nu stigit påtagligt. Sedan 2011 när programmet startade har söktrycket ungefär vartannat år varit något högre och vartannat år något lägre, dock långsamt stigande. Det är en ny utbildning som ännu inte är särskilt känd på skolorna eftersom det inte är många som hunnit gå programmet ännu. Vi avser att mer aktivt besöka lärare och skolor under nästkommande år för att personligen informera om utbildningen, tillsammans med alumner. Vid ett par tillfällen har vi haft den möjligheten hittills och det är också då som antalet sökande tydligt stigit. F, Det är ett nordiskt program, vilket bland annat innebär ett samarbete med Norges arktiska universitet (Tromsö) där ett parallellt program kommer att starta hösten 2017. Vi kommer också att utveckla distansformer i programmet för att kunna anta nordiska studenter som inte har möjlighet att närvara i Göteborg varje vecka. 2. Studieresultat a) Kursplanernas lärandemål svarar sammantaget mot högskoleförordningens examensmål. b) Samtliga lärandemål i kursplanerna examineras. c) Det finns en tydlig progression i programmet. d) Det finns relevanta rutiner för kvalitetssäkring av VFU/praktikmoment. e) Det finns skriftliga bedömningskriterier för alla examinationer. f) Bedömnings- och betygskriterier kommuniceras och tydliggörs för studenter och lärare. g) Studenter ges återkoppling på sina prestationer. h) Återkopplingen innehåller vid behov råd kopplade till lärprocessen. i) Det genomförs extern granskning av examensarbeten och/eller övriga examinationer. B, Stämmer D, Stämmer, kommentar: Praktikmoment innebär i kursen att aktionsforskning görs i egen praktik och dessa moment kvalitetssäkras genom handledning och examinationer E, Stämmer F, Stämmer G, Stämmer H, Stämmer I, Stämmer inte, kommentar: Dock används sambedömning för att försäkra sig om att bedömningarna är väl avvägda. 3. Studentcentrerat lärande a) Undervisnings- och examinationsformer som stimulerar till aktivitet, engagemang och självreflektion används i programmet. b) Undervisningsformer som stödjer interaktion och samarbete mellan studenter och mellan studenter och lärare används i programmet. c) Varierande undervisnings-, examinations- och handledningsformer karaktäriserar programmet. d) Studenterna examineras huvudsakligen på sätt som stimulerar till djupinlärning. e) Det finns aktiva lärarlag kring kurserna och programmet. f) Finns utvecklade rutiner för kollegial bedömning, återkoppling och stöd. g) Det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap som ger vägledning och som studenter och administratörer kan vända sig till. 2 (10)

B, Stämmer D, Stämmer E, Stämmer delvis, kommentar: Eftersom programmet är nytt och har startat i liten skala har det inledningsvis till stor del vara två lärare/forskare som arbetat i kurserna, nämligen initiativtagarna. Efterhand som programmet nu växer tar arbetslagen alltmer form och nya lärare inskolas i kurserna. F, Stämmer G, Stämmer h) Ange ungefärlig genomsnittlig lärarledd/schemalagd tid per vecka i programmet. 3-4 timmar 4. Forskningsanknytning och komplett akademisk miljö a) Utbildningen kan betraktas som tillräckligt forskningsanknuten. b) Former finns för hur man säkrar att utbildningen innehåller aktuellt och relevant vetenskapligt innehåll. c) Kollegial granskning av kursplaner och litteraturlistor genomförs vad gäller vetenskapligt innehåll. d) Studenter involveras i forskning och/eller i forskningsliknande aktiviteter utöver examensarbetet. B, Stämmer D, Stämmer e) Beskriv utbildningsprogrammets förhållande till relevant komplett akademisk miljö. f) Ange ungefärlig andel vetenskapliga artiklar i litteraturlistor E, Programmet har tillkommit genom samarbete som forskarna vid IPS har med andra aktionsforskare i Tromsö och Vasa/Åbo i det Nordiska Nätverket för Aktionsforskning (NNAF) som startade 2004. Forskarna i detta nätverk arbetar vid respektive lärosäte med lärarutbildning, skolutvecklingsprojekt i partnerskap mellan högskola och skola samt kompetensutvecklingskurser. Dessutom pågår ett kontinuerligt samarbete kring forskning och forskningspublikation, t ex har två böcker utifrån det egna arbetet getts ut på engelska ( Nurturing praxis och Lost in praxis ) för att också presentera den nordiska aktionsforskningen i en internationell miljö. Vid IPS ingår lärarna i programmet dessutom i forskningsgruppen SKUT som samlar de forskare som har intresse för skolutvecklings- och ledarskapsforskning. Alla i denna miljö arbetar såväl med utbildning som med forskning, och också i stor grad samverkan i form av uppdragskurser och/eller forskning. F, Om måttet rör hur många referenser i referenslistan som är vetenskapliga artiklar, så blir det ca 20-35 % med viss variation mellan kurserna. Räknar man också in avhandlingar samt forskningsböcker/rapporter stiger siffran till 50-65%. 5. Lärarkompetens a) Den vetenskapliga kompetensen hos medverkande lärare är god. b) Lärarna tillämpar ett vetenskapligt perspektiv på undervisningen. c) Lärarna tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt till det egna lärandet. d) Lärarna har en god kunskap om hur studenter utvecklar fördjupad ämnesförståelse. e) Den högskolepedagogiska kompetensen hos medverkande lärare är god. f) Lärarna ges nödvändiga förutsättningar för pedagogisk och vetenskaplig kompetensutveckling. g) Lärarna ges möjlighet till kontinuerlig pedagogisk fortbildning. h) I förekommande fall, den professionsrelaterade kompetensen hos medverkande lärare är god. 3 (10)

B, Stämmer D, Stämmer E, Stämmer F, Stämmer, kommentar: Detta tillgodoses på institutionen i var och ens tjänst men i kurserna läggs dessutom särskild tid ut för dem som är nya lärare, så att de kan läsa in sig på den aktuella litteraturen exempelvis G, Stämmer, kommentar: Hur definieras kompetensutveckling (se fråga F) och fortbildning här? H, Stämmer 6. Studentuppföljning a) Systematisk uppföljning av genomströmning används som grund för åtgärder. b) Analyser kring orsaker till avhopp genomförs. c) Det finns system för att fånga upp studenter med behov av stöd under utbildningens gång. delvis, kommentar: Genomströmningen redogörs för i årsberättelsen till institutionen. Än så länge har det inte funnits anledning att agera eftersom genomströmningen i respektive kurs är god. De första studenterna tog sin examen föregående år, och nästa omgång är snart på väg. B, Stämmer delvis, kommentar: Eftersom programmet varit litet och vi varit få lärare så känner vi rätt väl till de flesta studenterna och får information av dem om de gör studieuppehåll/hoppar av. Det har handlat om att det är svårt att få ihop livet med halvfartsstudier i de fall vi känner till hittills. delvis, kommentar: Av samma anledning som angavs i fråga B har vi haft en god kommunikation när studenter haft särskilda behov, vilket verkar som att vi lyckats möta. Dock krävs en utveckling av dessa system efterhand som programmet växer och vi inte längre har personlig kontakt med alla studenter. d) Redogör för genomströmning/avhopp i programmet. (Se bifogad.ppt) e) Ange de huvudsakliga skälen till avhopp. D, Här följer tabeller hämtade från årsberättelsen om antalet studenter registrerade och examinerade på de obligatoriska kurserna över tid PDA104 PDA110 PDA162 HT Reg. 10 2011 Exam. 9 HT Reg. 19 7 2012 Exam. 19 7 HT Reg. 12 20 2013 HT 2014 HT 2015 Exam. 7 19 Reg. 20 6 6 Exam. 19 6 3 2015 Reg. 12 13 14 Exam. 9 12 2016 PDA109 PDA111 VT Reg. 8 2012 Exam. 8 VT Reg. 20 2013 Exam. 19 VT Reg. 6 18* 2014 Exam. 6 18 VT Reg. 18 4 (10)

2015 Exam. 18 (*För att få fler studenter i en kursgrupp finns möjligheten att slå ihop två årskullar när kursen PDA111 ska läsas. Då får en grupp läsa denna sista obligatoriska kurs före sina valbara kurser. Detta har skett år 2014, vilket förklarar att kursen inte har några studenter år 2015.) E, Se svar på fråga B 7. Studentinflytande m.m. a) Studentinflytandet fungerar tillfredställande för programmet. b) Studentrepresentation finns i programrådet. c) Resultat från olika typer av kurs- och programvärderingar används regelbundet och systematiskt i utvecklingsarbetet. B, Stämmer d) Ange genomsnittlig svarsfrekvens på kursvärderingarna. e) Ange svarsfrekvens på programslutenkät. f) Finns andra former för studentinflytande än ovan angivna? g) Används t ex dialog, muntliga kursvärderingar och formativa kursvärderingar? h) Används t ex termins/års/mitt/programslutenkäter? D, 60-70% E, Vet ej vad det är F, Vi är allmänt lyhörda för studenternas önskemål, exempelvis bjöd vi in några studenter som önskade gå en kurs, som tidigare inte fått så bra kursvärdering, för att gemensamt planera och utveckla kursen. G, Dialoger är ett kontinuerligt arbetssätt i programmets kurser som innebär att studenternas åsikter och behov ständigt uppmärksammas och påverkar genomförandet av kurser när så är lämpligt. Muntliga kursvärderingar kompletterar den skriftliga kursvärderingen i GUL vid varje kursavslutning. H, Nej 8. Kurs- och programrapporter a) Beskriv och analysera innehållet i kursrapporterna avseende: - studenternas värdering av programmets kurser under året - studenternas prestationer på kurserna - lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet - förslag på kursutveckling b) Beskriv och analysera studenternas synpunkter på programmet avseende: - programmets styrkor och svagheter - programmets examensmål Kursrapporter görs inte utan det är den sammanfattande kursvärderingen som finns som underlag samt årsberättelsen för hela programmet. Utifrån dessa underlag samt betygsstatistik från studieadministratören besvarar jag frågorna på fråga A. Jag använder kursvärderingar till tre obligatoriska kurser i programmet, PDA104, PDA109 samt PDA110 (den obligatoriska kursen PDA111 gavs ej vilket förklaras under punkt 6). Även uppsatskursen är obligatorisk men den tas inte med eftersom den är annorlunda till sin karaktär. A, 5 (10)

Studenternas värdering av PDA104: Studenterna är överlag mycket nöjda med kursens kvalitet (4,38 av 5). Studenterna påpekar att hela kursen är upplagd och genomförts i enlighet med aktionsforskningens utgångspunkter, vilket underlättat lärandet. PDA109: Studenterna är nöjda med kursens kvalitet (4.07) och med arbetsformerna (4,29). Studenterna är nöjda med kursens innehåll (4,23) och menar att innehållet stämmer väl överens med kursens mål (4,71). PDA110: Studenterna har uttryckt både belåtenhet med kursen som helhet men även kritik har framkommit. Studenternas prestationer PDA104: 3 U, 5 G, 4 VG, 1 utan betyg PDA109: 0 U, 14 G, 3 VG, 1 utan betyg PDA110: 0 U, 7 G, 5 VG, 1 utan betyg Lärarnas kommentarer PDA104: Sammanfattningsvis bör kursen i stort fortsätta att drivas i samma form som nu. PDA109: Omdömet om kursen är i år generellt bra, särskilt i ljuset av föregående års utvärdering som visade på många brister. Genom att strukturen förändrats och kursinnehållet bearbetas i en annorlunda ordning har studenternas förståelse underlättats. PDA110: Kursens arbetsformer upplevdes i stort som positiva. Kritik handlar främst om bristande information och vilka krav som förväntades på studenterna. Det var ett år med resursbrist på institutionen och byte av kursledare, vilket innebar vissa svårigheter. Kursutvecklingsförslag PDA104: Tidsfördelning vid ett examinerande seminarium samt vid vissa handledningar bör ses över. PDA109: Introduktion av litteraturseminarierna och vilken dialogmodell som ska användas. Ska informeras i god tid. Respons från seminarielärarna på examinationsuppgifter ska ske på liknande sätt. Introduktionen av examinationsuppgift 2 ska bli tydlig och informativ. PDA110: Kursintroduktion och helheten i kursen måste framgå tydligare. Litteraturen behöver ses över och även att all information i kursen blir rätt från början. B, Det finns inget underlag där studenterna uttrycker sina åsikter kring programmet som helhet eller programmets examensmål. Detta är kanske något som borde införas. 9. Studentstöd och infrastruktur Ändamålsenligt studentstöd finns och fungerar tillfredställande avseende: a) Studievägledning b) Språkhandledning c) Stöd för funktionshindrade d) Studieplatser e) IT-infrastruktur B, Stämmer D, Stämmer E, Stämmer 10. Information 6 (10)

a) Webbinformationen är aktuell och lättillgänglig för studenter och presumtiva studenter. b) Rutiner för kontinuerlig uppdatering av webbsidor är väl etablerade. c) Kommunikationen med studenter via GUL fungerar tillfredställande. delvis, kommentar: Informationen är lika tillgänglig som för andra studenter på institutionen men den bör ses över för att eventuellt uppdateras något och göras mer lättbegriplig. Ett arbete som kontinuerligt behöver göras. B, Stämmer delvis, kommentar: Det är programsamordnarens ansvar att hålla koll på webbsidorna men det är en uppgift som ibland halkar åt sidan när annat är mer pressande. Ändå är det en väldigt viktig uppgift. 11. Arbetsliv/användbarhet och alumner a) Det finns former för samverkan med avnämare för utveckling av utbildningen (t ex i programrådet). b) Programmet har inslag av arbetslivsanknutna moment (t ex studiebesök, gästföreläsare, praktik, casebaserad undervisning och examination, examensarbeten på uppdrag av avnämare). c) Regelbundna alumnuppföljningar genomförs. d) Resultat från alumnundersökningar används för utveckling av programmet. B, Stämmer (ligger i aktionsforskning av naturen) delvis, kommentar: Endast tre alumner finns ännu från den första gruppen studenter. Vi har haft regelbundna möten med denna grupp genom hela programmet eftersom de var den första studentgruppen, men alumnverksamheten är ännu inte på ett systematiskt sätt uppbyggd. Det är dock ett utvecklingsarbete för kommande år. Inom det nordiska nätverket anordnas en konferens vart 1 ½:e år och detta är ett forum där såväl studenter som alumner på programmet uppmanas att delta och till stor del också gjort så. D, Stämmer inte, kommentar: Eftersom vi inte har en sådan ännu så stämmer det inte. a) Om alumnundersökning genomförts, redogör för: b) Alumnernas skattning av utbildningens relevans c) Andel alumner som får arbete som motsvarar nivå och inriktning på deras utbildning C, Två av de tre färdiga studenterna har börjat arbeta till viss del på fakulteten i lärarutbildningen. Den tredje är just tillfrågad. Övrig information, exempelvis om hur det påverkat deras arbete i skolan, har vi ännu inte kunskap om. 7 (10)

DEL 2 Programutveckling, styrkor och problemområden 1. Programmets kursplaner a) Det finns fungerande stöd och rutiner för arbete med kursplaner. b) Det finns former för systematisk uppföljning/revidering av kursplaner. c) Kursplaner och kursguider/ kurs-pm är levande och aktiva dokument för planering och kursutveckling. B, Stämmer 8 (10)

2. Genomfört utvecklingsarbete senaste året a) Hur har programrådet arbetat med utveckling av de problemområden som identifierades i föregående års programrapport? b) Hur har programrådet arbetat med övrig programutveckling under året? Beskriv åtgärder och resultat, gärna i punktform. Verksamhetsplan inför 2015 (från årsberättelsen 2014) Utse ny programsamordnare genom att Anette Olin tar över efter Karin Rönnerman 1/7 2015 Ny kursledare för PDA 104 blir Magnus Levinsson Ny kursledare för PDA 110 blir Marianne Dovemark Genomföra projektet blended learning genom att samla alla lärare i programmet så samtliga kurser genomsyras av detta inslag i kurserna parallellt sker fokus på dialog och respons Informera om NORALF konferensen 18-19 maj, som blir nästa internat för studenterna. De svenska studenterna kommer att erbjudas skolbesök Särskild utvärdering för programstudenterna om de valbara kurserna Uppföljning 2015 Anette Olin har tagit över som ny programsamordnare efter Karin Rönnerman. I kursen PDA104 var avsikten att tillsätta en ny kursledare, men det blev inte så eftersom den tilltänkte personen flyttade till annat lärosäte. Däremot tillsattes ny kursledare såsom planerat för PDA 110, nämligen Marianne Dovemark. Blended learning-projektet har genomförts med syfte att samla alla lärare i programmet så att samtliga kurser ska genomsyras av sådana inslag. NORALF-konferensen 18-19 maj har genomförts med bra uppslutning av NoMiA-studenter. Likaså erbjöds och genomfördes skolbesök i anslutning. En diskussion med studenter inför omarbetning av den valbara kursen i Vuxnas lärande har genomförts vilket bidragit med värdefull information inför planeringen och revideringar av kursplanen. 3. Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden a) Beskriv vad som utgör tre huvudsakliga styrkor i programmet b) Ange vilka examensmål som är mycket väl integrerade i programmet. c) Beskriv vad som utgör tre huvudsakliga problemområden i programmet d) Ange vilka examensmål som behöver utvecklas i programmet. A, 1) Arbetet med aktionsforskning ger både ett innehåll och former för lärandet som anges som mycket relevant för yrkesverksamma lärare i så motto att det får betydelse för deras praktik i skolan. Dessutom, såsom skolan utvecklas just nu med nya former för lärarledarskap (förstelärare, utvecklingsledare m.m.) erbjuder programmet ett innehåll som lämpar sig för dessa nya funktioner i skolan, likväl som för alla lärare och även skolledare. 2) Det är en väl genomtänkt progression mellan programmets kurser som tycks vara till hjälp för att också få lärarna att faktiskt gå hela vägen även med uppsatsen (som inte alltid ses som särskilt viktigt i andra utbildningar för erfarna lärare). 3) Inriktningen mot det nordiska är nydanande och intressant i en mer och mer globaliserad värld som även märks i skolan och för de yrkesverksamma där. Det nordiska inslaget stöds av att programmet har sin tillhörighet i det nordiska nätverket för aktionsforskning, vilket skapar 9 (10)

möjligheter och arenor för att utveckla denna dimension i programmet. B, förmåga att organisera och utveckla kunskap om och i professionella lärandegemenskaper som bygger på demokratiska principer, kunskap i att förankra, initiera och genomföra ett aktionsforskningsarbete i en praktisk verksamhet tillsammans med arbetsplatsens yrkesverksamma, kunskap i att självständigt planera och genomföra en vetenskaplig undersökning byggd på aktionsforskningens principer, relevanta metoder och en tydlig teorianknytning relaterat till innehållet i undersökningen, kunskap i att kritiskt, självständigt och kreativt fullfölja forskningsarbetet och därmed bidra med kunskap till aktionsforskningsfältet. C, 1) Söktrycket är definitivt ett problemområde som måste hanteras. Fler åtgärder behöver göras för att få programmet mer känt och efterfrågat. Här kan en utveckling av alumnverksamhet vara en hjälp. 2) Utbildningsplanen måste revideras för att uppdatera vilka valbara kurser som kan ges och för att göra vissa tillägg så att alla olika lärargrupper känner att det finns relevanta kurser för dem. 3) Det behöver knytas ett antal nya lärare till programmets kurser som är kunniga i aktionsforskning och som känner lojalitet mot programmet för att lyckas med att utveckla och göra programmet hållbart när det växer och blir större. D, kunskap att redogöra för aktuell forskning och utveckling inom nordisk och internationell aktionsforskning, förmåga att beskriva och analysera olika in riktningar av skolutvecklingsforskning, förmåga att värdera etiska aspekter och problematisera forskarens roll i aktionsforskningsarbetet. 10 (10)