Programrapport Masterprogram i Barn- och ungdomsvetenskap

Transkript

1 Läsåret 2016 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport Masterprogram i Barn- och ungdomsvetenskap Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningarna inom det ordinarie utbildningsuppdraget vid utbildningsvetenskapliga fakulteten. Programrapporterna utgör underlag för den årliga uppföljningen av utbildning som sker i Beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA). Programrapporten ska även fungera som utgångspunkt för den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen inom programmet. Programrapporten är uppdelad i olika teman och är utformade i linje med Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet, Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet och Pedagogiska idéprogram vid Göteborgs universitet. Programrapporten är också utformad med hänsyn tagen till Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Programrapporten innehåller en rad påståenden om utbildningen som ni tar ställning till genom att ange Stämmer, Stämmer delvis eller Stämmer inte. Då bedömningen relativt ett påstående är Stämmer delvis och Stämmer inte ska detta kommenteras i kommentarsfälten under frågorna. Utöver dessa påståenden finns också ytterligare frågor kopplade till de flesta teman som besvaras i textrutan under. I kommentarerna ska det framgå tydligt vad som kommenteras, ange därför motsvarande bokstav i inledningen till varje kommentar. I del 2, under rubriken Övrigt finns möjlighet att beskriva ytterligare aspekter av programmet och programrådets arbete som inte berörs i de andra frågorna men som bedöms värdefullt att dokumentera, t.ex. för programrådets interna arbete och som ett minnesstöd. Del 1 Programmet i sin helhet 1. Rekrytering och antagning a) Utbildningens syfte, innehåll och upplägg är i huvudsak tydligt kommunicerade till studenter och presumtiva studenter. b) Det finns särskilda insatser för breddad rekrytering. c) Behörighetskraven är rimliga. Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (9) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, Göteborg

2 Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. a) Studenters förväntningar på programmet är rimliga generellt sett, programmet rekryterar studenter med olika studiebakgrund och möjligen ser vi ett ökat intresse för att läsa programmet mer intensivt och på helfart istället för som nu, på halvfart för de studenter som exempelvis kommer från kandidatprogrammet i Pedagogik medan de studenter som har en lärarprofession och som ofta arbetar parallellt med studierna vill läsa på halvfart. b) Inga särskilda insatser görs på programnivå, men det förekommer att enskilda studenter kan behöva stöttning och hjälp att förstå kraven för akademiska studier på masternivå. Studenterna får samma erbjudande att ta hjälp av Enheten för akademiskt språk, studentstöd, UB och liknande vid behov. c) Stämmer. d) Beskriv vilka rekryteringsinsatser som genomförts inför nästkommande antagning. e) Redogör för och kommentera aktuellt söktryck och jämför med tidigare år. (Se bilaga.) f) I förekommande fall, kommentera särskilda insatser för internationell rekrytering. d) Programmet har marknadsförts mer aktivt detta läsår då det har utarbetats en informationsbroschyr som har distribuerats till presumtiva studenter vid aktiviteter inom pedagogen men också vid olika VFU-aktiviteter och LLU-träffar samt via webb och internt, där vi spridit information om programmet via de kanaler vi har, som studierektorer för våra grundprogram. Webbinformationen har omarbetats, uppdaterats och förenklats. Strategin har varit att bevaka och öppna programmet för sen antagning och ytterligare sprida information efter första antagningsresultaten. Flera av lärarna deltar i ett nationellt nätverk för barn- och ungdomsvetenskap där utbildning diskuteras och där vår programprofil kunnat jämföras med andra för att rikta in sig mot rätt målgrupper. e) Programmet har haft ett relativt likartat söktryck under senare år, relativt lågt och på samma nivå under treårsperioden. Mellan år och framåt har det legat på runt 20-talet förstahandssökande ( st, st och st), vilka också kunnat antas till programmet. [Inför höstterminen 2017 ser vi dock en ökning till 39 förstahandssökande vilket kan förklaras av en mer intensiv marknadsföring]. Antalet antagna var st, st och st. Problemet är alltså att antalet som faktiskt registreras men också fullföljer programmet är lågt, genomströmningen är ett problem som delvis kan förklaras av de förutsättningar kursdeltagarna har att fullfölja halvfartsstudier i kombination med arbete. Flertalet följer de två kärnkurserna, därefter ser genomströmningen som regel sämre ut. En delförklaring till den låga genomströmningen är också att en del av 2015 års studentgrupp rekryterades direkt till forskarnivå och kom att ingå i en av institutionens forskarskolor. 2. Studieresultat a) Kursplanernas lärandemål svarar sammantaget mot högskoleförordningens examensmål. b) Samtliga lärandemål i kursplanerna examineras. c) Det finns en tydlig progression i programmet. d) Det finns rutiner för kvalitetssäkring av VFU/praktikmoment. e) Det finns skriftliga bedömningskriterier för alla examinationer. f) Bedömnings- och betygskriterier kommuniceras och tydliggörs för studenter och lärare. g) Studenter ges återkoppling på sina prestationer utöver betyg på kursen. h) Återkopplingen innehåller vid behov råd kopplade till lärprocessen. i) Det genomförs extern granskning av examensarbeten och/eller övriga examinationer. 2 (9)

3 Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. a) Kursplanerna har granskats med stöd av en s k. GADD-analys och resultatet presenterades i april 2016 och följdes upp i början av maj. Relativt examensmålen är det främst forskningsetiska frågor som behöver arbetas in i kursernas lärandemål, men också att de mer avancerade målen som pekar mot studenters självständighet behöver bevakas i programmet som helhet. Forskningsetiska frågeställningar kommer i den nya utbildningsplanen att bearbetas inom kurserna Metod 1 och 2 samt Forskningsdesign 1 och 2. b) Kursvärderingarna har hittills inte i detalj följt upp om studenterna upplever sig att uppnått lärandemålen. Kursvärderingarna har genomförts i nära anslutning till kurserna och ofta muntligen eftersom studentgrupperna varit små. Med fakultetens nya kursvärderingssystem kommer detta att bli ett mindre problem. Kurserna har dock tagits fram och letts av i stort sett samma personer som är erfarna lärare och i hög utsträckning seniora forskare och professorer. Flertalet av dessa har också ingått i programrådet med insyn i programmet som helhet. Sammantaget borgar detta för att kursplanens lärandemål och examination på kursnivå har en god länkning. c) GADD-analysen visar att ett övergripande problem är att lärandemålen inte uppvisar tillräcklig progression och fördjupning mot de mer avancerade kunskapsformerna under programmets gång. Programrådet har därför påbörjat en omfattande genomarbetning av programmet med en reviderad utbildningsplan, organisering och ett delvis nytt innehåll. I den programstruktur som nu skrivs fram minskar de valbara delarna kraftigt samt att det tydligt skrivs fram en etappavgång för magister respektive master. Valbarheten återfinns istället inom kurs och målen för magister respektive master examen är tydligt kopplade till Universitets och Högskolerådets mål och examensbeskrivningar vilket är ytterligare ett sätt att säkra progressionen i programmet. d) Inte relevant för programmet. e) Programmet har inte haft examinationskriterier som kommunicerats i skrift i någon hög utsträckning, däremot en gemensam hållning i lärarlaget om kraven för arbeten på masternivå. I arbetet med det nya programmet kommer examinationskriterier att skrivas in i en programguide som skall ligga till grund för arbetet inom programmet. f) Kriterier för betyg finns kommunicerade i kursplanerna, men kriterier för bedömning har inte implementerats i samtliga kurser. Detta är under översyn och kommer att genomföras i kursguider för programmet. g) Stämmer. h) Det finns inte uttryckliga mål för detta, men en del av studiekulturen inom vårt område handlar om att kommentera och ge råd kring det akademiska skrivandet, planering av arbete, också när en stor del av examinationerna är skriftliga och ventileras i seminarieform. i) Det är främst inom ramen för examinatorer av examensarbeten som extern examinator anlitas, dvs. någon som inte ingår i det ordinarie lärarlaget men har mycket god kännedom om området, får uppdrag som examinator. Examinatorerna som använts har haft docent- eller professorskompetens. 3. Studentcentrerat lärande a) Undervisnings- och examinationsformer som stimulerar till aktivitet, engagemang och självreflektion används i programmet. b) Undervisningsformer som stödjer interaktion och samarbete mellan studenter och mellan studenter och lärare används i programmet. c) Studenterna examineras huvudsakligen på sätt som stimulerar till djupare kunskap och förståelse. d) Det finns aktiva lärarlag kring kurserna och programmet. 3 (9)

4 e) Det finns utvecklade rutiner för kollegial bedömning, återkoppling och stöd. f) Det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap som ger vägledning och som studenter och administratörer kan vända sig till. Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. c) Det finns möjlighet att stärka variationen av undervisnings- och examinationsformerna på programnivå. Området barn- och ungdomsvetenskap erbjuder en rad metoder och tillfällen till fältstudier som bättre kunde utnyttjas på kursnivå. I arbetet med att utveckla programmet har vi nu exempelvis inslag inom både kvalitativa men också kvantitativa forskningsmetoder vilket tidigare varit en dominans på enbart kvalitativa metoder. Vi håller även på att diskutera olika undervisningsinslag och examinationsformer inom ramen för den nya reviderade utbildningsplanen där vi diskuterar exempelvis undervisningsinslag som workshops, mentorsseminarier, fältuppgifter, papers presentationer inom KAM-grupperna samt examinationer som exempelvis synteser om kunskapsfältet och skrivandet forsknings-pm innehållande syfte, teori, metod, etik. e) Programmet har startat upp lärarlagsmöten. Samtliga lärare delar i två olika och aktiva KAMgrupperingar, Barndom, ungdom, kultur och lärande (BUKL) och Early Childhood Education (ECE) där utbildningsfrågor och kopplingen till forskning diskuteras. g) De olika centrala funktionerna för ledning av programmet som studierektor och programledarskap har diskuterats. Under hösten 2016 har det skett en arbetsdelning mellan studierektor och programledaren för programmet. Arbetsdelningen innebär att studierektor har ett administrativt och operativt ansvar för programmets kurser och studenter, medan programledaren leder arbetet med att omstrukturera programmet och ta fram nya kurser samt studentuppföljning och liknande. h). Ange ungefärlig genomsnittlig lärarledd/schemalagd tid per vecka i programmet. Programmet har haft som princip att erbjuda en given kursdag per vecka, efter studenternas önskemål, dagarna har omfattat cirka 2-3 timmar. 4. Forskningsanknytning och komplett akademisk miljö a) Utbildningen kan betraktas som tillräckligt forskningsanknuten. b) Former finns för hur man säkrar att utbildningen innehåller aktuellt och relevant vetenskapligt innehåll. c) Kollegial granskning av kursplaner och litteraturlistor genomförs vad gäller vetenskapligt innehåll. d) Studenter involveras i forskning och/eller i forskningsliknande aktiviteter utöver examensarbetet. Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. a) Stämmer. b) Eftersom programmet hittills haft en stor andel valbara kurser finns viljan att justera och öka andelen obligatoriska kurser i programrådsarbetet. Större möjligheter att säkra progression och fördjupning i t ex. studenternas teoretiska och metodologiska kunskaper skulle då göras möjlig. Detta görs nu inom ramen för arbetet med en reviderad utbildningsplan och delvis nya kursplaner. c) Stämmer, både i programråd och vid institutionen görs detta. d) Stämmer i viss mån. De erbjuds delta i KAM-gruppernas öppna arbete och seminarier t ex. och examinationsformerna är också traditionellt akademiska seminariearbeten. Studenternas involvering i forskning och forskningsmiljöer är föremål för diskussion inom ramen för det nya utbildningsplanen. Exempelvis skulle KAM-grupperna ta ett större ansvar i relation handledning av examensarbete, ventilering av examensarbeten samt mentorskap inom masterprogrammet. e) Beskriv utbildningsprogrammets förhållande till relevant komplett akademisk miljö. f) Kurslitteraturen innefattar ett lämpligt antal relevanta vetenskapliga artiklar. 4 (9)

5 e) Programmet har sin styrka i att det är förankrat i två av institutionens KAM-grupperingar (se även fråga 3e) där kopplingen mellan forsknings- och utbildningsuppdrag finns på agendan. f) Uppskattningsvis utgörs idag minst hälften av kurslitteratur forskningsartiklar. De kan också öka om programmet utökar och justerar de obligatoriska kursdelarna som ger möjlighet till bättre fördjupning och förankring i internationella forskningsartiklar. Under 2015 gjordes en översyn över litteraturen. Detta arbeta har fortsatt i relation till arbetet med ny utbildningsplan och kursplaner. 5. Lärarkompetens a) Medverkande lärares vetenskapliga kompetens och/eller professionskompetens är relevant för programmet. b) Lärarna tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisningen. c) Lärarna har en god kunskap om hur studenter utvecklar fördjupad ämnesförståelse. d) Lärarna ges möjlighet till kontinuerlig pedagogisk och vetenskaplig kompetensutveckling. a) Stämmer. b) Stämmer. c) Detta har vi inte inventerat. d) Lärarna har i egenskap av lektor, docent eller professor viss tid för egen forskning/kompetensutvecklingstid samt mötes- och samverkanstid. Lärarna har också tillgång till universitetets utbud av kurser, resurser och aktiveter i högskolepedagogik. 6. Studentuppföljning a) Systematisk uppföljning av genomströmning används som grund för åtgärder. b) Analyser kring orsaker till avhopp genomförs. c) Det finns system för att fånga upp studenter med behov av stöd under utbildningens gång. Kommentera de påståenden som inte stämmer eller stämmer delvis för programmet. a) Vi har identifierat orsaker till låg genomströmning och när avbrott sker och arbetar för att se över programstrukturen och progressionen mellan kurserna som en väg fram. Studierektor och studievägledare har inlett ett studentuppföljande arbete med start i kurs 1, termin 1 och har introducerat individuella studieplaner som ett verktyg utbildningsplanering. Detta har upplevts väldigt positivt av studentgruppen hösten b) Uppföljning av studenter som gjort avhopp har påbörjats, och ska kontaktas för att formellt följa upp om det är avbrott eller studieuppehåll de önskar. Önskvärt är att denna grupp också involveras i arbetet med individuella studieplaner. c) Studievägledare och studierektor har varit studenternas främsta kontakter här. d) Redogör för genomströmning/avhopp i programmet. (Se bifogad.ppt) e) Ange de huvudsakliga skälen till avhopp. d) Programmet har i stort sett erbjudit de som sökt programmet plats. Prestationsgraden under 2016 för hela programmet var 83%. 3 magisteruppsatser (PDA521) och 1 masteruppsats (PDA523) har examinerats Under startterminen är genomströmningen relativt god, därefter sjunker den som regel. H16 antogs 11 till programmet, och 7 individer har fått betyg i introduktionskursen, PDA500 H2016. e) Ett antal studenter har avslutat programmet pga. av de antagits till forskarskola. Den andra stora orsaken till avhopp/avbrott är svårigheten att förena arbete och studier. Ytterligare en orsak som identifierats under pågående år är att studenterna inte känner någon programtillhörighet pga. den stora valfriheten bland kurser. Studierektor och studievägledare har påbörjat ett arbete med att möta studenterna regelbundet i kurssammanhang vilket 5 (9)

6 uppskattas av studenterna. 7. Studentinflytande m.m. a) Studentinflytandet fungerar tillfredställande för programmet. b) Studentrepresentation finns i programrådet. c) Resultat från olika typer av kurs- och programvärderingar används regelbundet och systematiskt i utvecklingsarbetet. ) Ja. b) Ja, sedan Inför studieåret 2017 behöver vi en ny studeranderepresentant då den nuvarande har svårt att vara med pga. förändrade arbetsförhållanden. c) Programvärderingar har främst gjorts och följts upp av programråd och de medverkande kursledare som ingår där hittills. En extern (GADD-analys) har också genomförts och som används i uppföljningsarbetet av programmet. Eftersom programmet är litet och kurslärarna få, så upplevs att kontakten och uppföljningen av programmet kan ske nästan på daglig basis. Mer systematiska analyser saknas. d) Ange genomsnittlig svarsfrekvens på kursvärderingarna. e) Ange svarsfrekvens på programslutenkät. f) Används t ex dialog, muntliga kursvärderingar och formativa kursvärderingar? g) Används t ex termins/års/mitt/enkäter? a) Få studenter har deltagit i utvärderingarna och med de små studentvolymerna har inte systematiska kursvärderingar genomförts eller setts som relevanta underlag. Enligt kursledarna på programmet är studenterna ofta dock nöjda med innehållet i kurserna. Kritiken riktas främst mot organisationen av programmet. Studenterna uttrycker, enligt lärare och studievägledare, att det är svårt att få en helhetsbild över utbildningen och att de sent får svar på vilka kurser som kommer att ges och när dessa kurser kommer att ges. Under höstterminen 2016 har studierektor och studievägledare påbörjat ett arbeta med att skapa tydliga och bra rutiner för kursplanering- och organisation samt studentinformation. e) Någon programslutsenkät har inte genomförts. Exempel på sådan behövs och vore välkommen. Detta diskuteras inom ramen för arbetet med en ny utbildningsplan. f) Studentrepresentant är sedan 2016 med i programrådet. g) Muntliga kursvärderingar och kontinuerlig återkoppling är de vanligaste inslagen i kurserna. h) Inte annat än kursenkäter har används hittills. 8. Kursrapporter och enkäter a) Beskriv och analysera innehållet i kursrapporterna avseende: - studenternas värdering av programmets kurser under året - studenternas prestationer på kurserna - lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet - förslag på kursutveckling b) Beskriv och analysera studenternas synpunkter på programmet avseende: - programmets styrkor och svagheter - programmets examensmål a) De kursvärderingar som gjorts har i stor utsträckning gjorts muntligen. Enligt kursledarna på programmet är studenterna oftast nöjda med innehållet i kurserna. Kritiken riktas främst mot programmets organisering. Studenterna uttrycker, enligt lärare och studievägledare, att det är svårt att få en helhetsbild över utbildningen och att de sent får veta på vilka kurser som kommer att ges och när. Arbete påbörjat för att tydliggöra och undvika denna problematik, se ovan. b) Programmet är uppskattat genom sina kurser och meriterade lärare, men brister i kontinuerlig information och framförhållning. Studenterna har inte lämnat synpunkter på hur programmet 6 (9)

7 lever upp till examensmålen för denna nivå. Arbete pågår med att utveckla och förändra och utveckla en långsiktighet och bra organisation av utbildningen. 9. Studentstöd och infrastruktur Ändamålsenligt studentstöd finns och fungerar tillfredställande avseende: a) Studievägledning b) Språkhandledning c) Stöd vid funktionshinder d) Studieplatser e) IT-infrastruktur a - e) Ja. 10. Information a) Webbinformationen är aktuell och lättillgänglig för studenter och presumtiva studenter. b) Rutiner för kontinuerlig uppdatering av webbsidor är väl etablerade. c) Kommunikationen med studenter via GUL fungerar tillfredställande. Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. a) Webbinformationen kan förbättras och förtydliga programprogression, studiegångar osv. Mer avvägda strategier kring var informationen bör finnas utöver webbkatalog och IPKL:s egna sidor kan vara behövliga. b) För webbkatalog och liknande sker regelbunden uppdatering, frågan här gäller också vem som ansvarar för information och framtagning av aktuella frågor för programmet, programledare, studierektor eller enskild kurslärare, detta bör tydliggöras. c) GUL har inte använts aktivt av studenterna, delvis beroende på att främst program- och inte kursinformation har lagt ut där. Halvfartsstudier och seminariebaserad undervisning kan göra GUL mindre attraktiv att använda. E-postlistor har varit den mest använda kommunikationsvägen hittills i programmet. 11. Arbetsliv/användbarhet och alumner a) Det finns former för samverkan med avnämare för utveckling av utbildningen (t ex i programrådet). b) Programmet har inslag av arbetslivsanknutna moment (t ex studiebesök, gästföreläsare, praktik, casebaserad undervisning och examination, examensarbeten på uppdrag av avnämare). c) Regelbundna alumnuppföljningar genomförs och används för utveckling av programmet. a) Det finns ännu ingen formaliserad samverkan för programmet, endast de kontakter som KAMgrupperingarna och de enskilda lärarna har. b) Arbetslivsanknutna moment förekommer i någon utsträckning, men inte stor. c) Det finns ännu inte några regelbundna alumnundersökningar. d) Nej. d) Om alumnundersökning genomförts, redogör för: e) Alumnernas skattning av utbildningens relevans f) Andel alumner som får arbete som motsvarar nivå och inriktning på deras utbildning a) Alumnundersökningar har inte genomförts 7 (9)

8 DEL 2 Programutveckling, styrkor och problemområden 1. Programmets kursplaner a) Det finns fungerande stöd och rutiner för arbete med kursplaner. b) Det finns former för systematisk uppföljning/revidering av kursplaner. c) Kursplaner och kursguider/ kurs-pm är levande och aktiva dokument för planering och kursutveckling. a) Institutionen erbjuder stöd i skrivande och respons på kursplaneinnehåll, kursplanegubas och information om hur kursplanerevideringar genomförs. b) Översyn och granskning av kursplaner är en del av programrådets ansvarsområden. Kursledaren har dock det främsta ansvaret för att kursplanerna är aktuella, följer riktlinjer och hålls uppdaterade. Samtliga kursplaner inom programmet är under revidering och föremål för en omfattande kursplaneutveckling. c) Kursguider har inte funnits i samtliga kurser hittills, däremot har kursplaner, kurslitteraturlistor och kursöversikter/detaljerade kursscheman alltid varit aktiva dokument för planering. Kursguider kommer att bli obligatorisk inom kurs tillsammans med en programguide för masterprogrammet. 2. Genomfört utvecklingsarbete senaste året a) Hur har programrådet arbetat med utveckling av de problemområden som identifierades i föregående års programrapport? b) Hur har programrådet arbetat med övrig programutveckling under året? Beskriv åtgärder och resultat, gärna i punktform. a) Programrådet gör med start höstterminen 2016 en omfattande översyn av programmet med formulerandet av en ny utbildningsplan, nya kursplaner med kurslitteratur, en sammanhållen programstruktur som ska förbättra programmets organisering, kontinuitet och progression inom programmet b) Programrådet identifierade 2015 fyra punkter som ska förbättra programstrukturen. Under 2016 har dessa punkter funnits med i organiseringen av programmet och dess kurser. Bestämda dagar och tider då kursen går Tydliga rutiner för hur information om programmet och enskilda kurser ska förmedlas Att endast anordna ett fåtal valbara kurser för att på så sätt hålla ihop studentgruppen och att faktiskt kunna ge de kurser som erbjuds Att skapa kurser i programmet som fokuserar olika innehållsliga delar av kunskapsområdet barn- och ungdomsvetenskap snarare än kurser endast riktade mot specifika ålderskategorier. Inom arbetet med den nya utbildningsplanen fokuseras olika innehållsliga delar av ämnet Barnoch Ungdomsvetenskap. Under 2016, nystart för programmet med uppstartsmöten genomförda. Samtliga punkter bearbetas och följs upp under året. Diskussioner kring att minska andel valbara kurser och förändra utbildningsplanen pågår. Det är ett delvis nytt programråd, tre nya ledamöter varar en den nya programledaren (tre nya ledamöter, Susan Garvis, Anne Kullti och Jan Gustafsson, som också är ny programledare, samt studentrepresentant Jessica Juhlin). 8 (9)

9 3. Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden a) Beskriv vad som utgör tre (eller fler) huvudsakliga styrkor i programmet b) Ange vilka examensmål som är mycket väl integrerade i programmet. c) Beskriv vad som utgör tre (eller fler) huvudsakliga problemområden i programmet d) Ange vilka examensmål som behöver utvecklas i programmet. a) 1) Den nära förankringen till de två KAM-grupperingarna ECE och BUKL, 2) spetsprofilerna i de vetenskapliga områdena mot Early Childhood Education, barndomssociologi och ungdomskultur som är unik för Göteborgs universitet, samt 3) Behovet av masterutbildning inom området är efterfrågad i regionen. b) Kunskaper om fältet och metodkunskaper, anknytning till aktuella samhälls- och utbildningsfrågor som globalisering, migration, utbildningskvalitet, osv. c) Progression mellan kurser, teorifördjupning, avbrottriskerna med halvfart/stor andel valbarhet. d) De mer avancerade kunskapsnivåerna, som 1) forskningsetiska överväganden och 2) studentens förmåga att systematiskt identifiera och hantera kunskapsluckor finns i nuläget inte som ett uttalat mål i någon kursplan, dock kan de ses som en del av kraven i för examensarbetet. Detta kommer att ske inom ramen för de nya kurserna Forskningsdesign 1 och 2 där studenten inom ramen för sin examinationsuppgift ska göra en genomgång av forskningsfältet samt utveckla en syntes och i anslutning still det arbetet också identifiera kunskapsluckor. 4. Övrigt Programmet planerar att revidera utbildningsplanen inför ht (9)