Programrapport Masterprogram i Barn- och ungdomsvetenskap

Transkript

1 Läsåret 2017 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport Masterprogram i Barn- och ungdomsvetenskap Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningarna inom det ordinarie utbildningsuppdraget vid utbildningsvetenskapliga fakulteten. Programrapporterna utgör underlag för den årliga uppföljningen av utbildning som sker i Beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA). Programrapporten ska även fungera som utgångspunkt för den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen inom programmet. Programrapporten är uppdelad i olika teman och är utformade i linje med Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet, Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet och Pedagogiska idéprogram vid Göteborgs universitet. Programrapporten är också utformad med hänsyn tagen till Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Programrapporten innehåller en rad påståenden om utbildningen som ni tar ställning till genom att ange Stämmer, Stämmer delvis eller Stämmer inte. Då bedömningen relativt ett påstående är Stämmer delvis och Stämmer inte ska detta kommenteras i kommentarsfälten under frågorna. Utöver dessa påståenden finns också ytterligare frågor kopplade till de flesta teman som besvaras i textrutan under. I kommentarerna ska det framgå tydligt vad som kommenteras, ange därför motsvarande bokstav i inledningen till varje kommentar. I del 2, under rubriken Övrigt finns möjlighet att beskriva ytterligare aspekter av programmet och programrådets arbete som inte berörs i de andra frågorna men som bedöms värdefullt att dokumentera, t.ex. för programrådets interna arbete och som ett minnesstöd. Del 1 Programmet i sin helhet 1. Rekrytering och antagning a) Utbildningens syfte, innehåll och upplägg är i huvudsak tydligt kommunicerade till studenter och presumtiva studenter. b) Det finns särskilda insatser för breddad rekrytering. c) Behörighetskraven är rimliga. Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (10) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, Göteborg

2 a) Ja, och vi ser ett ökat intresse för att läsa programmet mer intensivt och på helfart vilket vi planerar att möta upp. b) Nej, särskilda insatser har inte gjorts på masterprogrammet för detta. Studenterna erbjuds dock hjälp via ASK med språkstöd vid behov t ex. c) Ja. d) Beskriv vilka rekryteringsinsatser som genomförts inför nästkommande antagning. e) Redogör för och kommentera aktuellt söktryck och jämför med tidigare år. f) I förekommande fall, kommentera särskilda insatser för internationell rekrytering. d) Marknadsföring har gjorts för viktiga studentgrupper på lärarprogram av utbildningsansvarig och studierektor. En folder togs fram av studierektor inför årets antagning som spreds till studenter och huvudmän. e) Programmet har haft ett relativt likartat söktryck under senare år. HT12-HT17 har söktrycket varit stabilt med ca sökanden per sökomgång, och med ca 20 förstahandssökande (se bilaga 1). Andelen behöriga sökanden HT17 var något högre än tidigare år. Hur många studenter som är kvar termin för termin i respektive kull (se bilaga 2) visar att det är relativt få studenter och kullarna verkar prestera ganska lika. (I vissa kullar är det studenter som tar examen eller annan examen innan programmet är slut. Så ev. avhopp kan ändå leda fram till examina.) Prestationsgraden överlag ser ut ås att andel studenter i kurser i början av programkurserna ser bättre ut än senare (bilaga 3). Genomströmningen har blivit bättre 2017 jämfört med från Sammantaget behöver programmet öka andel förstahandssökande och arbeta på att studenterna hålls kvar i programmet på olika sätt, framförallt mellan år 1 och 2. f) Internationell rekrytering inte aktuellt. Även kan kurser ges på engelska och öppnas för inresande studenter t ex. 2. Studieresultat a) Kursplanernas lärandemål svarar sammantaget mot högskoleförordningens examensmål. b) Samtliga lärandemål i kursplanerna examineras. c) Det finns en tydlig progression i programmet. d) Det finns rutiner för kvalitetssäkring av VFU/praktikmoment. e) Det finns skriftliga bedömningskriterier för alla examinationer. f) Bedömnings- och betygskriterier kommuniceras och tydliggörs för studenter och lärare. g) Studenter ges återkoppling på sina prestationer utöver betyg på kursen. h) Återkopplingen innehåller vid behov råd kopplade till lärprocessen. i) Det genomförs extern granskning av examensarbeten och/eller övriga examinationer. 2 (10)

3 Kommentera de påståenden som inte stämmer för programmet. a) Kursplanerna har granskats med stöd av en s k. GADD-analys och resultatet presenterades i april Relativt examensmålen är det främst forskningsetiska frågor som behöver arbetas in i kursernas lärandemål, men också att de mer avancerade målen som pekar mot studenters självständighet behöver bevakas i programmet som helhet. b) Kursvärderingarna har hittills inte i detalj följt upp om studenterna upplever sig att uppnått lärandemålen. Kursvärderingarna har genomförts i nära anslutning till kurserna och ofta muntligen eftersom studentgrupperna varit små. Med fakultetens nya kursvärderingssystem kommer detta att bli ett mindre problem. Kurserna har dock tagits fram och letts av i stort sett samma personer som är erfarna lärare och i hög utsträckning seniora forskare och professorer. c) GADD-analysen visar att ett övergripande problem är att lärandemålen inte uppvisar tillräcklig progression och fördjupning mot de mer avancerade kunskapsformerna under programmets gång. Programrådet genomför därför en omfattande genomarbetning av programmet med en reviderad utbildningsplan och ett delvis nytt innehåll. I den programstruktur som nu skrivs fram minskar de valbara delarna kraftigt samt att det tydligt skrivs fram en etappavgång för magister respektive master. Målen för magister, respektive masterexamen är tydligt kopplade till måloch examensbeskrivningar för masterexamen vilket är ytterligare ett sätt att säkra progressionen i programmet. d) Programmet har inte praktik/vfu. e) Programmet har inte haft examinationskriterier som kommunicerats i skrift i någon hög utsträckning, däremot en gemensam hållning i lärarlaget om kraven för arbeten på masternivå. I arbetet med det nya programmet kommer examinationskriterier att skrivas in i en programguide som skall ligga till grund för arbetet inom programmet. f) Kriterier för betyg finns kommunicerade i kursplanerna, men kriterier för bedömning har inte implementerats i samtliga kurser. Detta är under översyn och kommer att genomföras i kursguider för programmet. g) Stämmer. h) Det finns inte uttryckliga mål för detta, men en del av studiekulturen inom vårt område handlar om att kommentera och ge råd kring det akademiska skrivandet, planering av arbete, också när en stor del av examinationerna är skriftliga och ventileras i seminarieform. i) Det är främst inom ramen för examinatorer av examensarbeten som extern examinator anlitas, dvs. någon som inte ingår i det ordinarie lärarlaget men har mycket god kännedom om området, får uppdrag som examinator. Examinatorerna som använts har haft docent- och professorskompetens. 3. Studentcentrerat lärande a) Undervisnings- och examinationsformer som stimulerar till aktivitet, engagemang och självreflektion används i programmet. b) Undervisningsformer som stödjer interaktion och samarbete mellan studenter och mellan studenter och lärare används i programmet. c) Studenterna examineras huvudsakligen på sätt som stimulerar till djupare kunskap och förståelse. d) Det finns aktiva lärarlag kring kurserna och programmet. e) Det finns utvecklade rutiner för kollegial bedömning, återkoppling och stöd. f) Det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap som ger vägledning och som studenter och administratörer kan vända sig till. 3 (10)

4 a,b,c,)stämmer d,e) Lärarlag eller kollegial granskning av teman eller kurser i programmet är former som kan utvecklas på programmet. f) Ja, studierektor är den viktigaste länken för detta. g) Ange ungefärlig genomsnittlig lärarledd/schemalagd tid per vecka i programmet. h) Beskriv de undervisnings- och examinationsformer som används i programmets kurser. g) Cirka 6-9 i genomsnitt. h) Traditionella upplägg för undervisning med föreläsning och seminarier mest vanliga, liksom skriftlig individuell examination. 4. Forskningsanknytning och komplett akademisk miljö a) Utbildningen kan betraktas som tillräckligt forskningsanknuten. b) Former finns för hur man säkrar att utbildningen innehåller aktuellt och relevant vetenskapligt innehåll. c) Kollegial granskning av kursplaner och litteraturlistor genomförs vad gäller vetenskapligt innehåll. d) Studenter involveras i forskning och/eller i forskningsliknande aktiviteter utöver examensarbetet. Kommentera de påståenden som inte stämmer eller stämmer delvis för programmet. a) Ja. b) Innehållet i programmet planeras kring två samtida utmaningar: migration och digitalisering (som profilering) med start VT-19. Andelen obligatoriska kurser kommer att minska genom det utvecklingsarbete (revidering av utbildningsplan och delvis nya kursplaner) som pågår i programrådet. Ett fokus i granskning- och revideringsarbete av litteratu är hög vetenskaplig kvalitet. I arbetet strävas också efter transparens gällande teorier och metoder som behandlas. c) Stämmer, både i programråd och vid institutionen görs detta. d) Stämmer i viss mån. De erbjuds delta i KAM-gruppernas öppna arbete och seminarier t ex. och examinationsformerna är också traditionellt akademiska seminariearbeten. Studenternas involvering i forskning och forskningsmiljöer är föremål för diskussion inom ramen för den nya utbildningsplanen. Exempelvis skulle KAM-grupperna ta ett större ansvar i relation handledning av examensarbete, ventilering av examensarbeten samt mentorskap inom masterprogrammet. e) Beskriv utbildningsprogrammets förhållande till relevant komplett akademisk miljö. f) Kurslitteraturen innefattar ett lämpligt antal relevanta vetenskapliga artiklar. e) Programmet har både en stark koppling de kompletta miljöerna i ECE och BUKL vid institutionen. f) Ja, men den internationella litteraturen kring (Early Childhood Education, Children and Youth studies och likn) kan nog bli tydliggjord. 5. Lärarkompetens a) Medverkande lärares vetenskapliga kompetens och/eller professionskompetens är relevant för programmet. b) Lärarna tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisningen. c) Lärarna har en god kunskap om hur studenter utvecklar fördjupad ämnesförståelse. d) Lärarna ges möjlighet till kontinuerlig pedagogisk och vetenskaplig kompetensutveckling. 4 (10)

5 Stämmer. 6. Studentuppföljning a) Systematisk uppföljning av genomströmning används som grund för åtgärder. b) Analyser kring orsaker till avhopp genomförs. c) Det finns system för att fånga upp studenter med behov av stöd under utbildningens gång. a, b, c) Stämmer. d) Redogör för genomströmning/avhopp i programmet. e) Ange de huvudsakliga skälen till avhopp. d) Se punkt 1 e. e) Skälen för avhopp är inte kartlagda, men genomströmningsstatistiken visar att avbrott kan innebära att studenter återkommer en annat termin. Vi tolkar det som att studenterna kan behöva längre tid för sina studier pga arbete. Det kan också finnas skäl som att studenterna i programmet under valbara kurser sprids och att programsammanhållningen inte bibehålls under dessa. Detta ska åtgärdas med mindre andel valbarhet framöver. 7. Studentinflytande m.m. a) Studentinflytandet fungerar tillfredställande för programmet. b) Studentrepresentation finns i programrådet. c) Resultat från olika typer av kurs- och programvärderingar används regelbundet och systematiskt i utvecklingsarbetet. a) Studentinflytandet på kursnivå uppges ha fungerat väl. b) Nej. c) Programrapporten används aktivt av programrådet, och kursrapportering där den förekommer. Insatser bör göras för att hitta en form för kursrapporteringsunderlag till programrådet under året som kommer, och återkoppling från programråd till kursledare. d) Ange genomsnittlig svarsfrekvens på kursvärderingarna. e) Ange svarsfrekvens på programslutenkät. f) Används t ex dialog, muntliga kursvärderingar och formativa kursvärderingar? g) Används t ex termins/års/mitt/enkäter? d) Ingen uppgift. e) Programslutenkänt har inte använts. f) Ja, muntliga utvärderingar används. g) Nej. 8. Kursrapporter och enkäter a) Beskriv och analysera innehållet i kursrapporterna avseende: - studenternas värdering av programmets kurser under året - studenternas prestationer på kurserna - lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet - förslag på kursutveckling b) Beskriv och analysera studenternas synpunkter på programmet avseende: 5 (10)

6 - programmets styrkor och svagheter - programmets examensmål a) Övergripande uppfattas innehållet i de kurser som pågått under 2017 som relevant och aktuellt. Dock har studenter i någon kurs uttryckt önskemål om mer litteratur som relaterar till förskolan/förskollärarkompetens samt fritidspedagogik. Viss litteratur har upplevts som tung av studenter och därmed kommer undervisning (i relation detta) ses över. b) Att ha fler deltagare i kurser är önskvärt (det relaterar också till möjlighet att erbjuda fler undervisnings- och examinationsformer). 9. Studentstöd och infrastruktur Ändamålsenligt studentstöd finns och fungerar tillfredställande avseende: a) Studievägledning b) Språkhandledning c) Stöd vid funktionshinder d) Studieplatser e) IT-infrastruktur a,b,c,d,e) Ja. 10. Information a) Webbinformationen är aktuell och lättillgänglig för studenter och presumtiva studenter. b) Rutiner för kontinuerlig uppdatering av webbsidor är väl etablerade. c) Kommunikationen med studenter via GUL fungerar tillfredställande. a) Ja. b) Ja, detta görs i planeringen av årets antagning. c) Ja på kursbasis, kommunikationen på programnivå bör dock utvecklas. 11. Arbetsliv/användbarhet och alumner a) Det finns former för samverkan med avnämare för utveckling av utbildningen (t ex i programrådet). b) Programmet har inslag av arbetslivsanknutna moment (t ex studiebesök, gästföreläsare, praktik, casebaserad undervisning och examination, examensarbeten på uppdrag av avnämare). c) Regelbundna alumnuppföljningar genomförs och används för utveckling av programmet. a) Ja, programledare har kontakter med avnämare. b) Detta har inte kartlagts i detalj men är ett möjligt utvecklingsområde (tex. För att utvecklas i linje med att studenterna får en tydligare profil mot att arbeta med avancerat utvecklingsasarbete.) c) Studievägledare har kartlagt och upprättat individuella studiegångar för studenterna som är inskrivna på programmet. Alumnenkäter har inte gjorts ännu. d) Om alumnundersökning genomförts, redogör för: e) Alumnernas skattning av utbildningens relevans f) Andel alumner som får arbete som motsvarar nivå och inriktning på deras utbildning d, e, f) Detta har inte gjorts systematiskt. 6 (10)

7 DEL 2 Programutveckling, styrkor och problemområden 1. Programmets kursplaner a) Det finns fungerande stöd och rutiner för arbete med kursplaner. b) Det finns former för systematisk uppföljning/revidering av kursplaner. c) Kursplaner och kursguider/ kurs-pm är levande och aktiva dokument för planering och kursutveckling. a) Ja, alla kursledare förankrar ändringar i kursplaner med studierektor. Därefter granskar en kursplanegrupp ändringarna. Vid större revideringar behandlas kursplanen i institutionsrådet. På IPKL:s interna länk finns all information och mallar för master (kursplanemall, kursrapportmall osv): b) Programrådet ansvarar för uppföljning av kursplaner på programmet. c) Kursplaner ja, hur kursguider används/bör utvecklas i programmet har inte kartlagts, detta återstår. 2. Genomfört utvecklingsarbete senaste året a) Hur har programrådet arbetat med utveckling av de problemområden som identifierades i föregående års programrapport? b) Hur har programrådet arbetat med övrig programutveckling under året? Beskriv åtgärder och resultat, gärna i punktform. a) Ett omfattande utvecklingsarbete planerats fortsätta (som fortsättning på det arbetet som pågått sedan HT-16), inkl. översyn av programmet med formulerandet av en ny utbildningsplan, nya kursplaner med kurslitteratur, en sammanhållen programstruktur som ska förbättra programmets organisering, kontinuitet och progression inom programmet. Innehållet ska tematiserats kring profilering: migration och digitalisering. Programmet kommer att erbjudas på heltid (med möjlighet till individuell studiegång på halvtid). Antalet valbara kurser minskas. b) Det fortsatta utvecklingsarbetet görs av ett nytt programråd. Ledamöterna kompetens bl.a. inom forskning kring migration och/eller digitalisering. Adjungeras görs till programrådet även studierektor, studievägledare. Ingen extern representant/ alumn eller studentrepresentant deltar i programrådet i nuläget. Programmet har ny studierektor. Programledare och studierektor har påbörjat samordningen av programmet och deltar på regelbunden basis i strategiska möten med institutionens utbildningsledning med strategiska diskussioner utifrån HP/VP samt påföljande budgetdiskussioner vid årsskiftet. Årshjul för programledare* (IPKL, 2018) och uppdragsbeskrivningar för programledare och programrådsledamot (IPKL, 2017) ger riktning åt programrådsarbetet och ska vara ett stöd för programrapporteringen. *Årshjul för programledare Studentdialoger (terminsvis och representanter för varje studentkull) Handlings-och verksamhetsplan tas fram vid institutionen (Stora utbildningsmötet i sept/okt) Budgetdialog (november) om strategiska satsningar på programmet (samordning programledare, studierektor med föredragning i Stora utbildningsmötet) Ev revidering av utbildningsplan (med drygt en termins framförhållning ska PM med förslag på beslut tas upp i BUGA) Marknadsföring/Rekrytering (insatser kring profilering, texter) Programrapport (I maj för masterprogram, okt/nov för lärarprogram) Kursrapporter klara mars resp september som underlag för programrapport 7 (10)

8 Programintroduktion och Examenshögtid/Programavslutning 3. Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden a) Beskriv vad som utgör tre (eller fler) huvudsakliga styrkor i programmet b) Ange vilka examensmål som är mycket väl integrerade i programmet. c) Beskriv vad som utgör tre (eller fler) huvudsakliga problemområden i programmet d) Ange vilka examensmål som behöver utvecklas i programmet. a) Programmet har både en stark forskningsbas i miljöerna ECE och BUKL. Det har också en god rekryteringsbas i Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammet/fritidshem. Möjligheterna för att profilera programmet tydligare är nu initierat, mot migrations- och digitaliseringsfrågor som expertisområden i dessa forskningsmiljöer, men även Lärande och IT inom institutionen. b) Programrådet ser just nu över hur relationen till examensmål för masternivå för ett nytt kursupplägg kan utvecklas. c) För det första, dålig koppling till rekryteringsbasen i egna lärarprogram (se punkt a ovan). För det andra, genomströmningen och avbrottriskerna med halvfart/stor andel valbarhet i nuvarande upplägg. Slutligen, syftet med programmet och masternivå bör förtydligas för studenter, att det är både forskningsförberedande och ska förbereda för mer avancerat utvecklingsarbete i olika pedagogiska verksamheter. d) De mer avancerade kunskapsnivåerna, värderingsförmåga och förhållningssätt och självständighet, samt forskningsetiska överväganden. 4. Övrigt Programrådet utgörs av: Anne Kultti (programledare, docent), Lektorer: Ylva Ågren, Annika Åkerblom, Louise Peterson och Live Stretmo. Ny studierektor: Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson, Studievägledare är som tidigare Lena Wendt. Bilagor: 1 Söktryck 2 Antal i studentkullar 3 Prestationsgrader och antal individer (10)