Programrapport: International Master s Programme in Information Technology and Learning

Transkript

1 Läsåret 2017/18 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport: International Master s Programme in Information Technology and Learning Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningarna inom det ordinarie utbildningsuppdraget vid utbildningsvetenskapliga fakulteten. Programrapporterna utgör underlag för den årliga uppföljningen av utbildning som sker i Beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA). Programrapporten ska även fungera som utgångspunkt för den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen inom programmet. Programrapporten är uppdelad i olika teman och är utformade i linje med Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet, Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet och Pedagogiska idéprogram vid Göteborgs universitet. Programrapporten är också utformad med hänsyn tagen till Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Programrapporten innehåller en rad påståenden om utbildningen som ni tar ställning till genom att ange Stämmer, Stämmer delvis eller Stämmer inte. Då bedömningen relativt ett påstående är Stämmer delvis och Stämmer inte ska detta kommenteras i kommentarsfälten under frågorna. Utöver dessa påståenden finns också ytterligare frågor kopplade till de flesta teman som besvaras i textrutan under. I kommentarerna ska det framgå tydligt vad som kommenteras, ange därför motsvarande bokstav i inledningen till varje kommentar. I del 2, under rubriken Övrigt finns möjlighet att beskriva ytterligare aspekter av programmet och programrådets arbete som inte berörs i de andra frågorna men som bedöms värdefullt att dokumentera, t.ex. för programrådets interna arbete och som ett minnesstöd. Del 1 Programmet i sin helhet 1. Rekrytering och antagning a) Utbildningens syfte, innehåll och upplägg är i huvudsak tydligt kommunicerade till studenter och presumtiva studenter. b) Det finns särskilda insatser för breddad rekrytering. c) Behörighetskraven är rimliga. a) Vi har sedan programmets uppstart haft en utmaning i att området IT är mångtydig både för studenter och i akademiskt perspektiv i internationella sammanhang. Vidare har arbetsmarknaden inte varit helt tydlig, samtidigt som våra studenter fått arbete inom relevanta branscher både före och efter examen. Inför antagningen till ht18 togs därför ett informationsmaterial fram och publicerade på programmets hemsida ( i vilket alumni intervjuas och yrkesroller tydligare beskrivs. För att säkra att vi attraherar rätt studentgrupp infördes också tidigare Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (11) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, Göteborg

2 (inför th16) ett personligt brev som en del i antagningsprocessen. Sedan dess har främst studierektor arbetat intensivt med att utveckla antagningsprocessen och i kombination med det utvecklade informationsmaterialet på hemsidan uppfattar vi att den nu fungerar mycket bra. Vi har inför h18 både fått fler sökande med relevant bakgrund och kunnat utöka intaget till programmet, i både gruppen för Svenska och internationella sökande. b) Vi har stort internationellt söktryck och vi har som ovan nämnts större antal svenska sökande inför h18. Vi har prioriterat att få relevanta sökande hittills. En åtgärd som dock kan nämnas är att en av våra kvinnliga studenter från Indonesien medverkade i en informationsfilm producerad av GU som finns publicerad på ovan nämnda hemsida. c) Vi har tämligen generösa krav för antagning (examen på grundnivå, motsvarande180 hp). Detta har fungerat väl givet att studentgruppen är internationell och från olika ämnesbakgrund vilket gör att det är svårt att formulera mer avgränsade kriterier. d) Beskriv vilka rekryteringsinsatser som genomförts inför nästkommande antagning. e) Redogör för och kommentera aktuellt söktryck och jämför med tidigare år. (Se bilaga.) f) I förekommande fall, kommentera särskilda insatser för internationell rekrytering. d) Se a) och b) ovan. e) Vi ser en ökad andel sökande med relevant bakgrund och inriktning både i svenska och internationella antagningen än tidigare och väljer därför att utöka intaget till sammanlagt 50 platser inför h18. f) Eftersom vi har högt söktryck och antar studenter från många olika länder (alla kontinenter representerade) ser vi inget behov av detta i dagsläget. 2. Studieresultat a) Kursplanernas lärandemål svarar sammantaget mot högskoleförordningens examensmål. b) Samtliga lärandemål i kursplanerna examineras. c) Det finns en tydlig progression i programmet. d) Det finns rutiner för kvalitetssäkring av VFU/praktikmoment. e) Det finns skriftliga bedömningskriterier för alla examinationer. f) Bedömnings- och betygskriterier kommuniceras och tydliggörs för studenter och lärare. g) Studenter ges återkoppling på sina prestationer utöver betyg på kursen. h) Återkopplingen innehåller vid behov råd kopplade till lärprocessen. i) Det genomförs extern granskning av examensarbeten och/eller övriga examinationer. Ja på samtliga utom d) och i). I den mån praktikmoment sker är det inom ramen för examensarbetet och eventuellt i samband med internship/praktikmoment som kommer införas i en valbar kurs. Programmet kommer granskas på uppdrag av fakulteten under nästa termin och då kommer det förhoppningsvis framgå om ytterligare granskning av examensarbeten krävs. 3. Studentcentrerat lärande a) Undervisnings- och examinationsformer som stimulerar till aktivitet, engagemang och självreflektion används i programmet. b) Undervisningsformer som stödjer interaktion och samarbete mellan studenter och mellan studenter och lärare används i programmet. c) Studenterna examineras huvudsakligen på sätt som stimulerar till djupare kunskap och förståelse. 2 (11)

3 d) Det finns aktiva lärarlag kring kurserna och programmet. e) Det finns utvecklade rutiner för kollegial bedömning, återkoppling och stöd. f) Det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap som ger vägledning och som studenter och administratörer kan vända sig till. Vi svarar ja på a)-e). Vad gäller f) deltar såväl programansvarig, studierektor och övriga programrådet kontinuerligt i pedagogisk utveckling och har studentkontakt. Studierektor genomför även personliga samtal med samtliga studenter. Som framgår nedan finns förhoppningar om att även studievägledare vid IPKL kan involveras mer i studentkontakter detta under kommande läsår. g) Ange ungefärlig genomsnittlig lärarledd/schemalagd tid per vecka i programmet. h) Beskriv de undervisnings- och examinationsformer som används i programmets kurser. g) De flesta kurser innehåller 9 timmar/vecka lärarledd tid. h) undervisningen bedrivs i huvudsak i form av föreläsningar, seminarier samt laborativa- och forskningsuppgifter som ges i grupp och individuellt. Bedömning sker i stor utsträckning genom individuella skrivuppgifter och presentationer av undersökningar gjorda i grupp men även casemetoder och skrivningar har införts i större utsträckning under läsåret. 4. Forskningsanknytning och komplett akademisk miljö a) Utbildningen kan betraktas som tillräckligt forskningsanknuten. b) Former finns för hur man säkrar att utbildningen innehåller aktuellt och relevant vetenskapligt innehåll. c) Kollegial granskning av kursplaner och litteraturlistor genomförs vad gäller vetenskapligt innehåll. d) Studenter involveras i forskning och/eller i forskningsliknande aktiviteter utöver examensarbetet. Vi svarar ja på samtliga frågor. e) Beskriv utbildningsprogrammets förhållande till relevant komplett akademisk miljö. f) Kurslitteraturen innefattar ett lämpligt antal relevanta vetenskapliga artiklar. e) Undervisning och programledning drivs i ett samarbete mellan två akademiska miljöer som har ett etablerat samarbete sedan många år. Den ena är LIT (Lärande och IT) som är en komplett akademisk miljö vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Den andra är LKIT (Lärande, Kommunikation och IT), som är en enhet vid institutionen för tillämpad IT. Programledning, kursansvariga och lärare på programmet består av forskande och undervisande personal aktiva inom dessa två miljöer. f) våra litteraturlistor består dels av klassiker (böcker) inom respektive discipliner och vetenskapliga artiklar i olika kombinationer. Vi använder inte litteratur primärt skriven för studenter eller lic/doktorsavhandlingar. 5. Lärarkompetens a) Medverkande lärares vetenskapliga kompetens och/eller professionskompetens är relevant för programmet. b) Lärarna tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisningen. c) Lärarna har en god kunskap om hur studenter utvecklar fördjupad ämnesförståelse. d) Lärarna ges möjlighet till kontinuerlig pedagogisk och vetenskaplig kompetensutveckling. 3 (11)

4 Vi svarar ja på a), b), d) Fråga c) Flertalet lärare har validerat eller genomgått de behörighetsgivande högskolepedagogiska kurserna. Flera medverkar också i universitets verksamheter kring områden som blended learning och liknande pedagogiska IT-frågor. 6. Studentuppföljning a) Systematisk uppföljning av genomströmning används som grund för åtgärder. b) Analyser kring orsaker till avhopp genomförs. c) Det finns system för att fånga upp studenter med behov av stöd under utbildningens gång. Vi svarar ja på a)-c). Vi har ändrat antagningsrutiner baserat på en analys av genomströmning och avhopp. Eftersom vi är ett litet program sker studentkommunikation och identifiering av stödbehov kontinuerligt. d) Redogör för genomströmning/avhopp i programmet. (Se bifogad.ppt) e) Ange de huvudsakliga skälen till avhopp. Vi hade en betydande andel avhopp i första omgången av programmet. Efter analys av detta har vi ändrat rutinerna för antagning och har jobbat aktivt för att kommunicera programmets innehåll tydligare till sökande. Ett viktigt skäl till avhopp har varit att studenterna missförstått inriktningen på programmet. 7. Studentinflytande m.m. a) Studentinflytandet fungerar tillfredställande för programmet. b) Studentrepresentation finns i programrådet. c) Resultat från olika typer av kurs- och programvärderingar används regelbundet och systematiskt i utvecklingsarbetet. a)-c): ja. d) Ange genomsnittlig svarsfrekvens på kursvärderingarna. e) Ange svarsfrekvens på programslutenkät. f) Används t ex dialog, muntliga kursvärderingar och formativa kursvärderingar? g) Används t ex termins/års/mitt/enkäter? d) I genomsnitt omkring 50% e) vi avvaktar genomförande av programslutsenkät, det kan bli relevant under september då ett större antal studenter kommer att examineras. f) Ja, kontinuerligt under kurserna. g) Vi har inte bedömt termins- eller årsenkäter som nödvändiga då vi noga utvärderar de kurser som ges inom programmets ramar. 8. Kursrapporter och enkäter a) Beskriv och analysera innehållet i kursrapporterna avseende: - studenternas värdering av programmets kurser under året - studenternas prestationer på kurserna - lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet - förslag på kursutveckling b) Beskriv och analysera studenternas synpunkter på programmet avseende: - programmets styrkor och svagheter - programmets examensmål 4 (11)

5 a) Vad gäller första årets kurser (PDA675, PDA676 samt TIA130 och TIA132) anser de flesta studenter som besvarat enkäterna i huvudsak att kurserna lever upp till målen och att litteratur och aktiviteter varit relevanta. Studentprestationerna framstår också som rimliga. Detta stämmer överens med föregående års utvärderingar. Det pågår i alla dessa kurser utvecklingsarbete av olika slag som inte i detalj kommer diskuteras här. I denna analys kommer istället främst de mer övergripande punkter som kan utvecklas i utbildningen att synas vidare. I föregående års programrapport konstaterades att det dominerande intrycket var att de studenter som ger uttryck för missnöje under dessa kurser främst pekar på två punkter: dels att profilen på utbildningen är akademisk snarare än professionsinriktad, och dels att den schemalagda undervisningen varit för knapphändig. Den sistnämnda problematiken framstår detta år inte alls lika tydlig, vilket vi tolkar som att det finns naturliga svängningar i förväntningar mellan olika studentkullar. Den förstnämnda punkten, angående den akademiska profilen, har varit aktuell även detta läsår men vi har också sett att de genomförda ändringarna i kursutbudet under tredje terminen bidragit till att förändra kritiska studenters uppfattning om utbildningens yrkesrelevans. Något som också kommit att framstå tydligare under året är att programmet utgör både en stark utgångspunkt för akademisk karriär och en tydligt professionsrelevant utbildning. Hittills har fyra studenter som läst utbildningen antagits som doktorander vid olika lärosäten varav ett utomlands vilket måste anses vara väsentligt i detta sammanhang. Samtidigt finns en grupp studenter som i många fall redan under utbildningens gång knyter kontakter med företag och/eller redan är anställda vid studiernas påbörjan. Det finns alltså en tydlig grupp med mer akademisk profil och en med inriktning mot näringsliv eller andra yrkesområden. Detta är rimligen vanligt vid denna typ av utbildningar som befinner sig i ett tvärvetenskapligt akademiskt och professionsområde. Något att fundera vidare kring är hur man hanterar samexistensen av dessa två studentgrupper på ett konstruktivt sätt inom ramen för de olika kurserna. Kontrasten mellan dem borde kunna berika utbildningen snarare än att ge upphov till konflikter. Spänningen mellan dessa grupper har under detta läsår skymtat i kursrapporter och utvärderingsenkäter men tydligast framstått under den tredje kursen, TIA130. En föreslagen åtgärd är därför att ändra kursordningen så att den fjärde delkursen (TIA132) istället kommer som nummer två. Denna kurs innehåller utvecklade inslag av case-metodik och uppskattas av många studenter med professionsinriktning. Därmed kan de mer professionsinriktade studenterna tidigare se hur de kunskaper som utvecklas under utbildningen är relevanta för dem. I början av mars fördes också i programrådet mellan diskussion kring dessa frågor mellan studentrepresentant och ledamöter samt studierektor. Detta uppskattades av förstaårsstudenterna. En annan utveckling som är av relevans för detta beskrivs i detalj under 11 b) nedan. Det gäller kursen PDA684 (valbar kurs, termin tre) som under året fick en designinriktning och som nästa omgång även kommer att få en internship/praktikinriktning. Under årets kursomgång gjorde flera studenter, ur detta perspektiv, betydelsefulla erfarenheter både i forsknings- och designinriktningen. Ytterligare en åtgärd som inte direkt har med kursutveckling att göra men är av relevans för professionsanknytningen beskrivs i Del 2, fråga 2 b) nedan. Det gäller möjligheten till att skapa en återkommande arbetsmarknadsdag dit olika externa parter bjuds in. En sådan skulle ytterligare tydliggöra professionsaspekten och med fördel kunna hållas under hösten, så att nya studenter tidigt får upp ögonen för de företagskontakter som finns. En sista utvecklingspunkt som förtjänar att nämnas är att programrådet har diskuterat bedömningskriterier för mastersuppsatser inom ramen för uppsatskursen (PDA699). En ny lista med kriterier har tagits fram och den kommer innevarande kursomgång att användas vid examinationerna i slutet av Maj. Om kriterierna visar sig vara användbara vid bedömning kan de användas som utgångspunkt för kursmoment kommande kursomgång men även i andra kurser där akademiskt skrivande väger tungt (inte minst de två inledande kurserna PDA675 och 676) för att ytterligare 5 (11)

6 tydliggöra akademiska bedömningskriterier (något som efterfrågas i de kursutvärderingarna). Det är inte orimligt att tänka sig att ett tydliggörande av de akademiska kraven kan göra det lättare att visa på relevansen av god akademisk bildning även i arbetslivet utanför universitetet. 9. Studentstöd och infrastruktur Ändamålsenligt studentstöd finns och fungerar tillfredställande avseende: a) Studievägledning b) Språkhandledning c) Stöd vid funktionshinder d) Studieplatser e) IT-infrastruktur a) Studievägledning ges dels av studievägledare och dels av programansvarig som genomför personliga samtal med samtliga studenter. b) Vi samarbetar med avdelningen för akademiska språk, tillsammans med vilka vi utformat och genomfört undervisningsmoment kring akademiskt skrivande. Vid ASK finns också resurser för individuell språkhandledning och vi hänvisar studenter dit då vi bedömer att behov finns. c) Har ej funnits behov. d) Vi uppfattar att detta är en fråga för institutionerna snarare än programmet. Vi har inte upplevt några problem på denna punkt. e) Vi arbetar intensivt med digitala redskap i undervisningen och har inte upplevt några problem. 10. Information a) Webbinformationen är aktuell och lättillgänglig för studenter och presumtiva studenter. b) Rutiner för kontinuerlig uppdatering av webbsidor är väl etablerade. c) Kommunikationen med studenter via GUL fungerar tillfredställande. Ja på samtliga punkter. 11. Arbetsliv/användbarhet och alumner a) Det finns former för samverkan med avnämare för utveckling av utbildningen (t ex i programrådet). b) Programmet har inslag av arbetslivsanknutna moment (t ex studiebesök, gästföreläsare, praktik, casebaserad undervisning och examination, examensarbeten på uppdrag av avnämare). c) Regelbundna alumnuppföljningar genomförs och används för utveckling av programmet. 6 (11)

7 a) Under året har ett nätverk av kontakter med företag börjat byggas upp (innefattande Semcon, Volvo University, Volvo Academy, CEVT, Ericsson University och Aptiv). Några av dessa kontakter har kommit via alumni och några via lärares professionella nätverk. Syftet är att samarbeta med dessa företag både kring forskning och undervisning samt praktik. Planer finns på att involvera alumni med anknytning till dessa företag mer direkt i programrådsarbetet. Vidare pågår intensivt arbete med professionsanknytningen av programmet just nu. b) I främst den fjärde delkursen (TIA132) arbetar studenterna med case från verksamheter utanför universitetet och måste röra sig ut från universitetet. Exempel från v18 är: Design av IT i skolan. I samverkan med en grundskolelektor genomför studenterna ett designprojekt tillsammans med elever på en skola. Design av IT inom cancervården. I samverkan med projektet eftercancern.se så genomför studenterna designprojekt tillsammans med personal på BäckencancerRehabiliteringen på Jubileumskliniken, Sahlgrenska. Design av IT för fortbildning i programmering. Tillsammans med lärare på en annan institution så genomför studenterna ett projekt där de utvecklar ett gränssnitt för programmeringsutbildning på distans. Case-baserad undervisning används också i kursen PDA684 (Introduction to a research environment in information technology and learning). Namnet till trots erbjöds kursen h17 med två inriktningar studenterna kunde välja mellan, nämligen a) forskning och b) design. I forskningsinriktningen består case av forskningsgruppen som studenten integreras i samt uppgiften (att göra en forskningsöversikt). De studenter som väljer denna inriktning är vanligen orienterade mot en akademisk karriär eller åtminstone forskarutbildning. I designinriktningen utvecklar studenterna egna idéer under handledning av läraren. Nästa kursomgång (h18) kommer en tredje inriktning att läggas till, nämligen internship/praktikplats. Praktiken kan då bestå av vardagsaktiviteter på arbetsplatsen eller utgöras av ett mindre forsknings/design/utvecklingsarbete för arbetsgivaren. Tanken med denna inriktning är inte minst att den kan utgöra en möjlig startpunkt för arbete med mastersuppsats på arbetsplatsen ifråga. I ett vidare perspektiv leder en av våra lärare som är utbildad till (och har arbetat som) designer designspåret i ovan nämnda PDA684. Detta spår är speciellt utvecklat för att möta den efterfrågan på designkunskap som vissa studenter uttryckt (vilket också har fungerat mycket väl). Den andra valbara kursen under samma termin (PDA678) med temat pedagogisk speldesign har utvecklats av en annan lärare med professorstitel och erfarenhet av att utveckla pedagogiska spel i en rad olika sammanhang. Flera andra kursledare och lärare har gedigen erfarenhet av undervisning med samt design och utveckling av digitala teknologier i skola och på universitet. På så vis finns en nära koppling mellan arbetsliv och utbildning. Det vi kanske önskar oss är att studenterna tydligare skulle se detta, vilket är något att fundera vidare på. c) Vi har en mindre grupp alumner då utbildningen som många masterutbildningar har relativt små studentkullar. Intervjuer av de alumner vi har har genomförts och vi har personliga kontakter med flera. En intressant utveckling är att våra alumner sprider information om rekryteringar inom deras företag och branscher i vår facebook-grupp. Detta bidrar till en tydligare att arbetsmarknaden blir synliggjord. Dessa kontakter är något vi kommer titta närmare på, givet att vi har eller har haft studenter från samtliga världsdelar finns en potential att bygga upp ett mycket intressant alumninätverk som kan generera mycket av värde i utbildningen (allt från fallstudier/cases till utblickar på utvecklingen internationellt). d) Om alumnundersökning genomförts, redogör för: e) Alumnernas skattning av utbildningens relevans 7 (11)

8 f) Andel alumner som får arbete som motsvarar nivå och inriktning på deras utbildning Vi behöver göra en mer systematisk undersökning för att svara på dessa frågor. 8 (11)

9 DEL 2 Programutveckling, styrkor och problemområden 1. Programmets kursplaner a) Det finns fungerande stöd och rutiner för arbete med kursplaner. b) Det finns former för systematisk uppföljning/revidering av kursplaner. c) Kursplaner och kursguider/ kurs-pm är levande och aktiva dokument för planering och kursutveckling. Ja på samtliga punkter. 2. Genomfört utvecklingsarbete senaste året a) Hur har programrådet arbetat med utveckling av de problemområden som identifierades i föregående års programrapport? b) Hur har programrådet arbetat med övrig programutveckling under året? Beskriv åtgärder och resultat, gärna i punktform. a) De problemområden som primärt identifierades i föregående års rapport var följande: 1) Rekryteringen, speciellt av studenter med svensk studiebakgrund behöver stärkas för att trygga genomströmningen framöver. 2) Samverkan mellan Tillämpad IT och IPKL behöver utvecklas så att arbetet med bemanning och samordning av innehåll i programmet kan fungera effektivt. 3) Det finns ett fortsatt problem i att administrativa frågor som uppstår i samarbetet med andra enheter vid universitetet (bland annat antagningsenheten) tar mycket tid i anspråk från studierektor och programansvarig. I relation till 1) har ovan nämnda informationsmaterial om karriärvägar och intervjuer med alumni tagits fram. Vidare har en intervju med en svensk student lagts till den svenska programsidan och detta har spridits i sociala media och via andra kanaler (se Vi har utgått från analysen att masternivån inom detta ämnesområde kan vara svår att motivera för svenska studenter eftersom det finns en parallell magisterutbildning på distans på Svenska med samma inriktning. Det finns också en enorm konkurrens med omkring 60 internationella masterprogram enbart vid GU. Därför har vi försökt förmedla bilden vi har av att utbildningen är relevant och konkurrenskraftig på en växande och intressant arbetsmarknad även inom Sverige. Man kan konstatera att söktrycket i den svenska antagningen ökat och vi kan ta in 25 studenter med relevant bakgrund till starten h18, vid sidan av de 25 som antas i den internationella. Ett antal av de som sökt i den svenska antagningen har inte svensk studiebakgrund men det framstår ändå som den studentgruppen kommer att öka kommande läsår vilket är ett tecken på att åtgärderna varit verksamma. Vad gäller 2) är läget mer svåranalyserat, å ena sidan pågår arbete för att hitta former för en gemensam forsknings- och utbildningsmiljö under beteckningen Göteborgsgruppen. Å andra sidan har institutionen för tillämpad IT genomgått stora förändringar under senare år vilket påverkat möjligheterna att gemensamt ta sig an utvecklingsarbete av detta slag. Utvecklingen i denna fråga ligger till stor del utanför programrådets kontroll men kommer naturligtvis att vara fortsatt högaktuell 9 (11)

10 under kommande års arbete även om den inte framstår som lika problematisk. På punkt 3 måste man också konstatera att problematiken till viss del är svår att påverka för programrådet, åtminstone när det gäller relationen till antagningsenheten. Däremot har en ny administrativ chef anställts vid IPKL. Vi har informerat henne om situationen och hyser goda förhoppningar om att institutionens administratörer kommer att kunna ta en större roll i studievägledning av studenter och därmed avlasta studierektor och programledare. Studie- och karriärvägledning till programstudenterna har hittills främst erbjudits av programmets studierektor och programledare kring individuella studiegång och karriärval. Både vid den internationella och nationella antagningen till programmet, vid stipendiehantering från Utbildningsenheten och inför valbara kurser borde studievägledare bli mer involverad och så även i den planerade internship/praktikkursen. I dagsläget bjuds studievägledare in till programrådet och i mötesforum där alla programledare och studierektorer möts så chanserna är goda för en samsyn. Institutionen ser också över hur studievägledning/studieadministration i relation till en ny administrativ chef kan stötta de årliga processerna på masterprogrammet, från marknadsföring/rekrytering-antagning-registeringprogramintroduktion-genomförande (valbara kurser, individuellt stöd, praktik osv), uppföljning b) Den kanske viktigaste utvecklingsprocessen som pågått under året gäller professionssanknytningen. Denna har redan berörts men man kan sammanfattningsvis säga att kontakter med enskilda alumner och företag har varit mycket viktiga för att identifiera de olika yrkesroller och -beteckningar som ITLGU är en naturlig förberedelse för. Utbildningen uppstod i en tydligt akademiskt orienterad miljö där det bedrivs forskning om användning av digitala teknologier i en rad olika sammanhang (skolor, företag och andra organisationer). Studentgruppen (i många fall initiativrika internationella studenter), samt att det i dagens akademiska situation är svårt att finansiera forskarutbildning, har gjort det nödvändigt med en expansion av profilen så att det även finns en tydligare professionsorientering. Det senaste året har alltså inneburit en tydlig rörelse från ett program med akademisk tyngdpunkt till ett mer balanserat program med både forskningsanknutet innehåll och tydligare kontaktytor med företag och organisationer i samhället. Under våren har också medlemmar i programrådet tillsammans med proprefekt med ansvar för utbildningen påbörjat en benchmarkingprocess som anordnas centralt vid GU. Temat är just professionsperspektiv. I processen har en grundlig genomlysning av programmets nuläge gjorts och vi kommer tillsammans med tre andra utbildningsprogram vid GU gemensamt arbeta för att utveckla just yrkesperspektivet. Processen slutförs först i höst men redan nu har ett par idéer som är värda att nämna i detta sammanhang väckts. Det gäller dels att ordna en årligen återkommande arbetsmarknadsdag (förslagsvis under hösten), för att skapa ett möte mellan aktörer på arbetsmarknaden. Denna kan ta sig olika former. Genom att ordna möten och aktiviteter innefattande studenter, lärare och forskare (det kan gälla såväl presentationer av studenter som kommenteras från näringslivet som föreläsningar av inbjudna talare med efterföljande diskussioner, etc.) samt representanter från yrkeslivet kan ytterligare en dimension av programmet utvecklas och i ett idealt scenario innebära att programmet får en tydlig röst inom relevanta branscher. Vidare tankar utifrån benchmarkingen gäller möjligheten att låta alumni ingå i programrådet eller på annat sätt delta i programrådsarbetet samt med större regelbundenhet ingå i undervisningen. 10 (11)

11 3. Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden a) Beskriv vad som utgör tre (eller fler) huvudsakliga styrkor i programmet b) Ange vilka examensmål som är mycket väl integrerade i programmet. c) Beskriv vad som utgör tre (eller fler) huvudsakliga problemområden i programmet d) Ange vilka examensmål som behöver utvecklas i programmet. a) 1) Bred rekrytering både vad gäller nationalitet och vetenskaplig bakgrund både hos studenter och lärare 2) Mycket hög vetenskaplig kompetens hos lärarna. Lärarna representerar också flera olika vetenskapliga discipliner av relevans för utbildningsområdet. 3) Framväxande gränsytor mot professionsområdet parallellt med att programmets studenter visat sig framgångsrika på en spännande arbetsmarknad i utveckling, både inom och utom akademin. b) vi anser att alla examensmål är integrerade på ett bra sätt. c) 1. Det tar i dagsläget för låg tid innan studenterna förstår hur programmet förbereder dem för arbetsmarknaden vilket potentiellt kan leda till avhopp och skapa negativa attityder hos vissa studenter. En av anledningarna till detta är som ovan nämnts ordningen på kurserna under det första året. 2. Stödet för internationella studenter är mycket begränsat från universitetets sida. Det har inte minst i samband med uppsatsskrivande visat sig att en del studenter under utbildningen genomgår en dubbel eller till och med trippel omställning, dels kulturellt, dels vad gäller utbildningsinriktning och slutligen även vad gäller utbildningsnivå. Att hantera dessa processer samtidigt är mycket krävande för dessa studenter vilket påverkar deras möjlighet att delta i gruppbaserade aktiviteter. 3. Antagningsprocessen (som nu ger mycket bättre resultat än i programmets början) är beroende av omfattande insatser inte minst från studierektor och studieadministratörer på IPKL, inte minst beroende på antagningsenhetens ofta extremt korta framförhållning och bristande stöd. 4. Övrigt - 11 (11)