Programrapport Nordisk masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning

Transkript

1 Läsåret 2016/17 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET Programrapport Nordisk masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning Syftet med programrapporten är att följa upp programutbildningarna inom det ordinarie utbildningsuppdraget vid utbildningsvetenskapliga fakulteten. Programrapporterna utgör underlag för den årliga uppföljningen av utbildning som sker i Beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA). Programrapporten ska även fungera som utgångspunkt för den kontinuerliga kvalitetsutvecklingen inom programmet. Programrapporten är uppdelad i olika teman och är utformade i linje med Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet, Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet och Pedagogiska idéprogram vid Göteborgs universitet. Programrapporten är också utformad med hänsyn tagen till Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Programrapporten innehåller en rad påståenden om utbildningen som ni tar ställning till genom att ange Stämmer, Stämmer delvis eller Stämmer inte. Då bedömningen relativt ett påstående är Stämmer delvis och Stämmer inte ska detta kommenteras i kommentarsfälten under frågorna. Utöver dessa påståenden finns också ytterligare frågor kopplade till de flesta teman som besvaras i textrutan under. I kommentarerna ska det framgå tydligt vad som kommenteras, ange därför motsvarande bokstav i inledningen till varje kommentar. I del 2, under rubriken Övrigt finns möjlighet att beskriva ytterligare aspekter av programmet och programrådets arbete som inte berörs i de andra frågorna men som bedöms värdefullt att dokumentera, t.ex. för programrådets interna arbete och som ett minnesstöd. Del 1 Programmet i sin helhet 1. Rekrytering och antagning a) Utbildningens syfte, innehåll och upplägg är i huvudsak tydligt kommunicerade till studenter och presumtiva studenter. Stämmer b) Det finns särskilda insatser för breddad rekrytering. Stämmer inte c) Behörighetskraven är rimliga. Stämmer Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (11) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, Göteborg

2 b) NoMiA är ett program som vänder sig till yrkesverksamma och erfarna lärare/pedagoger som vill fortbilda sig. Eventuellt skulle det vara en god idé att utveckla möjlighet för nyanlända lärare (med behörighet för programmet) att delta eftersom det skulle berika innehållet generellt och ge dessa lärare möjlighet att förstå det svenska skolsystemet med hjälp av kurskamraterna. Kursernas upplägg baserat på respons och dialog skulle möjliggöra både språkligt och kulturellt lärande för alla studenter i programmet och vi skulle kunna få fler studenter till programmet. d) Beskriv vilka rekryteringsinsatser som genomförts inför nästkommande antagning. e) Redogör för och kommentera aktuellt söktryck och jämför med tidigare år. (Se bilaga.) f) I förekommande fall, kommentera särskilda insatser för internationell rekrytering. d) (1) Webbsidan har bearbetats för att förtydliga programmets relevans i förhållande till vad som krävs av lärare i dagens skola (t ex att arbeta på vetenskaplig grund). (2) Ett rekryteringsmöte anordnades i februari då programledare och vetenskaplig ledare redogjorde för programmet, studievägledare fanns på plats för att svara på frågor och alumner och studenter deltog för att berätta om sina studier och dess värde för det egna arbetet. Inbjudan gick ut via studenterna, webbsidan, riktade mailutskick, flyers som distribuerades bland annat till rektorsprogrammet samt sociala medier (twitter och facebook). (3) Presentation av aktionsforskning och programmet på SETT-mässan i Stockholm för skolledare. Programledaren samt en student berättade utifrån sina olika utgångspunkter. (4) Information till deltagare i uppdragsutbildningar som bygger på aktionsforskning om möjligheten att läsa vidare på egen hand på programmet. Även skolledare som tar kontakt för att förhandla om eventuella kommande uppdrag informeras om möjligheten att utnyttja det ordinarie utbudet av utbildning på institutionen. (5) Kommunikatörerna på fakulteten har gjort en extra satsning på marknadsföring för programmen på avancerad nivå på hela fakulteten, bland annat NoMiA-programmet. (6) Sen anmälan öppen. e) Söktrycket ligger på en jämn men låg nivå, ca 10 studenter per år startar programmet (om man räknar in dem som påbörjar de första kurserna som fristående studenter och senare ansöker till programmet). Trots aktiva rekryteringsinsatser tycks det vara svårt att på kort sikt rekrytera det antal studenter som behövs. En viktig faktor för att höja söktrycket torde vara att programmet blir känt för lärare och skolledare, vilket det kan bli efterhand som fler studenter påbörjar sina studier och berättar om dem för andra lärare. Studenterna är generellt mycket nöjda (enligt utvärderingarna) med utbildningen och genomströmningen är relativt god, vilket är positivt i ett program på avancerad nivå för yrkesverksamma studenter. Detta borde borga för en positiv informationsspridning om programmet på lång sikt. 2. Studieresultat a) Kursplanernas lärandemål svarar sammantaget mot högskoleförordningens examensmål. Stämmer b) Samtliga lärandemål i kursplanerna examineras. Stämmer c) Det finns en tydlig progression i programmet. Stämmer d) Det finns rutiner för kvalitetssäkring av VFU/praktikmoment. Stämmer e) Det finns skriftliga bedömningskriterier för alla examinationer. Stämmer f) Bedömnings- och betygskriterier kommuniceras och tydliggörs för studenter och lärare. Stämmer g) Studenter ges återkoppling på sina prestationer utöver betyg på kursen. Stämmer delvis h) Återkopplingen innehåller vid behov råd kopplade till lärprocessen. Stämmer i) Det genomförs extern granskning av examensarbeten och/eller övriga examinationer. Stämmer inte 2 (11)

3 g) Återkoppling ges i form av respons på examinationsuppgifterna som i sin tur är uppbyggda för att ge studenterna möjlighet att visa de kunskaper och kompetenser som utvecklats genom studierna. Men någon respons på prestationerna i kursen i övrigt ges inte på något systematiskt sätt. i) Dock används sambedömning för att försäkra sig om att bedömningarna är väl avvägda. 3. Studentcentrerat lärande a) Undervisnings- och examinationsformer som stimulerar till aktivitet, engagemang och självreflektion används i programmet. Stämmer b) Undervisningsformer som stödjer interaktion och samarbete mellan studenter och mellan studenter och lärare används i programmet. Stämmer c) Studenterna examineras huvudsakligen på sätt som stimulerar till djupare kunskap och förståelse. Stämmer d) Det finns aktiva lärarlag kring kurserna och programmet. Stämmer delvis e) Det finns utvecklade rutiner för kollegial bedömning, återkoppling och stöd. Stämmer delvis f) Det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap som ger vägledning och som studenter och administratörer kan vända sig till. Stämmer d) Lärarlagen är under uppbyggnad. Det har varit en period av nyrekrytering och ett stående behov av ytterligare lärarresurser till programmets kurser som försvårat uppbyggnaden, men efterhand som behovet täcks så stabiliseras lärarlagen. Under kommande år kommer dessutom kursledar- och lärarlagsmöten att planeras in av programledaren för att ytterligare förbättra samarbetet både inom kurserna och mellan dem. e) Det finns rutiner men de är personligt burna än så länge. De båda initiativtagarna till programmet, programledare och vetenskaplig ledare, har utvecklat rutiner och dessa behöver under kommande år dokumenteras och delas i kursledar- och lärarlagsmöten. Frågan är tänkt att tas upp vid nästkommande programrådsmöte samt kursledarmöte. g) Ange ungefärlig genomsnittlig lärarledd/schemalagd tid per vecka i programmet. h) Beskriv de undervisnings- och examinationsformer som används i programmets kurser. g) Två timmar per vecka h) I de fyra obligatoriska kurserna används följande undervisningsformer: Grupphandledning av utvecklingsarbete och forskning i egen praktik Föreläsningar Litteraturseminarier (campus och digitalt) Workshops om dialog, skrivande, analys m.m. Dialog och respons kring egna texter Examinationsformer: Skriftliga papers och rapporter om aktionsforskningsstudier Muntliga presentationer av egen forskning och andra genomförda uppgifter o Ibland individuellt och ibland grupp o Med någon form av digitalt verktyg o Med inslag av respons och dialog 4. Forskningsanknytning och komplett akademisk miljö a) Utbildningen kan betraktas som tillräckligt forskningsanknuten. Stämmer b) Former finns för hur man säkrar att utbildningen innehåller aktuellt och relevant vetenskapligt innehåll. Stämmer c) Kollegial granskning av kursplaner och litteraturlistor genomförs vad gäller vetenskapligt 3 (11)

4 innehåll. Stämmer delvis d) Studenter involveras i forskning och/eller i forskningsliknande aktiviteter utöver examensarbetet. Stämmer c) Kursplaner och litteraturlistor har diskuterats bland kursledare och lärare vid överlämning av kurser till nya personer. En granskning genomfördes i februari 2016 då alla kursplaner och litteraturlistor granskades och bearbetades av kursledarna som ett led i en uppföljning när hela programmet kommit igång. Nu kommer en systematisk kollegial granskning att införas när kursledaroch lärarmöten blir frekvent förekommande där detta blir en stående punkt under året. e) Beskriv utbildningsprogrammets förhållande till relevant komplett akademisk miljö. f) Kurslitteraturen innefattar ett lämpligt antal relevanta vetenskapliga artiklar. Stämmer e) Masterprogrammet är kopplat till två akademiska miljöer. Den ena är det nordiska nätverket för aktionsforskning (NNAF) vari upphovspersonerna till programmet deltar, programledare och vetenskaplig ledare vid Göteborgs universitet och två forskare vid UiT Norges Arktiske universitet. Den andra miljön är lokal, nämligen forskningsgruppen Skolutveckling (SKUT) där två masterprogram vid institutionen har sin förankring (förutom NoMiA också masterprogram i utbildningsledarskap, MIU). SKUT är del av den större forskarmiljön Power, Agency and Education (PAGE), som är forskningsdelen i den kompletta akademiska miljön Pedagogik, skolutveckling och vuxenpedagogik. 5. Lärarkompetens a) Medverkande lärares vetenskapliga kompetens och/eller professionskompetens är relevant för programmet. Stämmer b) Lärarna tillämpar ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisningen. Stämmer c) Lärarna har en god kunskap om hur studenter utvecklar fördjupad ämnesförståelse. Stämmer delvis d) Lärarna ges möjlighet till kontinuerlig pedagogisk och vetenskaplig kompetensutveckling. Stämmer c) Alla lärare i kurserna har genomgått de högskolepedagogiska kurserna och kan därmed förväntas ha den erforderliga kunskapen. I programmet finns dock ett särskilt utarbetat inslag av dialog och respons som utvecklar färdigheter av särskild relevans för aktionsforskning. Detta inslag kommer att diskuteras vid kursledar- och lärarmöten för kontinuerlig utveckling och kollektivt lärande i lärarlaget. 6. Studentuppföljning a) Systematisk uppföljning av genomströmning används som grund för åtgärder. Stämmer delvis b) Analyser kring orsaker till avhopp genomförs. Stämmer delvis c) Det finns system för att fånga upp studenter med behov av stöd under utbildningens gång. Stämmer delvis 4 (11)

5 a) Genomströmningen redogörs för i årsberättelsen till institutionen. Än så länge har det inte funnits anledning att agera eftersom genomströmningen i respektive kurs är relativt god. b) Eftersom kursgrupperna är små känner vi rätt väl till de flesta studenterna och får information av dem om de gör studieuppehåll/hoppar av. Det har handlat om svårigheter att kombinera halvfartsstudier med yrkesliv och/eller privatliv i de fall vi känner till hittills. c) Av samma anledning som angavs i fråga b har vi haft en god kommunikation när studenter haft särskilda behov, vilket verkar som att vi lyckats möta. Dock krävs en utveckling av dessa system efterhand som programmet växer och vi inte längre har personlig kontakt med alla studenter. d) Redogör för genomströmning/avhopp i programmet. (Se bifogad.ppt) e) Ange de huvudsakliga skälen till avhopp. d) I början av första kursen sker ett visst avhopp när studenter inser att de inte mäktar med halvtidsstudier (resultatet för kohort H14 ser märkligt ut, det var inte så få studenter på kurs 2 V15 enligt de siffror vi sett tidigare). Därefter är avhoppen relativt få under de obligatoriska kurserna som följer, de avhopp som sker beror på övermäktig arbetssituation eller privata skäl. Under termin 4, 5 och/eller 6 infaller de valbara kurserna och där sker en del avhopp när inte längre kursgruppen hålls samman (vilket studenterna vittnar om som en viktig faktor för fortsatta studier) och inte kontakten med programansvariga (dvs. programledare och vetenskaplig ledare) är lika frekvent. De som kvarstår genomför sedan sin uppsats om än inte alltid inom tidsintervallet 1 år. e) Svårigheter att kombinera halvfartsstudier med yrkesliv och/eller privatliv (sjukdom, resor, barn) 7. Studentinflytande m.m. a) Studentinflytandet fungerar tillfredställande för programmet. Stämmer b) Studentrepresentation finns i programrådet. Stämmer c) Resultat från olika typer av kurs- och programvärderingar används regelbundet och systematiskt i utvecklingsarbetet. Stämmer Kommentera de påståenden som inte stämmer eller stämmer delvis för programmet. d) Ange genomsnittlig svarsfrekvens på kursvärderingarna. e) Ange svarsfrekvens på programslutenkät. f) Används t ex dialog, muntliga kursvärderingar och formativa kursvärderingar? g) Används t ex termins/års/mitt/enkäter? d) ca 70 % e) Ingen sådan är genomförd f) Förutom den skriftliga utvärderingen på GUL genomförs en muntlig utvärderingsdialog vid sista tillfället i varje obligatorisk kurs. Dessa tillsammans med kommentarerna i GUL-utvärderingen används av kursledaren för att i den årliga sammanställningen resonera kring utvecklingspunkter inför nästkommande kursplanering vilket sedan redovisas och diskuteras i programrådet. g) Nej 8. Kursrapporter och enkäter a) Beskriv och analysera innehållet i kursrapporterna avseende: - studenternas värdering av programmets kurser under året - studenternas prestationer på kurserna - lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet - förslag på kursutveckling 5 (11)

6 b) Beskriv och analysera studenternas synpunkter på programmet avseende: - programmets styrkor och svagheter - programmets examensmål Kursrapporter görs inte utan det är den sammanfattande kursvärderingen som finns som underlag samt årsberättelsen för hela programmet. Utifrån dessa underlag besvarar jag fråga A. Jag använder kursvärderingar till två obligatoriska kurser i programmet, PDA104 samt PDA110, HT2016 (VT2016 redovisades i förra årets Programrapport och VT2017 är ännu inte klara). Studenternas värdering av kurs PDA104: Vad gäller kursens lärandemål svarar nästan alla att de i hög eller mycket hög grad har nått dem genom kursens upplägg och innehåll. Det som gäller aktionsforskning specifikt får högst poäng, medan det som gäller teoretiska perspektiv i skolutvecklingsmodeller får något lägre. Föreläsningar och handledning får mycket höga poäng liksom examinationsformerna. Kurslitteraturen har till stor del ansetts relevant. Lärarna har fått höga poäng för kunnighet och återkoppling. De generiska förmågorna har i tämligen hög grad utvecklats. Kursens administration får genomgående höga poäng. Detta bekräftas också i muntlig utvärdering, där studenterna var särskilt nöjda med studieguidens tydlighet. PDA110: Vad gäller de flesta av kursens lärandemål svarar nästan alla att de i hög eller mycket hög grad har nått dem genom kursens upplägg och innehåll. De har utvecklat sin förmåga att förstå vetenskapliga texter i hög till mycket hög grad exempelvis. Vissa mål anser några studenter att de uppnått i tillräckligt hög grad såsom att de lärt sig redogöra för huvuddragen i olika utbildningsreformer och utvecklingsarbetets rational utifrån olika organisationsteorier samt att de lärt sig värdera och förklara relationen mellan professionell utveckling och skolutveckling. Studenterna anser att seminarierna varit väl eller mycket väl anpassade till kursinnehållet. Studenterna har överlag varit mycket nöjda med kursens examinationer och menar att det finns en tydlig koppling mellan dessa och kursens mål. Även kurslitteraturen är de nöjda med liksom med lärarna som anses mycket kunniga, mycket bra på att ge återkoppling, att engagera studenterna och vara lyhörda. De är relativt nöjda med kursadministrationen. Studenternas prestationer på kurserna PDA104: 18 av 21 examinerades med minst godkänt resultat (12 VG och 6 G) PDA110: 9 av 9 examinerades med minst godkänt resultat (7 VG och 2 G) Lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet och förslag på kursutveckling PDA104: Studenterna har varit nöjda och undervisande lärare i kursen likaså. Jag upplever hög kompetens och stort engagemang hos de lärare som har undervisat och handlett i kursen. Lärarna i kursen har haft gemensamma möten inför varje handledningstillfälle och kommunikation och samarbete har fungerat bra. Lärarna i kursen har uttryckt vilja att fortsätta med kursen, vilket (om det kan genomföras) skapar kontinuitet och ytterligare möjlighet till utveckling. Undervisningstillfällena ses nu över för att ytterligare stärka kursens constructive alignment. Viss kurslitteratur behöver ersättas med nyare eller mer relevant för kursens mål och innehåll. Det behövs litteratur som stödjer datainsamling och analysmetod på ett bättre sätt, och litteraturen kring skolutveckling allmänt behöver i viss mån uppdateras då mycket på den nuvarande listan är av lite äldre modell. Analysmomentet får större tyngd i undervisningen. Teoretiska utgångspunkter i skolutvecklingsmodeller behöver explicitgöras mer och det behöver föras mer diskussion kring hur begreppet teori kan tolkas. PDA110: Innehållet i kursen är relevant och relaterar väl till kursmålen. Större fokus bör till nästa omgång läggas på responsövningar enligt den modell som upparbetats i tidigare kurser inom programmet. I stort kan kursens form och innehåll kvarstå. Studenterna har också varit pålästa och väl förberedda inför seminarierna. En tydlig genomgång av examinationerna bör ske redan vid kursstart där också studenterna uppmanas bestämma fall så fort som möjligt. Det har varit många olika lärare involverade i föreläsningar och seminarier vilket har fungerat väl, studenterna har varit nöjda. I diskussion med studenterna har vi uppfattat att flera önskar tydliga instruktioner för responsarbetet kring examinationsuppgifterna. Detta kan utvecklas till nästa kurs. Datum för 6 (11)

7 examinationsuppgift 2 ändrades under kursens gång vilket vållade bekymmer för några studenter och bidrog till att administrationen inte fungerade så väl som den borde. b) Ingen sådan data finns. 9. Studentstöd och infrastruktur Ändamålsenligt studentstöd finns och fungerar tillfredställande avseende: a) Studievägledning Stämmer b) Språkhandledning Stämmer c) Stöd vid funktionshinder Stämmer d) Studieplatser Stämmer e) IT-infrastruktur Stämmer delvis e) I programmet används kontinuerligt Adobe connect som plattform för samarbete och seminarier. Det finns stöd på fakultetsnivå för lärarna att hantera detta verktyg och det börjar även byggas upp på institutionsnivå men för studenterna finns det inget mer än det som lärarna kan ge. Särskilt när studenterna på egen hand ska använda plattformen finns det ibland behov av någon form av support. 10. Information a) Webbinformationen är aktuell och lättillgänglig för studenter och presumtiva studenter. Stämmer b) Rutiner för kontinuerlig uppdatering av webbsidor är väl etablerade. Stämmer delvis c) Kommunikationen med studenter via GUL fungerar tillfredställande. Stämmer b) Det är en av programledarens uppgifter men någon rutin för detta är inte införd. Även fakultetens liksom institutionens utbildningsansvariga övervakar webbsidorna och initierade under året en särskild satsning på just program på avancerad nivå vilket ledde till att webbsidan uppdaterades inför vårens ansökningsomgång. 11. Arbetsliv/användbarhet och alumner a) Det finns former för samverkan med avnämare för utveckling av utbildningen (t ex i programrådet). Stämmer b) Programmet har inslag av arbetslivsanknutna moment (t ex studiebesök, gästföreläsare, praktik, casebaserad undervisning och examination, examensarbeten på uppdrag av avnämare). Stämmer c) Regelbundna alumnuppföljningar genomförs och används för utveckling av programmet. Stämmer delvis 7 (11)

8 c) Endast två kursomgångar har hittills avslutat sina studier. Den första och delar av den andra omgången (fem alumner) har vi genomfört intervjuer med för att undersöka vilken relevans alumnerna anser att utbildningen, och särskilt uppsatsen, haft för deras yrkespraktik samt om utbildningen inneburit några förändringar i förhållande till vad de arbetar med. Den kunskap som erhålls kommer att bearbetas och användas i programrådets diskussioner om eventuella förändringar i programmet. d) Om alumnundersökning genomförts, redogör för: e) Alumnernas skattning av utbildningens relevans f) Andel alumner som får arbete som motsvarar nivå och inriktning på deras utbildning Vi har inte hunnit bearbeta intervjumaterialet klart ännu men preliminärt kan vissa resultat skönjas: - Alumnerna menar att de lärt sig vissa vetenskapliga verktyg (analys, kritiskt tänkande m.m.) som de har användning av i sitt vardagliga arbete (t ex utvärderingar, uppföljning av undervisning) - De har oftast inte getts möjlighet att dela med sig eller använda sin masteruppsats i den egna verksamheten och med kollegor - De har fått med sig kunskap om och i kollektivt arbete för att bedriva skolutveckling - Alumnerna är alla intresserade av att förändra sina arbetsuppgifter, antingen i den egna verksamheten (t ex att handleda kollegor) eller någon annanstans (utvecklingsledare i kommunen). - Fyra av fem alumner arbetar helt eller delvis på universitetet som adjungerade lärare eller adjunkter. 8 (11)

9 DEL 2 Programutveckling, styrkor och problemområden 1. Programmets kursplaner a) Det finns fungerande stöd och rutiner för arbete med kursplaner. Stämmer b) Det finns former för systematisk uppföljning/revidering av kursplaner. Stämmer c) Kursplaner och kursguider/ kurs-pm är levande och aktiva dokument för planering och kursutveckling. Stämmer Skriv in text här 2. Genomfört utvecklingsarbete senaste året a) Hur har programrådet arbetat med utveckling av de problemområden som identifierades i föregående års programrapport? b) Hur har programrådet arbetat med övrig programutveckling under året? Beskriv åtgärder och resultat, gärna i punktform. a) Först redogörs för de tre problemområden som identifierades i förra årets programrapport. Därefter hur de hanterats: 1) Söktrycket är definitivt ett problemområde som måste hanteras. Fler åtgärder behöver göras för att få programmet mer känt och efterfrågat. Här kan en utveckling av alumnverksamhet vara en hjälp. 2) Utbildningsplanen måste revideras för att uppdatera vilka valbara kurser som kan ges och för att göra vissa tillägg så att alla olika lärargrupper känner att det finns relevanta kurser för dem. 3) Det behöver knytas ett antal nya lärare till programmets kurser som är kunniga i aktionsforskning och som känner lojalitet mot programmet för att lyckas med att utveckla och göra programmet hållbart när det växer och blir större. 1) Programrådet initierade en ny slags träff som även fortsättningsvis kommer att förläggas till februari och där alumner och studenter i programmet deltar för att dela med sig av sina erfarenheter av att studera i NoMiA till de som hörsammar inbjudan och kommer för att bli informerade. Även andra åtgärder har diskuterats och föreslagits av rådet (se fråga 1d, del 1). 2) Diskussioner förs med IPKL angående kurser i deras masterprogram i barn- och ungdomsforskning som kan lämpa sig för våra studenter. Deras program är dock under revidering och därför har inte vår utbildningsplan reviderats ännu, utan vi inväntar besked om hur kurserna i deras program kommer att utformas för att kunna besluta vilka kurser som är lämpade för NoMiA-studenter. 3) I årets rekryteringsomgång till institutionen har tjänster gått ut där aktionsforskningskompetens särskilt efterfrågats. Nya lektorer har anställts och nu börjar situationen stabilisera sig, men det finns fortfarande behov av fler lärare och ännu en tjänst är ute nu. b) Genomlysning av programmet genomfördes under våren Programmet hade då pågått i fyra år och en grupp studenter var färdiga. 9 (11)

10 Alumnverksamhet har planerats och startats. En träff i februari (rekryteringsträff) och ännu en planeras i september där nya alumner får presentera sin masteruppsats för studenter i programmet och tidigare alumner. Det bidrar till ett nätverksbyggande mellan studenter och alumner i programmet. Noralf-konferensen gavs i Göteborg hösten Deltagandet var rekordstort (160 forskare, lärare och skolledare m fl) och ett flertal studenter från NoMiA deltog. Alumner engagerades som ledare i dialoggrupperna tillsammans med seniora forskare i Nordiska Nätverket i Aktionsforskning. Det anordnades också en särskild träff för studenter och alumner i NoMiA tillsammans med forskarna i NNAF kvällen före konferensen som alumnerna tillsammans med programansvariga planerade och anordnade. Den valbara kursen Vuxnas lärande bearbetades och gavs hösten Den uppskattades av studenterna enligt kursutvärderingarna. Det var dock få studenter som ansökte och deltog. Det krävs ett rekryteringsarbete bland pedagoger som arbetar med vuxnas lärande. Nya kursledare har tillsatts och genomfört de obligatoriska kurserna PDA104, PDA109 och PDA Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden a) Beskriv vad som utgör tre (eller fler) huvudsakliga styrkor i programmet b) Ange vilka examensmål som är mycket väl integrerade i programmet. c) Beskriv vad som utgör tre (eller fler) huvudsakliga problemområden i programmet d) Ange vilka examensmål som behöver utvecklas i programmet. a) 1) Enligt skollag ska utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I skolan efterfrågas kompetens i att möta detta krav vilket aktionsforskning gör. På så vis har programmet med sitt innehåll stor relevans för yrkesverksamma lärare och skolledare. Dessutom, med nya former för lärarledarskap (förstelärare, utvecklingsledare m.m.) erbjuder programmet ett innehåll som lämpar sig för dessa nya funktioner i skolan. 2) Ytterligare ett relevanskriterium för lärare och skolledare är att kursernas utformning, där olika moment av ett forskningsarbete i egen praktik kontinuerligt genomförs i den egna praktiken. vilket bearbetas i kurserna, medför att nya kunskaper och kompetenser som studenterna utvecklar blir direkt användbara i skolpraktiken under tiden som studierna pågår. 3) Progressionen mellan programmets kurser leder till att flertalet studenter som påbörjar programmet lyckas genomföra hela utbildningen inklusive uppsatsen. 4) Inriktningen mot det nordiska är nydanande i en globaliserad värld. Det nordiska inslaget stöds av att programmet har sin tillhörighet i det nordiska nätverket för aktionsforskning, vilket skapar möjligheter och arenor för att utveckla denna dimension i programmet. b) förmåga att organisera och utveckla kunskap om och i professionella lärandegemenskaper som bygger på demokratiska principer, kunskap i att förankra, initiera och genomföra ett aktionsforskningsarbete i en praktisk verksamhet tillsammans med arbetsplatsens yrkesverksamma, kunskap i att självständigt planera och genomföra en vetenskaplig undersökning byggd på aktionsforskningens principer, relevanta metoder och en tydlig teorianknytning relaterat till innehållet i undersökningen, kunskap i att kritiskt, självständigt och kreativt fullfölja forskningsarbetet och därmed bidra 10 (11)

11 med kunskap till aktionsforskningsfältet c) d) 1. Söktrycket är fortsatt ett problemområde som måste hanteras. Fler åtgärder behöver göras för att få programmet mer känt och efterfrågat. En möjlighet kan vara att öppna för mer distansundervisning så att ett bredare upptagningsområde kommer ifråga. 2. Utbildningsplanens revidering 3. En systematisk mötesstruktur för kursledar- och lärarlagsmöten behöver införas för att se till att de goda pedagogiska grepp som införts, bibehålles när nya lärare engageras i kurserna. Det medför också goda förutsättningar för ett kontinuerligt utvecklingsarbete där nya pedagogiska idéer kan tillvaratas. kunskap att redogöra för aktuell forskning och utveckling inom nordisk och internationell aktionsforskning, förmåga att beskriva och analysera olika in riktningar av skolutvecklingsforskning, förmåga att värdera etiska aspekter och problematisera forskarens roll i aktionsforskningsarbetet 4. Övrigt Vid behov, skriv in text här 11 (11)