GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen och oron på hyresmarknaden, des synar skattesystemets gynnsamhet för småhusägare. M en - visst kan avdragsrätten göras åtkomigför hea bostadsmarknaden. Även för dem som bor i bostadsrättsägenheter. Det går också att skapa ett system med ägarägenheter i ferfamijshus. Den som i dag bor med hyresrätt skue kunna köpa ägenheten med agfart. Småhusens civirättsiga och skattemässiga vikor kan mycket vä föras över på ferfamijshusen. Göthe Knutson, som b a sitter med i en bostadspoitisk arbetsgrupp, päderar för detta. Sjunkande nyproduktion, ökade boendekostnader och oro på hyresmarknaden. Det ta är tyvärr en de av den bostadspoitiska situationen idag. Inget av detta har eftersträvats. Men ikvä har effekterna uppkommit inom den samhässektor där vijan att förverkiga poitiska måsättningar fått motivera mer ångtgående myndighetsbefogenheter än inom någon annan de av samhäsivet. Det byggs för ite! Trots att regering och riksdag tiskjuter rekordartade subventionsbeopp kan nyproduktionen troigen inte pressas över en igångsättning av 50 000 ägenheter i år. Ursprungigen panerades 70000. Nedgången är särskit markant för ferfamijshusen. Av de under januari ti augusti i år påbörjade drygt 28 000 ägenheterna finns endast 6 600 i ferfamijshus. Det reducerade byggandet ider därti a\ finansieringssvårigheter och ånetaket har f~tt höjas fera gånger under året. 977 års produktion bir dyr. Frågan är om de boende kommer at vara beredda att betaa de hyror som behövs för att täcka kostnaderna. Byggherrarna/bostadsföretagen tvivar adees uppenbart på betaningsvijan och det ta är en av de främsta orsakerna ti den åga igångsättningen. Utsikterna för 978 är tyvärr ika dystra. Produktionskostnaderna kan väntas stiga yt terigare och utan en ordentig påspädning av penningtiförsen (subventionerna) kommer pmduktionen då i ett ännu ogynnsammare äge.
439 Avdragsrätten styr På bostadsmarknaden uppever vi för närvarande en fykt bort från hyresägenheter över ti småhus och i viss mån bostadsrätter. Utveckingen styrs i hög grad av avdragsrätten för ränteutgifter på via- och bostadsrättsån. Räntekostnader i hyresfastigheter får den boende betaa via hyran med sin beskattade nettoinkomst. Detta kommer att bi at mer ofördeaktigt ateftersom skattesatserna gider uppåt. De boende vi därför i dag here "betaa ti sig sjäva" för en egen bostad. Inom småhus- och bostadsrättssektorn sker idag ett faktiskt infationsskyddat sparande. Den viaboende stimueras dessutom ti större arbetsinsatser, då en inkomstökning kompenseras av ett ökande skatteavdrag. Eer med andra ord - för den viaboende önar det sig att arbeta. Det finns för närvarande ca,5 mij småhus i andet. Egnahemmen och bostadsrätterna representerar den största förmögenhetsspridningen på privata händer som vi någonsin u p p evt. N uvarande in fationsekonomi förstärker dessa fördeningstendenser och i reation ti hyresrätten har de oika ägandeformerna kommit att bi bostadspoitiskt gynnade. Fördearna har inte bivit mindre av att statsmakterna under praktiskt taget hea efterkrigstiden på oika sätt ransonerat tigången på främst småhus - den enda bostadstyp som de boende tiåts äga fut ut. Ransoneringen har ett ti prisökningar och att köpa ett eget hem har bivit en ekonomisk omöjighet för de sämst städa. statsmakternas egna åtgärder har såedes verkat diskriminerande och säkerigen ett ti större segregation än vad som skue ha uppkommit på en friare bostadsmarknad. Den förda poitiken har verksamt bidragit ti att fytta över fok med högre inkomster ti egna hem och utestängt många andra från möjigheten att få en sjävägd bostad. Två vägar Vad ska då en kok regering och riksdag göra för att skapa rättvisa på bostadsmarknaden, håa tibaka boendekostnaderna och tigodose människornas önskemå då det gäer boendeform? Det finns två vägar att gå. Den ena innebär ett fuföjande av den nuvarande poitiken. Ständigt ökande skattebeopp måste då tiskjutas för att håa nere kapitakostnaderna och kompensera stegringar på driftskostnadssidan i hyreshusen. Hyresgästbasen Eric Svensson har i höst begärt mean en och två mijarder kronor utöver tidigare subventioner för att håa tibaka kostnadsökningarna. Samma krav på ökade subventioner - troigen något mer - kommer att framstäas nästa höst, året därpå osv. För att håa iv i de amännyttiga bostadsföretagen - vika för vissa förespdtkare tycks ha ett bostadspoitiskt egenvärde idag - måste stat och kommun även fortsättningsvis garantera fu kostnadstäckning för hea ägenhetsbeståndet. Den fua kostnadstäckningen är särskit viktig för denna företagsform, som praktiskt taget saknar eget kapita och därigenom är omedebart konkursmässig eer beroende av samhässtöd, när föruster konstateras. De kommunaa bo-
440 stadsföretagens fiirespråkare behöver därför poitiska garantier för att bostadspoitiken utfm mas så, att den styr konsumtionen motjust de ägenhetstyper amännyttan har - eer riskerar få överskott på. Så änge marknaden tiåts domineras av ~jävkostnadsst yrda företag kommer atid dessas behov av kostnadstäckning att väga tungt i förhåande ti konsumentönskemål Risken är stor för ett samhäsekonomiskt söseri eftersom både effektivitetskrav och hänsyn ti konsumentsynpunkter stäs åt sidan i ansträngningarna att förbättra de kommunaa bostadsföretagens konkurrensäge. För att i nuvarande system skapa rättvisa konsumenter emean och motverka segregationstendenserna på en marknad som upphör att fungera, kommer regeringsbyr~kratin att behöva sväa ytterigare. Kraven på obigatorisk bostadsförmeding kommer att v~ixa, och vi kommer att gida in i ett bostadstideningssystem. Att detta i sin tur ger upphov ti en omfattande svart marknad och därav föjande ekonomisk bmttsighet etc säger sig ~jävt. Rättvisans väg Aternativet ti den nuvarande poitiken bygger p ~1 att ta ökad hänsyn ti de boendes önskemå och åta dessa styra utveckingen. Vägen ut ur dagens regeringssystem går via en fungerande bostadsmarknad i viken de bostadssociaa kraven sätts vä så högt som idag. P ~1 en rättvis marknad bör inte skattesystemet gynna småhusboende före boende i terfamijshus. N uvarande system verkar onekigen ti de "starkare" konsumenternas förde, de som genom högre köpkraft, stark måmedvetenhet, förbindeser etc kan tränga sig före in på småhusmarknaden. skattemässig rättvisa kan nås genom au göra avdragsrätten åtkomig för hea bostadsmarknaden. Bostadsrättsinnehavarna bör medges avdragsrätt för underskott i bostadsrättsföreningarna. Ett tekniskt vä utformat försag finns i bostadsbeskattningsutredningens betänkande från 1971. Beskattningen skue även fortsättningsvis bygga på intäktsschaboner. Bostadsrättsinnehavarna kan på så sätt i ett ganska enket system uppnå skattemässig jämstädhet med småhusägarna. Möjigheterna att skapa bostadsrätter skue öka. De som nu bor med hyresrätt måste också er~judas ikartade boendevikor genom att byta boendeform. Ge hyresgästerna i kommunaa hus möjighet att genom option övergå ti bostadsrätt! Denna förändring kan i de ara festa fa ske genom enbart ett övertagande av befintiga 1 ~111, då det ej finns n ~1got nämnvärt egenkapita i företagen som behöver ersättas. I de fa egenkapita finns, måste detta köpas ut. För att hyresgästerna i detta fa ska kunna bi sjävägande utan större krav p~ kontantinsatser krävs i så fa borgensåtaganden fr~111 samhäets sida. De forna hyresgästerna kommer givetvis att kunna väja att bi beskattade enigt de nya reger som ger avdragsrätt för de enskida bostadsrättsinnehavarna. För hyresgäster i enskida fastigheter kan det även öven ;igas au underätta hyresgästens förvärv tex genom förköpsrätt kombinerat med vissa samhäeiga borgensåtaganden.
441 Ägarägenheter Omäggningen mot hushåsägda bostäder skue kunna utveckas ytterigare genom ett införande av ägarägenheter. Detta kommer säkert att få ett positivt gensvar från amänheten. änder som gjort en omäggning i ikhet med den här skisserade - Norge, Finand, Tyskand - har en övervädigande majoritet av hyresägenheterna omvandats ti bostadsrätter och ägarägenheter. Ägarägenheter skue betyda att man het överför småhusens civirättsiga (ex agfart) och skattemässiga vikor (exempevis intäktsschabon och avdragsrätt) på ferfamijshusen. För stat och kommun eder avdragsrätten ti minskade skatteintäkter. Dessa kan kompenseras genom ett sopande av räntebidragen i de fastigheter som omvandas ti bostadsrätts- och ägarägenheter. Vidare kan intäktsschabonerna justeras för att ge samma skatteintäkter som i småhus. Nuvarande hyresrätt kommer givetvis att finnas kvar men hyressektorn bir så småningom avsevärt mindre. Hyresägenheterna kommer - åtminstone övergångsvis - att behöva subventioneras för att de ska kunna håa pariteten med den dominerande ägaroch bostadsräusmarknaden. Se över bidrag! Det nuvarande bostadssociaa stödet måste ses över. Räntesubventionerna fungerar som ett generet bidrag ti aa boende oavsett behov. Genom en försiktig nedtrapp- rym me för höjning av exempevis barnbidragen som i en het annan utsträckning är inriktade på en behövande konsumentgrupp. Barnbidragen är inte inkomstprövade och skapar därigenom inga skattemässiga spärrar för hushåens arbetsust. Nuvarande bostadsbidrag med skydd för åginkomsttagare ska finnas kvar. För dem som bor med bostads- eer äganderätt kan det ses som et stöd för att "kompensera" ett mindre ekonomiskt utbyte av den skauemässiga avdragsmöjigheten. En utvecking i den riktning som här beskrivits ter sig nödvändig för den som anser att vi ska behåa och utvecka en ekonomi som tiåter privat sparande och ett spriu ägande. Bostadssektorn är nästan den enda återstående de av samhäsekonomin som stimuerar arbetsusten och ämnar kvar ett praktiskt sparutrymme åt enskida människor. Det privata ägandet har misskrediterats av att enstaka personer har kunnat göra sig stora förtjänster vid viaförsäjningar. Vinsterna är emeertid nästan atid resutatet av att kommunerna enigt rådande prisregeringssystem ska överåta nya statsbeånade småhus ti underpriser och att det marknadsmässiga priset sedan framkommit när husen såts vidare. Vid de f esta andra försäjningar däremot har ägarna i stort set bara fått ut de priser som ger infationskompensation. Indexån? ning - aternativt frysning - av räntesub- De just nu hårda angteppen på smi'thusägarventionerna i hyresfastigheterna skapas ut- na har eu bestämt syfte. De ska bereda vä-
442 gen för ytterigare regeringar och fortsatt favorisering av de amännyttiga bostadsföretagen. Kan utveckingen drivas några få steg ängre bort från en fungerande marknad, kommer privat ägande av ferfamijshus att ha praktiskt taget omöjiggjorts, och konkurrensen från småhussektorn att ha avskärmats. Många ser idag indexånekonstruktioner som ett bostadspoitiskt universamede att sänka boendekostnader i nya hus och omfördea kapitautgifterna så att de inträffar senare under husets ivsängd. Man bör dock vara medveten om att ökade betaningsanspråk från stat och ångivare på hushåsägda bostäder idag, främst stärker de kommunaa bostadsföretagens stäning och underättar kapitativäxten i AP-fonderna (vars betydese för pensionsutfästeserna dock är sekundär, eftersom dessa garanteras av staten). Isoeras indexkonstruktionerna ti bostadssektorn bir bostäder ett sämre sparaternativ för den enskide än andra objekt, tex båtar, biar osv. En omäggning ti indexån kräver därför noggranna överväganden om inte förmögenhetsspridningen genom enskit bostadssparande ska avtaga drastiskt. En sådan omäggning för i sjäva verket med sig så vittgående förändringar både för skattesystem och kapitamarknad, au den ganska säkert kräver ett årtionde att utreda. Men så änge kan vi inte vänta med att ösa våra idag akuta bostadspoitiska probem.