BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Relevanta dokument
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Fakta och förutfattade meningar! Den sociala kontexten BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Kunskapssyn och vetenskapsperspektiv

Vägar till vetande 4. Från tankevurpor till forskningsetik. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Några typiska felslut och tankevurpor

Perspektiv på kunskap

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Metodologier Forskningsdesign

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Tolkande vetenskaper - Hermeneutik -

Kvalitativa metoder II

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

Humanistiska programmet (HU)

Idrott, genus & jämställdhet

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Tolkning. Anna Petronella Foultier

Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson

Internationell politik 1

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Kvalitativa metoder I

Olika motfrågor Värde och verklighet. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! VARFÖR TROR DU DET?

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet

KVALITATIVA METODER II

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Att se och förstå undervisning och lärande

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Välkommen till Creosa.

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling.

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder och

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Vetenskap sökande av kunskap

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Utbildningsplan. Masterprogram i statsvetenskap. Dnr HS 2019/45 SASTV. Programkod:

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Chris von Borgstede

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Kursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Missförstånd KAPITEL 1

Religionskunskap. Ämnets syfte

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Integrationsprogram för Västerås stad

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Geografi. Klasserna 7-8

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson


Transkript:

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Några vetenskapsteoretiska riktningar (Positivism) (Kritisk rationalism) (Paradigmteorin) Hermeneutik Socialkonstruktivism

Förgrundsgestalter Schleiermacher Dilthey Gadamer Tolknings- lära

Att återskapa människan bakom verket Förståelse av texter från andra tidsepoker och/ eller kulturer Vad menade egentligen textens upphovsman? Rekonstruera upphovsmannens avsikter

Forskning som syftar till att förstå det enskilda, speciella och unika varför det är beskaffat som det är med hänvisning till intentioner, syften, mål Singulär och partikulär söker inte lagar eller generella samband

Från texter till allt av människan artefakter Konstverk Bruksföremål aktion Handlingar Sociala beteenden värde Normer Värdemönster

Einfühlung Inlevelse Empati Inlevelse i en annan människas föreställningsvärld genom att tolka uttryck för tankar, motiv, mål och strävanden. Innerlig insikt Inifrån-perspektiv Förutsättning: gemensamt språk

Horisontsammansmältning Målet är att tolkarens horisont skall sammansmälta med författarens/den undersökta personens horisont. En horisont markerar vad man kan uppfatta och se (åskådningssätt, världsbild).

Introspektion och applikation Tolkaren förstår empatiskt genom att subjektivt blicka inåt (introspektion). Tolkaren tar fram egna minnen, upplevelser och sin förförståelse och applicerar detta på det som tolkas.

Hur vet man att tolkningen är rätt?! Svar: Det kan man inte veta. Subjektiva känslor, föreställningar, intryck är inte intersubjektivt testbara Felkällor 1) Projicering 2) Irrelevant kontext

Författaren Sven Lindqvists reportagebok Elefantens fot Skildring av ett möte med en muslimsk afghansk gerillagrupp Lindqvist har svårt att förstå. Det hela känns främmande tills han hittar ett välbekant sammanhang att sätta in de afghanska religiösa gerillamännen i. Analogi: pingsttält Det är ju pingsttältet vi sitter i, det är ju bröderna som reser sig bakom mig och ropar Halleluja! och Rabbani själv är ju pastorn som står därframme och predikar med den typiska frikyrkliga rytmiken och upprepningstekniken!

Kunskapens relativisering Fixera tolkarens perspektiv och undersök om tolkningarna är rimliga utifrån det perspektivet.

Socialkonstruktivism! En stor grupp av teorier och metodologier med en gemensam nämnare: idén att det finns mekanismer, strukturer och samband i de sociala processerna! a) som styr människors handlande! b) som inte är avsiktliga (människor kan rentav vara omedvetna om dem)!

Exempel från genusvetenskap Könsmaktsordningen! Maktstruktur med inbyggda krav, normer och förväntningar som leder till att män (som grupp) blir överordnade och kvinnor (som grupp) blir underordnade. Denna struktur är socialt konstruerad genom social interaktion av aktörer i relation till varandra, men inte medvetet eller avsiktligt som ett slags förtryck. Ändå är den förtryckande.

Genus kön som social konstruktion! MODELL: Social roll Socialt skapade förväntningar om hur kvinnor respektive män skall bete sig för att fylla sin rätta funktion i samhället. MODELL: Socialt begrepp Socialt skapade föreställningar om hur en kvinna skall vara för att vara kvinnlig och hur en man skall vara för att vara manlig. Kunskap om att dessa förväntningar är socialt skapade och inte naturliga leder till frigörelse. Kunskap om att dessa föreställningar är socialt skapade och hade kunnat vara annorlunda leder till frigörelse.

Foucault och kunskapens disciplinerande funktion! Michel Foucault (1926-1984), fransk idéhistoriker All kunskap genererar makt, och det finns ingen makt utan ett motsvarande kunskapsfält, där makt utövas

Kunskap som makt! När man skall tillägna sig en kunskapsdisciplin måste man underordna sig en tankedisciplin (en diskurs med begrepp och betydelser). De som har makten över språket diskursen styr och bestämmer över kunskapen. Verklighetsbilden präglas av språket, som också påverkar handlandet.

Avvikare som problem I alla samhällen har det funnits kunskapssystem vars funktion har varit att stämpla och kontrollera människor som avviker från normen: spetälska, homosexuella etc Foucault har särskilt studerat vansinnets historia. Man präglade begreppet vansinne, formulerade det som ett samhällsproblem, och låste in dårarna.

Forskningens roll Den samhällsvetenskapliga forskningen skall vara ideologikritisk granska uppkomsten och legitimeringen av olika maktdiskurser och hur de används för att disciplinera och kontrollera människor.

Vetenskapernas praktiska funktion Kunskapsintressen Teknisktinstrumentellt Hermeneutiskttolkande Emancipatorisktfrigörande Naturvetenskap Kontrollera omvärlden Humaniora Förstå människans villkor Samhällsvetenskap Avslöjande för att möjliggöra förbättring Fritt efter Jürgen Habermas, Kommunikativt handlande (1990)

Bakgrund Fängelseexperimentet i Stanford 1971 genomförde Zimbardo på uppdrag av amerikansk militär en simulationsstudie av fängelseliv! 24 försökspersoner (unga män) som slumpmässigt delades in i 2 grupper: fångar och fångvaktare! Försöket skulle pågå i två veckor, men måste avbrytas i förtid! Philip Zimbardo, f. 1933, professor i psykologi vid Stanforduniversitetet

The Lucifer Effect: Understanding How Good People Turn Evil (2007)! Människor som normalt är goda kan bete sig brutalt och grymt mot andra om de hamnar i ett socialt sammanhang som tillåter detta!

BBC-dokumentär The Stanford Prison Experiment Frågor att fundera på Vad exakt ville Zimbardo studera i sitt experiment? Vilken var frågeställningen? Reliabilitet Kan denna frågeställning besvaras på ett korrekt och tillförlitligt sätt genom att man utför ett experiment med exakt detta upplägg? (T.ex. avseende antal försökspersoner, urval av försökspersoner m.m.) Validitet Vilken giltighet har rönen? Mäter man det man vill mäta? Eller något annat? Etik Finns det några etiska problem förknippade med att genomföra experiment av det här slaget? Vilka isåfall? Var det rätt eller fel att utföra experimentet?