Interkulturell medvetenhet Soroush Shouri leg psykolog
Varför interkulturell medvetenhet? Många upplever idag en ansträngd relation med myndighetspersonal, med boende personal etc. Det finns en rädsla och misstänksamhet mot det svenska samhället och inte minst svenska myndigheter Samtidigt ett stort behov av att bli sedd och hörd, då många känner en stor saknad och ensamhet Man har lämnat de trygga kontakter Väldigt sorgligt att efter ett samtal, inte känna att man blivit förstådd, inte blivit lyssnad på
Varför interkulturell medvetenhet? Idag finns en stor osäkerhet bland de som jobbar med den här gruppen Osäkerheten har lett till att det finns en stor efterfråga och övertro på faktabaserad kunskap om ensamkommande och om deras kulturer Tyvärr finns det risker med att fokuserar för mycket på faktabaserad kunskap Risk att jag överskatta min förmåga att bemöta personen, för jag tror att jag besitter all den kunskap som behövs för rätt bemötande Den andra risken är att jag underskattar min förmåga att bemöta personen just för att jag inte besitter den faktabaserade kunskap
Faktabaserad kunskap Den faktabaserade kunskapen har en viktig plats i det här jobbet Det är viktigt att ha relevant kunskap om migration, kulturella skillnader, psykisk ohälsa, trauma samt förstå varför vissa grupper är särskilt utsatta. Men det är inte det enda vi behöver!
Det extrema Sverige Attityder och värderingar Traditionell Sekulär Kollektivistisk Individualistisk
Den kulturella kontexten som flyktingar kommer från är betydelsefull Kommer från länder där det finns liten tilltro till staten, pga korruption, förföljelse, förtryck och krig. Beteenden är färgade av erfarenheter Stor tilltro till kollektivet, gemenskap är livsnödvändig, vad är normalt och tillåtet att visa? Lojalitet blir väldigt viktigt = stark social kontroll.
Kollektivistiska kulturer I de kulturer som värdesätter heder, mer centralt med skam och ilska Skyddar kollektivets ansikte Tillhörigheten kan vara villkorad = rädsla att bli utstött. Man måste sköta sig Omgivningen är domare, kontakter viktiga! vad ska andra tänka? Kollektivet bär ansvar för den skam som en enskild individ har förorsakat Svårt att erkänna misstag, riskfyllt att tappa ansiktet
Kollektivistiska kulturer Annan syn på sårbarhet, manlighet, stigma kopplat till psykisk ohälsa Andra förklaringsmodeller, psykisk ohälsa kan ses som ett religiösa, sociala eller ett moraliska problem Kulturella variationer i det som triggar psykiskohälsa Vanligt att ångest tar sig uttryck i kroppslig smärta
Individualistiska kulturer Skandinavien är den del av världen där medborgarna har högst tillit till staten Staten har tagit över mycket av familjens tidigare roll Finns ideal som grundar sig i självständighet Litet fokus på familjens intressen
Individualistiskt kultur Familjen drabbas sällan av omgivningens fördömanden Ungdomens intresse är överordnad familjens Ungdomens sexualitet är ens egen angelägenhet Osjälvständigt att i vuxen ålder inte ha separerat ordentligt från föräldrar
Hur ser din kulturella bakgrund ut? Diskutera! Hur viktigt är det för dig att dina barn växer upp med svenska normer och värderingar? Hur skulle det kännas att lämna egna värderingar och anamma kollektivistiska värderingar?
Men det finns inga homogena grupper
Vi måste kunna tänka två tankar samtidigt Flyktingen är inte endast en representant för sin kultur och inte heller endast en individ utan påverkan av kultur Personen är både en unik individ och samtidigt en representant för sin kultur Individ Kultur
Renodlat individfokus Ser individen som frikopplad från familjen och ursprungskulturens påverkan Utelämnar individens kontext och missar därmed helheten Missar att upplevelser från hemlandet är referenspunkter för framtida upplevelser
Riskerna med ett renodlat individfokus Missar helheten och ökar risk för missförstånd, feltolkning, överunderdiagnostik Lätt att missa hur mycket socialastrukturer påverkar Vi uppfattas som inkompetenta Personen kommer med bortförklaringar, ljuger, undviker flera samtal
Renodlat kulturfokus Sätter en kulturell stämpel och ser endast personens som representant för kulturen Styrs av fördomar och tillskriver egenskaper utifra n grupptillhörighet Missar stora skillnader som finns t.ex inom gruppen afghaner
Medvetenhet om kulturella mönster kan hjälpa oss förstå behov i en grupp Det blir dock problematiskt om vi antar att dessa mönster gäller alla i gruppen!
Riskerna med renodlat kulturfokus Personen får inte rättvis och individuell bedömning/bemötande Vi missar olika graderna av sårbarhet/motståndskraft Individen tvingas in i roller utifrån omgivningens förväntningar
Se individen i ett större sammanhang Individfrågor - Finns det något område som du inte håller med din familj om? -Är det något som du skulle vilja att din familj inte brydde sig om? - Finns det något i din kultur eller religion du tycker är problematisk. Kultur frågor -Vilka förväntningar har din familj på dig? Vad tycker du om det? Hur påverkar det dig? -Hur påverkar religion och kulturella traditioner din vardag? -Vad tycker din familj, dina vänner eller andra i din omgivning är det bästa sättet att hantera denna fråga? Har dom gett din några råd?
Självkännedom När vi hör de ofta tragiska livsödena så kan det väcka en storm av känslor inom oss såsom förvirring, osäkerhet och rädsla Dessa känslor kan hindra oss i kontakten och bli ett störande moment för den typ av samtal vi vill ha. Endast om de egna känslorna blir medvetna om kan vi hantera dom så att de inte styr vårt beteende
Vi tror att vi uppfattar världen som den egentligen är
Vår verklighetsuppfattningen är dock konstruerad
Hjärnan gillar inte stress och osäkerhet För att hantera dessa känslor så börjar den, ta genvägar, den försöker hitta mönster, den klumpa ihop och förenklar det komplexa Hjärnan fyller även i informationsglapp där den tycker att det saknas Väldigt svårt att känna empati, se personens individuella behov Detta gäller såklart även individerna, deras hjärna fungerar ju likadant
Acceptans Främst för det som sker i mig i interaktionen Vi får känna osäkerhet, irritation, uppgivenhet och rädsla När vi tillåter oss att ha känslor blir det lättare att välja viktiga beteenden Om jag inte har ett tillåtande förhållningssätt så kommer det bli väldigt svårt för mig att fokusera på rätt saker i samtalet
Riskerna med att inte accepterar våra känslor? Om en person är stressad, rädd, frustrerad och då inte visar ett förtroende för oss så skapas det förmodligen en osäkerhet inom oss Ett icke tillåtande förhållningssätt mot vår osäkerhet ökar risken att vi spänner oss, rusar iväg i samtalet eller försöker pressar fram ett samtal Risk att en negativ spiral skapas då personen förmodligen känner sig ännu mer obekväm och stressad, inte visar tillit, tala sanning vid känsliga ämnen
Nyfikenhet Äkta nyfikenheten är den bästa källan till kunskap Nyfikenheten går i två riktningar Skapar bättre förutsättningar för att få rätt kontakt och kartlägga och främja personens styrkor och resurser Självkännedomen och acceptansen möjliggör nyfikenhet Utveckla förmågan att ställa frågor på ett sätt som inbjuder till samtal samt att lyssna aktivt och engagerat
Hur bemöta antidemokratiska attityder? Auktoritärt förhållningssätt Passivt förhållningssätt Du har fel! Jag har rätt! - Tillåter inte personen tycka som den gör - Detta är inte Irak!!! Det här är Sverige! - Tvinga fram förändring - Hög risk att personen känner sig nedvärderad, stressad, otrygg = hålla ännu hårdare i de normer och system man känner till - Gränsen mellan vi och dom förstärks Jag kan väl inte bestämma vad hens ska tycka - Rädda för att trampa på integritet och kränka - Varken kommentera eller informera - Personen inte får en chans att utvärdera och nyansera egna attityder
Genom nyfikenhet utveckla kritiskt tänkande Berätta mer! Hur tänker du? Finns det andra sätt att se det på? Vad är det värsta som kan hända? Vad är konsekvenserna av att se det så? Vad vet du om svensk lagstiftning inom detta område? Balans mellan att vara nyfikenhet och ärlighet Förklara svensk lagstiftning och lyfta fram människors lika värde Målet är inte att personen ändrar sig där och då, förändring sker i små små steg Varken kräva förändring Blunda för problem
Välvilja Bibehålla empatin och att fokusera på individens behov oavsett vilka känslor som mötet kan trigga igång Tydliggöra förväntningar och uppmärksamma och ge beröm Välvilja innebär ibland att våga sätta en gräns, och ibland att våga visa tålamod Handlar inte om konkreta utfallet av samtalet, Ej muta individen och bevilja saker för att var schyst Vi måste skilja på beslut och bemötande
Hur sätta en gräns och samtidigt vara empatisk? Det finns ingen motsättning mellan att sätta en tydlig gräns och att vara empatisk Vi bör dock visa att vi förstår hur personen menar, vi validerar personens perspektiv och behov, och samtidigt förmedlar att det finns en gräns Så länge vi inte skuldbelägger personens behov och känslor
Hur förhålla sig till missnöje/krav! Många upplever att vissa fokuserar för mycket på materiella saker som de ska ha Många blir irriterade för att flyktingarna inte är tacksamma, Hög risk att man hamnar i argumentation (en dragkamp) om vem som har rätt, och då försöker pressa fram tacksamhet Sluta ofta med att man blir besviken, för tacksamhet kommer inte på beställning, och personen själv känner sig skuldbelagd och frustrerad efter en dragkamp
Grundläggande behov och kompenserande krav Istället för att spendera energi på att hamna i en dragkamp kan vi stanna upp och se igenom de kompenserande kraven När kompenserande krav tillfredsställs så skapas det ett kortsiktigt lugn och jag glömmer bort min saknad och Ensamhet Kompenserande krav SKA HA! Grundläggande behov Trygghet, närhet, gemenskap Vi kan börja se känslan bakom beteendet
People will forget what you said, peoplewill forget what you did, but people will never forget how you made them feel. Maya Angelou
Tack för mig! Soroush.shouri@psykologpartners.se