Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Relevanta dokument
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Foto: Janne Andersson

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

kadmium i avloppsslam

Kväveläckage från jordbruket

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Innehåll

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Avloppshantering och miljömålen

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Ser du marken för skogen?

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Att sätta värde på kvalitet

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Utlakning efter spridning av

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Jordbrukets klimatpåverkan

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

De skånska odlingssystemförsöken

Hitta rätt kvävegiva!

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

i drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Sammanfattning. Inledning

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Organiska gödselmedel till höstvete

Dränering Från missväxt till tillväxt

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år.

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Slamspridning på åkermark

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Dränering och växtnäringsförluster

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Fördjupad information kan hämtas från de vetenskapliga rapporter som finns förtecknade på sista sidan. 2

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

Hållbar återföring av fosfor

Slamspridning på Åkermark

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Transkript:

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1

Jordarter Källa: SGU 2

Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering Snabb upptorkning Minskad risk för markpackning Rötterna får större volym 3

Mull Varför mullen viktig? Det organiska innehållet i marken är en av de enskilt viktigaste parametrarna som påverkar bördigheten Katjonbyteskapacitet Vattenhållande förmåga Aggregat stabilitet Tillförsel av näring 4

Mull Organiskt kol finns i två former i marken, en som är i en aktiv levande fas och en som är stabil humus Nedbrytning av organiskt material kan minska kolinnehållet i marken Påverkan på kolpoolen Mull innehåller ca 50% kol Det organiska materialet är på en stabil nivå när nedbrytningen är lika stor som tillförseln Faktorer som påverkar nedbrytningen är : - nederbörd -temperatur - syre/vattenförhållande - vegetation - jordens textur 5

Jordbrukets påverkan på mullhalten Vilket brukningsätt man använder, påverkar nedbrytningen av organiskt material Odlingssystem Långliggande försök vid Broadbalk och Rothamsted visade att en tillförsel av kväve på 144 kg/ha under 100 år gav 0,20% mer kol i marken jämfört med ett ogödslat led. När 240 kg N/ha tillfördes ökade kolhalten med 16% jämfört med ogödslade led. Försök sedan 1850 talet vid Rothamsted och Hoosefield visar att det organiska materialet i marken är i balans nu och i de gödslade leden är det organiska innehållet ca 10 % högre än i de ogödslade leden. Men ett försök i Tyskland visade inga skillnader i det organiska innehållet mellan olika kväve nivåer. I två försök där halm har bortförts eller återförts under 16 år hade kolhalten hötjs i det ena försöket där halmen återförts men inte i det andra 6

Källa: Tidskrift/serie: Stad och land av Göransson G. 1983 Resultat av kolhalts förändring på Lanna 7

Vad händer med mullen i området? Mycket stallgödsel Mycket vall Försäljning av halm Mjölk- och köttgårdar bygger sannolikt upp mullhalten Kycklingproducenter och Växtodlingsgårdar tär sannolikt lite på förrådet Inte bara mullen som påverkar bördighet utan även ph I humida regioner är försurning ett problem Ammonium baserade gödselmedel kan ha en viss försurande effekt När skörd och skörderester bortförs tas också katjoner bort Kvävefixerande bakterier kan försura marken Försurning beror också på vittring Vall har visat sig försura marken mer än vid spannmålsodling 8

phs påverkan på marken Växtnäringstillgänglighet Mikroorganismernas aktivitet Föroreningars rörlighet Aggregat stabilitet Sjukdomar Baljväxter känsliga för lågt ph Det är främst de kvävefixerande bakterierna som inte trivs i låga phn Vätejonkoncentrationen kan i sig ge en negativ påverkan Ökad löslighet av tex aluminium kan ge en toxisk effekt Optimalt ph för kvävefixerarna är runt 6,5-7 9

Samband mellan mull och ph Lågt ph minskar lösligheten av humus Flera tidigare försök visar på att när ph minskar så ökar det organiska innehållet i marken. Fosfor 10

Begränsningar 90% utvinns från 5 länder: Västsahara/ Marocko, Kina, Sydafrika, Jordanien, USA halterna av kadmium Import av foder, gödsel från tex afrikanska länder men exporten tillbaka är mycket lägre utarmning Avloppsslammet Fosforns tillgänglighet Källa: Yara 2012 11

Mineral & Oorganisk Tillgängligt Organiskt 1-1,5 ton /ha Ca 1 kg/ha 0,5-1 ton/ha Grödornas fosforbehov Vårsäd har ett grundare rotsystem Höstsäden klarar sig bättre utan fosfor Vid P-Al tal över IVb går det att bortföra fosfor under lång tid utan risk för skördenedsättningar. 12

Källa: jordbruksverkets gödselrekommendationer 2013 Övergödningen Fosforn är ofta det begränsande ämnet vid sommaralgblommningen Syrefria bottnar 13

Utlakning från olika jordar Lerjordar, har ofta dräneringssystem där fosforn kan föras ut. Läcker i partikelbunden och löst form. Mjälajordar, har ofta dålig struktur och fosforn kan främst läcka via ytavrinning främst partikelbundet. Lätta jordar som blivit uppgödslade med lite järn eller aluminium, fosforn binds inte i matjorden och kan läcka ut via dräneringsrör. Tack för uppmärksamheten 14