Blackebergs gymnasium 2 Tjänsteutlåtande Dnr: 1.2:2 Sid 1 (18) Handläggare Elisabet Sandborgh Telefon: Verksamhetsplan 2018 för Blackebergs gymnasium 2 Blackebergs gymnasium 2 16848 Bromma 08-50838600 elisabet.sandborgh@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...5 1. Ett Stockholm som håller samman...5 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...5 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...14 2. Ett klimatsmart Stockholm...15 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva...15 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...16 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion...16 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...16 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...16 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...17 av ekonomi... 18 Resursanvändning...18 Budget 2018...18 Övrigt... 18 Bilagor Bilaga 1: Budget 2018
Sid 3 (18) Inledning På Blackebergs gymnasium har i januari 2018 knappt 1350 personer sin arbetsplats. Av dessa är ca 1230 elever och ett hundratal personal. Personalen består av ca 80 lärare som är legitimerade. Elevhälsoteamet om elva personer har alla adekvat utbildning. Övrig personal, vaktmästeri, administration, IT-avdelning, bibliotek uppgår till 11 personer och kökspersonalen består av 10 personer. Skolan erbjuder tre studieförberedande program: det naturvetenskapliga programmet med inriktningarna naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle, det naturvetenskapliga programmet med särskilda varianter inom musik och arkitektur, det samhällsvetenskapliga programmet inriktning samhällsvetenskap samt det ekonomiska programmet inriktning ekonomi. Vidare tar skolan emot sex klasser gymnasieförberedande språkintroduktion. Enhet 2 består av sex klasser på det samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhälle, tre klasser på det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap och samhälle, en klass i åk 3 på det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap samt två klasser i åk 1 och 2 på det naturvetenskapliga programmet med särskilda varianterna musik och arkitektur. För att möta framtidens utmaningar vill vi på Blackebergs gymnasium bli ännu bättre på det som är våra styrkor: trivsel och lärande. Blackebergs gymnasiums alla enheter har en verksamhet som bygger dels på styrdokumenten Skollagen, Gymnasieförordningen och Läroplanen, och dels på Stockholms stads Verksamhetsplan. Skolans systematiska kvalitetsarbete har stor betydelse för att konkretisera såväl de nationella som kommunala styrdokumenten. Blackebergs gymnasiums pedagogiska plattform visar riktning i arbetet. Genom ett pedagogiskt arbete i takt med tid och forskning vill vi förbereda våra elever för bästa möjliga framtid, både för dem själva och för andra. Det gör vi genom: att erbjuda ett klimat där alla elever och all personal bemöter varandra på ett respektfullt sätt att ge eleverna förutsättningar att nå utmärkta kunskapsresultat, höga avgångsbetyg och högskolebehörighet kontinuerligt arbete med likvärdig bedömning och betygsättning kontinuerlig kommunikation mellan elev och lärare för ökat lärande; för att eleverna ska veta var de står, varför och hur de kan förbättra sig fasta rutiner och en god organisation goda kontakter med universitet och högskolor en undervisning förankrad i vetenskapliga resultat och beprövad erfarenhet ett pågående lärande hos personalen med hjälp av auskultationer, pedagogiska samtal och annan kontinuerlig fortbildning spännande projekt och utvecklande resor elevdemokratiska processer i klassrum, klassråd, lagråd, elevråd och skolkonferens mentors- och elevhälsoarbete som ser hela eleven och får hen att må bra under skoltiden aktivt elevsocialt arbete med årligt återkommande traditioner som skapar trivsel och samhörighet
Sid 4 (18) regelbundna utvärderingar av verksamheten att använda tekniska hjälpmedel, särskilt digitala, för att utveckla och förbättra undervisning, lärande och administration Verksamhetsplanen har arbetats fram i dialog med skolans personal. Styrdokument, olika enkätundersökningar och brukarundersökningar har analyserats och gett upphov till prioriterade områden. Andra delar av verksamheten 2018 som inte nämns specifikt i åtaganden är följande: Ämnestid under 2018 kommer bl a användas till ett fortsatt arbete med att genom IT underlätta elevernas lärande och därmed öka måluppfyllelsen. Skolan har en förstelärare med uppgift att stötta kollegornas IT-utveckling, t ex genom riktade workshops. Antalet karriärlärare på skolan har utökats till 15 och dessa arbetar, tillsammans med sina kollegor, i sina ämnesgrupper, med fokus på IT, likvärdig bedömning, återkoppling och kollegialt lärande. Ca hälften av skolans lärare ingår under läsåret 17/18 i Läslyftet, läsåret 18/19 kommer drygt en tredjedel av lärarna fortsätta/börja med Läslyftet. För elever med behov av särskilt stöd har skolan en tydlig utvecklad organisation. Sociala medier och ständig uppkoppling, krav på prestationer i olika sammanhang, upplevd press från skola, arbete och föreningsliv skapar hos många elever en svårhanterad stress med konsekvenser - ibland av allvarlig art. Att stötta eleverna att hantera livet som helhet och att ställa rätta och rimliga krav på sig själv är numera en viktig del av skolans arbete. Skolbiblioteket är en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet med det övergripande syftet att stödja elevernas lärande och personliga utveckling, så att de når uppsatta utbildningsmål och därmed blir väl förberedda för arbetsliv och högskolestudier. Arbetet handlar bland annat om att öka elevernas läslust och läsförmåga, att utveckla deras förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet och lära dem vedertagna referenssystem samt att bedriva ett samarbete mellan lärarna och bibliotekarien så att biblioteket och dess resurser kommer elever och lärare tillgodo på effektivast möjliga sätt. Skolans hemsida och sociala medier är en viktig del av skolans marknadsföring och kanaler för kontakt med och mellan elever. Den nya skolplattformen kommer implementeras inför läsårsstart 2018. En av skolans tillgångar är skolrestaurangen och dess personal som ordnar med ett utmärkt utbud av olika rätter, soppa, salladsbord, nybakat bröd och frukt varje dag. Vidare finns alltid frukost för den elev som så önskar till endast 5 kronor, lägre än självkostnadspris. Blackeberg skulle inte vara den framgångsrika skola den är om det inte vore för eleverna. Stämningen på skolan är god och såväl elevkåren som skolans idrottsförening bidrar genom att engagera eleverna i olika typer av aktiviteter. Övriga elevföreningar bidrar. Skolan har en väl fungerande elevdemokratisk organisation med möjligheter för eleverna att komma med tankar och förslag såväl genom elevskyddsombud och elevkår som genom organisationen med klassråd, sex lagråd och skolkonferens. Återkommande inslag av traditionskaraktär på Blackebergs gymnasium är konserter eller musikaler som sätts upp och visas för publik, liksom traditioner kring Luciafirande och
Sid 5 (18) avslutningar och läsårsstarter. De av Skol-IF organiserade volleybollturneringen Curare och gemensamma onsdagsrasterna, bidrar också till den positiva och engagerande stämning som präglar skolan. Enhet 2 på Blackebergs gymnasium samarbetar med högskolor och institutioner som KI, SU (Statsvetenskapliga institutionen) KTH, Vetenskapens hus, Utrikespolitiska Institutet, Nordplus, samt genomför studieresor till bl a Kebnekaise och Islay, Skottland. Skolans föräldraförening är livaktig, och träffar kontinuerligt såväl skolledning som elevkår. Föräldraföreningen ordnar egna arrangemang men stöttar också befintliga projekt och aktiviteter i skolan. Det internationella arbetet på skolan är viktig, även om de ekonomiska förutsättningarna lägger en del hinder i vägen. Återkommande resmål är Berlin och London. Grupper av elever som läser spanska, franska och italienska besöker Barcelona, Paris och Bari. Inom ramen för kursen engelska 7 genomförs under våren 2018 en resa till Edinburgh, Skottland. Prioriterade åtgärder för utveckling Under 2018 kommer följande utvecklingsområden stå i fokus för att öka elevernas lärande: Fortsatt användning och utveckling av IT som ett pedagogiskt verktyg, samt implementering av ny skolplattform Fortsatt användning och utveckling av ett formativt förhållningssätt och återkoppling i undervisningen Fortsatt satsning på det kollegiala lärandet för att öka likvärdigheten i undervisning och bedömning, genom deltagande i Läslyftet och i andra konstellationer, där ett naturligt tillvägagångssätt är ömsesidiga auskultationer Satsning på att utveckla ett hållbart lärande för eleverna KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever som slutfört utbildningen inom tre år 85 74% År Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är
Sid 6 (18) engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever med examensbevis, oavsett studielängd 94 % År Andel gymnasieelever med minst betyg E i samtliga kurser i examensbevisen 90 % År Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 100 % År Digitalisering för ett bättre lärande Utvecklad användning av IT som ett pedagogiskt verktyg för att öka elevernas lärande Större variation på arbetssätten under lektionerna En förbättrad återkoppling från läraren om elevens kunskapsutveckling En ökad återkoppling till läraren från eleverna En ökad kompetens att hantera de problem som digitaliseringen medför som t ex uppmärksamhetsstörning och fusk En förbättrad kommunikation elev-skola-vårdnadshavare tack vare den nya skolplattformen Genom kontinuerligt kollegialt lärande, t ex genom goda exempel, samt genom andra utbildningsinsatser, t ex workshops, ska den digitala kompetensen höjas hos skolans personal. Hur detta går till beskrivs i skolans IT-plan. I takt med att lärarnas digitala kompetens höjs, kommer IT-användningen i klassrummet utvecklas. Under våren utbildas inspirationspedagoger i den nya skolplattformen. Dessa kommer sedan utbilda övriga inför kommande läsår. Resursanvändning Varje elev har tillgång till en egen bärbar dator och varje lärare har tillgång till en egen bärbar dator och en ipad. I klassrummen kan alla datorer kopplas till en fast projektor, vissa klassrum är utrustade med AppleTV. Skolan har trådlöst nätverk. utbildningsförvaltningen har ett avtal med DigiExam om en programvara som möjliggör digitala examinationer. På grund av nytt avtal kommer alla datorer bytas ut hösten 2018. Resultat från Gymnasieundersökningen i åk 2 samt kursutvärderingar två gånger per år.
Sid 7 (18) Eleverna gör kursutvärderingar i syfte att skapa underlag för högre måluppfyllelse Kursutvärderingarna ger underlag till diskussioner om hur undervisningen kan förbättras avseende de utvärderade områdena. Resultaten blir också ett medel för lärare och skolledning att reflektera över styrkor och förbättringsområden. Vid två tillfällen genomförs kursutvärderingar enligt en av skolledningen fastställd tågordning. Det finns möjlighet att utöka kursutvärderingarnas obligatoriska frågor med frågor från respektive lärare eller annan personal. Resursanvändning Skolan använder en webb-baserad tjänst för kursutvärderingarna. Kursutvärderingarna analyseras och gör det möjligt för lärare och rektorer att på ämnes-, kursoch individnivå se elevernas skattningar. Resultaten är underlag för diskussioner i olika konstellationer såsom i ämnesgrupper och arbetslag samt i medarbetarsamtal. Fortsatt satsning på det kollegiala lärandet för ökad måluppfyllelse. Ökad likvärdighet i undervisning och bedömning mellan olika lärare och därigenom ökad måluppfyllelse för eleverna. Under våren 2018 kommer ca hälften av skolans lärare att ingå i Läslyftet, som har ett fokus på språkutvecklande arbetssätt för alla lärare oavsett ämnesbehörighet. Drygt en tredjedel av lärarna kommer att ingå i Läslyftet även läsåret 18/19. Det kollegiala lärandet utvecklas också genom att förstelärarna och ämnesansvariga leder ämneskollegor som tillsammans planerar, genomför, utvärderar och utvecklar något eller några delar av ämnet, som kollegiet uppfattar att eleverna har svårigheter med. Arbetslagsledare och ämnesansvariga underlättar detta genom att organisera auskultationer. Under 2018 avsätts mer tid för konferenser för att möjliggöra kollegialt lärande och ämnesöverskridande samarbeten.
Sid 8 (18) Resursanvändning Medel avsätts för att finansiera minskad undervisningsmängd för deltagande lärare i Läslyftet. Undervisningsmängden för samtliga lärare är fortsatt något lägre för att skapa utrymme för kollegialt lärande. Förstelärare och lektor har en naturlig och ledande roll i arbetet med kollegialt lärande. Arbetet följs upp genom delrapporter, rapporter och utvärderingar samt är en stående punkt på medarbetarsamtalen. Hög andel elever med minst betyget E i alla kurser i examensbeviset. Andelen elever med minst betyget E i alla kurser i examensbeviset minskade från 94% till 87% för enheten 2017, varför arbetet med att stödja elever som riskerar F måste prioriteras. Målet är att andelen elever ska öka till minst 90%. Elevhälsoteamet arbetar på olika sätt med att stötta elever i behov av stödåtgärder exempelvis genom anpassningar, studievägledning, elevhälsosamtal samt riktade insatser av speciallärare. Skolan erbjuder regelbunden öppen stödverksamhet i olika ämnen. Under läsåret erbjuds elever som saknar resultat i någon kurs att göra kompletteringar vid flera tillfällen, ofta på lördagar. Resursanvändning Skolan har drygt 2 tjänster speciallärare/specialpedagoger och olika stödstugor eller annat stöd erbjuds i matematik, naturvetenskapliga ämnen, engelska och moderna språk. Genomgång och analys av examensbevisen 2018. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse
Sid 9 (18) för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner 70 % År Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan 100 % År Total frånvaro i gymnasieskolan 8 % År Bibehållen trygghet och trivsel Enhetens elever känner sig nöjda med möjligheten att känna sig trygga i skolan, 98%, och 100% på samhällsprogrammet. Målet är naturligtvis att alla elever ska känna sig trygga i skolan. Elevernas psykosociala miljö handlar bland annat om upplevelsen av stress respektive trygghet i och utanför skolan. I december deltar eleverna i åk 1 i hälsodagar som såväl teoretiskt som praktiskt behandlar fysisk och psykisk hälsa. Hälsosamtalen som skolsköterskorna genomför med åk 1 bidrar ytterligare till att stärka elevernas självkänsla. Under hösten 2017 genomfördes en utbildning av elevgrupp i ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Under 2018 planeras för fler grupper. En plan mot kränkande behandling och trakasserier kommer att utarbetas under våren 2018. I åk 1 och även till viss del i övriga årskurser har eleverna fasta placeringar i klassrummen och det är lärarna som gör gruppindelningar, i syfte att minska risken för utanförskap. Stor vikt läggs vid introduktionen av nya elever och vid andra gemensamma aktiviteter som stärker trygghet och gruppkänsla. Elevkåren och andra elevföreningar är viktiga i detta arbete. God framförhållning i form av läsårsplanering, kalendarium, schema och examinationsschema medverkar till att minska stressen för elever och personal. Skolan är låst även på dagtid, vilket ökar tryggheten. De planerade åtgärderna ovan kommer att följas upp under året, och efter analys vid behov kompletteras med ytterligare åtgärder Resursanvändning Skolans elevföreningar utnyttjar skolans lokaler för gemensamhetsskapande aktiviteter. Medel avsätts för utbildning i ACT.
Sid 10 (18) Resultaten från gymnasieundersökningen i åk 2 samt från skolans kursutvärderingar analyseras. En gott elevhälsoarbete En god psykisk och fysisk hälsa samt goda studieresultat för alla elever. Under våren 2018 kommer elevhälsoplanen och årshjul för det hälsofrämjande arbetet att revideras. Grunden till revideringarna lades med hjälp av professionsstöd. En lagledare för elevhälsoteamet tillsattes, och är nu en del av skolans utökade ledningsgrupp. Skolsköterskorna: * Skolsköterskorna erbjuder alla elever i årskurs 1 ett elevhälsosamtal. Målet är att 95 % av dessa ska ha haft ett sådant samtal. Speciallärarna/Specialpedagogerna: * Samtliga elever med för skolan känd neuropsykiatrisk diagnos och/eller i behov av stödåtgärder träffar speciallärare för studieplanering eller stödundervisning, antingen vid enstaka tillfälle eller regelbundet. * Lärare som gör extra anpassningar för en elev i undervisningen erbjuds handledning av specialpedagog. Studie- och yrkesvägledarna: * Studie- och yrkesvägledarna besöker alla skolans årskurs 1 och årskurs 2 klasser för att informera om individuella val och meritpoäng. * Alla elever i årskurs 3 erbjuds information om högskolestudier samt studie- och yrkesvägledning. Lärare/Mentor * Lärare och mentorer följer rutiner för frånvarorapportering och frånvaroavstämning. * Mentor meddelar skyndsamt elevhälsoteamet om det finns oro för en klass eller en elev. * I arbetslagen arbetar lärarna för att minska elever stress, press och samverkar för att elevernas lärmiljö ska vara så inkluderande och välfungerande som möjligt. * I arbetslagen utarbetar lärare en plan för hur de kan hjälpa elever att utveckla sin studieteknik. Resursanvändning Skolan har ett väl fungerande elevhälsoteam med tre skolsköterskor, två kuratorer, tre studieoch yrkesvägledare samt tre specialpedagoger/speciallärare. Det förhållandevis omfattande elevhälsoteamet bekostas delvis av strukturtillägget (det socioekonomiska tillägget). Elevhälsoteamet finns till hands för att stötta och vägleda eleverna i andra sammanhang än
Sid 11 (18) den reguljära undervisningen. Ibland handlar det om rutinundersökningar eller enklare frågor, ibland om stöd och vägledning av olika slag, i syfte att eleverna ska må så bra som möjligt och ha de bästa förutsättningar att lyckas med sina studier. Utvärdering av elevhälsoteamets arbete samt relevant statistiskt underlag, t ex gymnasieundersökningen i åk 2. En inkluderande skola Elevernas och personalens psykosociala miljö handlar bland annat om upplevelsen av bemötande och trygghet i och utanför skolan. Ett fortsatt arbete med att öka medvetenheten om begränsande normer, samt arbetet med plan mot kränkande behandling och trakasserier, leder till en skola där alla känner sig välkomna och bekväma. Ett normkritiskt synsätt förväntas vara en integrerad del av verksamheten på skolan. Två förstelärare ansvarar för skolans fortsatta normkritiska arbete, t e x genom att introducera nyanställda, samt stödja skolans jämlikhetskommitté. Denna elevförening träffar arbetslag och klasser för samtal kring normkritik, samt anordnar en PRIDE-dag i jan 2018. Under våren 2018 utarbetas en plan mot kränkande behandling och trakasserier. Detta arbete leds av en förstelärare, och involverar både personal och elever. Planen kommer att tas upp vid läsårsstart i augusti. Eleverna i åk 1 har vid läsårsstarten en gemensam introduktion för att stärka trygghet och gruppkänsla. I december deltar de i en hälsodag som såväl teoretiskt som praktiskt behandlar fysisk och psykisk hälsa. Eleverna i åk 1 och 2 deltar under året i olika temaaktiviteter rörande nät-etik och sex och samlevnad, vilka följs upp på mentorstid. Gymnasieundersökningen och Stockholmsenkäten 2018 analyseras.
Sid 12 (18) Fortsatt låg total frånvaro Målsättningen för innevarande läsår är att den totala frånvaron för enhetens samtliga elever ska understiga 8 % och att den ogiltiga frånvaron inte ska öka utan helst understiga 2 %. Ett verktyg för att uppmärksamma frånvaro är skolans frånvaroprogram med automatisk återkoppling till vårdnadshavaren om en elev är ogiltigt frånvarande. Inom enheten läggs dessutom, av mentorer, elevhälsoteam och rektor, stor vikt vid frånvarouppföljningen som följer fastlagda rutiner. Månatliga frånvaroavstämningar samt årlig sammanställning över elevfrånvaron.. Hållbart lärande Enhetens elever är stressade och har ett stort fokus på betyg. Ett hållbart lärande innebär att: Inlärningen fortsätter efter skoltiden Kunskap kan överföras från inlärningskontexten till andra sammanhang Lära sig utanför det formella kursinnehållet, som en gör för sin egen utvecklings skull Målet baseras på ett inre engagemang - inte bara betyg Målet är att eleverna ska studera kontinuerligt under hela kurserna, istället för att "råplugga" inför prov. Under februari kommer fokussamtal med elevrepresentanter genomföras för att kartlägga vad som motiverar elever. Därefter kommer en handlingsplan göras för hur vi ska öka motivationen och minska betygshetsen. Två av skolans förstelärare kommer parallellt att arbeta för att öka elevernas djupinlärning genom att förbättra återkopplingen till eleverna utan att öka lärarnas arbetsbelastning. Resursanvändning Försteläraruppdrag Gymnasieundersökningen och betygsresultat 2019
Sid 13 (18) Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 65 % År 60 % År 45 % År Inslagen av ett formativt förhållningssätt och återkoppling utvecklas i undervisningen Det formativa förhållningsättet framhålls av den pedagogiska forskningen som ett av de mest framgångsrika sätten att systematiskt förbättra och effektivisera elevernas lärande för en högre måluppfyllelse. Detta förhållningssätt är idag en självklarhet på skolan och vi fortsätter därför att utveckla de formativa arbetssätten i de olika kurserna. Målet är att eleverna tydligare ska veta vad som krävs och hur de ligger till i kurserna. Detta leder till minskad stress, och därmed ett mer hållbart lärande. Det formativa förhållningssättet ska genomsyra undervisningen och utgöra utgångspunkt för lärarens arbete såväl enskilt som i ämnessamverkan och i ämnesövergripande samverkan. I det kollegiala lärandet delger kollegor varandra goda exempel, gemensamma matriser utvecklas och ökad samsyn eftersträvas. IT-användningen ska underlätta de formativa arbetssätten. Ett projekt som leds av två av skolans förstelärare, har som syfte att utveckla återkopplingen med stöd av aktuell forskning och intervjuer av elever och lärare. Målet är att under hösten skapa en bank av fungerande metoder och exempel på formativa arbetssätt och återkoppling. Varje år får eleverna fylla i sina mål i varje pågående kurs i databasen FORUM. Därefter ger
Sid 14 (18) lärarna såväl summativ som formativ respons i samma databas. Detta underlag används sedan vid utvecklingssamtal med eleverna och mentor i feb-mar. Resursanvändning Förstelärare/lektor har en naturlig och ledande roll i detta arbete. Gymnasieundersökningen i årskurs 2, frågeområde lärande analyseras, liksom skolans egna kursutvärderingar. Särskild vikt läggs vid frågorna "mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen" samt "mina lärare informerar mig under kursens gång, om hur jag ligger till". KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 75 % År Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever på skolans samtliga program ska under året få ta del av minst en kulturell upplevelse utanför skolan, samt flera inom skolan. Inom ramen för undervisningen besöker eleverna muséer, teaterföreställningar, internationell författarscen, samt andra utställningar och evenemang. Bland annat under skolans internationella vecka inbjuds författare och andra kulturpersonligheter. Inslag av dans, filmvisning, musikaliska framträdanden och elevutställningar sker återkommande. I skolans ljushall anordnas kreativa workshops, t ex påskäggsmålning. Skolan har en ny litteraturförening som ska stimulera till kulturella upplevelser av litteratur och teater.
Sid 15 (18) Under läsåret 18/19 kommer skolan i samarbete med Raoul Wallenberg Academy delta i projektet Kuben. Gymnasieundersökningen 2018. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Skolans sopsortering för återvinning skall öka. Andelen ekologiska livsmedel ska öka. Skolans sopsortering för återvinning skall öka. Andelen ekologiska livsmedel ska öka. Öka medvetenheten hos samtlig personal och elever gällande vikten av sopsortering. Antalet sorteringskärl på skolan skall öka. Köket skall prioritera inköp av ekologiska livsmedel.
Sid 16 (18) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Nämndmål: Alla elever har kontakt med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Alla elever ska under sin utbildning ha kontakter med högskola, branscher eller näringsliv utifrån utbildningens innehåll och mål. Eleverna ska därigenom ges möjlighet till kunskap, inspiration och underlag inför framtida studier och yrkesval. Aktivitet Startdatum Slutdatum Gymnasieskolorna ska i tertialrapport 2 redovisa samarbeten/kontakter med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer 2016-01-01 2018-12-31 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 82 81 År Sjukfrånvaro 2,5 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag 1-14 0,4 % tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.
Sid 17 (18) Enheten har kompetenta och engagerade medarbetare Blackebergs gymnasium strävar efter att rekrytera och behålla kompetenta och engagerade medarbetare. Skolans goda rykte underlättar den processen. Personalen har adekvat utbildning, lärarna är behöriga och legitimerade, och alla bidrar tillsammans till skolans utveckling. Arbetsmiljön är god och trivseln hög. Ledarskap i och utanför klassrummet står i fokus. Frågor kring stress och arbetsbelastning beaktas i arbetsbeskrivningar och vid tjänstefördelningsarbete. Nya medarbetare genomgår ett introduktionsprogram som hålls av skolledning, arbetslagsledare och elevhälsopersonal. Stora satsningar görs på kollegialt lärande och annan kompetensutveckling. Skolans organisation med arbetslag och ämneslag ger personalen goda möjligheter till samarbete och inflytande. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet, som inte har utsatts för kränkande behandling eller trakasserier 100 % År En jämställd skola med mångfald Kravet på och behovet av ökad mångfald och ökad jämställdhet är utmaningar för skolan.
Sid 18 (18) Blackebergs gymnasium förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas och personalen är insatt i normkritiskt tänkande. Skolan uppmärksammar HBTQ-frågor och mänskliga rättigheter genom årligen återkommande temaveckor och i undervisningen. Trots skolans goda arbete kan vi bli bättre, både på att beakta mångfaldsperspektivet vid rekryteringar och att arbeta med frågor kring jämlikhet och normer i undervisningen. av ekonomi Resursanvändning För skolan i stort läggs en nollbudget. Enhetens strukturtillägg (det socioekonomiska tillägget) är begränsat och kommer på enheten under 2018 främst att användas till speciallärartjänster och elevhälsoarbete. Tilldelade investeringsmedel kommer till viss del att användas till förnyelse av inventarier och förbättringar av arbetsmiljön, t ex ljudisolerade dörrar. Skolans innestående fond kommer delvis att användas till minskad undervisningsmängd för lärare som deltar i Läslyftet i kompetenshöjande syfte. Budget 2018 Se bilaga Övrigt Synpunkter/klagomål Synpunkter, såväl positiva som negativa, framförs i första hand till närmast berörd personal. Om ytterligare samtal behövs kan synpunkterna framföras till enhetens rektor, Lisa Sandborgh. Lättaste sättet att nå rektor eller annan personal är genom skolans hemsida där telefonnummer och e-postadresser återfinns. På hemsidan finns också ett formulär för att framföra synpunkter och klagomål till skolan. Om inte rektors förslag eller åtgärder anses räcka, hänvisas till Hans Kristian Widberg som är gymnasiechef för gymnasieområde 3 där Blackebergs gymnasium ingår.