OP-Pohjola-gruppen I Verksamhetsberättelse och bokslut 2009
INNEHÅLL OP-POHJOLA-GRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 År 2009 i sammandrag 2 OP-Pohjola-gruppens nyckeltal 3 Omvärlden 4 OP-Pohjola-gruppens resultat och omslutning 5 Kapitaltäckning 9 Kapitalutvärdering och riskposition 12 Förändringar i OP-Pohjola-gruppens struktur 18 Ägarkunder och kunder 19 Personal och belöning 19 OPC:s förvaltning 19 Investeringar och tjänsteutveckling 20 Utsikter för 2010 20 Verksamheten och resultatet per rörelsesegment 21 Den juridiska strukturen hos sammanslutningen av andelsbanker och OP-Pohjola-gruppen 30 Centrala resultat- och balansposter samt ekonomiska nyckeltal 2005 2009 35 OP-POHJOLA-GRUPPENS (SAMMANSLUTNINGEN AV ANDELSBANKER) IFRS-BOKSLUT 2009 OP-Pohjola-gruppens resultaträkning 39 OP-Pohjola-gruppens balansräkning 40 OP-Pohjola-gruppens kassaflödesanalys 41 Kalkyl över förändringar i OP-Pohjola-gruppens eget kapital 43 Noter till OP-Pohjola-gruppens bokslut 44 Innehållsförteckning över noterna 44 Principer för upprättandet av OP-Pohjola-gruppens IFRS-bokslut 47 OP-Pohjola-gruppens principer för kapitalutvärdering och riskhantering 69 Noter till resultaträkningen 90 Noter angående tillgångar 100 Noter angående skulder och eget kapital 118 Övriga noter till balansräkningen 130 Noter angående ansvarsförbindelser och derivat 135 Övriga noter 143 Noter till riskhanteringen 155 Bokslutsutlåtande 188 Revisionsberättelse 189 KVARTALSRAPPORTER 2010 OP-Pohjola-gruppen och Pohjola Bank Abp ger 2010 bägge ut tre kvartalsrapporter: januari mars 5.5.2010, januari juni 4.8.2010 och januari september 3.11.2010. Kvartalsrapporterna offentliggörs på finska, svenska och engelska. De kan läsas på nättjänsterna op.fi och pohjola.fi. Papperskopior kan beställas per telefon (tfn 010 252 7167) eller e-post (viestinta@op.fi). Alla siffror i verksamhetsberättelsen och bokslutet har avrundats och därför kan summan av enskilda tal avvika från talet på raden Totalt. 1
OP-POHJOLA-GRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 ÅR 2009 I SAMMANDRAG Resultatet före skatt förbättrades med 25 % till 464 miljoner euro. Resultatet till verkligt värde (1 140 miljoner euro) var det bästa någonsin. Intäkterna växte kraftigt, dvs. med 13 %. Ökningen av kostnaderna stannade under 1 %. De oreglerade fordringarnas andel av kredit- och garantistocken var lika små som året innan eller 0,4 %. Kreditförlusterna ökade som väntat och var 179 miljoner euro. Gruppens marknadsposition förstärktes klart inom företagskrediter (1,9 %-enheter) och placeringsfonder (0,9 %-enheter). Under 2009 blev andelsbankerna den största säljkanalen för skadeförsäkringar till privatkunder. Riskhanteringsförmågan är mycket stark. Primärkapitalrelationen var 12,6 %. Finans- och försäkringskonglomeratets kapitalbuffert växte till 2,1 miljarder euro. Gruppens resultat för 2010 uppskattas bli ungefär detsamma som 2009. Den största osäkerheten finns i anslutning till utvecklingen hos kreditförlusterna, räntorna och omvärlden. 2
OP-POHJOLA-GRUPPENS NYCKELTAL 1 12/2009 1 12/2008 Förändring* Resultat före skatt, milj. e 464 372 24,6 Bank- och placeringsrörelse 471 532-11,6 Skadeförsäkring 102 55 86,7 Livförsäkring -159-162 -1,9 Bonus som beviljats kunderna, milj. e 142 132 7,7 Avkastning på eget kapital (ROE), % 5,9 4,1 1,8 Avkastning på eget kapital till verkligt värde, % 14,7-6,0 20,7 Kostnader/intäkter, % (bank- och placeringsrörelse) 53 54-1 Antal anställda i genomsnitt 12 632 12 615 0,1 31.12.2009 31.12.2008 Förändring* Omslutning, mrd. e 80,4 75,7 6,2 Kapitaltäckning, %** 12,6 12,6 0,0 Primärkapitalrelation, %** 12,6 12,6 0,0 Kapitalbasen i förhållande till minimibeloppet av kapitalbasen*** 1,58 1,40 0,17 Oreglerade fordringar av kredit- och garantistocken, % 0,4 0,4 0,0 Marknadsandel, % Utlåningsstock 32,7 32,0 0,7 Inlåningsstock 33,2 33,8-0,6 Kapital i placeringsfonder 23,4 22,5 0,9 Besparingar i liv- och pensionsförsäkringar 20,0 19,4 0,6 1 12/2009 1 12/2008 Förändring* Premieinkomst från liv- och pensionsförsäkring, % 25,0 29,3-4,3 * Förändringen i %-enheter med undantag för resultatet före skatt, den bonus som beviljats kunder, omslutningen och antalet anställda i genomsnitt, där förändringen anges i procent, samt kapitalbasen i förhållande till minimibeloppet av kapitalbasen, där förändringen anges som förändring av relationstalet. ** Enligt kreditinstitutslagen. *** Enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. 3
OMVÄRLDEN Världsekonomin hamnade 2009 i den djupaste ekonomiska krisen på årtionden. Då finanskrisen tillspetsades i slutet av 2008 störtade världens olika ekonomiska områden i en tidigare oskådat samtidig dykning. Krisen spreds runt om i världen via misstroendet på finansmarknaden och genom den internationella handeln. Åtgärder av myndigheterna främjade en återhämtning av förtroendet på finansmarknaden. Världsekonomin visade tecken på en stabilisering redan under det andra kvartalet 2009 och under andra halvåret började produktionen i industriländerna efter det djupa fallet igen försiktigt växa i industriländerna. Den djupaste fasen i världsekonomikrisen passerades under 2009. Osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen är fortfarande exceptionellt stor. De centrala utmaningarna 2010 finns i anslutning till en behärskad avveckling av stimulansåtgärderna. Osäkerheten om den privata sektorns förmåga att verka som lokomotiv i en situation där offentliga åtgärder som stödjer den ekonomiska tillväxten oundvikligen minskar, kastar en skugga över utsikterna inom världsekonomin. År 2009 var i fråga om tillväxten i totalproduktionen i Finland ett av de sämsta genom tiderna. Den finländska exporten var 2009 cirka en fjärdedel mindre än ett år tidigare. Fallet inom den finländska ekonomin utjämnades, liksom i övriga industriländer, under det andra och tredje kvartalet 2009. Man räknar med att 2010 är ett år av återhämtning i Finland. Både företagens och hushållens förtroende för ekonomin har stärkts. En piggare exportmarknad leder småningom till ökad export, och då arbetsmarknaden stabiliseras minskar hotet om arbetslöshet, vilket skapar förutsättningar för en starkare konsumtionsefterfrågan. Företagens investeringar torde vända uppåt först nästa år. Utvecklingen inom antalet bygglov och nybyggen av bostäder samt återhämtningen på bostadsmarknaden signalerar att bostadsbyggandet småningom återhämtar sig under 2010. Euribor sjönk under 2009 rekordlågt tillsammans med den Europeiska centralbankens styrränta. Också det återställda förtroendet på penningmarknaden, som minskade riskpremierna till samma nivå som före finanskrisen, medverkade till att euribor sjönk. Man räknar med att höjningarna av ECB:s styrränta sker tidigast i slutet av 2010. De korta marknadsräntorna väntas börja stiga långsamt redan under första halvåret 2010. År 2009 ökade kreditstocken i branschen något, då efterfrågan på bolån förblev pigg trots den svagare ekonomiska omvärlden. Man räknar med att den ekonomiska återhämtningen och de måttliga räntehöjningarna upprätthåller en lätt tillväxt inom kreditstocken också 2010. Den ekonomiska krisen avspeglade sig redan 2009 kraftigt på företagsfinansieringen, och någon tydlig förbättring av situationen är inte ännu i sikte. Aktieindexen steg 2009 runt om i världen kraftigt från bottennivån i början av mars. Fondkapitalen växte efter raset ett år tidigare igen kraftigt tack vare tillväxten i nettoteckningar och värdestegringen i fonder. Återhämtningen på kapitalmarknaden ökade också försäkringsbesparingarna. Livförsäkringsbolagens premieinkomst vände 2009 efter tre svaga år åter uppåt i synnerhet tack vare den ökade premieinkomsten från kapitaliseringsavtal. Tillväxten i inlåningsstocken stannade nästan upp 2009 efter den kraftiga ökningen under föregående år. Särskilt medel från tidsbundna insättningar överfördes till andra sparobjekt. Tillväxten i skadeförsäkringens premieinkomst minskade under 2009 med några procentenheter jämfört med 2008. Tillväxten i premieinkomsten dämpades i synnerhet till följd av att de anställdas lönesumma inom företagsförsäkringar minskade och av att företagens omsättning minskade. Recessionen minskade också på skadeförsäkringens skadekostnader. 4
OP-POHJOLA-GRUPPENS RESULTAT OCH OMSLUTNING Januari december Resultatet före skatt överträffade tack vare den kraftiga tillväxten i övriga intäkter klart resultatet från 2008 och var 464 miljoner euro (372)*. Under året resultatfördes nedskrivningar som försvagade resultatet och förändringar i verkligt värde för totalt 417 miljoner euro (278). Till följd av att placeringsmarknaden återhämtade sig blev resultatet före skatt till verkligt värde det historiskt goda 1 140 miljoner euro (-365). Bankrörelsens resultat före skatt sjönk till följd av minskningen i räntenettot och ökningen i kreditförlusterna från jämförelseåret, men var med tanke på konjunkturläget emellertid fortfarande gott. Skadeförsäkringsrörelsens försäkringstekniska lönsamhet var mycket god, vilket tillsammans med tillväxten inom placeringsintäkter förbättrade segmentets totalresultat jämfört med året innan. Skadeförsäkringens operativa totalkostnadsprocent** förbättrades till 87,7 % (91,5). Livförsäkringens resultat före skatt till verkligt värde var gott, dvs. 194 miljoner euro (-565). Resultatet före skatt minskades av resultatförda nedskrivningar av placeringar som gjorts i fonden för verkligt värde. Finansgruppens intäkter ökade med 13 % till 2 051 miljoner euro (1 823). Räntenettot var 1 070 miljoner euro (1 189), dvs. 10 % lägre än ett år tidigare. Övriga intäkter ökade kraftigt. De var 981 miljoner euro (634), dvs. 55 % större än ett år tidigare. Nettointäkterna från bankrörelsens placeringar och handeln ökade med 202 miljoner euro i synnerhet då intäkterna från handeln med derivat ökat. I nettointäkterna från handeln hade under jämförelseåret resultatförts till verkligt värde en värdenedgång på 74 miljoner euro för värdepapper som ingår i likviditetsreserven. Provisionsintäkterna, 496 miljoner euro (433), var i synnerhet till följd av tillväxten av utlåningsprovisioner större än under föregående år. Fondprovisionerna minskade jämfört med 2008. Kostnaderna var 1 248 miljoner euro (1 238), dvs. 0,8 % större än ett år tidigare. Kostnadsökningen berodde huvudsakligen på uppgången i personalkostnaderna. Uppgången på 4,0 % i personalkostnaderna berodde främst på avtalsenliga förhöjningar av lönerna under 2008. Övriga administrationskostnader och övriga rörelsekostnader minskade totalt med 15 miljoner euro trots en höjning av garantiavgiften till insättningsgarantifonden med 9 miljoner euro. Den bonus som betalades till ägarkunderna och OP-bonuskunderna ökade med 7,7 % till 142 miljoner euro (132). Nedskrivningarna av lån och fordringar ökade till 179 miljoner euro netto (58). Nya nedskrivningar redovisades 212 miljoner euro brutto, dvs. 130 miljoner euro mer än ett år tidigare. Huvuddelen av kreditförlusterna redovisades för företagsexponeringar. Återföringar av gamla nedskrivningar och annulleringar av nedskrivningar uppgick till totalt 32 miljoner euro (23). Nedskrivningarna var dock fortfarande relativt små, dvs. 0,32 % av kredit- och garantistocken (0,11). * Inom parentes står jämförelsetalet för 2008. För resultaträkningstal och andra tal av kumulativ typ används talet för januari-december 2008. För balansräkningstal och andra tal av tvärsnittstyp används talet vid den föregående bokslutstidpunkten (31.12.2008). ** Totalkostnadsprocenten utan de avskrivningar av immateriella tillgångar som uppkommit i samband med Pohjola-köpet, vilka allokerats till rörelsesegmenten, och utan effekten av förändringarna i beräkningsgrunden. 5
Resultat före skatt, milj. Rörelsesegmentens resultat före skatt, milj. 1 000 800 800 600 600 400 400 200 200 Bank- och placeringstjänster Skadeförsäkring 0 0 05 06 07 08 09 Livförsäkring -200 05 06 07 08 09 Resultaträkningens huvudposter, milj. Räntenetto och övriga intäkter, milj. Räntenetto Provisionsintäkter, netto Övriga intäkter Intäkter totalt Personalkostnader Övriga kostnader 1 400 1 200 1 000 800 600 Kostnader totalt 400 Återföringar till ägarkunder Resultat före skatt 2009 2008 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Räntenetto Övriga intäkter 200 0 05 06 07 08 09 Kostnader totalt, milj. Utvecklingen av försäkringsrörelsens premieinkomst, milj. 1 200 1 200 900 1 000 800 600 600 400 Övriga kostnader ICT-kostnader Personalkostnader 300 0 05 06 07 08 09 Premieinkomst från livförsäkringen Premieinkomst från skadeförsäkringen 200 0 06 07 08 09 6
Nedskrivningar av fordringar, milj. Utlåning och inlåning, mrd. 200 60 150 50 40 100 30 20 50 0 05 06 07 08 09 Utlåning (exkl. lån 10 förmedlade ur statens medel) Inlåning 0 05 06 07 08 09 Oreglerade fordringar, milj. Kapitalbas, mrd. 300 6 250 5 200 4 150 3 100 2 Nollräntefordringar Oreglerade fordringar 50 0 05 06 07 08 09 Kapitalbas Kapitalkravet 1 0 05 06 07 08 09 Finans- och försäkringskonglomeratets kapitalbas, mrd. Försäkringsbesparingar i livförsäkringsrörelsen och kapital i placeringsfonderna, mrd. 6 15 5 12 Överskridning av minimibeloppet Minimibelopp 4 3 2 1 0 05 06 07 08 09 Kapital i placeringsfonder Besparingar i livförsäkringar med beräkningsränta Besparingar i fondanknutna livförsäkringar 9 6 3 0 05 06 07 08 09 7
Resultatanalys Milj. e 1 12/2009 1 12/2008 Förändring, Milj. e Förändring, % Resultat före skatt 464 372 92 24,6 Förändring i fonden för verkligt värde, brutto 677-737 1 413 Resultat före skatt till verkligt värde 1 140-365 1 505 Avkastning på eget kapital (ROE), % 5,9 4,1 1,8* Avkastning på eget kapital till verkligt värde, % 14,7-6,0 20,7* Intäkter Räntenetto 1 070 1 189-119 -10,0 Nettointäkter från skadeförsäkringsrörelse 396 345 51 14,8 Nettointäkter från livförsäkringsrörelse -120-139 19-14,0 Provisionsintäkter, netto 496 433 63 14,5 Nettointäkter från handel och placeringsverksamhet 103-99 202 Övriga rörelseintäkter 104 93 11 11,3 Andel av intresseföretagens resultat 1 1 1 77,5 Övriga intäkter totalt 981 634 347 54,7 Intäkter totalt 2 051 1 823 228 12,5 Kostnader Personalkostnader 622 598 24 4,0 Övriga administrationskostnader 310 328-18 -5,4 Övriga rörelsekostnader 316 312 3 1,0 Kostnader totalt 1 248 1 238 10 0,8 Nedskrivningar av fordringar 179 58 121 Återföringar till ägarkunder och OP-bonuskunder Bonus 142 132 10 7,7 Räntor på andels- och tilläggsandelskapital 18 22-4 -19,1 Återföringar totalt 160 154 6 3,9 * %-enheter OP-Pohjola-gruppens omslutning uppgick vid slutet av december till 80,4 miljarder euro (75,7). Fordringarna på kunder uppgick vid slutet av året till 53,0 miljarder euro (51,7) och inlåningen till 34,6 miljarder euro (34,5). Skuldebrev emitterade till allmänheten ökade med 9,8 % till 19,9 miljarder euro (18,2). Pohjola Bank Abp emitterade under året på den internationella marknaden tre- och femåriga emissioner på 750 miljoner euro i maj och augusti. Dessutom emitterade OP- Bostadslånebanken Abp i november ett fem år långt obligationslån på 1,25 miljarder euro med säkerhet i fastighet på den internationella kapitalmarknaden. Det egna kapitalet ökade med 18,6 % till 6,2 miljarder euro (5,2). Utöver av räkenskapsperiodens resultat och värdestegringen på investeringstillgångarna ökade det egna kapitalet med 171 miljoner euro av den nyemission med företrädesrätt på 308 miljoner euro som OPC:s dotterbolag Pohjola Bank Abp ordnade. Fonden för verkligt värde var justerad med den uppskjutna skattefordran -54 miljoner euro (-556). Det negativa värdet för fonden för verkligt värde uppstår främst av liv- och skadeförsäkringsrörelsens placeringar. Den negativa fonden för verkligt värde upplöses genom värdestegringar på tillgångarna och resultatförda nedskrivningar. Ur fonden för verkligt värde resultatförs de värdeförändringar som efter ledningens prövning uppfyller förutsättningarna för nedskrivningar. Under 2009 har sådana nedskrivningar av placeringar resultatförts för totalt 276 miljoner euro (51). 8
Andelsbankernas ägarkunders placeringar i andelskapital och tilläggsandelskapital uppgick vid slutet av december till 750 miljoner euro (695). Andelsbankernas räntor på andelskapitalet och tilläggsandelskapitalet redovisades under 2009 till ett belopp av totalt 18 miljoner euro (22). Pohjola Bank Abp:s styrelse föreslår att bolaget för 2009 i utdelning betalar 0,34 euro per aktie i serie A och 0,31 euro per aktie i serie K. Enligt beslutet skulle utdelningen uppgå till totalt 107 miljoner euro (45). Resultaträkningens huvudposter per kvartal 2009 2009 2008 Förändring Milj. e I II III IV % Räntenetto 287 282 256 245 1 070 1 189-10,0 Nettointäkter från skadeförsäkringsrörelse 69 120 113 94 396 345 14,8 Nettointäkter från livförsäkringsrörelse -21-8 -60-31 -120-139 -14,0 Provisionsintäkter, netto 130 121 120 125 496 433 14,5 Övriga intäkter 46 53 54 56 208-5 Intäkter totalt 510 569 483 490 2 051 1 823 12,5 Personalkostnader 163 163 142 154 622 598 4,0 Övriga administrationskostnader 80 76 67 87 310 328-5,4 Övriga rörelsekostnader 76 81 71 88 316 312 1,0 Kostnader totalt 319 321 280 328 1 248 1 238 0,8 Nedskrivningar av fordringar 29 46 52 52 179 58 Återföringar till ägarkunder 38 44 39 39 160 154 3,9 Resultat före skatt 124 157 112 70 464 372 24,6 KAPITALTÄCKNING För OP-Pohjola-gruppen räknas två olika relationstal för kapitaltäckningen. Gruppens verksamhet baserar sig på lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform. På grund av lagbestämmelserna om solidariskt ansvar och gemensam trygghet har för sammanslutningen av andelsbanker ställts ett kapitalkrav, som räknas ut enligt bestämmelserna om kapitaltäckning i kreditinstitutslagen. Sammanslutningen av andelsbanker består av sammanslutningens centralinstitut (OP-Centralen anl, dvs. OPC), centralinstitutets medlemskreditinstitut och de företag som hör till deras finansiella företagsgrupper. Trots att OP-Pohjola-gruppens försäkringsbolag inte hör till sammanslutningen av andelsbanker, påverkar investeringarna i dem väsentligt den kapitaltäckning som räknas ut enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditinstitut. För den här kapitaltäckningen används termen kapitaltäckningen i sammanslutningen av andelsbanker. OP-Pohjola-gruppen bildar också ett sådant finans- och försäkringskonglomerat som avses i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. För finans- och försäkringskonglomerat ställs ett separat kapitalkrav. OP-Pohjola-gruppens riskhanteringsförmåga är stark enligt båda kapitaltäckningsreglerna. OP-Pohjola-gruppen övergår stegvis till internmetoden i beräkningen av kapitalkravet för kreditrisken. OP-Pohjola-gruppen har fått tillstånd av Finansinspektionen att från och med 30.9.2008 tillämpa internmetoden för att beräkna kapitalkravet för kreditrisken. Tillståndet gäller Pohjola Bank Abp:s exponeringar mot företags- och samfundskunder. Till övriga delar beräknas kapitalkravet för kreditrisken med schablonmetoden. Då internmetoden börjar tillämpas minskar OP-Pohjola-gruppens kapitalkrav. Tillämpningen av metoden ökar kapitalkravets känslighet för konjunkturfluktuationer. Beträffande marknadsrisker fortsätter OP-Pohjola-gruppen använda schablonmetoden. I fråga om operativa risker är målet att börja använda schablonmetoden 2010. 9
Till följd av finanskrisen kommer bankernas kapitaltäckningsregler bli stramare. Målet med förändringarna är bland annat att förbättra kvaliteten på kapitalbasen och göra kapitalkravet mindre cykliskt. De förändringar som planerats träda i kraft under 2012 är fortfarande under beredning och deras eventuella effekter kan inte ännu helt bedömas. OP-Pohjola-gruppens starka kapitaltäckning ger emellertid ett starkt skydd också i händelse av betydande förändringar i bestämmelserna. Kapitaltäckningen i sammanslutningen av andelsbanker OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning och primärkapitalrelation enligt kreditinstitutslagen var vid slutet av december 12,6 %., dvs. densamma som ett år tidigare. Den lagstadgade nedre gränsen för kapitaltäckningen är 8 %. Kapitalbas och kapitaltäckning Milj. e 31.12.2009 31.12.2008 Förändring, milj. e Förändring, % Kapitalbas Primärt kapital 5 227 4 884 343 7,0 Supplementärt kapital - - Kapitalbas totalt 5 227 4 884 343 7,0 Riskvägda poster totalt 41 480 38 746 2 734 7,1 Kapitalkrav Kredit- och motpartsrisk 3 005 2 832 174 6,1 Marknadsrisk 36 47-11 -23,1 Operativ risk 277 221 56 25,3 Totalt 3 318 3 100 219 7,1 Kapitaltäckning, % 12,6 12,6 0,0* Primärkapitalrelation, % 12,6 12,6 0,0* * %-enheter Det primära kapitalet var vid slutet av december 5 227 miljoner euro (4 884). Årets resultat med avdrag för den uppskattade vinstutdelningen har jämställts med det primära kapitalet. Under året ökade OP-Pohjola-gruppens primära kapital med 7,0 %. Kapitalbasen minskade under första kvartalet av investeringar i försäkringsföretag, medan Pohjola Bank Abp:s aktieemission under andra kvartalet ökade gruppens kapitalbas med 171 miljoner euro. Vid slutet av december var kapitallånens förhållande till det primära kapitalet före avdragsposter 3,2 % (3,6). Till det primära kapitalet har inte räknats den tillväxt i de egna kapitalen som uppkommit genom värderingen av pensionsåtagandena och de tillgångsposter som utgör täckning för dem i enlighet med IFRS samt av värderingen till verkligt värde av förvaltningsfastigheterna. Det supplementära kapitalet var vid utgången av 2009 efter de minskningar som hänför sig till posten noll. Till den del minskningarna översteg det supplementära kapitalet har de allokerats till det primära kapitalet. Pohjola fick under det andra kvartalet av Finansinspektionen tillstånd att från marknaden i förtid för totalt 150 miljoner euro återköpa skuldinstrument som ingår i det supplementära kapitalet. På basis av det här tillståndet återköptes lån för 7 miljoner euro. De återstående lånen hänfördes vid utgången av året till det supplementära kapitalet. Vid utgången av året ingick i kapitalbasen den finansiella företagsgruppens fond för verkligt värde som var 14 miljoner euro positiv (-84). 10
De investeringar i försäkringsbolag som till hälften avdras från det primära och supplementära kapitalet var vid utgången av december 2 341 miljoner euro (2 159). Som underskott för förväntade förluster och nedskrivningar har från kapitalbasen avdragits 162 miljoner euro. På basis av dispenser beviljade av Finansinspektionen har de placeringar som OP-Pohjola-gruppens företag gjort i kapitalfonder som förvaltas av Pohjola Capital Partners i kapitaltäckningsanalysen behandlats på samma sätt som en aktieplacering i en näringssammanslutning. Kapitalkravet var vid slutet av december 3 318 miljoner euro (3 100). Under året ökade kapitalkravet 7,1 %. Den faktor som mest inverkade på tillväxten var ökningen av kapitalkravet i kredit- och garantistocken. Kapitaltäckningen enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat beräknas i enlighet med konsolideringsmetoden. Vid beräkningen läggs till de egna kapitalen enligt konglomeratets balansräkning sådana poster som inte ingår i de egna kapitalen men som ska räknas till kapitalbasen enligt bestämmelserna för bank- eller försäkringsbranschen. Till kapitalbasen kan inte räknas sådana poster som inte kan användas för att täcka förluster i andra företag som ingår i konglomeratet. Minimibeloppet av kapitalbasen för finans- och försäkringskonglomerat bildas av det konsoliderade kapitalkravet för kreditinstitut och minimikraven för försäkringsbolagens sammanräknade verksamhetskapital. OP-Pohjola-gruppens kapitalbas uträknad enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat överskred vid slutet av december lagens minimibelopp med 2 121 miljoner euro (1 406). Till finans- och försäkringskonglomeratets kapitalbas har inte räknats försäkringsbolagens utjämningsbelopp. Vid slutet av december 2009 uppgick det totala utjämningsbeloppet minskat med skade- och livförsäkringens skatteskuld till 527 miljoner euro. Utjämningsbeloppet fungerar som försäkringsbolagens buffert för år med mycket skador, och är därmed en del av finansgruppens faktiska förlustbuffert. Kapitaltäckningen enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat: Milj. e 31.12.2009 31.12.2008 Förändring, milj. e Förändring, % OP-Pohjola-gruppens egna kapital 6 187 5 215 972 18,6 Branschposter 1 843 1 873-30 -1,6 Goodwill och immateriella tillgångar -1 084-1 106 22-2,0 Utjämningsbelopp -527-481 -46 9,6 Övriga poster som ingår i eget kapital och branschposter, och som inte kan räknas till konglomeratets kapitalbas -627-619 -8 1,3 Konglomeratets kapitalbas totalt 5 792 4 882 910 18,6 Kapitalkravet i kreditinstitutsverksamheten 3 300 3 115 185 5,9 Kapitalkravet i försäkringsrörelsen 371 361 10 2,8 Minimibeloppet av konglomeratets kapitalbas totalt 3 671 3 476 195 5,6 Konglomeratets kapitaltäckning 2 121 1 406 715 50,9 Konglomeratets kapitaltäckningsgrad (kapitalbasen/minimibeloppet av kapitalbasen) 1,58 1,40 0,17* * Förändring i relationstalet 11
KAPITALUTVÄRDERING OCH RISKPOSITION De viktigaste målen och principerna för kapitalutvärderingen och uppläggningen av den i huvuddrag Målet med kapitalutvärderingen är att trygga finansgruppens riskhanteringsförmåga och genom det säkerställa kontinuiteten i verksamheten. I OP-Pohjola-gruppen omfattar kapitalutvärderingen uppläggningen av intern styrning samt intern kontroll och riskhantering. I kapitalutvärderingen utnyttjas ekonomiskt kapital, stresstest som säkerställer ett tillräckligt kapital samt kapitalplaner som upprättas i samband med strategin och en proaktiv beredskapsplan för kapitalbasen. Kapitalutvärderingen är en integrerad del av styrningen och ledningen av bolagets affärsrörelsen, och genomförs oberoende av affärsrörelsen. OP-Pohjola-gruppens strategi innehåller de viktigaste linjerna för riskhanteringen samt målen för gruppens riskhanteringsförmåga och risktagningsvilja. Finansgruppens inställning till risktagning är moderat. I strategin utgör den långsiktiga framgångsmätaren för riskhanteringen kapitaltäckningen uträknad enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. Målet är att OP-Pohjolagruppens kapitalbas beräknad på det sätt som avses i lagen är 1,5-faldig i relation till det i lagen fastställda minimibeloppet. OPC ansvarar för kapitalutvärderingen på grupplanet och för att gruppens riskhanteringssystem är tillräckliga och tidsenliga. OPC ger företagen i gruppen anvisningar för att trygga riskhanteringen och övervakar företagens verksamhet. De företag som hör till finansgruppen ska svara för den egna kapitalutvärderingen i enlighet med omfattningen och arten av deras verksamhet. OP-Pohjola-gruppens riskgränssystem har en betydande ställning inom gruppens riskhantering. OPC:s förvaltningsråd sätter för gruppens riskhanteringsförmåga samt olika riskslag ut riskgränser som begränsar gruppens risktagning. Utgående från de här riskgränserna har OPC:s direktion satt ut kontrollgränser för andelsbankerna och Helsingfors OP Bank Abp samt OPC:s företag, som de inte får överskrida i sin verksamhet. På basis av kontrollgränserna fastställer ovan nämnda företag för sin verksamhet riskgränser som är snävare än kontrollgränserna. OPC styr och övervakar medlemsandelsbankerna främst på basis av kontrollgränssystemet. OP-Pohjola-gruppens riskposition Riskhanteringsförmåga OP-Pohjola-gruppens riskhanteringsförmåga förblev stark och riskpositionen stabil, trots att konjunkturläget 2009 var svagt. Tack vare det starka resultatet till verkligt värde och Pohjolas aktiemission förstärktes gruppens riskhanteringsförmåga jämfört med 2008. OP-Pohjola-gruppens kreditriskposition är stabil. Recessionen försvagade kreditportföljens kvalitet och ökade kreditriskerna, men de oreglerade fordringarnas och problemfordringar av kredit- och garantistocken är fortfarande mycket liten. Gruppens finansieringsläge och likviditet hölls goda. De låga räntorna realiserade gruppens ränteresultatrisk och försvagade räntenettot. Den gynnsamma utvecklingen på placeringsmarknaden ökade intäkterna från placeringsverksamheten. I gruppens nya strategi uppställs två riskgränsmätare för OP-Pohjola-gruppens riskhanteringsförmåga. Den första mätaren är kapitaltäckningen enligt lagen om tillsyn över finansoch försäkringskonglomerat. Gruppens riskgräns för den här kapitaltäckningen är 1,2. Minimikravet enligt är 1. Vid slutet av året var förhållandet mellan kapitalbasen och minimibeloppet 1,58. Vid slutet av föregående året var den 1,40.Vid slutet av året var gruppens kapitalbas 1 386 miljoner euro (710) större än gruppens interna riskgräns hade förutsatt och 2 121 miljoner euro (1 406) större än den lagstadgade gränsen. 12
Den andra riskgränsmätaren för riskhanteringsförmågan enligt strategin är förhållandet mellan kapitalbasen och det ekonomiska kapitalet. Den här riskgränsen är 1,1. Vid slutet av året var förhållandet mellan kapitalbasen och det ekonomiska kapitalet 1,60 (1,44). Den kapitalbasbuffert som översteg den gruppinterna riskgränsen var 1 823 miljoner euro (1 096). Den starka riskhanteringsförmågan fungerar som en buffert mot oförutsedda förluster och skapar förutsättningar för tillväxt i affärsrörelsen. I OP-Pohjola-gruppen beräknas kapitalens tillräcklighet regelbundet. Kapitalutvärderingen styr gruppens riskgränssystem. Den centrala riskmätaren för kapitalplaneringen är kapitaltäckningen enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som mäter riskhanteringsförmågan. Den mängd kapital som behövs för att täcka riskerna bedöms med OP-Pohjola-gruppens interna modell för ekonomiskt kapital. I OP-Pohjola-gruppen utförs som ett led av normal planering och styrning av affärsverksamheten olika slags stresstester och scenarieanalyser. Med stresstester bedöms bl.a. utvecklingen av gruppens resultat och kapitaltäckning några år framåt under förhållanden med en eventuell, men exceptionellt djup ekonomisk depression. Enligt resultaten från stresstesterna är OP-Pohjolagruppens förlusttolerans tillräcklig och kapitaltäckningen skulle under de närmaste åren också vid en allvarlig recession uppfylla kraven i den nuvarande lagstiftningen. Kreditrisker OP-Pohjola-gruppens kreditriskposition är stabil, fastän recessionen har försvagat kvaliteten i kreditportföljen och ökat kreditriskerna. Nedskrivningar av fordringar samt de oreglerade fordringarnas och nollräntefordringarnas andel av kredit- och garantistocken var mycket låga trots det svaga konjunkturläget. Kredit- och garantistocken i OP-Pohjola-gruppens bankrörelse var vid slutet av rapportåret 55,6 miljarder euro (53,9), dvs. 3 % större än ett år tidigare. Av tillväxten på 1,6 miljarder euro i kreditoch garantistocken stod hushållen för huvuddelen Under 2009 ökade hushållens bolån med 6 % till 25,7 miljarder euro, och deras andel var vid slutet av året 46 % (45) av gruppens totala kreditoch garantistock. Sammanlagt var hushållens andel av kredit- och garantistocken 64 % (63) och företagens och bostadssammanslutningarnas 34 % (34). OP-Pohjola-gruppens kredit- och garantistock är spridd. Vid slutet av 2009 uppgick den största exponeringen som utgörs av en enskild motpart till 5,9 % av gruppens kapitalbas (7,1). Riskgränsen för enskilda stora exponeringar är 15 %. Den största branschen var uthyrning och förvaltning av bostäder, vars andel av företagsexponeringar var 16,0 %. I gruppens riskgränssystem beaktas vid beräkningen av branschrisken utöver fordringar och åtagande i bankoch placeringsrörelsen också liv- och skadeförsäkringsrörelsens direkta placeringar. Den största branschen vid slutet av året var uthyrning och förvaltning av bostäder, vars andel av samtliga fordringar och åtaganden samt direkta placeringar inom företagssektorn var 15,6 % (15,5). Riskgränsen för den största branschen är 18 %. Gruppens klassificeringssystem för företagskrediter omfattar nästan alla kunder i bolagsform. Syftet med klassificeringen är att gruppera kunderna enligt risken. Modellerna för ratingen av kunderna bedöms alltid vid behov, dock minst en gång om året. Vid slutet av 2009 hade 97 % av företagsexponeringarna klassificerats. Av exponeringarna hör 49 % (51) i den kreditportfölj som indelats i 12 huvudklasser till de fem bästa kreditklasserna (s.k. investeringsnivå). Andelen exponeringar som hör till de sämsta kreditklasserna (9 12) var 6 % (5). Också privatkunder grupperas enligt risk i kreditklasser. Av exponeringarna mot privatkunder hade 92 % klassificerats vid utgången av året. Av de sex huvudklasserna hörde 4 % (4) av exponeringarna till de två svagaste klasserna. I dessa svagare kreditklasser hade många kunder obetalda belopp eller allvarliga betalningssvårigheter. 13
Vid slutet av 2009 hade OP-Pohjola-gruppen oreglerade fordringar och nollräntefordringar för totalt 223 miljoner euro, vilket är 10 % mer än ett år tidigare. De oreglerade fordringarna och nollräntefordringarna i förhållande till kredit- och garantistocken var vid utgången av rapportåret 0,4 %, dvs. ungefär detsamma som 2008. Riskgränsen för det här nyckeltalet 2,0 %. Nedskrivningarna av fordringar var relativt små med tanke på konjunkturläget. Sådana nedskrivningar bokfördes 2009 för 212 miljoner euro brutto, vilket är 0,38 % av kredit- och garantistocken. OP-Pohjola-gruppens riskgränser 12/2008 12/2009 Riskgräns Riskhanteringsförmåga Kapitaltäckning (konglomeratlagen) 1,40 1,58 1,20 Kreditrisker (%) Kapitalbas/ekonomiskt kapital 1,44 1,60 1,10 Största enskilda exponering/kapitalbas 7,1 5,9 15,0 Stora exponeringar totalt/kapitalbas 0,0 0,0 100,0 Branschrisk/fordringar och åtaganden 15,5 15,6 18,0 Oreglerade fordringar av kredit- och garantistocken 0,38 0,40 2,00 Likviditetsrisker (%) Finansieringsposition (kum.)/bankrörelsens omslutning 12 mån. -10,0-4,8-13 3 år -11,4-7,7-15 5 år -4,4-2,9-8 Likviditetsreserv/reservkrav 154 151 100 Marknadsrisker (%) Bankrörelsens ränterisk/ekonomiskt kapital 1,3 0,3 20 Försäkringsrörelsens placeringsrisk/ekonomiskt kapital 21,1 26,8 35 Alternativa placeringar/ekonomiskt kapital 50,7 39,7 80 Försäkringsteknisk risk/ekonomiskt kapital 8,1 7,3 15 Fastighetsrisk/ekonomiskt kapital 6,4 5,5 10 14
Kredit- och garantistocken per sektor Milj. e 31.12.2009 31.12.2008 Milj. e Förändring, % 31.12.2009 Oreglerade fordringar och nollräntefordringar % av kreditoch garantistocken Inhemska och utländska företag samt bostadssammanslutningar 19 010 18 744 1,4 92 0,5 Uthyrning och förvaltning av bostäder inkl. bostadssammanslutningar 3 411 3 168 7,7 1 0,0 Partihandel och detaljhandel 2 050 2 082-1,5 7 0,4 Övrig förvaltning och arrendering av fastigheter 1 947 1 610 20,9 5 0,2 Byggverksamhet 1 544 1 717-10,1 10 0,6 Tjänster 1 472 1 501-1,9 12 0,8 Transport och magasinering 1 223 1 091 12,1 7 0,6 Tillverkning av maskiner och utrustning (inkl. service) 1 009 1 278-21,0 18 1,7 Handel med egna fastigheter 876 981-10,7 1 0,1 Skogsindustri 824 854-3,5 5 0,7 Metallindustri 654 660-1,0 3 0,4 Finans- och försäkringsverksamhet 632 443 42,5 1 0,2 Jordbruk, skogsbruk och fiske 581 524 10,9 7 1,2 Energi 562 469 19,8 0 0,0 Livsmedelsframställning 562 512 9,8 1 0,2 Kemisk industri 523 577-9,3 1 0,1 Annan tillverkning 515 551-6,6 4 0,7 Övriga företag 625 726-13,9 9 1,5 Ideella organisationer och icke vinstsyftande samfund 992 887 11,9 2 0,2 Hushåll 35 719 33 870 5,5 175 0,5 Korrigeringsposter -162 430-45 28,1 Totalt 55 559 53 930 3,0 223 0,4 Marknadsrisker OP-Pohjola-gruppens marknadsriskposition förblev god. Den kortfristiga kapitalanskaffningen fungerade bra och tillgången på långfristig finansiering förbättrades, då förtroendet småningom ökade på den internationella finansmarknaden. De exceptionellt låga räntorna försvagade räntenettot, men intäkterna från placeringsverksamheten ökade med den gynnsamma marknadsutvecklingen. Gruppens finansieringsläge och likviditet är goda. Inlåningens andel av kapitalanskaffningen var cirka två tredjedelar. Andelen förblev under året nästan detsamma, trots att placeringskontonas popularitet minskade i tak med att räntorna sjönk. OP-Pohjola-gruppens finansiella ställning stärktes under året av de obligationslån som Pohjola Bank Abp:s och OP-Bostadslånebanken Abp emitterade. Pohjola Bank Abp förvaltar OP-Pohjola-gruppens likviditetsreserver som främst består av skuldebrev som godtas som säkerhet för centralbanksfinansiering. Finansiella tillgångar som räknas till likviditetsreserven uppgick vid slutet av 2009 till 13,9 miljarder euro (13,1). Likviditetsreserven och åtgärder i enlighet med den beredskapsplan som ingår i OP-Pohjolagruppens strategi för hantering av likviditeten räcker till för att trygga gruppens likviditet i minst 24 månader. 15
Som riskgränsmätare för OP-Pohjola-gruppens likviditetsrisk används både förhållandet mellan den kumulativa finanspositionen och bankrörelsens omslutning som styr den strukturella finansieringsrisken och likviditetsreservens förhållande till likviditetsreservkravet. Den strukturella finansieringsriskens mätare utvisar hur stor del av nettokassaflödet i gruppens balansomslutning som högst får förfalla inom ett år, tre år och fem år. Det nettokassaflöde som förfaller i gruppens balansräkning var vid slutet av året klart mindre än de maximibelopp som riskgränserna tillåter för alla begränsningsperioder. Likviditetsreservmätaren utvisar reservens förmåga att täcka den partikapitalanskaffning som förfaller inom två månader och den minskning i inlåningsstocken som följer av en mild stressituation. Enligt gruppens riskgräns ska likviditetsreserven vara åtminstone lika stort som likviditetsreservkravet. Också den här mätaren uppfyllde riskgränserna vid slutet av året eftersom reserven översteg minimikravet enligt riskgränsen med 51 procent. De låga räntorna och den avtagande kredittillväxten försvagade OP-Pohjola-gruppens räntenetto. Nedgången i räntenettot påverkades dessutom av den smalare räntedifferensen mellan utlåning och inlåning samt av ökade kostnader för partikapitalanskaffning. I skade- och livförsäkringsrörelsen utgörs marknadsrisken av pris-, ränte- och valutakursrisker. Vid bedömning av marknadsrisker är det mest centrala marknadsrisker i anslutning till placeringar och marknadsrisker som ingår i de försäkringstekniska avsättningarna, varav den viktigaste är ränterisken. Placeringstillgångarna inom skadeförsäkringsrörelsen var vid utgången av året 2,9 miljarder euro (2,4) och inom livförsäkringsrörelsen 4,1 miljarder euro (3,9). Om fördelningen av och intäkterna från placeringstillgångarna inom försäkringsrörelsen samt om de försäkringstekniska avsättningarna berättas mer detaljerat i den delen av verksamhetsberättelsen som gäller rörelsesegmenten. I riskgränssystemet mäts ränterisken i bankrörelsen, placeringsrisken och fastighetsrisken i försäkringsrörelsen mäts med förhållandet mellan det ekonomiska kapitalet för riskslaget och det ekonomiska kapitalet för alla riskslag (före spridningsfördelar). Vid utgången av året var ovan nämnda riskslags andel av OP-Pohjola-gruppens krav på ekonomiskt kapital för ifrågavarande riskslag klart lägre än den riskgräns som fastställts. Utöver ovan nämnda riskgränsmätare för marknadsrisk begränsas i OP-Pohjola-gruppens riskgränssystem också beloppet av alternativa placeringar. Den här riskgränsmätaren utvisar förhållandet mellan marknadsvärdet på de alternativa och strukturerade placeringarna och gruppens ekonomiska kapital. Vid utgången av året var marknadsvärdet på ifrågavarande placeringar cirka hälften av det maximibelopp som fastställts för mätaren. Till placeringsverksamheten hos OP-Pohjola-gruppens pensionssamfund (OP-Eläkekassa och OP-Eläkesäätiö) ansluter sig marknadsrisker. Pensionssamfunden konsolideras inte i OP-Pohjolagruppens bokslut. Operativa risker De ekonomiska förlusterna på grund av operativa risker var små. Försäkringstekniska risker Skadeförsäkringsrörelsens solvenskapital ökade till 827 miljoner euro (608) och solvenskapitalet förstärktes till 88 procent (66). Antalet skador och deras storlek varierar från år till år. Skadekostnaden för storskador förklarar en betydande del av den årliga variationen i försäkringsrörelsens resultat. Återförsäkringen av skadeförsäkringen har skötts centralt. Den självbehållna andelen av de riskspecifika återförsäkringarna är högst 5 miljoner euro och för katastrofåterförsäkringens del 5 miljoner euro. Kapaciteten hos katastrofåterförsäkringen som ger skydd i händelse av kumulskador är 80 miljoner euro. 16
Största delen av skadeförsäkringens försäkringstekniska avsättningar är pensionsåtaganden som påverkas av den uppskattade dödlighetsintensiteten, inflationen samt den använda diskonteringsräntan. En ökning av den genomsnittliga livslängden med ett år ökar de försäkringstekniska avsättningarnas belopp med cirka 30 miljoner euro (29). En nedgång i diskontoräntan med 0,1 procentenheter ökar de försäkringstekniska avsättningarna med cirka 16 miljoner euro (15). I riskgränssystemet mäts den skadeförsäkringstekniska risken med förhållandet mellan det ekonomiska kapitalet för riskslaget och det ekonomiska kapitalet för alla riskslag (före spridningsfördelar). Vid slutet av året var den försäkringstekniska riskens andel av det ekonomiska kapitalet av samtliga riskslags ekonomiska kapital cirka hälften av det maximibelopp som fastställts för det. Verksamhetskapitalet i livförsäkringsrörelsen var vid slutet av året 551 miljoner euro (236), vilket var 2,8-faldigt i förhållande till minimibeloppet i verksamhetskapitalet. Inom livförsäkringsrörelsen ansluter sig de viktigaste riskerna till placeringsverksamheten. För placeringsverksamheten har fastställts separata regler och förfaranden gällande riskhanteringen. För placeringsverksamheten fastställs årligen en placeringsplan, där de ekonomiska målen för placeringsverksamheten fastställs och kvantitativa och kvalitativa begränsningar slås fast. Om riskpositionen inom försäkringsrörelsen har också berättats mer i den del av denna verksamhetsberättelse som gäller rörelsesegmenten. Ratingen är följande: Ratinginstitut Kortfristig kapitalanskaffning Långfristig kapitalanskaffning Fitch Ratings (OP-Pohjola-gruppen och Pohjola) F1+ AA- Standard & Poor's (Pohjola) A-1+ AA- Moody's (Pohjola) P-1 Aa2 Fitch Ratings ger en rating åt både OP-Pohjola-gruppen och Pohjola. OP-Pohjola-gruppens ekonomiska ställning har en stor inverkan också på den rating som ges enbart Pohjola. Standard & Poor s fastställde Pohjolas rating och behöll utsikterna för ratingarna som stabila i januari 2010. Moody's sänkte i september Pohjolas rating för långfristiga krediter till Aa2 och behöll ratingen för kortfristiga krediter som Prime-1-. Moody's behöll utsikterna för ratingarna som negativa. Fitch Ratings fastställde i juli 2009 Pohjolas rating, men ändrade ratingutsikterna för långfristig kapitalanskaffning till negativ. Motiveringen till både Moodys s och Fitchs ändringar var det snabbt försvagade allmänna ekonomiska läget i Finland och de effekter som de kan ha på Pohjola och OP-Pohjola-gruppen, vars affärsrörelse har koncentrerats till Finland. Ny affärsrörelsestrategi OPC:s förvaltningsråd fastställde i juni den affärsrörelsestrategi som bestämmer riktlinjerna för utvecklingen av OP-Pohjola-gruppen på lång sikt. I den nya strategin integreras skadeförsäkringsrörelsen för första gången på det strategiska planet att ingå i den omfattande finansgruppshelheten. 17
OP-Pohjola-gruppens existensberättigande utgår från ägarkundernas och kundernas fördel. Gruppens grunduppgift, värden, mål och kundlöfte förblev desamma. Gruppens framgångsfaktorer sammanfattas i fem konkurrensfördelar: övergripande finanstjänster, de bästa koncentreringsförmånerna, nära kunden, kooperativ grund och finländsk. En djupare integrering av bank- och skadeförsäkringsrörelsen utgör i strategin den centrala hörnstenen för affärsrörelsen och källan till tillväxt. I den nya strategin fastställs också tydligare än förut OP-Pohjola-gruppens mål inom företagskundrörelsen. Gruppens mål är att det i varje landskap ska finnas minst en andelsbank med tillräcklig servicekapacitet och som är kapabel att utveckla landskapets livskraft samt att erbjuda tjänster för också krävande behov hos både privatkunder och företagskunder. Gruppens goda kapitaltäckning ger en stark grund för utveckling av och tillväxt i affärsrörelsen. Gruppen förhåller sig fortfarande moderat till risktagning. Finansgruppens mål är att vara minst lika effektiv i verksamheten som huvudkonkurrenterna. I samband med strategin preciserades också OP-Pohjola-gruppens ekonomiska mål på lång sikt. Målen fastställdes för att säkra finansgruppens verksamhetsförutsättningar på lång sikt. De har inte anpassats till den rådande ekonomiska miljön. Mål har på grupplanet ställts för riskhanteringsförmågan, lönsamheten och effektiviteten. Målet för riskhanteringsförmågan på lång sikt är att kapitaltäckningen är 1,5 beräknat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (kapitaltäckning enligt konglomeratlagen). I fråga om lönsamhet är målet 17 % avkastning beräknat på det riskbaserade ekonomiska kapitalet. På finansgruppsnivå mäts effektiviteten med skillnaden i tillväxten för intäkter och kostnader. Målet är att intäkterna kontinuerligt växer snabbare än kostnaderna. OP-Pohjola-gruppens framgångsmätare 2009: 2008 2009 Mål Kapitaltäckning enligt konglomeratlagen 1,40 1,58 1,5 Avkastning på ekonomiskt kapital, % (12 mån. glidande) 10,0 % 12,7 % 17 % Tillväxtdifferensen mellan intäkter och kostnader, %-enheter (12 mån. glidande) -28,8 %-enh. 11,7 %-enh. > 0 %-enh. FÖRÄNDRINGAR I OP-POHJOLA-GRUPPENS STRUKTUR I OP-Pohjola-gruppens bokslut konsolideras 220 andelsbanker (227), OPC-koncernen och Andelsbankernas Ömsesidiga Försäkringsbolag. Kuusjoen Osuuspankki, Kiikalan Rekijoen Osuuspankki, Kiskon Osuuspankki, Perniön Osuuspankki och Salon Seudun Osuuspankki fusionerades och bildade genom en kombinationsfusion nya Salon Osuuspankki. Lieksan Osuuspankki, Nurmeksen Osuuspankki och Valtimon Osuuspankki bildade genom en kombinationsfusion Pielisen Osuuspankki. Fusionerna infördes i handelsregistret 30.4.2009.Kärsämäen Osuuspankki fusionerade sig med Haapaveden Osuuspankki 31.12.2009. Kiukaisten Osuuspankki och Hinnerjoen Osuuspankki har beslutat fusionera sig med Euran Osuuspankki. Den planerade fusionsdagen är 30.6.2010. OPC erbjöd i december 2008 sina medlemsandelsbanker att teckna en placering i OPC:s tilläggsandelskapital. Teckningstiden upphörde 2.2.2009 och vid emissionen tecknades tilläggsandelskapital för totalt 444 miljoner euro. Pohjola Finance Ab fusionerades med sitt moderbolag Pohjola Bank Abp 30.9.2009. 18
ÄGARKUNDER OCH KUNDER Vid slutet av december hade andelsbankerna 1 266 000 ägarkunder, dvs. 36 000 fler än ett år tidigare. Andelsbankerna och Helsingfors OP Bank Abp, som verkar i huvudstadsregionen, hade totalt 1 098 000 OP-bonuskunder vid slutet av december. Värdet av den bonus som OP-bonuskunderna samlat på basis av koncentreringen av sina bankärenden var totalt 142 miljoner euro, dvs. 7,7 % större än ett år tidigare. Den bonus som ägarkunderna samlat har redovisats i OP-Pohjola-gruppens resultaträkning i posten "Återföringar till ägarkunder". OP-bonuskunderna använde i januari december bonus för banktjänster för totalt 67 miljoner euro (56) och för Pohjolas skadeförsäkringspremier 58 miljoner euro (17). Under året har bonus använts för över 914 000 försäkringsräkningar. Av räkningarna betalades 24,9 % helt och hållet med OP-bonus. Antalet kunder i OP-Pohjola-gruppen i Finland var vid slutet av december 4 134 000. Antalet privatkunder var 3 721 000 och antalet företagskunder 413 000. Dessutom har OP-Pohjolagruppen totalt cirka 200 000 skadeförsäkringskunder i Baltikum. I Finland ökade antalet gemensamma kunder inom bank- och skadeförsäkringsrörelsen tack vare korsförsäljningen från december föregående år med 74 000 till 1 067 000. Vid slutet av december var antalet preferenskundshushåll 425 000. Antalet preferenskundshushåll ökade under året med 35 400. Över hälften av preferenskundshushållen har koncentrerat sina bankärenden till andelsbankerna. Enligt den enkät som görs regelbundet överskred andelen privatpersoner som använder en bank som ingår i OP-Pohjola-gruppen som sin huvudsakliga bank hösten 2009 för första gången gränsen 40 %. Skillnaden till följande stora bankgrupp växte redan till 9 %-enheter. PERSONAL OCH BELÖNING Vid slutet av december hade OP-Pohjola-gruppen 12 504 anställda, vilket är 248 färre än vid slutet av 2008. Till OP-Pohjola-gruppens personalfond hör cirka 94 % av OP-Pohjola-gruppens personal. Vid sidan av OP-Personalfonden används också ledningens belöningssystem på lång sikt. OPC:S FÖRVALTNING OPC är centralinstitut för sammanslutningen av andelsbanker, OPC-koncernens moderföretag samt företaget i toppen av det finans- och försäkringskonglomerat som utgörs av OP-Pohjolagruppen. OPC fungerar som utvecklings- och servicecentral för hela OP-Pohjola-gruppen, som en strategisk ägarsammanslutning samt som det centralinstitut som svarar för gruppstyrning och tillsyn. OPC:s andelsstämma hölls 27.3.2009. Till nya ledamöter i förvaltningsrådet valdes för perioden 2009 2012 verkställande direktör Kari Manninen, professor Jarmo Partanen, forstmästare Jorma Vierula, verkställande direktör Tomi Korpisaari, professor Paavo Pelkonen, landskapsrådet Jorma Pitkälä och verkställande direktör Jarmo Tuovinen. Dessutom valdes i stället för verkställande direktör Jari Laaksonen verkställande direktör Leif Laine för en period som upphör 2011. Förvaltningsrådet har sammanlagt 34 ledamöter. Förvaltningsrådet valde vid sitt konstituerande möte idrottsrådet Paavo Haapakoski till ordförande. Till vice ordföranden valdes professor Jaakko Pehkonen och verkställande direktör Jukka Hulkkonen. Till OPC:s och OP-Pohjola-gruppens revisor för räkenskapsåret 2009 valdes CGRsammanslutningen KPMG Oy Ab. 19
Information om direktionsledamöternas anställning OPC:s förvaltningsråd besluter om lönen, arvoden och övriga förmåner för OP-Pohjola-gruppens chefdirektör, OPC:s verkställande direktör och de övriga ledamöterna samt suppleanterna av OPC:s direktion. Villkoren för varje direktionsledamots samt suppleants tjänsteförhållande har fastställts i ett skriftligt direktörsavtal som förvaltningsrådet har godkänt. Chefdirektören fick 2009 totalt 830 914 euro i penninglön och arvoden samt naturaförmåner för 32 764 euro, dvs. totalt 863 678 euro. De övriga direktionsledamöternas och suppleanternas löner och arvoden var 2 560 829 euro samt naturaförmånerna 120 809 euro, dvs. totalt 2 681 630 euro. Chefdirektörens pensionsålder är 62 år. Pensionsåldern för de övriga direktionsledamöterna och suppleanterna är 63 år. Pensionsförmånerna bestäms i enlighet med pensionslagarna och OP- Pohjola-gruppens egna pensionssystem. Uppsägningstiden är för både ovan nämnda personer och arbetsgivaren högst 6 månader. Utöver ett avgångsvederlag för uppsägningstiden betalas till dem en summa som motsvarar penninglönen för 12 månader. INVESTERINGAR OCH TJÄNSTEUTVECKLING OPC och dess dotterföretag svarar för utvecklingen av OP-Pohjola-gruppens tjänster. Av totalkostnaderna på 78 miljoner euro för tjänsteutvecklingen består en betydande del av ICTinvesteringar och definitioner i anslutning till dem. Av de här kostnaderna var ICT-investeringar som aktiverats i balansräkningen under räkenskapsåret 46 miljoner euro (43). Av de här investeringarna ansluter sig 31 miljoner euro (26) till bank- och placeringsrörelsen, 9 miljoner euro (11) till skadeförsäkringsrörelsen och 6 miljoner euro (6) till livförsäkringsrörelsen. Solidariskt ansvar och gemensam trygghet Enligt lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform består sammanslutningen av andelsbanker av sammanslutningens centralinstitut (OP-Centralen anl, dvs. OPC), centralinstitutets medlemskreditinstitut och de företag som hör till deras finansiella företagsgrupper. Sammanslutningen av andelsbanker övervakas konsoliderat. OPC och dess medlemsbanker svarar i sista hand för varandras skulder och förbindelser. Vid slutet av räkenskapsperioden utgjordes OPC:s medlemmar av OP-Pohjola-gruppens 220 andelsbanker samt Pohjola Bank Abp, Helsingfors OP Bank Abp, OP-Bostadslånebanken Abp och OP- Kotipankki Oyj. OP-Pohjola-gruppens försäkringsbolag omfattas inte av det solidariska ansvaret. De inlåningsbanker som hör till OP-Pohjola-gruppen, dvs. andelsbankerna, Pohjola Bank Abp, Helsingfors OP Bank Abp och OP-Kotipankki Oyj, betraktas vad gäller insättningsgarantin som en enda bank. Också enligt lagstiftningen om ersättningsfonden för investerare betraktas OP-Pohjolagruppen som en enda bank i fråga om investerarskyddet. UTSIKTER FÖR 2010 Efter att den djupaste ekonomiska krisen på decennier började världsekonomin i fjol tack vare centralbankernas åtgärder och statliga stimulansåtgärder växa något. Man räknar med den ekonomiska tillväxten fortsätter långsamt 2010. Också om effekterna av den ekonomiska krisen på den finländska totalproduktionen var större än i genomsnitt, beräknas också den finländska ekonomin ha börjat växa under slutet av 2009. Trots vändningen i ekonomin och stabiliseringen på finansmarknaden finns det fortfarande en större osäkerhet än normalt i anslutning till bedömningen av den kommande ekonomiska utvecklingen. Under 2010 försvagades resultatutvecklingen inom finansbranschen av en långsammare tillväxt, av exceptionellt låga räntor samt av att kreditförlusterna låg på en högre nivå. OP-Pohjolagruppens resultat före skatt 2010 uppskattas bli ungefär densamma som ett år tidigare. Den största osäkerheten i uppskattningen finns i anslutning till utvecklingen hos kreditförlusterna, räntorna och omvärlden. 20