Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu
Processmodellen CERO CERO är utvecklat för att hantera en energisektor med stor komplexitet: a) resbeteende behöver modelleras explicit b) skräddarsydda cost benefit analyser c) verktyg för benchmarking underlättar spridning av best practice Nätverk av expertkonsulter och forskare som stödjer processen från ett tvärvetenskapligt perspektiv Statistiker Ekonomer Miljökonsulter Beteendevetare Travel managers Förändringsledning Markus Robért, Forskare vid KTH har utvecklat CERO i sin doktorsavhandling
En strategisk klimatmodell för resor som utvecklats inom stora organisationer
Ekonomi och klimat hänger ihop - plocka lågt hängande frukter först för att skapa lönsamhet i klimatarbetet! CERO kartlägger sambandet utsläpp-reskostnader baserat på data från medarbetarnas resor i Landstinget
CERO-analysen bygger på backcasting 2 3 1
Ambitiöst klimatmål, behov av handlingsplan! delmål om 20% CO 2 -reduktion under 2011 fossilbränslefritt till år 2030
Kartläggning - Pendlingsresor med bil är den klart dominerande utsläppsposten - Klimatmål realistiskt om pendlingsresor inkluderas (störst potential) Årligt CO2-utsläpp (ton) 7000 6500 6000 5500 5000 A A. Arbetspendling bil 4500 B. Arbetspendling övrigt 4000 C. Tjänsteresor bil 3500 D. Tjänsteresor flyg 3000 E. Tjänsteresor tåg 2500 2000 Totalt 1500 1000 C 500 D <10 EB <10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 Reskostnad (milj. kr)
Bra utgångsläge för kommande åtgärdsprocess!
Skäl 1: Gott stöd bland medarbetarna 60 % av medarbetarna upplever att det finns potential att effektivisera tjänsteresandet
Skäl 2: Förändringsbenägenhet finns (ca 2/3)
Hur väl instämmer du i följande påståenden... - procent (1) Instämmer inte alls 2 (3) Varken eller 4 (5) Instämmer helt Ingen uppfattning Min kännedom om Landstinget i Kalmar läns miljömål är god 13 21 29 15 8 13 Min kännedom om Landstinget i Kalmar läns reseriktlinjer är god 17 23 27 12 6 16
Skäl 3: Resvanor och motionsvanor hänger ihop -Hälsomedveten personal i Landstinget! Fysiskt aktiv arbetspendling påverkar: halverad risk för hjärt-/kärlsjukdomar 30-50 % lägre risk för typ 2 diabetes motverkar höga blodfetter och högt blodtryck motverkar övervikt och fetma (Folkhälsoinstitutet, 2007; Department of Health; Hemmingsson, et al., 2005)
Skäl 4: Guld och gröna skogar i potten! Klimatmål 20% -regionalt föredöme Besparingspotential >5 Mkr/år
Från klimatmål till mål för åtgärder %CO2 = ) ( 1 ˆ 2 1 1 1 1,2 j i j i i j i j i j m j im j im t j u u s N s u Y X
Besluts- och processledningsunderlag: smörgåsbord av 1% CO2-reduktioner Effektivisera tjänsteresor med landstingsbilar med ruttoptimering alternativt utökad samåkning. Via reseplanering s.k. ruttoptimering alternativt ökad samåkning, krävs att i genomsnitt ca 9 % av tjänsteresorna med landstingsbil elimineras. Då reduceras CO 2 -utsläppen med ca 1 %. Kostnadssänkning efter denna åtgärd 1 330 000 kronor. Effektivisera tjänsteresor med landstingsbilar med virtuella mötesformer. Genom att i genomsnitt ca 9 % av tjänsteresorna med landstingsbilar (personbilar) ersätts med virtuella IT-möten (telefonmöten, videokonferens, webbmeeting, etc.) reduceras CO 2 -utsläppen med 1%. Kostnadssänkning efter denna åtgärd 1 330 000 kronor. Ersätt tjänsteresor med privata bilar till virtuella mötesformer. Alla möten behöver inte genomföras genom att träffas personligen. Om i genomsnitt ca 42 % av alla tjänsteresor med privatbil ersätts av virtuella IT-möten (telefonmöten, videokonferens, webbmeeting, etc.) reduceras CO 2 -utsläppen med ca 1 %. Kostnadssänkning efter denna åtgärd 1 250 000 kronor. Genomför en fortsatt övergång till miljöbilar bland landstingets bilar. För att reducera CO 2- utsläppen med ca 1 % behöver alla bilar av årsmodell 2004 eller äldre, 77 bilar, bytas till miljöbilar med utsläpp på högst 120 g CO 2 /km. Om alla icke miljöbilar > 120 g CO 2 /km, 193 bilar av totalt 309 bilar, byts till miljöbilar blir minskningen 2,7 %. Kostnadsförändring ej beräknad. Ersätt tjänsteresor med landstingets bilar med kollektiva färdmedel via företagskort hos landstinget. Om i genomsnitt 13 % av tjänsteresorna med landstingets bilar ersätts av resor med kollektiva färdmedel reduceras CO 2 -utsläppen med ca 1 %. Beroende på avsaknad av uppgifter om förarfrekvens och körprofiler är den tillkommande kostnaden för företagskort ej beräknad. Kostnadsförändring ej beräknad. Ersätt tjänsteresor med privata bilar med kollektiva färdmedel via företagskort hos landstinget. Om i genomsnitt 51 % av tjänsteresorna med privatbilar ersätts av resor med kollektiva färdmedel reduceras CO 2 -utsläppen med ca 1 %. Nedanstående kostnadssänkning är beräknad efter bortfallande utbetalda milersättningar och tillkommande kostnader för motsvarande bilförares resor med kollektivtrafik.. Kostnadssänkning efter denna åtgärd 770 000 kronor. Ersätt tjänsteresor med privata icke miljöbilar med miljöpoolbilar. Om i genomsnitt 79 % av tjänsteresorna som utförs med privatbilar byts ut mot miljöbilar via landstingets bilpooler uppnås 1 % reduktion av CO 2 -utsläppen. Berör nära 100 % av förarna. (Poolbils kostnad antas till motsvarande nuvarande snittkostnad) Kostnadssänkning efter denna åtgärd 350 000 kronor. Ersätt tjänsteresor med privata icke miljöbilar till privata miljöbilar. Om i genomsnitt 97 % av tjänsteresorna som utförs med privatbilar ersätts av miljöbilar uppnås 1 % reduktion av CO 2 -utsläppen. Berör i det närmaste 100 % av förarna. Kostnadsförändring ej beräknad. Ersätt tjänsteresor med flyg till virtuella mötesformer. Om i genomsnitt 75 % av landstingets utrikes flygresor ersätts av virtuella IT-mötesformer (videokonferens, webbmeeting, etc.) uppnås en reduktion av CO 2 -utsläppen med 1 %. Kostnadssänkning efter denna åtgärd 270 000 kronor. Res med tåg istället för flyg. Om i genomsnitt 18 % av resorna med inrikes flyg ersätts av tåg reduceras CO 2 -utsläppen med 1 %. Kostnadssänkning efter denna åtgärd 420 000 kronor.
Exempel på ett reduktionspaket för 2020 baserat på smörgåsbordet: - 20% CO 2 -reduktion och 5,3 Mkr/år i besparing
Vad händer nu
Från teoretiskt beslutsunderlag till verklighet 1 Projektstart och målformulering 2 Datainsamling och beslutsunderlag CERO-processen Steg 3 och 4 4 Uppföljning och resultatspridning 3 Åtgärder och förändringsledning
Från reduktionspaket till åtgärder Behov av interaktiva Tjänsteresor rese/mötesbokningssystem? Fullfölj övergång till miljöbil enligt plan Vilka medarbetare skall tillåtas distansarbete? Effektivisera tjänsteresor med landstingsbilar via ruttoptimering alternativt utökad samåkning Effektivisera tjänsteresor med landstingsbilar via virtuella mötesformer Fullständig övergång av landstingets bilar till miljöbilar Andel av resp. färdmedel som byts CO 2 reduktion Kostnadssänkning Mkr/år 9 % 1 % 1,3 9 % 1 % 1,3* 193 bilar (63 %) 3 % Landstingsbilar mot kollektivtrafik 13 % 1 % Flyg - inrikes - res med tåg istället 18 % 1 % 0,4 Flyg - utrikes mot virtuella möten 75 % 1 % 0,3* Privatbilar mot virtuella möten 42 % 1 % 1,2 Privatbilar mot kollektivtrafik 51 % 1 % 0,8 När restiden är längre än mötet tillämpas resfria möten Alternativ arbetspendling Antal anställda som byter CO 2 - reduktion Bil mot kollektiva färdmedel 276 bilister (8 %) 4 % Tåg för längst resväg 22 långdistansbilister (<1 %) 2 % Distansarbetsavtal för längst resväg 50 långdistansbilister (1 %) 1 % Korta bilresor (<5km) mot 233 bilister (6 %) 1 % cykel/gång/samåkning Privatbil byts mot miljöbil 116 bilister (3 %) 1 % Utbildning i ECO driving 496 bilister (13 %) 1 % Totalt Ca 20 % 5,3 Mkr/år Hur kan medarbetarnas bilval påverkas positivt? Utsläppskompensation för flyg subventionerar tåg och virtuella mötesformer Inrikes flygresor tillåts endast i undantagsfall Vem driver processen med kollektivtrafiken?
Nästa steg i CERO-processen Framtida organisation av processen? Selekteringsprocess i smörgåsbordet? Workshopövningar, chefsutbildningar, tävlingar,... Samverkan/dialog med övriga aktörer KLT, Trafikverket, Energikontoret, övriga landsting, media...