Äldre idag och i morgon. Elisabet Rothenberg, biträdande professor, Kristianstad Högskola Docent, Sahlgrenska Akademin

Relevanta dokument
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Hälsa historiskt perspektiv

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Fler äldre-äldre i vården

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

God mat för äldre Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Aborter i Sverige 2008 januari juni


Stillasittande & ohälsa

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Från epidemiologi till klinik SpAScania

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Fysisk aktivitet och hjärnan

Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Hur aktiva är vuxna?

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Spel(ar)kultur. Spelfortbildning april Matilda Ståhl Åbo Akademi

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Falls and dizziness in frail older people

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

En guidad tur i kostdjungeln

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Mis/trusting Open Access JUTTA

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Typografi, text & designperspektiv

Aborter i Sverige 2001 januari december

Prevention och behandling vid

IT-stöd i ambulanssjukvården i England. Rikard Hellqvist - Metis Forum

Miljøbetydningen av emballasje vs. det emballerte produktet? Helén Williams Karlstads universitet

Transkript:

Äldre idag och i morgon Elisabet Rothenberg, biträdande professor, Kristianstad Högskola Docent, Sahlgrenska Akademin elisabet.rothenberg@hkr.se

Fördjupningslitteratur E Rothenberg 2

Sammanfattning Äldre har blivit längre friskare och kanske yngre? Kommer detta att fortsätta? Ja men

Medellivslängd efter kön 1960 2014 och prognos 2015 2060 2015 84 år för kv, drygt 80 år för m 2060 89 år för kv, nästan 87 år för m Från 2001 till 2015 har andelen äldre ökat från 1,53 till 1,91 miljoner

Resten av världen 2000-2050, beräknas andelen av världens befolkning 60+ öka från 11% till 22% En ökning från 605 miljoner till 2 miljarder WHO

Medellivslängdens ökning dödligheten minskar bland dem 65+ ffa beroende på att dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, minskar bland äldre stora skillnader relaterade till utbildning mäns medellivslängd ökar mer än kvinnor SCB

Ojämlikhet i hälsa relaterad till socioeconomisk status Med högre utbildning: Lever drygt 5 år längre (vs låg utb vid 30 år) Mindre non-communicable disease (NCD) Bättre levnadsvanor Mer fysiskt aktiva Minder fetma Minder rökning (låg utb 3 ggr fler rökare) Bättre matvanor Public Health Agency of Sweden 2016

Life style

Fakta om äldreomsorg 31% av 80+ har hemtjänst 72.000 har matdistribution varav nästa 54.000 är 80+ 17% av 80+ bor i särskilt boende. De mest sjuka äldre är ca 300 000 personer 65+: har antingen 25 eller fler timmar hemtjänst/mån, bor i särskilt boende och/eller har omfattande sjukvårdsinsatser SCB 2015

Vem är gammal? Pension vid 65 Många blir över 100 år Äldre omfattar mer än en generation Fler friska Sjuklighet ökar med åldern Sjukdom förändrar och försvårar Stora individuella skillnader Det som är viktigt är funktion

Upplevd hälsa (%) 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Bra hälsa Dålig hälsa Långvarig sjukdom 20,0 10,0 0,0 55-64 år 65-74 år 75-84 år 85+ år ULF 2014-2015

Äldre och åldrande i förändring

Functional disability and ability 75-yrs: 2 Swedish cohorts born 30 yrs apart 1976 77 and 2005 06 Later born cohorts compared with earlier cohorts are less dependent in self-care tasks and household management. are more successful in engaging in valued activities feel healthier (and also are healthier) more satisfied with social contacts higher proportion going on international and domestic holiday travels, and involved in different associations higher proportion using cars H Falk et la Age and Ageing 2014; 43: 636 641 doi: 10.1093/ageing/afu018

Antropometri i fem 70-års kohorter H70 Kvinnor Män 1971 n=181 1981 n=129 1993 n=130 2000 n=318 2015 n=374 1971 n=179 1981 n=132 1993 n=58 2000 n=232 2015 n=443 Vikt (kg) 68 69 69 71 70 77 77 84 83 83 Längd (cm) 161 160 162 162 165 174 173 177 176 179 BMI (kg/m 2 ) 26,3 27,1 26,1 26,1 26 25,6 25,8 26,9 26,9 26 The geronological and geriatric population studies H70 in Gothenburg

Preliminära data H70 & H85 Kvinnor Män 2015 H70 kv H85 kv H70 m H85 m n=443 n=120 n=374 n= 80 Energy (kcal) 2021 1914 2348 2203 Protein (g) 84 74 95 83 Kolh (g) 204 204 235 238 Fett (g) 84 81 95 89 Alkohol (g) 8,7 3,4 16,5 7,4 Fiber (g) 25 22 26,6 23 Vit D (ug) 8,4 7,3 9,5 8,9 Ca (mg) 1033 978 1057 970 Vit C (mg) 153 129 127 118

Trends in food habits 70-yr-old cohorts More fruit och vegetables whole grain pasta alcohole Less white bread full fat dairy poatoes The geronological and geriatric population studies H70 in Gothenburg

Body Composition and Physical Function in Healthy Community-dwelling Older Adults in Sweden A Cross-sectional Study A. Lindblad 1, S.Dahlin-Ivanoff 2, I.Bosaeus 1, E.Rothenberg 1 1 Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition, 2 Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation Conclusion Healthy population (mean age 86.5 yrs) Well preserved FFM and hand grip strength Lindblad, A., et al., BODY COMPOSITION AND HAND GRIP STRENGTH IN HEALTHY COMMUNITY-DWELLING OLDER ADULTS IN SWEDEN. Journal of Aging Research & Clinical Practice, 2015. 4(1): p. 54-58.

Preferences, needs and attitudes regarding food habits and meal patterns among community-dwelling older adults a cross-sectional survey This very old population (90 yrs) shows good health evident by nutritional status and meal patterns. A majority (both sex) preferred and managed planning, acquiring and cooking food independently But women taking a greater responsibility Very few would consider convenience meals home delivered and would never use the computer. A great proportion was interested in testing new flavors. Need for accessible containers with readable labels showing the importance for industry to adapt packaging for this age group.

Äldre och medier Ingår inte i marknadsundersökningar sällan tidiga adopters intressanta av nya produkter. I ett senare skede blir tekniken intressant bland äldre. inte längre kommersiellt intressanta. Riktigt gamla eller sjuka åter intressanta som teknikanvändare utifrån vårdapparatens perspektiv. I EU-statistiken är gränsen >75år Äldre svenskar och Internet 2010

Äldre svenskar och Internet 2010 Författare: Olle Findahl Utgivare:.SE (Stiftelsen for Internetinfrastruktur)

Dator och internet (%) 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 55-64 år 65-74 år 75-84 år 85+ år 30,0 20,0 10,0 0,0 Dator i hemmet Tillgång internet Använder inte alls Använder ibland ULF 2014-2015

Pensionärerna och internet 2014

Vad används internet till? Vanligast att söka information och hjälp för praktiska vardagssaker kartor, vägbeskrivningar, adresser och tidtabeller skiljer äldre från yngre När man vill hitta information om resor och för att se vad som säljs och köps. Andelarna är ganska hög upp i 80-års åldern Också aktiva för att söka fakta när det gäller hobbies och specialintressen, kultur, litteratur, vetenskap och samhällsinformation.

Framtiden

Samma trend surfplatta Pensionärerna och internet 2014

Pensionärerna och internet 2014

Internet och äldre Hinder för användning handlar ffa om bristande kunskap Skäl till att inte ha internet bristande intresse (63% av alla tillfrågade) Digitala klyftor större bland äldre Utbildning Inkomst Kön Rapport om pensionärerna och internet är en fördjupning av Svenskarna och internet 2014 och baserar sig på den datainsamling som gjordes under första halvåret 2014. Totalt intervjuades 3014 personer varav 310 var i åldern 66-75 år och 277 var 76 år eller äldre. För mer uppgifter om metod, urval, bortfall et cetera. se Svenskarna och internet 2014. www.soi2014.se

Mobil men inte smart 89% 65+ har mobil (2014) 66-75 år 31% smart 75+ 9% Tot bef 73% 18% använder den för internet 66-75 år 97% har mobil o 3 av 4 skickar SMS Pensionärerna och internet 2014

Framtidsperspektiv på åldrande Lever längre Väl utbilade Hälsomedvetna Arbetar längre God ekonomi Ökad använding IT-teknik Individualister, kritiskt tänkande

Men - utmaningar för framtiden Ojämlikhet i hälsa icke-kommuniserbara sjukdomar Att sluta gapet i hälsa Behov av preventiva åtgärder Evidensbaserad riktlinjer för healthy ageing Nutrition och fysisk aktivitet Kompentsförsörjning - ekonomi I slutet av livet är många multisjuka