Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Relevanta dokument
VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

Aspeflo om Autism.

Kommunikation. MOTTAGARE (receptiv) Överföra/uttrycka ta emot och tolka budskap samt svara i sociala situationer

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Att leva i en annorlunda värld

Om autism information för föräldrar

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Sociala berättelser och seriesamtal

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Kommunicera hur svårt kan det vara?

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Autism en introduktion

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

En likvärdig utbildning för alla

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Kartläggningsformulär (bilagor ur boken Aspeflo om Autism)

Seriesamtal och sociala berättelser

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

SET. Social Emotionell Träning.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation

Autismspektrumtillstånd

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Kommunikationskarnevalen

Om autism information för föräldrar

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Lokal Pedagogisk Plan

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Arbetsplan. Killingens förskola

Seriesamtal och sociala berättelser

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Stödjande observationer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Opalens måldokument 2010/2011

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Autismspektrumtillstånd AST

Råd och stöd kring vardagssituationer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Körlings ord: Lärare välkomnar, värnar och vill

Broskolans röda tråd i Svenska

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Moderna språk. Ämnets syfte

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Kvalitetsberättelse

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

När föräldern har kognitiva svårigheter

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Transkript:

Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina egna förutsättningar. Oavsätt grad och art av funktionsnedsättning är det en grundläggande rättighet. Därför är det av stor vikt att ge stöd i att utveckla: Möjligheter för Kommunikation. 2 Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor Sker hela tiden På olika sätt Förmedling av känslor, avsikter, kunskap. 1

Kommunikation kan vara: Expressivt: (Det man säger och förmedlar till någon annan). 1. Riktar till rätt person. Bedöm!!!!! 2. Påbörjar och avslutar. 3. Rätt sammanhang situation. 4. Språk användning - röststyrka Receptivt (Det man tar emot och förstår) 1. Lyssnar och förstår. 2. Väntar på sin tur. Bedöm!!!!! 3. Svarar relevant. Mål Skapa förutsättningar för att personen ska kunna förmedla sina behov Skapa förutsättningar för att personen ska kunna Ta emot och förstå information 17-10-26 5 Kommunikationssvårigheter vid autismspektrumtillstånd Förstår inget missuppfattar Talar inte talar ekotalar Begränsad kommunikativ användning av språket Tar sällan initiativ till kommunikation Vissa begrepp särskilt svåra Specifik betydelse av ord Konkret tolkning Svårt tolka/använda feedback-signaler i samtal Svårt förstå/reparera missförstånd 2

Olika kommunikationssätt Skriker Drar i handen Pekar Ger föremål eller bild Tecknar Talar Skriver Kommunikativa funktioner- Varför kommunicera personen? Funktion Begära föremål Begära aktivitet Begära hjälp Protestera Kommentera, berätta Besvara frågor Ställa frågor Konsekvens Få tillgång till föremål Få göra aktivitet Få hjälp Slippa obehag Få social reaktion Få social reaktion Få information Begära Ser film på hylla pekar Får film 3

Svåra kommunikativa situationer för personer med AST Att hälsa på folk. Att påbörja ett samtal. Att småprata. Att be om hjälp och tala om vad man vill ha. Att berätta och ställa frågor. Att anpassa sig till samtalspartnern. Att förstå utifrån sammanhanget. Att förstå och använda kroppsspråk, mimik och gester. Att svara på öppna frågor. Att avsluta ett samtal. Vad säger han/hon? Kom hit!/ Hjälp mig! Jag har ont!/ Jag orkar inte! Jag vill ha Jag vill göra Jag vill inte/ Jag är färdig! När?, Var? Hur?, Varför? Autism och sammanhangsblindhet Hur hälsar man på en annan person? Hur säger man när man inte vill vara med? Det beror på 4

Vad förstår han/hon? Lite/enstaka ord? Mer än vi tror? Ingenting? Allt? Att tala eller inte tala? Tala I en aktivitet för att dela upplevelse För att bekräfta/sätta ord på en upplevelse/ erfarenhet/känsla I en tal eller språkövningssituation Men ställ inte frågor - använd ifyllnadsstrategi! Tala inte När personen själv försöker förstå vad han/hon ska göra För att korrigera eller förklara missförstånd eller reda ut svåra situationer När du märker att personen är stressad eller orolig Fungerande stöd förutsätter: Kunskap förståelse Empati självinsikt Nyfikenhet intresse Fantasi kreativa lösningar Samarbete ödmjukhet 5

Se över utformningen av dagens aktiviteter lockar de till kommunikation? Vad tittar vi efter? Innehåll Funktion Varför? Form Sammanhang Form = Hur? Ljud/skrik/utbrott/ Kroppsspråk/gester/Mimik/ föremål/bilder/ Teckenspråkskrivet/talade ord Innehåll Vad? Finns ord, gester, föremål, bilder för: situationer, personer, platser, kvaliteter, känslor. Funktion Varför? Begära/avvisa/påkalla uppmärksamhet/kommentera/ informera/uttrycka känslor/sociala fraser Sammanhang = Var? När? Vem?I vilka situationer? Ex. måltid, rast, fritid, arbete, aktiviteter 17-10-26 17 Motivera till kommunikation Skapa anledningar Planera för motivation Kommunikativa frestelser 6

Skapa en kommunikativ miljö Placera önskade föremål inom synhåll men inte nåbara Ge lite i taget sabotera Tillgodose behoven Form Utveckla hjälpmedel för kommunikation Innehåll Funktion Enkelt Sammanhang Finns tillgängligt Meningsfullt Individualiserat Kan användas I många situationer 17-10-26 20 Inlärning Bedöm Prova Alltid pågående process Anpassa 17-10-26 21 7

Inlärning Prova på nya ställen Öva många gånger Hur? Oåtkomliga föremål Skapa behov Lär in en sak I taget 17-10-26 22 Prompting Stöd vid inlärning Minskas successivt Fysiska Visuella Verbala Generalisering Lär in på olika platser Med olika personer Med olika material 8

Autism och AKK Alternativ och kompletterande kommunikation Tecken Bilder Appar Samtalsapparater Kommunikation och samspel Arbeta med kommunikationsgrunderna: Delad positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig påverkan. Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelse-aktiviteter. Locka inte kräva! Uppmuntra all slags kommunikation. Var nära andra som gör positiva saker. Lyssna på protester. Närhet till andra Miljö faktorer som gynnar kommunikation Material/saker som lockar till aktivitet Enkelt material Tillåtande atmosfär Observanta, förutseende och samtidigt inväntande personer i omgivningen 9

Intresse är grunden för lärande vad väcker intresse? Perceptuell upplevelse det som känns, låter, syns, luktar, smakar Meningsfullhet, förutsägbarhet och hanterbarhet det man minns, förstår sig på och kan påverka Förändringar Det andra gör något med Att göra lika som andra Skapa en begriplig och kommunikativt lockande miljö Ge korta, enkla instruktioner verbalt. Använd röst, kroppsspråk och AKK. Skapa en kommunikativt lockande miljö. Förvänta, invänta och tillåt initiativ. Lyssna på protester. Tolka problembeteende som kommunikation. För en visuell dialog Hur kan vi ta reda på vad personen vill, tycker, tänker? Fråga men kanske inte verbalt! Observationer Frågeformulär Betygsätta Utvärdera Prova olika saker 10

Tänk på! Skillnaden mellan att LOCKA/KRÄVA kommunikation! Viktigt att tänka på: Personer med autism behöver visuella ledtrådar som stöd i att förstå: Stöd att se behovet av att kommunicera Stöd att se resultatet av sin kommunikation. Få stöd i idéer om vad man pratar om. Finna ett användbart verktyg 17-10-26 33 Några kommunikativa färdigheter att kartlägga: Förmedlar vad han/hon vill ha/göra? Säger nej? Ber om hjälp? Påkallar uppmärksamhet? Delar känsloupplevelser? Förmedlar hur han/hon mår? Svarar ja/nej? Påbörjar ett samtal? 11

Fortsättning att kartlägga: Svarar på frågor? Ställer frågor? Kan avsluta ett samtal? Berättar om sånt som har hänt/ska hända? Kan uttrycka Jag vet inte? Kan använda telefon/mobil för att ringa? Kan skriva/maila/chatta för hand/på dator? Kommunicerar med kända/okända människor? Kommunikation - pedagogiska strategier Ge Stöd i att: Ha något att prata om Ett sätt att förmedla sig med. Ett behov att förmedla. Förståelse för att kunna påverka andra. Rikta kommunikationen. Spontant och självständigt. Skapa tillfällen. Ge möjlighet att prova många gånger och i olika situationer Hur Anpassa? Utifrån Bedömning.. Individualisera formen, funktionen och sammanhanget. Lär in något som är användbart. Välj en intressant situation, skapa behov. Prova en sak i taget. Prova på flera ställen Stimulera till kommunikation genom förändringar i miljön. Pedagogiskt förhållningssätt. Förutsägbarhet. Skapa förutsättningar I miljö, i aktivitet, i tid. (Var, när, hur, Varför?) Använd alltid visuella hjälpmedel. Lär personen hur det ska användas. Förståelse. Jag har en plan: Vad är målet med mitt arbete? Hur ska jag gå tillväga? Hur ofta ska det genomföras? Hur många gånger? Av vem och när ska det överföras till ett annat sammanhang? 12

17-10-30 Mål Skapa förutsättningar för att personen ska kunna förmedla sina behov Skapa förutsättningar för att personen ska kunna Ta emot och förstå information 17-10-26 41 SOCIALA FÄRDIGHETSTRAPPAN Glädje Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten. Det är viktigt att kunna skratta åt sina misstag, samtidigt som man lär sig av dem. Skratt smittar! 13

Referenser Svårighet med social kommunika@on, OrdAF Den meningssökande människan, 2006, Lusten ai förstå, 2010, Gärdenfors När tålamodsburken rinner över, Lundkvist, 2003, www.spsm.se Sociala beräielser och seriesamtal, Andersson, 2001 Smarta tankar om starka känslor, Gothia Förlag Kat-kiIet, cat-cit.com, Cortexutbildning.se Argument Förlag och StudentliIeratur, SAM-TAL m.fl. Gra@s bildstöd och informa@on om hjälpmedel och läromedel finns på: www.bildstod.se hip://habilitering.se/stockk www.appstod.se hip://www5.spsm.se/hiialaromedel/ hips://www.youtube.com/user/ckkuppsala Social Thinking www.socialthinking.com Mer information: www.ucautism.se 14