LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv

Relevanta dokument
LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv

SKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen. Michael Uljens Åbo Akademi

Välkomna till Pedersöre

Toppkompetens genom professionellt samarbete

SKUTT ett skolutvecklingsverktyg för att hitta samstämmighet i organisationen

GHs - lärare och personal 2014 (copy) Created at :43

Välkomna till Pedersöre

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Gruppmentorskap. för rektorer. Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram. Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Skolplan för Tierps kommun

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

SKUTT mångprofessionell utveckling av skolans pedagogiska verksamhetskultur FINL ANDSSVENSKT

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Ålands gymnasium Utvärdering för utveckling. Sanna Roos

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Visioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

Gun Oker-Blom 1

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Revidering av grundskolans läroplan. När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen.

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Läroplansinspiration. Tammerfors

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Vi7 workshop

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVERS INFLYTANDE på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Läsåret

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

LÄROPLAN Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan Mångvetenskapliga lärområden

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:

Vi har inte satt ord på det

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

IKT-plan. Bosgårdsskolan Upprättad Senast reviderad

IKT- och mediepedagogisk plan

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

Arbetsmarknadsförvaltningen Dnr: AMN Bilaga 12 Anbudsgivarens redovisningar om mervärden

Enkät till lärare. 2. Kön: kvinna man. 1. Kommun: Skola: 3. Jag är förskollärare. fritidspedagog. grundskollärare gymnasielärare

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Barn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog

Behöver man pedagogik i bibliotek? Funderingar och erfarenheter Anu Ojaranta , Tammerfors BIBLIOTEKS- PEDAGOGIK

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Leda digitalisering Ale ht17

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Lärare kan totta kai!

Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Futura International Pre-school. Danderyd

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund

Birgitta Högberg. Göteborg 15 april 2009

Transkript:

LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv Michael Uljens och Rolf Sundqvist Toppkompetens 2 UBS, 8.9.2016

LP2016 som utgångspunkt! Nya målsättningar (VARFÖR) Betoning av generella nyckelkompetenser (EU): - Delaktighet, demokrati, kommunikation, hållbarhet, det digitala, multiliteracitet. arbetslivsfokus, vardagskompetens (ansvar för sig själv) Ny tolkning av ämnesinnehåll (VAD) Innehållet inget självändamål också medel att utveckla generella kompetenser. Mot fenomenorienterad undervisning men ämnesbaserad evaluering. Nytt metodbegrepp (HUR) Läroplanen går in på undervisningens hur-fråga: Från individuell undervisningsmetod till kollaborativ verksamhetskultur. Skolans utvecklingsplan en väg till utvecklande verksamhetskultur?

Instrument Att utveckla den pedagogiska verksamhetskulturen SKUTT2 för läraren, rektorn och bildningsdirektören Min Mångsidiga Kompetens - Elevens självvärdering Utvecklingsplan Arbetssätt Benchmarking kommunal och regional samverkan Vill vi och kan vi vara kritiska vänner? 12.9.2016 3

Erfarenheter från SKUTT 2015-16 Skutt har gett ett språk för dialog (rektor-skoldir.) Rektorer ser sig som ledare. Har hjälpt att identifiera utvecklingsområden. Också svåra diskussioner Skutt katalysator. Tidsläggningen kolliderade med LP. Flexibel planering med kommunen nödvändig. Kritisk punkt: från dialog och insikt till handlingsplan. 12.9.2016 4

A. Kommunal nivå Design för interventionsarbetet 2015-2016 Skoldirektörsträff Toppkompetens-seminariet 16-18.9. 2015 i Jyväskylä B. Rektorer REKTORSTRÄFF 1 Presentation av materialet, koppling till skolans verksamhetskultur, förberedelse för bearbetning av resultaten i skolan REKTORSTRÄFF 2 Erfarenheter av bearbetningen av resultaten i skolan, rektors professionalitet, koppling till arbetshandledning, förberedelse för bearbetning av resultaten i skolan REKTORSTRÄFF 3 Skolutveckling eller valfritt tema, hur kan resultaten användas i läroplansarbetet, utvecklingssamtal osv. evaluering av processen. C. Skolnivå Rektorer/lärare SKOLTRÄFF 1 Presentation av resultaten i skolan, diskussioner och bearbetning, (möjlighet till sakkunnigstöd) Skolutvecklingsprocess med rektor och lärare, där SKUTTresultaten kan användas som en grund för arbetet. Processen utformas utgående från hur respektive skola/rektor väljer att jobba med materialet Rektorn i en lärande organisation

Hålligång! Tempo och momentum 12.9.2016 6

SKUTT 2 enkäten på nätet - Hur skall den se ut? - Hur kan den stöda arbetet med verksamhetskulturen? - Kan benchmarking ersätta processledare? Uppgift: Rödpennan går häften bort! Vi arbetar i 7 grupper á 3/grupp Tid: 15 minuter 12.9.2016 7

SKUTT-ENKÄTENS DELOMRÅDEN 1. TOLKNING AV STYRDOKUMENT Nationella läroplanen Styrdokument analys Styrdokument mediering Koherens mellan planer och praktik 2. SAMARBETE REKTOR- SKOLDIREKTÖR Upplevt stöd från skoldirektören Bedömning av skolledningens kunnande och förväntningar Frågor som borde få mera utrymme under möten 3. REKTORS LEDARSKAP Förtroende Ställningstagande Förväntningar Närvaro Etisk medvetenhet Undervisningen Personalens välmående 4. SKOLANS SAMARBETSKULTUR Skolans samarbetskultur Organisatoriskt kunnande Delat ledarskap 7. SAMVERKAN MED OMVÄRLDEN Samverkan med samhället Samverkan med hemmet 5. SKOLANS UNDERVISNINGSKULTUR Undervisningskultur lärarna Undervisningskultur eleverna Elevcentrering Utvärdering 6. SKOLANS UTVECKLINGSKULTUR Mål och visioner Initiativ till skolutveckling Arbetsformer

Min Mångsidiga Kompetens - Elevens självvärdering 12.9.2016 9

Fortsatt skolutvecklingsarbete? Vilka arbetsinstrument skall vi arbeta fram i Svenskfinland? På skolnivå, kommunal nivå? 12.9.2016 10