Åtgärder mot mobbning Trelleborgs kommun Januari 2011 Adrian Göransson, Revisionskonsult Sofie Holmkvist, Revisionskonsult
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund och syfte... 4 2.2 Revisionsfråga... 4 2.3 Metod... 5 3 Iakttagelser... 5 3.1 Vilka system och rutiner finns mot mobbning?... 5 3.2 Hur följs åtgärder mot mobbning upp och hur återrapporteras det till skolnämnden?... 7 3.3 Vilka problemområden avseende mobbning har nämnden identifierat och vilka åtgärder har vidtagits utifrån detta?... 8 3.4 Övrigt... 9 4 Bedömning och rekommendationer... 10 Bilaga 1... 12 Bilaga 2... 13 Bilaga 3... 14 2
1 Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna i Trelleborgs kommun har beslutat om att genomföra en granskning av kommunens arbete med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Granskningens revisionsfråga har varit: Säkerställer skolnämnden att ändamålsenliga åtgärder mot mobbning vidtas? Den sammantagna bedömningen är att nämnden i huvudsak säkerställer att detta sker ändamålsenligt. Bedömningen grundar sig på att det inom skolnämndens verksamhet finns rutiner för hantering och uppföljning av mobbning/diskriminering. Följande förbättringsområden bör dock framhållas: För att öka skolnämndens helhetssyn över mobbnings-/diskrimineringsincidenter bör skolnämnden överväga att upprätta direktiv gällande att dessa incidenter ska registreras i kommunens rapporteringsprogram Flexite. Nämnden bör komplettera den nuvarande föräldrarenkäten med en elevenkät och genom detta stärka elevperspektivet Både Liljeborgsskolan och Vannhögskolan bedöms kunna förbättra sina likabehandlingsplaner så att de till fullo uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Liljeborgsskolan bör säkerställa att alla elever under 2011 orienteras om skolans trivselenkät. Det bör också tas fram en beskrivning för hur eleverna ska involveras i processen med att ta fram och följa upp skolans likabehandlingsplan. Förutom detta bör skolan också precisera när och vem som ska följa upp planen. Vannhögskolan bör fortsättningsvis dokumentera sina kartläggningar i sin likabehandlingsplan. Vidare bör skolan ha en tydligare koppling mellan identifierade behov och det förebyggande arbetet. Även rutinerna för hur planen ska förankras bland eleverna kan förtydligas. 3
2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Varje kommun är enligt bland annat skollagen och läroplanen skyldig att förhindra att elever utsätts för mobbning och andra former av kränkande behandling. Från och med den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta dels i skollagens 14 kapitel och dels i diskrimineringslagens 3 kapitel som rör utbildningsområdet. I såväl den gällande läroplanen, Lpo94, som i den kommande läroplanen, Lgr11, (gäller från och med den 1 juli 2011)) betonas att rektorn har ett särskilt ansvar för att ingen utsätts för diskriminering på skolan. I diskrimineringslagens (2008:567) 3 kapitels 16 fastslås det att: En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vid skolinspektionens uppföljningar av skolornas arbete mot kränkande behandling konstateras ofta att det finns brister i likabehandlingsplanerna i de flesta av rikets kommuner. De vanligaste bristerna är att skolornas likabehandlingsplaner inte i tillräckligt stor utsträckning har tagit upp skolspecifika åtgärder och att eleverna inte involverats i arbetet. De förtroendevalda revisorerna i Trelleborgs kommun har beslutat om att genomföra en granskning av kommunens arbete med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Syftet med föreliggande granskning är att granska vilka planer som finns och vilka åtgärder som kommunen/skolorna vidtar för att främja likabehandling. 2.2 Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer skolnämnden att ändamålsenliga åtgärder mot mobbning vidtas? Kontrollmål: Vilka system och rutiner finns mot mobbning? Hur följs åtgärder mot mobbning upp och hur återrapporteras det till skolnämnden? Vilka problemområden avseende mobbning har nämnden identifierat och vilka åtgärder har vidtagits utifrån detta? 4
2.3 Metod Granskningen genomförs genom dokumentationsgranskning och intervjuer med förvaltningschef, en rektor och en lärare per skola samt två till tre elever per skola. Även dokumentation som rör anmälningar mot kränkande behandling till skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskats. Granskningen har avgränsats till två skolor: Liljeborgsskolan Vannhögskolan Intervjuer Förvaltningschef, Skolförvaltningen Rektor, Liljeborgsskolan Lärare, Liljeborgsskolan Elever (två stycken), Liljeborgsskolan Rektor, Vannhögskolan Lärare, Vannhögskolan Elever (tre stycken), Vannhögskolan Rapporten har varit föremål för sakgranskning. 3 Iakttagelser 3.1 Vilka system och rutiner finns mot mobbning? Det finns ingen central styrning för hur skolorna ska arbeta mot mobbning och diskriminering. Däremot uppger intervjuad förvaltningschef att det för tillfället diskuteras huruvida kommunens grundskolor framgent ska börja arbeta utifrån Olweusprogrammet 1. Utgångspunkten för såväl Liljeborgsskolans som Vannhögskolans arbete mot mobbning/diskriminering liknar varandras och bygger på att det ska finnas goda kommunikationskanaler mellan verksamheternas olika led, dvs. mellan skolledning, arbetslag, lärare och elever. En kanal är skolornas uppsökande verksamhet som ska upptäcka och vidta åtgärder om en elev utsätts för mobbning/diskriminering. Den uppsökande verksamheten bedrivs företrädelsevis av skolornas grupper och team mot mobbning. Liljeborgsskolan. På skolan finns ett elevstödsteam, ett pedagogiskt resursteam och en resursgrupp mot mobbning. Teamen och gruppen har som syfte att stödja arbetslagen i deras elevvårdande samt pedagogiska arbete 2. 1 Olweusprogrammet är ett åtgärdsprogram mot mobbning. Programmet är vetenskapligt utvärderat och positiva effekter har konstaterats, både i form av minskad mobbning och bättre skolklimat. 2 För att se vilka som finns representerade i teamen/gruppen se Bilaga 1. Teamen/gruppen finns dokumenterat i skolans Likabehandlingsplan. 5
Vannhögskolan. Skolan har ett antimobbningsteam kallat Piggelin. I teamet finns lärare och elever från de olika arbetslagen representerade 3. Tanken bakom gruppsammansättningen är att mobbning/diskriminering både ska kunna uppmärksammas från ett lärare- och ett elevperspektiv. Utöver antimobbningsteamet har skolan även ett elevvårdsteam. De rutiner och riktlinjer som skolorna tagit fram för att användas när mobbning/diskriminering inträffar är snarlika och kan beskrivas i termer av olika steg som ska vidtas. När skolornas antimobbningsgrupp får signaler om att en elev utsatts för mobbning/diskriminering är det första steget att kontakta elevens mentor. Som ett andra steg ska mentorn eller antimobbningsteamet tala med uppgiftslämnare, den utsatta och förövaren. Utifrån denna kontakt ska antimobbningsgruppen/mentorn som ett tredje steg bestämma vilken metod som ska användas, hur föräldrarna ska involveras, tidplan för insatserna och om uppföljningssamtal. Redogörelsen från ovan kan schematiskt framställas på följande sätt: Steg 1 Vid signaler om mobbning/diskriminering Steg 2 Mentor/antimobbningsgrupp kontaktar de inblandade Talar med uppgiftslämnare, den mobbade /diskriminerade och mobbarna Steg 3 Mentor/antimobbningsgrupp vidtar lämpliga åtgärder Antimobbningsgrupp kontaktar elevens mentor Informerar om vad som hänt och hur antimobbningsgrupp och mentor ska gå vidare Bestämmer vilken metod som ska användas, hur föräldrar ska involveras och tidplan Går vidare till steg 3 Går vidare till steg 2 Uppföljningssamtal Figur: Översiktligt organisationsschema över Liljeborgsskolans och Vannhögskolans rutiner vid mobbning/diskriminering De intervjuade rektorerna och lärarna anser att rutinerna för att hantera mobbning/diskriminering är väl förankrade bland personal och elever. Däremot uppger de intervjuade att incidenter som 3 Se mer om gruppennssammansättning och uppgifter i Bilaga 2. Teamet finns dokumenterat i skolans Likabehandlingsplan. 6
mobbning/diskriminering, till skillnad från andra tillbud och skador, inte vanligtvis brukar registreras i kommunens rapporteringsprogram Flexite. Under intervjuerna ombads eleverna att reflektera över vilka erfarenheter de har kring mobbning samt kränkningar på sin skola. Samtliga kunde berätta om situationer som de själva eller någon annan elev råkat utför. En följdfråga ställdes huruvida eleverna upplever att skolan agerade korrekt vid incidenten ifråga. Elevernas svar var enhälligt jakande. Sammanfattningsvis kan det lyftas fram att samtliga elever också svarade jakande på frågan huruvida de känner sig trygga i respektive skola. 3.2 Hur följs åtgärder mot mobbning upp och hur återrapporteras det till skolnämnden? Enligt förvaltningschefen sker den övergripande uppföljningen av skolornas arbete mot mobbning genom bland annat ledningsgruppen, där denne och kommunens rektorer finns representerade. Den bild förvaltningschefen fått är att skolorna överlag arbetat framgångsrikt med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling. Förvaltningschefen uppger att denne träffar skolnämnden en gång i månaden och att nämnden därigenom får regelbunden insyn i skolornas arbete mot mobbning och diskriminering. Dessutom följs Liljeborgsskolans och Vannhögskolans likabehandlingsarbete upp i den årliga kvalitetsredovisningen som återrapporteras till nämnden. Förvaltningen har upprättat rutiner för att bland annat följa upp att skolmiljön är tillfredsställande. Vartannat år genomför förvaltningen en enkätundersökning bland föräldrar till skol- och förskolebarn. I undersökningen får föräldrarna bland annat ta ställning till ett par påstående om hur skolan fungerar avseende trygghet och bemötande. Den senaste föräldrarenkäten gjordes år 2009. Resultatet i föräldrarenkäten visar att en övervägande del av föräldrarna till barn i årskurs 6 och 9 anser att påståendet Mitt barn känner sig trygg i klassen stämmer mycket bra eller ganska bra (se Bilaga 3). Denna bild återkom också i föräldrarnas svar på Liljeborgsskolan och Vannhögskolan. På påståendet Klassen fungerar bra tillsammans var svaren dock mer spridda (se Bilaga 3). 20 procent av föräldrarna till barn i årskurs 6 och 21 procent av föräldrarna till barn i årskurs 9 anser att påståendet stämmer ganska eller mycket dåligt. Motsvarande siffror för Liljeborgsskolan var 21 procent i åk. 6 och 27 procent i åk. 9, medan siffrorna för Vannhögskolan var 15 procent i åk 6 och 8 procent i åk 9. När föräldrarna fick besvara påståendet Mitt barn möts av respekt för sin person och känner sig omtyckt blev utfallet att totalt 78 procent av föräldrarna till barn i årskurs 6 anser att det stämmer mycket eller ganska bra, i årskurs 9 var siffran 75 procent (Se Bilaga 3). I stort sett följer också Liljeborgsskolans och Vannhögskolans resultat detta. På Liljeborgsskolan svarade dock 15 procent av föräldrarna till barn i årskurs 9 att påståendet stämde ganska dåligt eller mycket dåligt. För att få perspektiv på hur den psykosociala hälsan bland eleverna i årskurs 6 och 9 förhåller sig mot andra kommuner har granskningen tagit del av Folkhälsoinstitutets (FHI) enkätundersökning av den psykosociala hälsan på samtliga skolor i landet. I denna enkät ställdes bland annat frågan om eleverna visste om någon eller några i klassen var mobbade. Nedan redovisas svaren för Trelleborgs kommun. 7
Ht 2009 Andel Ranking Årskurs 6 8,1 % 69 Årskurs 9 25,5 % 265 Källa: Folkhälsoinstitutet När det gäller årskurs 6 hamnar Trelleborg på plats 69 av 290 kommuner. 8,1 procent av eleverna har uppgett att de känner till någon eller några i klassen som varit mobbade. Motsvarande siffra för årskurs 9 var 25,5, vilket placerade Trelleborg på plats 265 av 290 kommuner. Beträffande resultatet framhåller förvaltningschef och rektorer att frågan avseende mobbning ger en missvisande bild av situationen i skolorna. Vidare uppger de intervjuade att frågan endast belyser huruvida det förekommer mobbning på skolan och inte omfattningen av företeelsen. Förvaltningschefen betonar dock att resultatet tagits på allvar och diskuterats i ledningsgruppen och i nämnden. 3.3 Vilka problemområden avseende mobbning har nämnden identifierat och vilka åtgärder har vidtagits utifrån detta? I granskningen har en genomgång av Liljeborgsskolans och Vannhögskolans likabehandlingsplaner gjorts. Genomgången har gjorts med Skolverkets allmänna råd som grund 4. I dessa anges de olika momenten som bör tas upp i en likabehandlingsplan. Nedan redovisas vilka moment som finns med eller inte i skolornas likabehandlingsplaner. Moment i likabehandlingsplan Liljeborgsskolan Uppfylls? Vannhögskolan Uppfylls? Vision/mål för arbetet Ja Ja Insatser för främjande arbete Ja Ja Kartläggning av verksamhetens behov Delvis Nej Insatser för det förebyggande arbete Ja Ja Rutiner för akuta åtgärder Ja Ja Rutiner för uppföljning Delvis Ja Beskrivning av barns/elevers deltagande Delvis Delvis Liljeborgsskolan. En kartläggning av skolans behov har delvis gjorts. Under vårterminen 2010 har eleverna haft möjlighet att besvara en trivselenkät på skolans hemsida. Detta var första gången som skolan använde sig av enkäter för att kontrollera skolmiljön, tidigare år har trivselfrågor avhandlats vid enskilda möten mellan mentorn och eleven. Därefter har samtalen sammanställts och använts som grund för det förebyggande arbetet. Eftersom enkäten ansågs vara en provenkät upplystes inte eleverna om att den låg ute på hemsidan. Totalt svarade 57 av 530 elever på enkäten. Enligt rektorn är 4 Skolverket, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 8
det planerat att samtliga elever på skolan ska uppmanas att besvara enkäten i början av 2011. Några av de förebyggande insatser som tas upp i skolans likabehandlingsplan är rastvärdssystem, elevråd, klassråd, studieråd. Skolan arbetar också förebyggande genom att skapa gemensamma traditioner bland lärare och elever. Vidare saknar likabehandlingsplanen en beskrivning av hur eleverna ska delta i processen med att ta fram och följa upp planen. Utöver det kan rutinerna för när och av vem som ska följa upp planen förtydligas. Vannhögskolan. Skolans likabehandlingsplan saknar en dokumenterad kartläggning. Eleverna får årligen besvara en trivselenkät. Det är skolans antimobbningsgrupp Piggelin som svarar för arbetet och sammanställningen av enkäten. Triveselenkäten sammanställs klassvis och det finns således ingen skolövergripande sammanställning av svaren. Utöver detta står det i likabehandlingsplanen att skolan ska kartlägga platser där kränkningar ofta uppstår. Emellertid finns ingen av dessa kartläggningars resultat dokumenterade i likabehandlingsplanen. I skolans likabehandlingsplan nämns bland annat antimobbningsteam och kamratstödjare som förbyggande insatser mot mobbning. Det saknas dock en tydlig koppling mellan identifierade behov och insatserna för det förebyggande arbetet. Därutöver saknar likabehandlingsplanen också uppgifter om hur den ska förankras bland eleverna. 3.4 Övrigt Anmälningar till Barn- och elevombudet. Barn- och elevombudet är en avdelning inom Skolinspektionen (som tidigare lydde under Skolverket) dit elever och föräldrar kan anmäla skolhuvudmän (exempelvis kommuner) om de anser att skolan inte gjort tillräckligt för att motverka kränkande behandling. I denna granskning har handlingar som gäller Trelleborgs kommun begärts ut. Mellan år 2009 och 2010 har det sammanlagt inkommit åtta anmälningar. Ett av dessa ärenden avsåg Liljeborgsskolan. Ärendet vid Liljeborgsskolan gällde en situation där en elev ansåg sig kränkt av annan elev. Fallet anmäldes år 2009-02-11 men avskrevs 2009-05-07 efter att skolan ansågs ha vidtagit de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta kränkningar. 9
4 Bedömning och rekommendationer Granskningens revisionsfråga har varit: Säkerställer skolnämnden att ändamålsenliga åtgärder mot mobbning vidtas? Den sammantagna bedömningen är att nämnden i huvudsak säkerställer att detta sker ändamålsenligt. Det bedöms dock finnas en generell förbättringspotential i arbetet mot mobbning/diskriminering. Bedömningen ovan bygger på de iakttagelser som gjorts utifrån granskningens tre kontrollmål. Nedan återges bedömningen för respektive kontrollmål. Vilka system och rutiner finns mot mobbning? Skolornas rutiner mot mobbning/diskriminering bedöms som helhet vara tillfredsställande. Det finns dock utrymme för förbättring. För att öka skolnämndens helhetssyn över mobbnings-/diskrimineringsincidenter bör skolnämnden överväga att upprätta direktiv gällande att dessa incidenter ska registreras i kommunens rapporteringsprogram Flexite. Hur följs åtgärder mot mobbning upp och hur återrapporteras det till skolnämnden? Uppföljningen av skolornas arbete mot mobbning/diskriminering bedöms på ett övergripande plan vara tillräcklig. Nämnden bör emellertid komplettera den nuvarande föräldrarenkäten med en elevenkät och genom detta stärka elevperspektivet. Vilka problemområden avseende mobbning har nämnden identifierat och vilka åtgärder har vidtagits utifrån detta? Skolornas identifiering av problemområden bedöms kunna förbättras. Liljeborgsskolan bör säkerställa att alla elever under 2011 orienteras om skolans trivselenkät. Det bör också tas fram en beskrivning för hur eleverna ska involveras i processen med att ta fram och följa upp skolans likabehandlingsplan. Förutom detta bör skolan också precisera när och vem som ska följa upp likabehandlingsplanen. Vannhögskolan bör fortsättningsvis dokumentera sina kartläggningar i sin likabehandlingsplan. Vidare bör skolan ha en tydligare koppling mellan identifierade behov och det förebyggande arbetet. Även rutinerna för hur planen ska förankras bland eleverna kan förtydligas. Båda skolornas likabehandlingsplaner innehåller riktlinjer och åtgärder för hur mobbning och diskriminering ska förhindras. 10
2011-01-20 Namnförtydligande Namnförtydligande 11
Bilaga 1 RESURSER EST Liljeborgsskolans elevstödsteam Magnus Wikström Ronnie Svanberg Anna Persson Gunilla Nordquist Monika Venneman Mai-Britt Blom Adjungerande: Kristina Hansson Robert Simonovski Ywonne Bergegårdh-Krona Rektor Rektor Kurator Sjuksköterska Specialpedagog Elevsamordnare SYV Elevsamordnare Psykolog PRT Liljeborgsskolans pedagogiska resursteam Mona Hansson Christie Larsson Nisse Martinsson Björn Jensen Monica Venneman Alex Spirovski Marie Hanselius Lennart Weinebäck Robert Simonovski Mai-Britt Blom Salim Salam Hadi Nina Nevhage Specialpedagog Delta, processledare Speciallärare Alpha Speciallärare Beta Speciallärare Beta Specialpedagog Gamma MaSO MaNO Ma Elevsamordnare Elevsamordnare Pedagogisk assistent Resurslärare/Elevassistent Resursgruppen mot mobbning Anna Persson Gunilla Nordquist Jovan Kostadinovski Gihsoun Elmir Mai-Britt Blom Kurator Sjuksköterska Lärare Lärare Elevsamordnare Syftet med teamen är att stödja arbetslagen i deras elevvårdande och pedagogiska arbete. 12
Bilaga 2 Antimobbningsteam Skolan har ett antimobbningsteam, Piggelin, med en ansvarig sammankallande och där varje arbetslag är representerat. Teamet ges utrymme i tid för regelbundna möten (ca 1 gång/månad). Varje teamrepresentant ansvarar i sitt arbetslag för att antimobbningsfrågor tas upp på agendan varje vecka. Kamratstödjare Kamratstödjare utses av antimobbningsteamet tillsammans med de redan utsedda kamratstödjarna utifrån fastställda kriterier. De består av elever från varje arbetslag, önskvärt en flicka och en pojke, ur åk 8 och 9. Deras namn, foto och uppdrag offentliggörs på särskild plats. Piggelin ansvarar för kamratstödjarna, och ser till att dessa ges tillfällen att träffas själva (1 gång/månad) och med en vuxen (3 ggr/mån). Förslag till nya kamratstödjare ges av dem som redan verkar i kamratstödjargruppen. Kamratstödjarnas uppdrag: - Finnas bland kamraterna och se och höra vad som händer. Lägger man märke till något speciellt, talar man med en vuxenrepresentant i antimobbningsteamet. - Stödja och vara ett gott föredöme. 13
Bilaga 3 Redovisning av resultatet från SKOP:s föräldrar enkät från år 2009. Fråga Skola Stämmer mycket Mitt barn känner sig trygg i klassen Klassen fungerar bra tillsammans Mitt barn möts av respekt för sin person och känner sig omtyckt bra (%) Stämmer ganska bra (%) Varken eller (%) Stämmer ganska dåligt (%) Stämmer mycket dåligt (%) Antal svarande Tot. åk. 6 48 36 7 7 1 219 Tot. åk. 9 44 36 10 5 5 277 Liljeborgsskolan åk 6 38 54 8 0 0 24 Liljeborgsskolan åk 9 42 32 15 6 5 62 Vannhögskolan åk 6 45 38 14 0 2 42 Vannhögskolan åk 9 46 40 6 4 4 68 Tot. åk. 6 27 37 15 16 4 216 Tot. åk. 9 22 38 19 13 8 268 Liljeborgsskolan åk 6 13 43 22 17 4 23 Liljeborgsskolan åk 9 15 39 18 16 11 61 Vannhögskolan åk 6 20 43 23 10 5 40 Vannhögskolan åk 9 33 47 13 3 5 64 Tot. åk. 6 45 33 13 8 2 217 Tot. åk. 9 33 42 15 5 5 272 Liljeborgsskolan åk 6 33 50 13 4 0 24 Liljeborgsskolan åk 9 34 37 15 5 10 62 Vannhögskolan åk 6 39 39 20 2 0 41 Vannhögskolan åk 9 39 34 21 4 1 67 14