KS 2011/0017 Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2012 Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekordartad 2010, vilket delvis förklaras av motsvarande fall 2009. Sverige har av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även 2011. BNP beräknas öka med 4,3 procent samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,8 procent. Även 2012 blir BNP-tillväxten hög, drygt 3 procent. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BNP 5,3 5,3 4,3 3,3 3,3 3,2 Sysselsättning, arbetade timmar 2,6 2,0 1,8 0,7 0,6 0,5 Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8,4 8,4 7,8 7,5 7,1 6,6 Timlön, hela arbetsmarknaden 3,4 2,4 2,7 3,1 3,5 3,8 Konsumentpris, KPI 0,3 1,3 2,3 2,2 2,6 2,3 Källa: Cirkulär 11:07, Sveriges Kommuner och Landsting. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten har ökat mycket kraftigt. Normaliserade förhållanden på de finansiella marknaderna och en ökad tillgång på krediter har bidragit till en ökning av investeringarna. Inte minst bostadsinvesteringarna har under det senaste året ökat kraftigt och även hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats förhållandevis väl. Arbetsmarknaden har förbättrats tack vare den växande efterfrågan. Den starka sysselsättningsuppgången som inleddes sista kvartalet 2009 höll i sig också under fjärde kvartalet i fjol. De löneavtal som slöts på svensk arbetsmarknad under våren 2010 innebar timlöneökningar på runt 1,7 procent per år exklusive löneglidning och runt 2,5 procent inklusive löneglidning. De låga ökningstalen förklaras av arbetsmarknadsläget. SKL antar att timlöneökningarna successivt närmar sig en nivå på upp mot fyra procent per år i takt med att jämvikt uppnås på arbetsmarknaden.
Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2014 SKL, feb 2011 1,8 2,3 4,1 4,1 4,0 17,5 ESV, dec 2010 1,6 2,1 3,4 3,7 3,8 15,4 SKL, dec 2010 1,7 1,6 4,0 4,2 4,2 16,7 BP, okt 2010* 1,9 1,1 4,0 4,5 4,5 17,0 *Taxeringsutfallet för år 2009 var inte känt när prognosen gjordes. Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Den nya, mer positiva, skatteunderlagsprognosen innebär förbättrade förutsättningar för kommunsektorn. Givet samma volymökningar som i SKL:s decemberprognos ökar skatteunderlaget med 2,3 procent 2011. Enligt SKL:s prognos för åren 2012-2014 kommer skatteunderlaget öka årligen med ca 4 procent. Ekonomistyrningsverkets, ESV, prognoser är mer försiktiga än SKL:s prognoser, framför allt avseende 2012 där ökningen uppgår till 3,4 procent. ESV bygger bl a på en svagare sysselsättningsökning och lägre löneökningar. Trots förstärkningen av resultaten kvarstår det mer långsiktiga problemet att intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommuner och landsting står fortfarande inför stora omprövningar. Genom bland annat höstens budgetproposition har följande större förändringar aviserats. Tabell 3. Specificering av vissa statsbidrag åren 2012 Statsbidrag Mkr Kommunalekonomisk utjämning 3 500,0 Äldreomsorg, anhörigstöd 0,3 Nya skollagen 73,0 Effektivisering nya gymnasieskolan -675,0 Införande av betyg i åk 6 59,0 Fler nationella prov 40,0 Ytterligare information om eventuella satsningar i budget 2012 presenteras i regeringens vårproposition den 13 april i år. Ekonomiska förutsättningar Bokslut 2010 Årets resultat 2010 är 15,0 miljoner kronor och resultatet avstämt mot balanskravet är 42,3 miljoner kronor. Resultatet är avsevärt bättre än budget.
Nämnderna har visat en positiv avvikelse mot budget. Medel ur Fastighetsoch miljölyftet har använts motsvarande 21,7 miljoner kronor. Investeringsnivån har inte nått upp till budgeterad nivå, trots att ett antal större investeringsprojekt genomförts under året. Tabell 4: Resultaträkning 2010, miljoner kronor Reviderad Bokslut Avvik- Miljoner kronor budget 2010 else Kommunstyrelsen 52,4 50,2 2,2 Revision 0,9 1,0-0,1 Överförmyndarnämnd 1,5 1,3 0,2 Byggnadsnämnd 7,0 7,1-0,1 Teknisk nämnd 87,8 80,5 7,3 Teknisk nämnd, Fastighets- och miljölyft * 21,7-21,7 Kultur- och fritidsnämnd 67,2 65,8 1,4 Barn- och utbildningsnämnd 690,6 690,0 0,6 Socialnämnd 482,4 476,4 6,0 Avgår interna poster -53,8-42,5 11,3 Nämndernas nettokostnad 1 336,0 1 351,5-15,5 Produktionens resultat 1,9-8,6 10,5 Pensioner netto 30,6 30,6 0,0 Diverse intäkter och korrigeringar -15,0-17,7 2,7 Verksamhetens nettokostnad 1 353,5 1 355,8-2,3 Skatteintäkter 1696 1 706,60 10,6 Generella statsbidrag och utjämning -347-347,1-0,1 Finansiella intäkter 10 16,9 6,9 Finansiella kostnader -11,2-5,6 5,6 Resultat före extraordinära poster -5,7 15 20,7 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Förändring av eget kapital -5,7 15 20,7 Avstämning av balanskravet 2010 Budget Utfall Av- Miljoner kronor 2010 2010 vikelse Redovisat resultat -5,7 15 20,7 Realisationsvinster -5-4,9 0,1 Pensionsutbetalningar (inkl löneskatt) 24,9 25,8 0,9 Medelsförvaltning, pensioner -10,5-10,6-0,1 VA-verkets resultat 5-4,7-9,7 Fastighets- och miljölyftet 21,7 21,7 Utfall avstämt mot balanskravet 8,7 42,3 33,6 * Budget för fastighets- och miljölyftet uppgår till 65 miljoner kronor 2009-2011. Kommunen bedöms sammanvägt ha uppnått målet om god ekonomisk hushållning 2010. Detta mot bakgrund av nämndernas kostnadseffektivitet, årets resultat samt resultatet avstämt mot balanskravet. Årets resultat uppgår
till 15,0 miljoner kronor och avstämt mot balanskravet är resultatet 42,3 miljoner kronor. Resultatet blev avsevärt bättre än budgeterat. Samtliga nämnder visar positiva avvikelser mot budget med undantag av revisionen och byggnadsnämnden där avvikelsen är marginell, revisionen med 0,1 miljoner kronor och byggnadsnämnden med 0,1 miljoner kronor. Tekniska nämnden belastas i bokslutet med kostnader för fastighets- och miljölyftet med 21,7 miljoner kronor. Fullmäktige har öronmärkt 65 miljoner kronor avsedda för fastighets- och miljölyftet under en treårsperiod, 2009-2011. I bokslutet för 2010 redovisas årets kostnader för fastighets- och miljölyftet mot balanskravet. Reviderad budget och prognos 1 för 2011 Årets första prognos innebär ett resultat om -10,8 Mkr. Med hänsyn till balanskravet uppgår resultatet till 12,5 Mkr. Det ska jämföras med budgeterat resultat om -5,6 Mkr respektive 17,7 enligt balanskravet. Tabell 5: 2011 Resultatbudget (Mkr) Rev. budget Prognos 1 Avvikelse Nämndernas externa nettokostnader -1 373,3-1 378,5-5,2 Pensioner, PO mm -29,1-29,1 0,0 Realisationsvinster inom exploateringsv 19,0 19,0 0,0 Försäljning anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 5,4 5,4 0,0 Produktionens resultat -1,6-1,6 0,0 Verksamhetens Nettokostnad -1 379,6-1 384,8-5,2 Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag 1 369,5 1 369,5 0,0 Extern medelsförvaltning 15,0 15,0 0,0 Finansnetto -10,5-10,5 0,0 Årets resultat -5,6-10,8-5,2 0,0 Balanskravskorrigeringar 23,3 23,3 0,0 Balanskravsresultat 17,7 12,5-5,2 Resultatförändringen förklaras i sin helhet av nämndernas prognoser. För nämnderna totalt noteras en negativ avvikelse med 5,2 Mkr. Huvuddelen av nämnderna lämnar prognoser i nivå med budget. Den negativa avvikelsen avser barn- och utbildning samt socialnämnden. Resultatförsämringen förklaras främst av nya prognostiserade volymer för barnomsorgen respektive hemtjänsten inom äldreomsorgen. Resultatbudgeten följer i övrigt budget. I reviderad budget har hänsyn tagits till den senaste prognosen avseende skatteintäkter och utjämning, vilken kommunen erhöll i december 2010. Då minskade skattintäkterna prognos-
mässigt med 1,6 Mkr jämfört med fullmäktiges budgetbeslut i november 2010. I övrigt ingående poster i resultaträkningen och som korrigerats i samband med reviderad budget ligger kvar oförändrade i prognos 1 för 2011. Prognosen ger indikationer på något försämrade ekonomiska förutsättningar 2011. För året måste en beredskap finnas för att klara en något högre kostnadsnivå. Planeringen måste även för 2012 och perioden 2013-2014 ske utifrån förutsättningar som medger ett litet utrymme till verksamhetsökningar och kostnadsökningar. Detta innebär att nämnderna ansvarar för att vid behov omprioritera inom sin ram. Eventuella verksamhetsförändringar som medför en utökad resurs kommer troligtvis att ställa krav på rationalisering och minskad resurs i annan verksamhet. Gemensamma utgångspunkter i budget 2012 Följande gemensamma antaganden gäller för arbetet med budget 2012. Planen för 2013 och 2014 skall beräknas i 2012 års priser så att enbart volymoch verksamhetsförändring påverkar respektive nämnd. Antaganden Budget 2012 Prisökning 2,2 % Löneökning 2,0 % PO-pålägg 39,4 % Internränta 4,2 % Internhyra 1,5 % Avtal med index Enligt nämnd Prisökningsantagandet utgår från den bedömning som SKL lämnade i februari 2011, 2,2 %. Nämnderna ska beräkna budgeten utifrån en prognostiserad löneökning om 2,0 %. Personalomkostnadspålägget, 39,4 %, följer SKL:s rekommendation enligt lönestruktur hög, vilket innebär att 2-3 andelar av lönesumman ligger över taket, dvs 7,5 inkomstbasbelopp 32 600 kr/månad. Internräntan följer den rekommendation som lämnats av SKL vilken i sin tur baseras på förväntningar på den långa statsobligationsräntan, dvs 4,2 %. På grund av de ökade kapitalkostnader som uppstår som en konsekvens av fastighetsverksamhetens omfattande utbyggnadsprogram beträffande nya förskole- och skolfastigheter behöver hyresintäkterna totalt öka med 16 % eller 3,6 Mkr. Kommunen har tidigare tecknat hyresavtal med privata utövare där avtalen successivt kommer omförhandlas eller fasas ut. För att bibehålla konkurrensneutraliteten mellan privata och kommunala utövare kom-
mer kommunen anpassa peng-nivån fr.o.m. 2013, då samtliga avtal ska vara omförhandlade. Avgiftsfinansierad verksamhet för VA-verket skall tillämpa en ränteberäkning som utgår från kommunens genomsnittliga ränta på sin upplåning. I budgeten kommer kommunledningskontoret att anvisa nivån motsvarande internräntan vilken förväntas motsvara prognos för upplåningen 2012. Justering får därefter göras för faktiskt utfall 2012 vilket förslagsvis regleras i december 2012 baserat på utfall till och med november och prognos för december. From 2012 föreslås redovisningsprinciperna för anskaffning av datorer ändras. För att anpassa kommunen till rådande användning av datorer kommer livslängden bedömas till < 3 år. Det innebär att datorinköp ska budgeteras som driftkostnad från 2012. Volymantaganden Redovisade budgetramar förutsätter följande volymer. Volymantaganden till budgetramar 2012 Ram 2012 Budget 2011 Utfall 2010 Barnomsorg Förskola 1-2 år 640 634 633 Förskola 3-5 år 1 384 1 426 1 513 Skolbarnomsorg f-klass 481 482 481 Skolbarnomsorg år 1-3 1 391 1 357 1 338 Skolbarnomsorg år 4-6 456 439 478 Skolbarnomsorg föräldrarlediga 70 70 70 Skola Förskoleklass 517 518 488 Grundskola år 1-6 2 926 2 837 2 758 Grundskola år 7-9 1 329 1 338 1 340 Gymnasieskola 1 373 1 385 1 373 Äldreomsorg Hemtjänsttimmar 283 000 283 000 300 183 Särskilda boende, platser 315 315 310 - korttidsboenden 31 31 38 summa boendeplatser inkl korttidsboende: 346 346 348 Handikappomsorg Gruppboende vuxna, antal helårsplatser 59 53 52 Daglig verksamhet, antal helårsplatser 82 80 81 LASS, antal personer 45 45 41 Socialpsykiatri Boende, antal vårddygn 18 17 16 Befolkningsutveckling
Kommunens befolkning beräknas öka under kommande år och kommer enligt senaste befolkningsprognosen (april 2010) att uppgå till 32 700 personer år 2015. Uppdelat per åldersgrupp är prognosen enligt följande tabell. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förändring % 0-5 år 2 524 2 495 2 456 2 459 2 467 2 499-25 -1,0% 6-12 år 3 315 3 395 3 492 3 542 3 583 3 544 229 6,9% 13-15 år 1 349 1 327 1 332 1 318 1 361 1 412 63 4,6% 16-18 år 1 392 1 378 1 368 1 352 1 336 1 338-54 -3,9% 19-64 år 16 626 16 795 17 057 17 208 17 452 17 567 942 5,7% 65-79 år 4 049 4 152 4 243 4 353 4 404 4 406 357 8,8% 80 år- 2 025 2 020 1 994 1 954 1 935 1 938-87 -4,3% TOTALT 31 279 31 562 31 942 32 186 32 538 32 704 1 425 4,6% Av tabellen framgår att en kraftig ökning prognostiseras av antalet barn i grundskoleåldern under den kommande femårsperioden. En uppdaterad befolkningsprognos beräknas föreligga i slutet av april. Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag Från en låg skatteunderlagstillväxt under 2009-2010 ökar skatteunderlaget igen. Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos i februari 2011 ökar skatteunderlaget i riket med 2,3 % 2011 respektive 4,1 % 2012. Det innebär för Danderyds kommun ca 10 miljoner i ytterligare skatteintäkter och statsbidrag årligen 2011 till 2014 jämfört med den prognos vilken gjordes i december 2010. Tabell 7: Skatter, utjämning och statsbidrag 2011-2014 Skatter, utjämning och Bokslut Reviderad Budget statsbidrag (Mkr) 2010 budget 2011 2012 2013 2014 Befolkning 1/11 året före 31 214 31 317 31 573 31 808 Utdebitering 17,20 17,20 17,20 17,20 17,2 Eget skatteunderlag miljoner kronor Skattkronor Preliminär kommunalskatt 1 691,5 1 704,1 1 793,4 1 866,8 1941,4 Slutavräkning 15,1 3,4 Inkomstutjämning -605,2-595,0-626,2-651,9-677,9 Kostnadsutjämning inkl strukt.bidrag 190,6 208,3 214,6 221,8 228,5 LSS-utjämning -23,4-30,1-30,4-30,6-30,8 Fastighetsavgift 43,5 44,7 44,7 44,7 44,7 Regleringsavgift/-bidrag 38,4 32,1 14,4 7,4-0,6 Strukturbidrag 2,0 2,0 2,1 2,1 2,1 Införandebidrag 7,0 0,0 0,0 0,0 0 Tillfälligt konjunkturstöd Nettointäkter* 1 359,5 1 369,5 1 412,6 1 460,3 1 507,4 Förändring % 0,74% 3,14% 3,38% 3,23%
Verksamhetsmål Kommunfullmäktige antog i november 2007 sju övergripande mål för kommunens verksamhet. Danderyd skall vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i. Danderyd skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Danderydsborna skall erbjudas en bra och attraktiv service. God ekonomisk hushållning skall vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet. Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv. Företag verksamma i kommunen skall erbjudas ett gott näringslivsklimat. Kommunen skall ha låg kommunalskatt. I november 2010 antogs ett åttonde övergripande mål som gäller från 2011. Danderyds kommun verkar för en god och hälsosam miljö Kommunen når eller överträffar 2010 sina ambitionsnivåer avseende alla de sju övergripande målen. När det gäller det övergripande målet om god ekonomisk hushållning baseras bedömning på att Danderyd uppvisar god kvalitet i verksamheterna, har ekonomi i balans och låg skattesats samt uppvisar, med några undantag, en kostnadseffektiv verksamhet inom respektive nämnd. När de gäller resultat i nationella jämförelser för de två största verksamhetsområdena, grundskola och äldreomsorg, har såväl kvalitet som kostnadseffektivitet förbättrats jämfört med föregående år. Nämnderna hade 2010 totalt 49 inriktningsmål som är kopplade till sex av kommunens övergripande sju mål. I verksamhetsberättelserna för 2010 har alla nämnder bedömt måluppfyllelse för sina respektive inriktningsmål. Bedömning framgår av följande tabell. Nämnd Antal inriktningsmål Grön Gul Barn-och utbildningsnämnden 12 4 8 1 Socialnämnden 6 1 4 1 Tekniska nämnden 11 8 3 Byggnadsnämnden 4 2 1 1 Kultur och fritidsnämnden 10 10 Kommunstyrelsen 6 5 1 Totalt 49 7 36 6 Röd
Generellt är måluppfyllelsen god. Av tabellen framgår att nämnderna uppnår eller överträffar förväntad nivå för 43 av de 49 inriktningsmål som fullmäktige fastställt. De sex mål som inte uppnås 2010 avser kommunstyrelsens mål om buller och luft, äldreomsorgens kvalitet i nationell jämförelse, mål om information, service och rådgivning inom byggnadsnämndens verksamheter, hamnverksamheten inom tekniska nämnden samt underhåll inom tekniska nämndens verksamheter fastighet och gata/trafik. Även inom de verksamhetsområden där inriktningsmålen uppnås bedömer nämnderna att det finns utrymme för förbättringar. Det avser bl a ytterligare insatser för energieffektivisering, säkring av farliga korsningar, effektivisering av skötsel-och underhållsinsatser i kommunens park-och naturområden, andel högskoleutbildade inom barnomsorg, stressförebyggande arbete i grundskolan, läs-skriv-och matematikutveckling i skola och förskola, dokumentation av barns och elevers lärande, personalkontinuitet i hemtjänsten, dagvattenhantering samt vidareutveckling av hemsidan och e-tjänster. Sammanfattningsvis bedöms utgångsläget vad avser kommunens verksamheter inför 2012 som gott. God måluppfyllelse avseende nämndernas inriktningsmål samt goda resultat i externa jämförelser visar på stabil kvalitetsnivå i verksamheterna. Att förbättringsområden tydligt identifierats ger möjlighet att fokusera åtgärder för att höja kvaliteten. Åtgärderna och dess effekt på verksamhet och ekonomi kommer löpande att följas under 2011. Finansiella mål Kommunledningskontoret föreslår följande målstruktur för finansiella mål för budget och planperioden. De aktuella målen skall ingå i den löpande analysen av utfall och prognos och rapporteras till fullmäktige. I den sammanvägda bedömningen av god ekonomisk hushållning kompletteras de finansiella målen med övriga inriktningsmål. Måttet för genomsnittlig nettokostnadsutveckling är avvägd mot en förväntad utveckling vad gäller kommunens skatteintäkter vilket därmed även väger in målet om god ekonomisk hushållning.
Mål gällande kommunens resultat Kommunen Nämnderna Kortsiktigt (1 3 år) Balanskrav >0 kr Anvisad budget Nettokostnadsutveckling 2 % Nettokostnadsutveckling 2 % Långsiktigt > 3år Årets resultat + 2 % Anvisad budget Balanskrav + x kr Medelsförvaltning Enligt budget Mål gällande kommunens investeringsverksamhet Kommunen Nämnderna Kortsiktigt (1 3 år) Självfinansierat 70% Anvisad budget Långsiktigt > 3år Självfinansierat 100% Anvisad budget Mål gällande finansiell ställning Kommunen Kortsiktigt (1 3 år) Soliditet 65 % Långsiktigt > 3år Soliditet 75 % Mot bakgrund av de investeringsvolymer som är planerade för kommunen i budget 2012, kvarstår det kortsiktiga finansiella målet om en självfinansieringsgrad på 70 %. Styrregler Kommunen tillämpar en styrmodell med mål- och uppdragsstyrning. Modellen innebär att fullmäktige antar övergripande inriktningsmål för kommunens utveckling de kommande åren. Nämnderna har uppdraget att formulera ett begränsat antal inriktningsmål för sina olika verksamhetsområden. Målen skall ange hur respektive verksamhet stödjer de övergripande inriktningsmålen. Inriktningsmålen fastställs av fullmäktige. Nämnderna skall vidare inom respektive verksamhetsområde redovisa ett antal konkreta, mätbara resultatmål som anger vad nämnden räknar med att kunna uppnå med de resurser som har ställts till nämndens förfogande. Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetprocessen. Ramutrymmet begränsas av finansiella restriktioner i form av exempelvis beslutade mål för kommunens ekonomi och skattesats. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen processa en budget som innebär förslag till förändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resultatmål. Vid konflikt mellan medel och mål skall nämnd i första hand söka prioritera inom anvisad ram och i andra hand motivera ytterligare medel från fullmäktige. Nämnd kan i sitt budgetförslag även föreslå en sänkt ambitionsnivå i verksamheten vilken skall analyseras och konsekvensbeskrivas i ett verksamhets- och finansiellt perspektiv.
Den tredje komponenten i planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen och fullmäktige i budgetdirektiv och senare i budgetbeslutet lämnar konkreta utrednings- eller utvecklingsuppdrag till nämnderna. Johan Haesert Kommundirektör Cecilia von Sydow Cecilia Lövrup Ekonomichef Controller
Kommunstyrelsens ordförande 2011-03-23 Rev 2011-03-29 Mål och direktiv för budgetarbetet Övergripande mål Kommunfullmäktige antog i november 2007 sju övergripande inriktningsmål för kommunens ekonomi och verksamhet. I november 2010 antogs ett åttonde övergripande mål. Danderyd ska vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i. Danderyd skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Danderydsborna skall erbjudas en bra och attraktiv service. En positiv utveckling av de kommunala kärnområdena skola, barn- och äldreomsorg skall sättas i fokus. God ekonomisk hushållning skall vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet. Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv. Företag verksamma i kommunen skall erbjudas ett gott näringslivsklimat. Kommunen skall ha låg kommunalskatt. Danderyds kommun verkar för en god och hälsosam miljö Ovan redovisade mål skall vara vägledande för det nu förestående arbetet för perioden 2012-2014. Till de övergripande målen har kopplats en rad styrdokument som exempelvis miljöprogrammet, tillgänglighetsplanen, trafikstrategi, IT-strategi mm. Nämndernas inriktningsmål och resultatmål Befintliga inriktningsmål för nämndernas verksamhet skall gälla för budgetarbetet för 2012. Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive målnivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för inriktningsmålen vad avser nuläge samt ambitioner för 2012 och 2013-2014. Av kommentarerna ska framgå verksamhetens starka och svaga sidor samt vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra måluppfyllelsen. När det gäller det åttonde övergripande målet om miljö har fullmäktige fastställt fyra inriktningsmål som gäller för alla nämnder. Nämnderna ska i sina budgetförslag redovisa vilka resultatmål som ska användas för att följa upp miljömålen.
Kommunstyrelsens ordförande 2011-03-23 Rev 2011-03-29 Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande. När det gäller socialnämnden och barn och utbildningsnämnden ska redovisas i budgetförslaget på vilket sätt målnivåerna förankrats hos utförarna. Respektive nämnd ansvarar för att avgifter revideras löpande i syfte att säkerställa det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Detta innebär att grundregeln för det kommunala avgiftssystemet är att priset på en kommunal vara eller en tjänst skall spegla kostnaden för resursutnyttjandet och/eller vara konkurrensneutral i förhållande till andra aktörer. Inriktningsmålet avseende kostnadseffektivitet ska bedömas för respektive verksamhetsområde. Av budgetförslaget skall även framgå nämndens slutsatser vad avser behov av omprioriteringar inom nämndens verksamhetsområde. Driftbudgetramar och resultatplan Kommunstyrelsen fastställer preliminära budgetramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. För 2012 har kommunstyrelsen kompletterat budgetprocessen med att ge samtliga nämnder i uppdrag att göra en bedömning av hur ramarna överensstämmer med den utveckling verksamheterna står inför under kommande mandatperiod 2012-2014.
Kommunstyrelsens ordförande 2011-03-23 Rev 2011-03-29 Av tabellen framgår följande kolumner. Budget 2011 (enligt beslut om reviderad budget 2011) Budget 2012 enligt beslut i kommunfullmäktige 2010-11-23 Förslag till förändringar i ram 2012 som nämnderna lämnat in 2011-03-10 Budget 2012 inklusive de förslag till förändringar som nämnderna lämnat in Förslag till förändringar i ram, kommunstyrelsens ordförande Uppräkning 2012 för pris-och löneökningar Nämndernas budgetramar för 2012 enligt förslag från kommunstyrelsens ordförande De förändringar som föreslås per nämnd är enligt följande. Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Utöver budgetram 2012 enligt fullmäktiges beslut föreslår kommunledningskontoret en utökad ram med 3,9 miljoner kronor. Utökningen omfattas i huvudsak av investeringar i systemstöd både avseende befintliga och nya system såsom beslutstöd, inköpssystem och nytt intranät. Kommunledningskontoret ser även behov av förstärkning inom upphandlingsfunktionen. Förslag till budgetram för 2012 innehåller totalt 1,6 miljoner kronor för satsning på angelägna utvecklingsprojekt. De projekt som ska genomföras 2012 är beslutsstödsystem, uppgradering Agresso samt till ny Windows och Officeversion och IT-investeringar i infrastruktur mm. Vidare innebär ramen en utökning med 0,5 tjänst på ekonomiavdelningen. Förslag till ram innebär vidare ett effektiviseringskrav på 0,3 miljoner kronor. Kommunstyrelsens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris-och löneökningar. Byggnadsnämnden Nämndens förslag Utöver budgetram 2012 enligt fullmäktiges beslut föreslår nämnden 0,5 miljoner i utökad ram för att täcka den intäktsförlust det innebär att inga större nya planer kommer att göras 2012. Byggnadsnämnden föreslås få oförändrad ram jämfört med 2011 plus uppräkning med 1 % som kompensation för pris-och löneökningar. Med anledning av ny förvaltningsorganisation i och med inrättande av miljö-och hälsoskyddsnämnden bedöms kostnaderna för byggnadsnämnden minska. Detta beror på att vissa kostnader, som förvaltningschef, lokaler samt övriga administrativa resurser, kommer att delas mellan de båda nämnderna. Den av nämnden föreslagna utökningen om 0,5 miljoner kronor bedöms därför kunna rymmas inom ramen.
Kommunstyrelsens ordförande 2011-03-23 Rev 2011-03-29 Miljö-och hälsoskyddsnämnden Nämndens ram förslås vara på samma nivå som Danderyds avgift till den gemensamma nämnden plus tillkommande kostnader på uppskattningsvis 0,3 miljoner kronor för arvoden mm. Nämndens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris-och löneökningar. Revision och Överförmyndarnämnd Budgetramarna för revisionen och överförmyndarnämnden räknas upp med 1 % för att kompensera för pris-och löneökningar. Fastighetsnämnden Nämndens förslag Utöver budgetram 2012 enligt fullmäktiges beslut föreslår nämnden 5 miljoner kronor i utökad ram. Den är avsedd att användas till ökat underhåll avseende mark och fastigheter. Fastighetsnämnden föreslås få en ram som är 1 miljon kronor lägre än 2011 plus uppräkning med 1 % som kompensation för pris-och löneökningar. Den utökning av det planerade fastighetsunderhållet om 5 miljoner kronor som nämnden föreslagit ingår således inte i budgetram 2012. Förklaringen är att satsningen i fastighets- och miljölyftet om 65 miljoner kronor åren 2009-2011 har inneburit att fastighetsnämnden kunnat göra stora investeringar i energieffektiviseringar och fastighetsunderhåll. Vidare innebär förslag till budgetram ett effektiviseringskrav på 1 miljon kronor. Tekniska nämnden Nämndens förslag Utöver budgetram 2012 enligt fullmäktiges beslut föreslår nämnden 4,1 miljoner i utökad ram. Den avser ökade kostnader för vinterväghållning 0,9 miljoner kronor, och 0,7 miljoner där kommunen i egenskap av allmän platshållare ska erlägga en avgift till VA-verket. 2,5 miljoner föreslås i utökad ram för VA-taxan. Förslag till budgetram innehåller 0,9 miljoner kronor i högre kostnad för vinterväghållning. De ambitionsökningar inom verksamhetsområde parkoch natur som nämnden föreslog för 2012 i budgetförslag 2011-2013 stryks. Vidare innebär förslag till budgetram ett effektiviseringskrav på 1 miljon kronor. Föreslagna förändringar för tekniska nämnden är således totalt en nettokostnadsminskning med 2,1 miljoner kronor. Budgetramen räknas upp med 1 % för att kompensera för pris-och löneökningar. Reglering av VAtaxan föreslås beslutas i samband med den ny taxekonstruktion, vilken planeras under 2011. Kultur- och fritidsnämnden Nämndens förslag
Kommunstyrelsens ordförande 2011-03-23 Rev 2011-03-29 Nämnden föreslår 4,9 miljoner i utökad ram utöver den av fullmäktige beslutade ramen för 2012. Större investeringar i anläggningar genererar 1,2 miljoner i kapitaltjänstkostnader och 1,8 miljoner kronor i drift av sporthall. Ytterligare tillkommer utökade driftskostnader för ridhus och inomhusbad, satsningar i arrangemang fritidsgårdar, bibliotek, kulturskola och kulturstöd totalt 1,9 miljoner kronor. Förslag till budgetram 2012 omfattar förändringar om totalt 3,7 miljoner kronor. I detta belopp ska rymmas tillkommande kapitaltjänstkostnader för anläggningar, tillkommande driftskostnader för ny sporthall (halvår 2012), tillkommande hyreskostnader efter renovering av Djursholms ridhus samt kostnader enligt nyligen avslutad upphandling av drift för inomhusbad. Vidare innebär förslag till budgetram ett effektiviseringskrav på 0,7 miljoner kronor. Budgetramen räknas upp med 1 % för att kompensera för pris-och löneökningar. Barn-och utbildningsnämnden Nämndens förslag Nämnden har begärt 1,9 miljoner utöver ram 2012. Ökningen omfattar 2,2 miljoner avseende satsningar inom barnomsorgen för att behålla och rekrytera personal, 1,3 miljoner i minskad ram för gymnasieskolan på grund av den länsgemensamma prislistan samt 1,0 miljon kronor i kostnad för ny skolreform. Förslag till budgetram 2012 innehåller 0,9 miljoner kronor för den satsning på att höja personalens kompetensnivå som inleddes 2011. Budgetramen räknas upp med 2 %. Motiveringen till uppräkningen är att medellöner för lärare i Danderyds kommunala skolor ligger lägre än andra förortskommuner i länet. Nämnden ska i sitt budgetförslag för 2012 prioritera uppräkning av peng inom grundskola och gymnasieskola. Socialnämnden Nämndens förslag Nämnden begär ingen utökad ram i förhållande till fullmäktiges beslut. Nämnden har aviserat om ökat antal timmar i hemtjänsten. Prognosen för 2011 är 9 000 timmar över budget vilket motsvarar ca 2,7 miljoner kronor. Samtidigt anger nämnden att prognosen är svårbedömd då införande av timredovisningssystemet KTH väntas ge rationaliseringseffekter. Kostnaderna för särskilt boende förväntas minska dels då antalet korttidsplatser sjunker dels på grund av sjunkande vårdtyngdsersättning.
Kommunstyrelsens ordförande 2011-03-23 Rev 2011-03-29 Socialnämndens budgetram räknas upp med 1,5 %. Nämnden ska i sitt budgetförslag prioritera uppräkning av hemtjänstcheck och äldrepeng med ambitionen att personaltäthet och kompetensnivå ska öka. Investeringsram Investeringsverksamheten är omfattande i förhållande till den normalnivå om cirka 100 miljoner kronor som gällt under tidigare mandatperiod. Tabell Investeringsram 2012 Budget KF Förändring enligt Investeringsram (miljoner kronor) 2012 ordf förslag 2012 Kommunstyrelsen -1,7-5,5-7,2 Byggnadsnämnden -0,3-0,3-0,5 VA-verk -12,0 0,0-12,0 Fastighetsnämnden -106,0-40,0-146,0 Teknisk nämnd, övrigt -25,9 2,9-23,0 Kultur- och fritidsnämnden -11,3 4,3-7,0 Barn- och utbildningsnämnden 0,0 0,0 0,0 Socialnämnden 0,0 0,0 0,0 Produktionsstyrelsen -3,5 0,0-3,5 Summa -160,6-38,6-199,2 Den totala avvikelsen mot kommunfullmäktiges budget uppgår till 38,6 miljoner kronor. Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret har föreslagit en utökad investeringsbudget om 8,0 miljoner kronor vilken motsvaras av de projekt för vilka motsvarande driftskostnadsökning som begärs. Kommunstyrelsens investeringsram 2012 föreslås utökas med totalt 5,5 miljoner kronor. Detta belopp rymmer följande projekt - beslutsstödsystem 2 miljoner kronor - uppgradering till ny Windows och Officeversion 1,5 miljoner kronor - IT-investeringar i infrastruktur samt övriga utvecklingsprojekt, totalt 2 miljoner kronor Byggnadsnämnden
Kommunstyrelsens ordförande 2011-03-23 Rev 2011-03-29 Investeringsramen utökas enligt nämndens förslag med 0,25 miljoner kronor för satsning på GIS. Fastighetsnämnden Nämndens förslag Nämnden begär ingen utökad investeringsram i förhållande till fullmäktiges beslut om 106 miljoner kronor. Till ramen om 106 miljoner kronor ska läggas 55 miljoner kronor framflyttade från 2011. Anledningen är att i samband med budgetbeslutet i november 2010 gav kommunfullmäktige tekniska nämnden i uppdrag att återkomma till fullmäktige med en prioritering av investeringsbudgeten för 2011. Tekniska nämnden delades i teknisk nämnd och fastighetsnämnd i december 2010. Investeringar inom verksamhetsområde fastighet övertogs därmed av fastighetsnämnden. Nämnden beslutade den 10 februari 2011 (FN 2011/0005) att föreslå en reviderad investeringsbudget för 2011. Som konsekvens av denna prioritering minskades 2011 år investeringsbudget med 55 miljoner kronor, för att tas i anspråk till 2012. Förslaget får genomslag på planen för 2012-2013, som därmed avviker från av fullmäktige tidigare beslutad plan. Nämnden föreslås erhålla 146 miljoner i ram för 2012. I ramen ingår samtliga projekt vilka framflyttades från 2011 till 2012. Det investeringsprojekt som utgår är förskola Solvändan 8,5 miljoner kronor då utbudet av barnomsorgsplatser överstiger efterfrågan totalt sett i kommunen. Ytterligare förutsätts nämnden göra en omprioritering motsvarande 6,5 miljoner kronor. Teknisk nämnd Nämndens förslag Nämnden begär ingen utökad investeringsram i förhållande till fullmäktiges beslut. Nämnden föreslås erhålla 23 miljoner kronor i investeringsbudget 2012. Det innebär en reducering med 2,9 miljoner kronor i förhållande till fullmäktiges budget 2012. Kultur- och fritidsnämnden Nämndens förslag Nämnden begär en minskad ram om 0,2 miljoner kronor i förhållande till fullmäktiges budgetförslag 2012. Investeringsbehovet på Danderydsgården kommer enligt nämndens bedömning att vara lägre än tidigare beräknat. Investeringsramen har därför minskats med 0,2 miljoner kronor. Totalt föreslås kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget uppgå till 7,0 miljoner kronor vilket är 4,3 lägre jämfört
Kommunstyrelsens ordförande 2011-03-23 Rev 2011-03-29 med fullmäktiges förslag 2012. Ett prioriterat projekt är omklädningsbyggnad Enebybergs IP. Övriga nämnder När det gäller övriga nämnder finns ingen begäran om ytterligare medel och fullmäktiges budgetförslag 2012 kvarstår. Uppdrag Gemensamma uppdrag som gäller alla nämnden Nämnderna skall redovisa en utförligare analys av verksamhet, måluppfyllelse och kostnader inom ett av sina verksamhetsområden. Nämnderna skall lämna en redogörelse för pågående projekt/utredningar om samverkan med andra kommuner. Respektive nämnd ska i budgeten redovisa relevanta nyckeltal och kostnadsjämförelser med jämförbara kommuner. Nämndspecifika uppdrag Barn-och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden skall i sitt budgetförslag redovisa en uppdaterad bedömning av behovet av platser i förskolor och grundskolor i kommunen och dess olika delar. Nämnden ska i sitt budgetförslag redovisa sin bedömning av konsekvenser i verksamheterna inom barnomsorg och skola av föreslagen penguppräkning. Socialnämnden Socialnämnden skall redovisa en långsiktig bedömning av behovet av platser i särskilda boenden för äldre och handikappade. Nämnden ska i sitt budgetförslag redovisa sin bedömning av konsekvenser i verksamheterna av föreslagen uppräkning av hemtjänstcheck respektive äldrepeng. Socialnämnden fick 2011-02-21, 30, i uppdrag av kommunstyrelsen att återrapportera handlingsplan för hur äldreomsorgen ska kunna nå högsta nationella klass i socialnämndens budgetförslag för 2012. Socialnämnden ska i sitt budgetförslag redovisa en plan för hur nämnden kommer att arbeta med jämförelser med andra kommuner. Jämförelserna ska avse äldreomsorg och ska omfatta både särskilda boenden och hemtjänst.
Kommunstyrelsens ordförande 2011-03-23 Rev 2011-03-29 Fastighet nämnden Fastighetsnämnden, som är lokalförsörjningsansvarig för all kommunal verksamhet, skall i samarbete med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden redovisa en översiktlig, långsiktig plan för att tillgodose lokalbehovet för olika verksamheter. Nämnden skall vidare redovisa en investeringsplan för åren 2012-2014 omfattande konkreta, kostnadsbedömda och genomförbara investeringsprojekt. Planeringen skall genomföras i samråd med kommunledningskontoret och produktionskontoret samt efter samråd med privata förskolor och skolor, som är verksamma i kommunen och som hyr lokaler av kommunen. Tekniska nämnden fick 2010-09-06, 124, i uppdrag av kommunstyrelsen att i löpande budgetar för åren 2011 2014 ange underhållsinsatser för Fribergaskolan, exklusive insatser finansierade genom fastighets- och miljölyftet (särskilt beslut) och genom tilläggshyra. Detta uppdrag ska fastighetsnämnden återrapportera i sitt budgetförslag 2012-2014. Kultur-och fritidsnämnden Kultur-och fritidsnämnden ska i sitt budgetförslag redovisa en nulägesbild av samtliga anläggningar som nämnden ansvarar för. Av redovisningen ska framgå en helhetsbild av respektive anläggnings skick samt hur behov av investeringar och underhåll ser ut på längre sikt. Olle Reichenberg Kommunstyrelsens ordförande