Hur spelen påverkar oss



Relevanta dokument
Vargens rätt i samhället

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor!

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

om läxor, betyg och stress

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Datavåldets etiska aspekter. AXEL LUND DVA223 Information kunskap vetenskap - etik Mälardalens högskola - IDT

Analys av kognitiv psykologi och människans interaktion med datorspel MAXIMILIAM NAHLÉN

Hjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna Sammanfattning av en bok av Anders Hansen

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Inledning (Problemlösning 1.)

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Barn och skärmtid inledning!

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Du är klok som en bok, Lina!

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Andreas Erlström Klass 9c Senait Bohlin. Energi och Miljö tema Människors uppfattning om växthuseffektens omfattning

Moralisk oenighet bara på ytan?

Långvarig smärta Information till dig som närstående

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

10 tips för ökad försäljning

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

HT 99 Matematiklärande 10 p Delkurs 1 Att göra matematiken gripbar Sarah Dikman (ll99sdi@du.se) Johan Schröder (ll99jsc@du.se)

Mat/näring Uppdrag 1

SMARTARE TRÄNING > BÄTTRE SPEL WORKBOOK COACH MAX PERSSON

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

CRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE

Självvärdering The big five

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

En analys om denna fallande skolprestation i Sverige.

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Övning: Föräldrapanelen

Vad tycker du om skolan?

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Karolinska Exhaustion Scale

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

SKOLA INLEDNING. Vägledning

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning

Att använda svenska 2

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

Resultatredovisning för Test Testsson

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Verktygslåda för mental träning

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 3:4. Under denna lektion får dina elever:

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

pedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Kombinationer och banor i agilityträningen

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Hur optimerar jag min inlärning?

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst.

Procentuell rankning Uppfattningsförmåga Slutledningsförmåga Siffertal, snabbhet och

Stress hos hästar i träning

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Beslutet. Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till. Skriven av: Hans Peterson

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Claes Nilholm Malmö Högskola

Transkript:

Hur spelen påverkar oss Lärdomsprov i skrivteknik Axxell Företagsekonomi och informationsteknik 26.3.2014 Respondent: Emil Stenström Handledare: Karin Wernér

Innehåll 1. INLEDNING... 1 2. SYFTE... 1 3. EFFEKTER... 1 3.1. Positiva effekter... 2 3.2. Omstridda effekter... 3 3.3. Negativa effekter... 4 4. VÅLDSAMMA SPEL... 4 4.1. Goda sidor... 5 4.2. Dåliga sidor... 5 5. EGEN SLUTSATS... 6 KÄLLFÖRTECKNING... 7

1 1. INLEDNING Datorspel är något som alltid intresserat mig. Men i dagens läge finns det många påståenden, studier och rykten om hur spelen påverkar oss, speciellt om våldsamma spels effekter. Eftersom de flesta påståenden och studier man hör om är motstridiga, blev jag nyfiken och bestämde mig för att söka upp och gå igenom några studier och på det sättet undersöka hur spelen egentligen påverkar oss, och mer noggrant få svaret på frågan: hur påverkar våldsamma spel oss? 2. SYFTE I det här arbetet kommer jag inte att fokusera på hälsoaspekterna gällande datorspel. Jag kommer att koncentrera mig på hur spelen påverkar vårt humör, vår intelligens och vår hjärnas fysiska tillväxt. Jag kommer att gå igenom vilken effekten olika spel har på oss, men jag kommer ändå huvudsakligen koncentrera mig på hur våldsamma spel påverkar oss. De flesta studierna är gjorda på barn och unga, men vissa är också gjorda på äldre personer. 3. EFFEKTER Spel ändrar på vår hjärna. Detta är ett påstående som har varit omdiskuterat lika länge som det funnits datorspel på marknaden, men det har också bevisats genom forskning. På samma sätt som träning stärker våra muskler så kan spelen stärka vår hjärna tack vare den kraftiga kombinationen av koncentration samt belönande tillfredsställelse i form av bland annat dopamin när man klarar något. (Green C.S.)

2 3.1. Positiva effekter Jag börjar med de positiva effekterna som spel kan ha på spelarna. Det har gjorts flera undersökningar som talar för att spel kan hjälpa oss på många olika sätt, bland annat så simpla saker som att följa instruktioner, bli bättre på läsning och matematik, och problemlösning. En av de bästa positiva effekterna med spel är att de kan göra undervisningen roligare. Det är intressant för yngre barn tack vare färgerna, animationen och interaktiviteten. Dessutom blir det mer motiverande tack vare utmaningarna och belöningarna man får när man klarar något. (Raise smart kids) En annan sak som spel hjälper de yngsta med är att de introducerar dem till datorteknologi och senare även onlinevärlden. Spelen kan hjälpa dem att bli bekväma med datorer, något som är mycket viktigt i dagens samhälle, och som troligen kommer bli ännu viktigare. Denna egenskap är extra värdefull för flickor, som överlag är mindre intresserade av teknologi än pojkar. (Raise smart kids) En hel del viktiga egenskaper som behövs i arbetslivet kan också tränas upp med hjälp av spel. Genom att spela stragegispel tränar man upp saker som planering, multitasking, situationsmedvetenhet, kartläggning, minne och vettiga uppskattningar och risktaganden. (Johnson 2005, Bavelier) Spelen kan även ha fysiska fördelar. I ett test som gjordes av Max Planck Institute och Charité University 2013 sattes vuxna att spela spelet Super Mario 64 i en halv timme varje dag, och en kontrollgrupp gjorde inte det. Med hjälp av magnetröntgen märkte forskarna att hjärnans grå massa hade ökat märkbart hos gruppen som spelade jämfört med de som inte gjorde det. Förutom detta anser även forskare att vissa spel förbättrar spelares motorik och koordination, och att man blir bättre på att känna igen små färgskillnader. (Bavelier)

3 3.2. Omstridda effekter Det finns en hel del saker som är omstridda gällande spels effekt. Det är till och med lättare att hitta påståenden och forskningar som bevisar och motbevisar samma sak, speciellt när det gäller negativa effekter. Det finns undersökningar, och framförallt påståenden som talar emot alla positiva effekter som jag räknat upp, men de är ändå överlag accepterade som positiva. Men det finns också många påstådda effekter som det står mycket jämt med forskningar för och emot dem. Därför tar jag upp många saker som omstridda effekter En mycket omstridd sak är hur spelen påverkar vår koncentration. Vissa påstår att vissa sorters spel kan förbättra vår koncentrationsförmåga, medan andra påstår att de främjar koncentrationssvårigheter. Detta är förstås en vettig diskussion eftersom det bevisats att spel som kräver koncentration också tränar upp vår förmåga att koncentrera oss, men det har också bevisats att folk som spelar mycket oftare har koncentrationssvårigheter än de som inte spelar alls. (Gentile 2012) En annan omstridd sak är hur spelare reagerar på utmaningar och frustrationer. Vissa påstår att spelandet kan släppa ut känslor som ilska och frustration, andra påstår att det främjer de här känslorna och att de håller i sig även en tid efter att man lagt spelet ifrån sig. Jag kommer att ta upp det här närmare i kapitel 4.2. (Bushman 2001, Nauert 2012, Raise smart kids) Den sista mycket omstridda effekten är om spelandet förbättrar ens förmåga att ta beslut. Vissa studier visar att folk som spelar actionspel och strategispel kan ta beslut snabbare och med samma noggrannhet som folk som inte spelar. Däremot finns det också studier som pekar på raka motsatsen, nämligen att man tar snabbare beslut, men inte är lika noggrann i sina beslut. Problemet är att det finns lika många och lika grundliga studier för båda påståendena. (Bavelier)

4 3.3. Negativa effekter Till slut så finns det ju också såklart saker som anses negativa av de flesta och som är bevisade genom test och undersökningar. En sak som forskare har kommit fram till är att folk som spelar mycket datorspel umgås mindre än andra, och att detta till och med kan utveckla en social fobi. En annan sak är att spelen kan lära ut fel värderingar åt spelarna. (Raise smart kids) En sak som bevisats är något som är lätt att förstå med tanke på dessa effekter. Folk som ofta spelar datorspel har det överlag svårare i skolan. De bråkar oftare med både lärare och vänner, och lämnar ofta sina läxor för att spela. Detta stärks ytterligare av att flera studerande har erkännt att deras spelvanor är dåliga för deras studier. (Anderson & Dill 2000, Gentile) Ett annat påstående är att spelen kan sudda ut gränsen mellan verklighet och fantasi. Detta är på grund av spelens interaktiva natur och det gäller främst yngre spelare. En annan sak som främst riktar sig till yngre spelare men som också kan påverka lite äldre spelare är farorna som finns online. Om man spelar spel online så kommer man troligtvis i kontakt med svordomar och diskriminerande påståenden. (Raise smart kids) De flesta andra påståendena och forskningarna är direkt kopplade till våldsamma spel. Därför kommer jag inte ta upp dem här utan i kapitel 4.2. 4. VÅLDSAMMA SPEL Våldsamma spel är det som kanske diskuterats mest av allt när det gäller spels effekt på oss. En del säger att det är mycket farligt att spela våldsamma spel oberoende av ålder, andra säger att det inte bara är negativt och den sista stora gruppen påstår att de inte har någon effekt på oss. Man kan minst sagt säga att det finns oändligt många påståenden och undersökningar om detta som alla strider mot varandra, och finns det ett påstående så finns det också massor av kritiker som försöker motbevisa det.

5 4.1. Goda sidor De som försöker bevisa att det finns en god sida med våldsamma spel försöker sällan bevisa att själva våldet i dem skulle vara nyttigt eller ens ofarligt. De koncentrerar sig på vilka fördelar man kan ha av att spela den sortens spel som vanligtvis innehåller våld. De spelen som oftast innehåller våld är skjutspel och actionspel. Av dessa påstår vissa att man kan få fördelar som bättre motorik, koordination, snabbhet, minne och,om man spelar online, samarbete. Det finns förstås folk som försöker motbevisa dessa påståenden, men ännu finns det inte tillräckligt grundlig forskning inom ämnet för att bevisa varken det ena eller det andra. (Bavelier, Raise smart kids) 4.2. Dåliga sidor Ända sedan datorspelen kom ut på marknaden har det påståtts att man blir våldsam av att spela våldsamma spel. Många undersökningar har pekat mot att folk som spelar våldsamma spel flera timmar om dagen överlag lättare blir frustrerade och aggresiva än de som spelar några andra spel eller som inte spelar alls. Det har även gjorts test där forskare har mätt hjärnaktivitet med hjälp av magnetröntgen på testpersoner före de spelat och efter att de har spelat under några dagars eller veckors tid. Dessa tester har visat att aktiviteten i de delar av hjärnan som står för bland annat känslor och koncentration minskade märkbart och att de även reagerade svagare när de läste våldsamma ord. Dessa tester har ändå överlag gjorts på unga personer och har mera sällan testats på äldre människor. (Matthews 2011) Ett annat test har gjorts där man mätte hjärnvågor från samma område på testpersoner i åldern 6 till 29 i fyra olika grupper: folk som inte spelar alls, folk som spelar ett par timmar varannan dag, folk som spelar fler timmar varje dag, och folk som ser på TV flera timmar om dagen. Testet visade att de som inte spelade inte hade några större förändringar när de spelade gentemot när de inte gjorde det, de

6 som spelade lite hade något svagare hjärnvågor när de inte spelade, men att de blev mycket svagare medan de spelade. De som spelade mycket hade däremot extremt svaga hjärnvågor hela tiden, oberoende om de spelade eller inte. De som såg mycket på TV hade liknande resultat som gruppen som spelade mycket. (Mori 2002) Det har även testats ifall detta är kortvarigt eller om aggressionerna hålls kvar och blir värre av att spela en längre tid. En grupp skulle spela ett våldsamt spel i tre dagar och en grupp skulle spela ett icke-våldsamt spel under samma tid. Forskare mätte sedan spelarnas fientliga förväntningar genom att de bland annat skulle berätta hur en historia slutar. Gruppen som spelade våldsamma spel gav mer och mer aggresiva slut på historierna för varje dag, medan den andra gruppen gav liknande slut alla dagar. (Bushman 2012) 5. EGEN SLUTSATS Efter att ha undersökt ämnet och skrivit denna uppsats har jag lite ändrat åsikt om datorspelen. Före detta trodde jag inte på att spel kan ha en negativ effekt på oss, att det bara var något som någon kommit på och som ingen har bevisat. Men nu har jag hittat undersökningar och vettiga argument som jag kan tro på. Jag tror ännu starkt på att spelen gör mer nytta än skada så länge man håller dem som ett nöje som man kan ha ett par timmar om dagen eller mindre. Jag trodde redan tidigare att för mycket spelande är skadligt på flera vis, och nu tror jag också på att våldsamma spel kan göra oss aggressivare. Jag tror ännu inte att det är så allvarligt att man blir en mördare om man spelar spel, men att det ändå kan påverka oss. Men jag tror inte att spelen skadar oss så länge som vi förstår att lagom är bäst.

7 KÄLLFÖRTECKNING Bavelier, Daphne. Action-Video-Game ExperienceAlters the Spatial Resolution of Vision. Tillgängligt på <http://cms.unige.ch/fapse/people/bavelier/wpcontent/uploads/greenbavelier2007.pdf>. Hämtat 25.3.2014. Bushman, Brad, 2001. Violent Video Games and Hostile Expectations: A Test of the General Aggression Model. Tillgängligt på <http://www.psychology.iastate.edu/faculty/caa/abstracts/2000-2004/02bapspb.pdf>. Hämtat 26.3.2014. Dill, Karen, 2000. The Influence of Video Games on Youth. Tillgängligt på <http://www.oecd.org/edu/ceri/39414891.pdf>. Hämtat 26.3.2014 Gentile, Douglas, 2012. Video games and ADHD. Tillgänglig på <http://www.playattention.com/category/douglas-a-gentile/>. Hämtat 25.3.2014 Griffiths, Sarah, 2013. Video games can make your brain BIGGER. Tillgänglig på <http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2483687/playing-video-gameshalf-hour-day-make-brain-bigger.html>. Hämtat 25.3.2014. Nauert, Rick, 2012. Negative effects of violent video games may build over time. Tillgänglig på <http://psychcentral.com/news/2012/12/11/negative-effects-ofviolent-video-games-may-build-over-time/48918.html>. Hämtat 26.3.2014 Park, Alice, 2011. How playing violent video games may change the brain. Tillgänglig på <http://healthland.time.com/2011/12/02/how-playing-violent-videogames-may-change-the-brain/>. Hämtat 26.3.2014 Raise smart kid. The positive and negative effects of video games. Tillgängligt på <http://www.raisesmartkid.com/3-to-6-years-old/4-articles/34-the-good-and-badeffects-of-video-games>. Hämtat 26.3.2014. Ziff Davis LLC, 2002. Video games: bad for your brain?. Tillgänglig på <http://www.geek.com/games/video-games-bad-for-your-brain-549027/>. Hämtat 26.3.2014.