Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk Bengt Kron
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Socialstyrelsen 2011-03-31
Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Lägesrapport till Socialdepartementet Socialstyrelsen juni 2010
Det nationella fackspråket Under uppbyggnad Inget facit för hur det ska användas Mycket återstår att utveckla Det tar tid
Ledning
Ledning Påverkan på tänkande, attityder och kultur Något som utövas utan tvång och regelverk Förknippad med positiva förebild/er
Ledarskap Handlar om Inspiration Vägledning Förändring Kompetens Ledarskap bygger på förtroende
För att leda måste man åtnjuta andras förtroende
Hur kan Socialstyrelsen bygga upp förtroende och därmed leda inom fackspråksvärlden? (1) Långsiktighet Tydlighet mål, strategier och användningsområden Vara konkret Visa upp goda exempel Kompetent personal Fungerande fackspråksförvaltning Leva som man lär
Hur kan Socialstyrelsen bygga upp förtroende och därmed leda inom fackspråksvärlden? (2) Aktivt verka för att Nationellt Fackspråk ingår som en del av grundutbildningar inom vård- och omsorgsområdet Ge kompetensstöd till nationella och lokala projekt Uppföljning Stimulera och stödja forskning inom området Publicera artiklar i fackpress
Styrning
Ofta framförda åsikter om styrning Det behövs mer fast styrning Det är nödvändigt att styra med hela handen En stark man
Socialstyrelsens nuvarande regelstyrning för Nationellt Fackspråk TERMBANKEN Välkommen till Socialstyrelsens termbank. Termbanken innehåller begrepp och termer som Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och privata vårdgivare beslutat att rekommendera för användning inom vård och omsorg http://app.socialstyrelsen.se/termbank/
Socialstyrelsens nuvarande regelstyrning för Nationellt Fackspråk JOURNALFÖRING Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) 3 kap. Rutiner för journalföring. 2 Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska säkerställa att uppgifterna så långt möjligt dokumenteras med hjälp av nationellt fastställda begrepp och termer, klassifikationer och övriga kodverk
Socialstyrelsens nuvarande regelstyrning för Nationellt Fackspråk REGISTER Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret (ICD-10 OCH KVÅ) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till cancerregistret (TNM, FIGO och ICD-O) Socialstyrelsens variabelförteckning för dödsorsaksregistret (ICD-10)
Regelstyrning vad fungerar? Rekommendationer och allmänna uppmaningar i föreskrifter har viss verkan på lång sikt Detaljstyrning är verkningsfull men kräver god kunskap och system som är i drift Risk för backlash vid detaljstyrning om man inte har mycket på fötterna
Andra möjliga typer av styrning som skulle kunna utövas av Socialstyrelsen Dokumentationsstyrning styrning via mallar Incitamentsstyrning
Uppföljning
Uppföljning Årlig rapport utfört arbete nyheter longitudinell utveckling
Exempel på uppföljningsområden Används termbankens termer och definitioner? Hur och i vilken omfattning används klassifikationerna? Redovisning av nationella och lokala projekt med användning av Snomed CT kvalitetsregister dokumentationsmallar Kompetensuppbyggnad kursplaner för grundutbildningar genomförda utbildningar Utvärderingar/rapporter Socialstyrelsens insatser
Uppföljning Årlig rapport utfört arbete nyheter longitudinell utveckling Tillsyn av hur det nationella fackspråket används En utredning om formerna för uppföljning pågår ska vara klar till december
Socialstyrelsens möjligheter Långsiktighet och tydliga mål ger förutsättningar för ledning inom fackspråksområdet Styrning genom allmänna rekommendationer är mindre verkningsfull Detaljstyrning är verkningsfull men kräver både kunskap, kompetens och en färdig inramning. Möjligheten att detaljstyra inom fackspråksdomänen är ännu så länge begränsad Uppföljning är ett viktigt redskap för att leda utvecklingen i rätt riktning
Tack för uppmärksamheten!