VERKSAMHETSPLAN Läsåret

Relevanta dokument
Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för Violen

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Solstigensförskola VERKSAMHETSPLAN FÖR SOLSTIGENSFÖRSKOLA VERKSAMHETSÅRET

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan 2015/2016

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lidingö församlings förskolor Prästkragen förskola & Förskolan Kvarnen Kyrkans deltidsförskola

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Kvalitetsarbete i förskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Västertorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan för Vargen

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Presentation. Gagnef kommuns vision

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Västertorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitet på Sallerups förskolor

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Transkript:

VERKSAMHETSPLAN Läsåret 2015-2016 Vår verksamhetsidé Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år där vi arbetar efter montessoripedagogiken med Maria Montessoris tankar och värderingar som ledstjärna. Hjälp mig att göra det själv Vår syn på barn är att de är kompetenta, tänkande och unika människor med ett eget värde. Barnen är delaktiga och påverkar förskolans verksamhet och dess innehåll. Vår pedagogik kännetecknas av personligt ansvar, förståelse för olikheter och tydlighet i den förberedda miljön. Vi sätter det enskilda barnets behov i centrum för att därigenom grundlägga barnets självtillit. Vi arbetar utifrån gruppens behov och gruppens bästa och hjälper barnen att utveckla sina förmågor till socialt samspel. Vi arbetar medvetet med genusfrågor och efter en gemensam strävan om att vuxna föregår med gott exempel och är goda förebilder för barnen. "Barn gör som vi gör, inte som vi säger. Vi arbetar i en gemensam strävan att; Vi går fram till varandra när vi behöver prata Vi talar lågmält och mjukt till varandra Vi lyssnar på varandra och väntar på vår tur att tala Vi vuxna talar aldrig över barnens huvud Vi rör oss mjukt och lugnt för att inte störa Vi visar hänsyn och respekt för de som sitter och arbetar Pedagogerna på förskolan finns där för barnen, samtidigt som barnen uppmuntras till självständighet. Barn är som störst när de är små! På Bellmanskällan växer barnen med uppgifterna och blir reflekterande människor med kunskaper och färdigheter för livet. På

Bellmanskällan arbetar vi med medveten rörelseträning. Maria Montessori var en av de första pedagogerna som insåg rörelsens betydelse för barnets utveckling. Hon förstod att rörelse och aktivitet är naturligt under barndomen och att barn lär sig av det. Vi använder naturen i vårt närområde som ett pedagogiskt uterum där barnens nyfikenhet och kreativitet tas tillvara. Vi har även naturgrupper för olika åldrar och gruppstärkande lärarledda aktiviteter. På Bellmanskällan lagas all mat från grunden med omsorgsfullt utvalda och ekologiska råvaror av kunnig kökspersonal. Vi arbetar utifrån Skollagen, Förskolans reviderade läroplan (Lpfö 98{10}), Allmänna råd (Skolverket), Stockholms Stads förskoleprogram samt våra egna åtaganden och mål. Samarbetet med föräldrarna är en viktig del i verksamheten. Den dagliga kontakten är avgörande för att vi bättre ska kunna få syn på varje barns behov och kunna följa upp frågeställningar och funderingar som föräldrar har. Vi tar hjälp av föräldrar när det gäller att utvärdera och utveckla verksamheten genom samtal, föräldramöten, enkäter och föräldrabesök på avdelningen. Förskolan Förskolan är indelad i fem avdelningar, 2 för barn 1-3 år och 3 för barn 3-5 år. Förskolan ligger nära en stor park med utmanande natur och med både träd och berg samt flera sandlådor och andra lekredskap. I vår strävan att nå våra mål använder vi parken, och dess omgivning, som pedagogisk utemiljö. På avdelningarna är verksamheten uppdelad i olika dagliga rutiner både ute och inomhus. Under tiden barnen går hos oss på Bellmanskällan är den pedagogiska verksamheten bl.a. inriktad på; Praktiska vardagsövningar, sociala övningar Sinnestränande övningar Språk Matematik Kultur biologi, zoologi, geografi, historia och forskningsexperiment Konst och bild Musik och sång Rörelse Utvecklingsstrategier Vi arbetar kontinuerligt för att utveckla vår verksamhet dels genom Systematiskt kvalitetsarbete som ingår som ett verktyg att kontinuerligt följa upp de ställda målen under läsåret utifrån årets verksamhetsplan som sammantaget slutligen leder till utvärderingen vid läsårets slut. Andra utvecklingsstrategier är bland annat via samtal och reflektioner kring vårt förhållningssätt och vårt arbete utifrån vår Likabehandlingsplan samt utifrån ett montessoripedagogiskt perspektiv utveckla verksamheten. På förskolan finns ett Pedagogiskt Forum, med en pedagog från varje avdelning (avdelningsansvarig) samt förskolechef. Forumet träffas ett par gånger per månad och dess uppgift är att vara en plattform för diskussion och utveckling av förskolans pedagogiska arbete som skall kanaliseras ut till samtliga avdelningar på förskolan.

Våra ställda mål nedan utgår från Lpfö-98[10}, förskolanas läroplan kap 2, där de olika målen i motsatt till skolans Läroplan, Lpo-94 som har mål att uppnå, har förskolan mål att sträva emot, strävansmål. Våra mål höstterminen 2015 Kommande läsår arbetar vi med ett nytt koncept utifrån Linköpings Universitet (förskollärarlinjen) Under höstterminen arbetar vi med två mål och områden av Lpfö 98 [10]. Kring dessa mål skrivs kriterier och arbetsplaner, precis som vi arbetat tidigare. Målen utvärderas innan höstterminens slut men kommer att vidareutvecklas även under vårterminen. Under vårtermin arbetar vi med två nya prioriterade mål utifrån andra områden där arbetsgången är på samma sätt som vid de prioriterade målen under höstterminen. Vår förhoppning är att genom detta arbetssätt bli mer effektiva och strukturerade genom att det blir lättare att fokusera på färre mål åt gången. Vidare att utvärderingsprocessen redan är igång vid årsskiftet som torde göra vårterminens utvärdring mer lätthanterlig. Övriga strävansmål som återges i Lpfö 98 [10] skall synas i verksamheten och förskolans pedagoger dokumenterar kontinuerligt vilka strävansmål barnen arbetat med. NORMER OCH VÄRDEN, kap 2.1 MÅL Barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde Kriterier Alla barn leker tillsammans oavsett kön Barn väljer fritt bland material oavsett kön UTVECKLING OCH LÄRANDE, kap 2.2 Mål Barn känner delaktighet i sin kultur och utvecklar förståelse och respekt för andra kulturer Kriterier Barn deltar i olika kulturella högtider och traditioner Våra mål vårterminen 2016 BARNS INFLYTANDE, kap 2.3 Mål Barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation Kriterier Barn deltar i beslut och ser resultat FÖRSKOLA & HEM, kap 2.4 Mål Vårdnadshavare är delaktiga i verksamheten och utövar inflytande samt förstår hur målen konkretiseras i verksamheten Kriterier Vårdnadshavare är insatta och delaktiga i verksamheten samt utvecklar en förståelse för montessoripedagogik ÖVERGRIPANDE MÅL/TEMA läsåret 2015-2016 IKT- Information och kommunikations teknik Personalen deltar i en utbildning i IKT. Målet är att introducera barnen att använda lärplattor som ett verktyg i verksamheten.

Bornholmsmodellen Det är en vetenskapligt prövad metod som utgår från språklekar. Genom språkekar underlättas läsinlärningen hos barnen. De barn som går sitt sista år vid förskolan prioriteras. Barnen delas in i två olika grupper från de olika avdelningarna. Två pedagoger leder varsin grupp. VERKSAMHETSMÅL (övergripande för personalen) Systematiskt kvalitetsarbete Dokumentation & Uppföljning Dokumentation För att synliggöra barns utveckling och tänkande dokumenterar vi så mycket som möjligt det barnen gör, genom att skriva ner hur de tänker och tror. Vi avsätter tid för att göra aktivitetsobservationer, genusobservationer och sociogram. Vi fotograferar och vi använder oss av portfolio. Vi genomför barnintervjuer för att förstå hur barn tänker och för att låta barnens åsikter vara grund för förändring och förbättring i verksamheten. Vi har system för att följa upp att alla barn deltar i dagliga sysslor som t.ex. dukning, almanacka, mm. Inför utvecklingssamtalen sammanställer pedagogerna en dokumentation utifrån varje enskilt barn mot bakgrund av de observationer och dokumentationer vi har. Uppföljning För att se att vi håller riktningen mot våra mål och kriterier har vi månadsuppföljning av målen (systematiskt kvalitetsarbete) på våra avdelningsmöten samt vid gemensamma uppföljningstillfällen då alla arbetslag tillsammans arbeta med uppföljning utifrån olika perspektiv; Syftet med vår dokumentation är att synliggöra våra tankar för barnen, oss själva, föräldrar, styrelse och förskolechef. Framförallt ska vi kunna gå tillbaka, reflektera och utvärdera hur vårt arbete fungerar; har vi nått målen vi satt upp och har barnen/barngruppen utvecklats som vi hoppats? Om vi inte håller kursen, hur förändrar vi det pedagogiska arbetet för att hålla rätt kurs? Vi gör en självskattning av verksamhetens mål och kriterier utifrån ett bestämt uppföljningsdokument. Denna värdering baseras på observationer och dokumentation kring barn och verksamhet. Pedagogiskt forum lyfter upp och diskuterar aktuella frågor som rör verksamheten för att se att förskolan arbetar i riktning mot sina mål och kriterier samt utvecklingsområden. Pedagogiskt forum bestämmer vilka frågor från BRUK (Skolverket) som ska självskattats. Dessa är kopplade till våra mål och kriterier för att vi ska få en djupare förståelse för hur vi arbetar och hur vi kan utveckla vårt arbete med barnen. Denna uppföljning görs en gång per termin dels individuellt men även hela arbetslaget tillsammans vid de olika avdelningarna. Utvärdering & Utveckling Utvärdering Under våren har de senaste åren genomförts en föräldraenkät som är kopplad till dels våra mål och kriterier samt de mål som uttrycks i Lpfö-98 [10]. Resultat redovisas av styrelsen till föräldrar och av förskolechefen till respektive avdelning. I slutet av terminen gör alla

avdelningar en utvärdering av sitt arbete baserat på månadsuppföljningarna och resultaten från föräldraenkäten. Utvärderingen sker utifrån ett bestämt utvärderingsdokument. Vi självskattar målen och kriterierna. Vi sammanfattar vilka resultat vi ser i barngruppen. Vi analyserar resultatet och därefter bedömer vi hur vi har uppnått målen och vilka utvecklingsområden som kvarstår. Avdelningarnas utvärderingar lämnas till förskolechefen som gör en analys av verksamheten tillsammans med resultatet från föräldraenkäten. Utveckling När avdelningarnas utvärderingar är färdigställda i slutet av läsåret har förskolechef och pedagogiska forumet diskussion kring resultaten och ser tillsammans vilka utvecklingsområden som finns för hela förskolan det kommande läsåret. De nya kommande prioriterade målen utgörs av de strävansmål som är minst frekventa vid förskolan. Under höstensterminens första planeringsdagar tas beslut på kriterier av strävansmålen. På detta sätt vill vi med hjälp av barnens åsikter, våra utvärderingar och föräldrarnas synpunkter driva utvecklingen framåt. Under planeringsdagarna utformar varje avdelning egna arbetsplaner. I arbetsplanen beskrivs gemensamma arbetssätt och avdelningsspecifika arbetssätt för hur man kan arbeta mot målen. Vid höstens föräldramöte presenteras mål, kriterier och arbetssätt för föräldrar. Synpunkter och klagomål Synpunkter eller klagomål på verksamheten kan lämnas till berörd personal eller till förskolechefen. Skriftliga synpunkter kan mailas in till förskolechefen på info@bellmanskallan.se. Förskolechefen ansvarar för att det så snart som möjligt görs en utredning om det förhållande som klagomålet avser och att nödvändiga åtgärder vidtas för att rätta till eventuella brister. Förskolechefen ansvarar för återkoppling till de som lämnat in klagomål. Klagomålet, utredningen och åtgärderna dokumenteras. Om de som klagat inte är nöjda med de åtgärder som vidtagits av förskolechefen eller om förskolechefen anser att frågan bör avgöras av huvudmannen förs frågan vidare till styrelsen för Bellmanskällan. Styrelsen tar då över ansvaret för att klagomålet utreds och åtgärdas på lämpligt sätt samt att de som klagat informeras om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av klagomålet. Hägersten, september 2015 Annika Bengtsson Förskolechef