Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5 Innehållsansvarig: Anna-Maria Blackwell, Undersköterska, Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Giltig från: 2018-02-19 (annbl26) Godkänt av: Mikael Rådström, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (micra) Giltig till: 2020-02-18 Hygien- och städrutiner vid MRSA, Clostridium, Calici, VRE, ESBL, Acinobakter, HIV och Hepatitsmitta Bakgrund Skapa en enhetlig städrutin på vårdrummen. Syfte Förhindra och minska smittspridning samt att det ska finnas en enhetlig städrutin av patientrummen Patientrummet två gånger per dygn, t ex morgon och kväll, av alla tagytor med mekanisk rengöring. Detta utförs med Ytdesinfektion Plus. Med tagytor menas alla ytor som vi vidrör med våra händer, såsom handtag, säng, sängbord, databord, datamus och framförallt telefonerna. Infusionspumpar får inte glömmas Vid hårt smutsad yta eller blodspill tvättas ytan först av med vatten och All-rent, sedan Ytdesinfektion Plus. Akutspill på golvet torkas upp omgående. Fjärrkontrollen förvaras i genomskinlig plastpåse som byts varje dag. Golven i patientrum och patientskölj städas av lokalvårdare varje dag. Vid behov samt vid synlig smuts skall detta även utföras av vårdpersonal. Engångstrasor ska inte doppas i hinken utan flera används och slängs i röd påse. Sop-/tvättsäckar slängs direkt i sopnedkastet eller på vagnen, får inte bli liggande på golvet eller i korridoren. Sköljrummet Alla tagytor torkas dagligen med Ydesinfektion Plus. Lokalvårdare städar golvet varje dag. 1 (8)
av patientrum Urstädning av patientrum sker enligt checklista med Ytdesinfektion Plus. Engångsmaterial Sugkatetrar slängs. Handskar och förkläde, torka av ytterförpackning, släng översta lager. Kraftigt förorenad tvätt Definition Textilier som kraftigt förorenade av blod och kroppsvätskor Textilier som använts av patienter med löss och skabb Textilier som förorenats med Cytostatika Hantering Textilierna skall läggas persedelsvis i upplösningsbar säck och förslutas Den lösningsbara säcken placeras i gul plastsäck Märk säcken med tuschpenna: Sjukhus och Avdelning. Flergångsinstrument såsom bäcken, urinflaskor ska köras i diskdesinfektion på intensivprogran direkt efter varje användning. Kontrollera att de är rena efter körning. De utensilier som inte tål värme ska noga desinfekteras med Ytdesinfektion Plus. Vid omvårdnad av alla patienter gäller strika basala hygienrutiner. Noga handdesinfektion FÖRE samt EFTER direkt kontakt. Engångsplastförkläde. Vid våt eller smutsig arbetsdräkt skall den bytas. Handskar ENBART vid smutsigt arbete. Med smutsigt arbete menas risk för att komma i kontakt med kroppsvätskor. Använd visir. Sitt ALDRIG i patientens säng. Ta inte in för mycket material på salen, överblivet måste slängas när patienten blir utskriven. MRSA Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning. Den ska konsekvent tillämpas av ALL personal, i ALLA vårdsituationer, oavsett diagnos och vårdgivare. Dörren skall vara stängd, helst med avsatt personal till den smittsamma patienten. Så länge det inte finns ett positivt provsvar så behandlas patienten som negativ. Patientnära tagytor avtorkas 2 ggr dagligen, t ex morgon och kväll, med Ytdesinfektion Plus. 2 (8)
Med tagytor menas alla ytor som vi vidrör med våra händer, såsom handtag, säng, sängbord, databord, datamus och framförallt telefonerna. Infusionspumpar får inte glömmas Golvet torkas av lokalvårdare varje dag. Vårdpersonalen på salen ansvarar för att lokalvårdaren blir informerad om MRSA smitta. Vid behov samt vid synlig smuts skall detta även utföras av vårdpersonal. Incidin av all använd utrustning samt tagytor. Släng översta lagret i handspaketen samt plastförklädespaketen och torka sedan av förpackningen med Incidin. Släng alla sugkatetrar. Städa även undersidan av Torkyhållaren samt torka av taggarna där pappret rivs av. Tvål och spritbehållare rengörs noggrant. Byt överdrag till kilar samt ben - kudden och skicka för tvätt. De läggs i upplösningsbar påse och skickas med madrassöverdrag till tvätt. Golvet städas av informerad lokalvårdare eller vårdpersonal med Incidin. Clostridium Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning. Den ska konsekvent tillämpas av ALL personal, i ALLA vårdsituationer, oavsett diagnos och vårdgivare. Dörren SKALL vara stängd, helst med avsatt personal till den smittsamma patienten. Clostridium Difficilie bildar sporer som kan överleva i omgivningen runt smittade patienter under lång tid. Sporerna sprids lätt i vårdmiljö via förorenade händer, kläder och utrustning. Sporerna har stor motståndskraft mot rengöringsmedel. Sporerna går in i en vilofas och klarar uttorkning under en lång tid. Sporerna avdödas inte enbart med handsprit. Den mekaniska bearbetningen som blir när händerna gnids med tvål och vatten är viktigt för att förstöra så att handspriten blir effektiv på händerna. Patienten är smittsam så länge hen har diarré även med AB. Smittsamheten är hög vid diarré men kan även vara smittsam när avföringen är med formbar om handhygienen brister hos personal eller patienten själv. Patientnära tagytor avtorkas 2 ggr dagligen, t ex morgon och kväll, med Incidin, med tagytor menas alla ytor som vi vidrör med våra händer, såsom handtag, säng, sängbord, databord, datamus och framförallt telefonerna. Infusionspumpar får inte glömmas. Släng översta lagret av handskar samt plastförkläde och torka av ytterförpackningen. för att lokalvårdaren blir informerad om Clostridiumsmittan. Vid behov samt vid synlig smuts skall detta även utföras av vårdpersonal. 3 (8)
Då patienten är symtomfri skall rummet slutstädas med Incidin även om patienten skall ligga kvar på IVA/IMA. Calici/Gastroenterit Dörren SKALL vara stängd, helst med avsatt personal till den smittsamma patienten för att förhindra epidemi. Calici är mycket smittsamt. Daglig desinfektion av tagytor 2 ggr per dygn, t ex morgon och kväll, med Ytdesinfektion Plus eller Incidin. Med tagytor menas alla ytor som vi vidrör med våra händer, såsom handtag, säng, sängbord, databord, datamus och framförallt telefonerna. Infusionspumpar får inte glömmas. för att lokalvårdaren blir informerad om calicismittan. Vid behov samt vid synlig smuts skall detta även utföras av vårdpersonal 4 (8)
VRE Den vanligaste smittspridningen av VRE inom vården är via personalens händer. En stor del av detta kan förhindras genom att STRIKT tillämpa basala hygienrutiner. I samband med diarré (oavsett orsak) är smittsamheten hos en VRE-bärare avsevärt förhöjd. Den mekaniska rengöringen är mycket viktig då VRE kan överleva en längre tid på ytor. Riskfaktorer: Diarré Avförings-/urininkontinens KAD/RIK Bukdrän/stomi/peg Tracheostoma Omläggningskrävande sår Dörren SKALL vara stängd, helst med avsatt personal till den smittsamma patienten. Patientnära tagytor avtorkas 2 ggr dagligen, t ex morgon och kväll, med Incidin, med tagytor menas alla ytor som vi vidrör med våra händer, såsom handtag, säng, sängbord, databord, datamus och framförallt telefonerna. Infusionspumpar får inte glömmas. Släng översta lagret av handskar samt plastförkläde och torka av ytterförpackningen. för att lokalvårdaren blir informerad om VREsmittan. Vid behov samt vid synlig smuts skall detta även utföras av vårdpersonal. 5 (8)
ESBL Den vanligaste smittspridningen av ESBL inom vården är via personalens händer. En stor del av detta kan förhindras genom att STRIKT tillämpa basala hygienrutiner. Med multiresistenta tarmbakterier avses här ESBL-producerande E-coli, klebsiella, Proteus m fl, samt andra multiresistenta tarmbakterier inkl Pseudomonas och Acinobacter. ESBL är enzymer som bryter ner flertalet antibiotika. Patienter med diarré, avförings-/urininkontinens SKALL vårdas med stängd dörr, helst med avdelad personal. Patienter med någon av övriga riskfaktorer BÖR vårdas med stängd dörr med avdelad personal. Riskfaktorer KAD Bukdrän/stomi/PEG Tracheostoma Omläggningskrävande sår. Patientnära tagytor avtorkas 2 ggr dagligen, t ex morgon och kväll, med Incidin, med tagytor menas alla ytor som vi vidrör med våra händer, såsom handtag, säng, sängbord, databord, datamus och framförallt telefonerna. Infusionspumpar får inte glömmas. Släng översta lagret av handskar samt plastförkläde och torka av ytterförpackningen. för att lokalvårdaren blir informerad om ESBLsmittan. Vid behov samt vid synlig smuts skall detta även utföras av vårdpersonal. 6 (8)
Acinetobakter Den vanligaste smittspridningen av Acinetobakter inom vården är via personalens händer. En stor del av detta kan förhindras genom att STRIKT tillämpa basala hygienrutiner. Acinetobakter är bakterier som förekommer normalt hos människan. De kan ge upphov till sårinfektioner, urinvägsinfektioner, sepsis, nedre luftvägsinfektion särskilt hos immunnedsatta patienter. Bakterierna kan överleva på torra och fuktiga ytor och spridning av dessa är ett stort problem på många intensivvårdsavdelningar och brännskadeavdelningar i andra länder. Acinetobakter utvecklar snabbt resistens mot många antibiotika. Det ses en ökning av problem med multiresistenta Acinetobakter globalt. Patienter som vårdats utomlands löper därför större risk att förvärva dessa bakterier. Patientnära tagytor avtorkas 2 ggr dagligen, t ex morgon och kväll, med Incidin, med tagytor menas alla ytor som vi vidrör med våra händer, såsom handtag, säng, sängbord, databord, datamus och framförallt telefonerna. Infusionspumpar får inte glömmas. Släng översta lagret av handskar samt plastförkläde och torka av ytterförpackningen. för att lokalvårdaren blir informerad om Acinetobaktersmittan. Vid behov samt vid synlig smuts skall detta även utföras av vårdpersonal. Enkelrum med stängd dörr emellan patienterna. Begränsa antal personal runt patienten Förvara så lite material på rummet som möjligt Patientnära ytor alla som vi vidrör med våra händer, såsom handtag, säng, sängbord, databord. Desinficeras med Ytdesinfektion Plus eller Virkon 2 ggr per dygn, t ex morgon och kväll. Golv städas enligt vanlig rutin. Tvätt och avfall hanteras som vanligt Vid undersökningar, rtg och operation ect meddela mottagande enhet innan patienten lämnar IVA. Täck alla sår innan transport och töm eller byt urin och drän påse. 7 (8)
Blodburen smitta HIV, Hepatit B, Hepatit C Skär- och stickskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i vården. Med förebyggande arbetsrutiner är risken för blodburen smitta mycket liten. Allt blod ska betraktas som potentiellt smittsamt, p.g.a. följande: Patienter kan vara asymtomatiska smittbärare Det kan finnas smittämnen som sprids via blod men för vilka analysmetoder ännu saknas. Smittöverföringsvägar Stick- eller skärskada med föremål förorenade med blod eller annan kroppsvätska. Direkt blodkontakt på slemhinnor (öga, näsa, mun) Direkt blodkontakt på eksem eller blödande sår. Enkelrum behövs endast om patienten har okontrollerad blödning eller har större öppna sår eller sår med riklig sårsekretion. Mindre spill av blod-/kroppsvätskor och utsöndringar torkas upp med Ytdesinfektion Plus, större spill torkas upp med Incidin. Kraftigt nedblodad tvätt läggs i upplösbar påse som sedan läggs i gul säck märkt IVA/IMA. Kraftigt nedblodat avfall läggs i gul plastbehållare. Övrigt avfall slängs i röd säck. Skabb och Löss Personal som vårdar dessa patienter skall använda långärmad arbetsdräkt för att förhindra smittspridning till sig själv och vidare till andra. Referensrad: Vårdhygien. 8 (8)